Transcript Delägare
Arbetslöshetsförsäkringspremier 1 (4) Anvisningar för arbetsgivare fr.o.m. 1.1.2013 Delägare Arbetsgivarens och löntagarens skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier gäller de delägare som omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Delägare i ett företag betalar mindre löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie än arbetstagare. I lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1988) finns en hänvisning till lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), där begreppet delägare definieras. Personens och hans eller hennes familjemedlemmars ägarandel, röstantal eller övrig bestämmanderätt samt personens ställning i företaget inverkar på om personen är delägare eller arbetstagare i ett företag. Definition av delägare Enligt lagen om utkomstskydd är en delägare i ett företag en person som: arbetar i ett företag eller en organisation där han själv eller tillsammans med sina familjemedlemmar äger minst 50 procent av aktiekapitalet, rösterna eller utövar annan bestämmanderätt. ELLER arbetar i ledande ställning i ett företag eller en organisation där han själv äger minst 15 procent eller där han tillsammans med sina familjemedlemmar äger minst 30 procent av aktiekapitalet, rösterna eller utövar annan bestämmanderätt. Förutom aktiebolag kan ett företag eller samfund som avses här till exempel vara ett öppet bolag, kommanditbolag, andelslag, bostadsaktiebolag eller enskild näringsidkare. När delägarskapet fastställs beaktas även indirekt innehav, det vill säga innehav via ett annat företag (mellanliggande bolag), om personens eller familjemedlemmarnas innehav, röstmängd eller annan bestämmanderätt i det mellanliggande bolaget är minst 50 procent. Mer information om indirekt innehav finns i anvisningen "Indirekt innehav". Ledande ställning Enligt lagen om utkomstskydd är en person i ledande ställning om han är företagets verkställande direktör, styrelseledamot eller har en motsvarande ställning. En styrelsesuppleant är i ledande ställning endast om han deltar i styrelsemöten så ofta att han anses ha samma beslutanderätt i praktiken som en ordinarie styrelseledamot. Endast en prokura eller annan firmatecknings- 2 (4) rätt ger inte en ledande ställning i bolaget i enlighet med lagen om utkomstskydd. Definitionen av ledande ställning är inte uttömmande. En person som verkar i en motsvarande ställning till verkställande direktör och styrelseledamot kan anses ha ledande ställning. I tillämpningspraxis av lagen om utkomstskydd har man ansett att alla ägare hade ledande ställning i ett litet bolag som ägdes av tre delägare i lika andelar och där bestämmanderätten användes tillsammans. Ledande ställning gällde i detta fall också de ägare som inte var styrelseledamöter eller var verkställande direktör. Familjemedlem Familjemedlemmar är personens make eller sambo samt personens släktingar i direkt uppstigande eller nedstigande led, om de bor i samma hushåll som personen. Utöver make eller maka räknas alltså till exempel barn, föräldrar och mor- och farföräldrar till familjemedlemmar, om de bor i samma hushåll med personen som arbetar i företaget. Om personerna enligt befolkningsregistrets uppgifter bor på samma adress, är utgångspunkten att de anses bo i samma hushåll, men som grund för beslutet används dock den verkliga situationen och ett gemensamt hushåll. Makar som på grund av brustna relationer har separerat permanent anses inte vara familjemedlemmar sinsemellan. Personer som lever i registrerat parförhållande jämställs med makar. Familjemedlems delägarskap i öppet bolag och kommanditbolag Då man löser delägarskap av familjemedlemmar till bolagsmän i öppet bolag och ansvariga bolagsmän i kommanditbolag bör man i synnerhet granska bolagsmannens bestämmanderätt. Bestämmanderätten är inte samma sak som en kalkylmässig ägarandel, eftersom bolagsmännen trots ägarandelen har full bestämmanderätt i sitt bolag. Bestämmanderätten för varje enskild bolagsman beror på om rätten har begränsats genom bolagsavtalet. Om bestämmanderätten för en bolagsman i ett öppet bolag eller en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag inte har begränsats, anses bestämmanderätten vara mycket betydande och således anses en familjemedlem som bor i samma hushåll som bolagsmannen vara delägare. En tyst bolagsman som är den ansvariga bolagsmannens familjemedlem och som arbetar i kommanditbolaget anses också vara delägare. En förutsättning är att den ansvariga bolagsmannens bestämmanderätt inte har begränsas genom bolagsavtalet. 3 (4) Delägarskap av enskild näringsidkares familjemedlem En enskild näringsidkares make eller maka som arbetar i näringsidkarens tjänst har inte skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremie, eftersom personen inte omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Samma gäller familjemedlemmar som bor i samma hushåll som den enskilda näringsidkaren och som är släkting till näringsidkaren i direkt uppstigande eller nedstigande led. En enskild näringsidkarens sambo som arbetar i näringsidkarens tjänst omfattas däremot av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen och räknas som delägare i arbetslöshetsförsäkringen. Aktier som bolaget äger Aktier som ett aktiebolag äger själv beaktas inte då man granskar ägarnas bestämmanderätt. Detta beror på att en aktie som tillhör bolaget själv inte enligt aktiebolagslagen ger rättigheter i bolaget. Man kan inte heller delta i bolagsstämman med aktier som tillhör bolaget eller ett dottersamfund. Eftersom man inte får rösta med bolagets egna aktier, bör man subtrahera aktierna som bolaget äger från alla aktier då man beräknar den bestämmanderätt som aktierna ger. Aktierna som ägs av aktieägarna motsvarar därmed 100 procent av bestämmanderätten i företaget och aktieägarens röster beror på förhållandet mellan aktieägarnas ägarandelar. Exempel Exempel 1: Verkställande direktör Väisänen arbetar på Tietotaito Ab, där han äger 60 procent av aktierna. Han har en FöPL-försäkring. Hans fru arbetar också i företaget som försäljningssekreterare, men äger inte själv några aktier i företaget. Verkställande direktör Väisänen har inte skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier eftersom han är FöPL-försäkringsskyldig. Utifrån sin makes ägarandel är Väisänens fru delägare (familjemedlemmen äger minst 50 procent av aktiekapitalet). Exempel 2: Grävmaskin Kb har två ansvariga bolagsmän, Pekka och Janne. Bestämmanderätten har inte begränsats i bolagsavtalet. Pekkas 20-åriga dotter Siiri, som bor i samma hushåll med Pekka, arbetar som assistent i företaget. Pekka och Janne har inte skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremie, eftersom de är ansvariga bolagsmän. Siiri är delägare i arbetslöshetsför- 4 (4) säkringen, eftersom en familjemedlem är en ansvarig bolagsman vars bestämmanderätt inte har begränsats. Exempel 3: Elteamet Ab ägs av fyra aktieägare som alla äger 25 procent av aktiekapitalet. Alla aktieägare bor i olika hushåll och är styrelseledamöter. Dessutom arbetar en delägares make med kontorsuppgifter i företaget. Alla aktieägarna är delägare baserat på sin ledande ställning och sitt ägarskap (de äger själv minst 15 procent av aktiekapitalet). Aktieägarens make är arbetstagare (har inte ledande ställning och familjemedlemmen äger mindre än 50 procent av aktiekapitalet).