Vem lyssnar på Malala

Download Report

Transcript Vem lyssnar på Malala

Nyhetsbrev 2/2014

"Malala tänker precis som vi. Vi arbetar mot samma mål," säger unga BLLFS aktivister i Pakistan. En människa kan göra så mycket. Och påverka så många. Detta är särskilt sant i våra samarbetsorganisat ioner i Pakistan. I det här numret av nyhetsbrevet skri ver vi om starka individer. Atiqa Shahid, vår nya pro jektkoordinator i Pakistan som varit på besök i Sverige beskriver sin resa. Malala Yousafzai utsattes för ett mordförsök utfört av talibantrogna på grund av sin kamp för flickors rätt till utbildning och har blivit en symbol för just denna kamp. Abda i Balochistan, en av de tuffaste provinserna i Pakistan för tjejer, beskriver i en intervju hur Malala har påverkat och inspirerat henne i sitt arbete: ”Jag fick nya idéer från Malalas tal som jag använder när jag träffar föräldrar som inte lå ter sina flickor få utbildning”. En annan individ som påverkat är Iqbal Masih och Iqbaldagen firades i sedvanlig ordning i Lidköping den 26 april där Iqbals minne hedrades som ett tecken på att kampen mot barnslaveri genom utbildning fortsät ter. I samband med Iqbaldagen och BLLF Swedens årsmöte hölls en föreläsning om utvecklingen i Afrika och i detta nyhetsbrev kan du också läsa en intervju med föreläsaren Sten Rylander. Från våra samarbetspartners finns det många goda ex empel på individer som är inspirationskällor och tar stort ansvar. Men det är när många gör saker samtidigt som det kan bli bra och vi får till stånd en fortsatt för bättring. Så till sist vill vi tacka just dig, för att du läser det här och sätter dig i de här frågorna, som vi tycker är så vik tiga. Tack för ditt stöd, trevlig läsning!

Malin Johansson

Vem lyssnar på Malala?

stan beskylls hon för att vara emot islam och antas därtill vara pro-Amerika och pro-väst. Många hänvisar till hennes bok;

Jag är Malala

som Malala har skrivit tillsammans med författaren Christine Lamb. I Pakistan kan få ha läst den eftersom den inte översatts till urdu. I Khyber Pakhtunkhwa är det inte möjligt att få tag på den. Det gör att de flesta är hänvisade till diskussionen om Malala, som inte minst förs av konservativa krafter. Journalisten Orya Maqbool Jaan skrev exempelvis i dagstidningen Dunya News att Malala går i samma spår som Rushdie ”som skrev kritiskt om pro feten” och att Christine Lamb har dolda avsikter. Om man kommit över boken

Jag är Malala,

anses det vara en risk att läsa den öppet. Allt detta innebär att Malalas arbete inte bara förtalas. Det tystas också. Den som läst Malalas bok håller knappast med om beskrivningarna. På ett BLLFS Female network möte lästes det tal som Malala höll i FN 2013 upp. Talet var översatt till urdu. Två av deltagarna sa:

Efter att ha hört hennes tal så har våra åsikter om henne förändrats, vi trodde på ryktena och konspirationerna mot henne. Efter att ha hört hennes tal så förstår vi att hon inte är antiislamistisk eller emot vår stat. Vi tycker att alla borde höra talet, vi ska ge alla Malalas tal på urdu.

Kritiken mot Malala handlar också om att hon importerar västerländsk feminism. Det är samma argument som an vänts sedan Diktatorn Zias tid på 1980-talet, en diktator som försämrade villkoren dramatiskt för kvinnor i Pakistan. Det är inte bara i Pakistan som man bör reflektera över vad som sagts om Malala. Också i väst skapas och återskapas berättelser som behöver ifrågasättas. När folk i väst hedrar och firar Malala kan det ses som en kritik mot Pakistan och öst. Det kan, som en brittisk journalist påpekat, framstå som om Malala ”blir räddad av den vita mannen från väst”. Ma lala fogas därmed in i en klassisk berättelse som producerats i en kolonial och rasistisk tradition. En återkommande syr lig fråga i Pakistan är varför väst omhuldar Malala så myck et men struntar i de barn som dödas av amerikanska drö nare. Malala kan därför aldrig förstås bara som en flicka som kämpar för rätt till utbildning. Hon förknippas i väst och öst med en kolonial historia. Det är därför viktigt att lära av Malala själv. Hon talar inte om sig själv som offer som blir räddad av väst. Hon understryker sin koppling till muslimsk, pakistansk och pachtunsk kultur och berättar att kampen för flickors rätt till utbildning kan ha andra ur sprung än den västerländska. Människor i väst och öst behö ver lyssna och erkänna just denna alternativa berättelse.

Atiqa Shahid & Lena Martinsson

Malala gör mig stark!

På ett lärarmöte i vår BLLFS organisation läste jag det tal Malala höll i FN, översatt till urdu. Det blev en så speciell upplevelse. Medan jag läste kände jag hur jag blev starkare och starkare. Jag fick så mycket mod av hennes ord och blev så inspirerad att påverka utbildningen här där jag bor

. Abda 16 år, bor på landsbygden i Balochistan. Här är vardagstillvaron otrygg, talibaner finns i området, och kidnappningar inträffar ofta. Två journalister mördades veckan före mitt besök och bomber har sprängts där människor samlats. Att flickor ska gå i skolan är inte accepterat av alla. - Jag fick nya idéer från Malalas tal som jag använder när jag träffar föräldrar som inte låter sina flickor få utbildning. Jag blir lätt arg när jag ser sådant som är uppenbart orättvist och det är inte bra. Jag måste finna starkare argument i stället. Malala hjälpte mig med det, säger Abda.

Malala tänker som vi

Trots problemen i området pågår utbildning av flickor och kvinnor i en intensiv verksamhet som BLLFS Balochistan be driver. Omkring 25 kvinnliga lärare hörde Malalas tal för första gången. - Hon tänker precis som vi, var den första kommentaren från åhörarna, när Abda tystnade.

Träffpunkt för flickor

- Nu har jag ansvar för ett GEP (Girl Empowerment) center i vår by, berättade Abda vidare. GEP center är en träff punkt och ett bibliotek för flickor. Dit kommer flickor som inte får lämna hemmet på grund av familjetraditioner, men som gått i skolan när de var yngre. På centrat lånar de böcker och pratar om böcker de läst. De delar bekymmer och glädjeäm nen. Glada skratt och djupt allvar blandas. Detta är för de flesta den enda platsen de kan möta kompisar utanför hemmet.

Britt-Marie Klang

Afrika vänder, säger Sten Rylander

Vi har framtid. Det finns enorma outnyttjade potentialer när det gäller naturresurser , marknader och livsmedelsförsörj ning. År 2050 finns det 2 miljarder afrikaner 20% av världens befolkning.

Sten Rylander har många års erfarenhet som svensk ambas sadör och Sidachef i flera afrikanska länder.

Vår bild av Afrika domineras av krig och svältkatastro fer. Stämmer inte det?

Krig och konflikter finns. Fattigdomen är fortfarande stor, men bilden måste balanseras. Utvecklingen går mot demo krati och mänskliga rättigheter.

Du har tidigare skrivit en uppmärksammad bok om Nelson Mandela. Nu har du kommit ut med en ny bok – Afrika vänder. Vad är det som händer?

Afrika vänder framför allt ekonomiskt. Tillväxten är ge nomgående hög och det sker stora framsteg. Afrikanernas självtillit ökar. Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för fortsatt utveckling. Utmaningen nu är att se till att fattigdo men minskar och inkomstskillnaderna jämnas ut. Folket måste ställa krav på de politiska ledarna så att majoriteten får del av tillväxten.

Hur ser du på Kinas ökade inflytande?

Kinas starka expansion diskuteras och kritiseras nu i Afrika på ett helt annat sätt än tidigare, inte minst i sociala media. Det är viktigt att förhandla med Kina och ställa villkor uti från sina egna nationella intressen. Många är också kritiska till den låga kvaliteten på det som importeras från Kina.

Anser du att en social- och miljömässig utveckling är möjlig i Afrika?

Ja, med ett bra ledarskap. Civila samfundet måste trycka på samt ökade resurser. Internationell beskattning kan vara ett sätt att stödja klimatanpassning. Sverige har ett gott rykte i Afrika genom våra stora insatser under avkoloniseringen och befrielsekampen, främst södra Afrika.

BLLF Sweden arbetar för en värld utan slaveri och barnarbete. Hur ser det ut i Afrika? Och vad kan vi i Sverige göra?

Arbetet i BLLF Sweden är berömvärt. Barnarbete och sla veriliknande arbetsförhållanden finns kvar på en del håll i Afrika. Sverige har en stark tradition i de här frågorna, inte minst inom biståndet. Sverige behöver uppmärksamma och informera om slaveri i dess olika former. Staten bör vara generös med bidrag till frivilligorganisationernas arbete.

Vad ska du göra härnäst?

Jag vill fortsätta skriva om Afrika - har tankar på en ny bok med fokus på mina personliga upplevelser.

Intervju: Göte Isaksson

Atiqa i Sverige - Tankar och reflektioner

Man vet aldrig vad som kan hända! Du kämpar för att göra något för ditt land och den kampen kan föra dig till en totalt annorlunda värld långt bort från din kultur. I länder som det jag kommer ifrån tänker folk att i väst är allting välordnat och människor kan luta sig tillbaka. Men livet i Sverige är inte heller helt lätt. En kvinna sa till mig: ”Det är inte lätt att vara fattig i ett rikt land”, och hennes ord påverkade mig starkt. Jag förstod att även människor här, precis som hos oss i Paki stan, lider av kapital istisk imperialism. Jag reste till Stock holm, Lidköping, Skara, Göteborg och Malmö. Jag mötte po litiska aktivister, riks dagsledamöter, kvinnorättskämpar, elever i varierande åldrar, unga musiker och unga flickor som kämpade för att lära sig mer om feminism. Jag besökte ålderdomshem, kvinno jourer, Forum Syd, Genusvetenskap och jag mötte många som arbetade med att stödja BLLF:s arbete i Pakistan. Den 26 april firade vi minnet av Iqbal Masih på torget i Lid köping. Det var verkligen hedrande att se hur alla arbetade tillsammans för att minnas denne pakistanske pojke som inte ens är ihågkommen i sitt eget land. Jag har inte ord för att uttrycka min tacksamhet för alla framträdanden. Sången ”Min dröm vill bli sann när talibanerna ger sig av från Nordvästra Pakistan” speglar också min dröm. Vi kämpar mycket hårt i vårt dagliga liv för att utmana extremism och radikalism. Malala Yousafzai är ett av de bästa exemplen vi har på denna vardagliga kamp. Det är självklart mycket som behöver göras i Pakistan. En av de saker jag gillar med Sverige är dess mångfald och fri het. Men inte minst är jag imponerad av att utbildningen är jämlik för alla barn och det vill jag kämpa för att den ska bli för barnen i Pakistan också.

Atiqa Shahid, programkoordinator för CDP 2014, 30:e april, Översättning: Lena Martinsson

Bli medlem

! 100 kr/året, Ungdomar t.o.m 20 år 50 kronor/året eller 250 kr/stödjande medlem. Sätt in på Pg 90 04 28 – 4 och skriv medlem. Kontakta oss på [email protected] eller ring 070 508 43 65

Stöd kampen mot slaveri! Sätt in en gåva på BLLF Swedens Pg 90 04 28

-

4

Frida Karlsson ny i BLLF Swedens styrelse

Mitt engagemang för mänskliga rättigheter började tidigt då jag under grundsko lan var aktiv i ungdomsorganisationerna, CAS, Children Against Slavery och YAS, Youth Against Slavery. Under 2001 fick jag även möjlighet att delta i studi eresa till Pakistan, där vi besökte BLLF Swedens partnerorganisationer. Jag fick en viktig insikt i BLLFs arbete på plats i Pakistan. Detta är en erfarenhet som jag är tacksam för och det har stärkt mitt engagemang i kampen mot slaveri. Jag har en masterexamen från Köpenhamns Handelshögskola, där jag har studerat internationell företagsekonomi och politik. Under min studietid har jag speciali serat mig på hållbarhetsfrågor med särskilt fokus på företags samhällsansvar. Idag arbetar jag med analys och utvärdering på DAMVAD, ett forskningsbaserat konsultföretag i Stockholm. Mina arbetsuppgifter är analyser, strategier och råd givning på områden som näringsliv, utbildning, arbetsmarknad, forsknings- och innovationspolitik. Jag är glad för förtroendet som suppleant och jag ser fram emot fortsatt arbete!

26 april höll BLLF Sweden sitt årsmöte

www.bllf.se

Styrelsen fick förnyat förtroende. Frida Karlsson, valdes in i styrelsen som ersättare. Medlemsavgiften blir oförändrad 100 kr, 250 kr för stödjande medlem och organisationer och 50 kr för ungdomsmedlem upp till 20 år.Verksamhetsberättelsen finns på vår hemsida,

Håll utkik efter BLLF Sweden på Internationella torget på Bok & biblioteks mässan 25-28 september.

Vårt seminarium kommer att handla om

Finns det slavar i Göteborg?

Mer om Malala kan du läsa i tidningen Globen Malala är en av kandidaterna Till World´s Children´s Prize 2014. www.worldschildrensprize.org

Hjälp oss spara på miljön och för eningens kostnader! Du kan lätt göra det genom att anmäla till [email protected] att du vill ha ditt nyhetsbrev på mail istället för pappersformat.

Boktips!

Vår förbannade rätt –

Tora Mårtens. en bok om ungas rättig heter med text av Maja Frankel och foto av Reportagebok av unga för unga och en av de absolut vassaste böckerna som finns inom om rådet för barns och ungdomars rättigheter. Re portagen sätter kompromisslöst barns rättig heter överst på dagordningen. Att läsa den här boken innebär att växa som människa. Adress: Box 680 531 16 LIDKÖPING Tel. 0705 08 43 65 E-post Administration: [email protected] Information: [email protected] Hemsida www.bllf.se Plusgiro: 90 04 28-4 Ansvarig utgivare: Britt-Marie Klang Tel: 0510-297 95 Västergatan 19 531 52 LIDKÖPING