Transcript 12 november Spår 3 Att kommunicera smärta Smärtvården i Sverige

12 november Spår 3 Att kommunicera smärta
Smärtvården i Sverige mår inte bra. Hur mår patienterna?
Dr Nenad Stankovic från smärtkliniken i Västra Frölunda inledde med att berätta att långvarig
smärta, som har pågått i mer än tre månader, är en sjukdom och är inte, till skillnad från akut
smärta, ett symtom.
Ett problem inom smärtvården är bristande kommunikation mellan primärvård och specialistvård.
Ett annat problem inom smärtvården är bristande kunskaps nivå, där Nenad tog exemplet att
smärtbehandlingsinslaget på Läkarutbildningen i Göteborg endast är en halv dag.
För att få en bättre smärtvård krävs tydlig nivåstrukturering, där primärvården gör basala
utredningar samt arbetar med multidisciplinära team. Även inom specialistsjukvård krävs
multidisciplinära smärtkliniker. En annan faktor som är vital är att upprätta kunskapscentrum
kopplade till universiteten.
Långvarig smärta behandlas ofta felaktigt som akut smärta som har förlängts. Men långvarig smärta
ska inte behandlas med analgetika.
I den avslutande diskussionen diskuterades svårigheten i att mäta smärta, samt att även
farmaceuter skulle kunna inkorporeras i smärtteamet.
Smärtsamma möten – eller?
Dr Björn Bragé, smärtläkare från Stockholm gav handfasta råd och tips om hur patientmötet kan bli
bättre.
Han berättade att patientmötet har tre bärande innehåll: 1. Skaffa information. 2. Ge information. 3.
Skapa kontakt och förtroende.
Ställ öppna frågor. Hur är din smärta, hur känner du när du tar din medicin? Lyssna på patienten och
bekräfta och framförallt se dem. Ifrågasätt aldrig patienten. Det är viktigt att tänka på vad man säger
i kontakten med patienten. Det ni säger det kan fastna hos patienten och skapa starka känslor under
lång tid.
Ta inte över patientens ansvar utan stanna i deras integritet och bestämmanderätt. Lär dina
patienter att ta upp det viktigaste först. Var personlig med patienten men försök att läsa av om det
är rätt patient att vara personlig med annars kan det bli väldigt tokigt. Det är viktigt att ta reda på
vilket smärttyp patienten har för att kunna ge rätt typ av smärtbehandling. Är det en nociceptic
smärta dvs en vävnadsskada, eller är det en nervskada dvs en neuropatisk smärta, eller kanske den
mer ovanliga psykogena smärtan?
Egenvård av smärta i rubrikerna – hur rädda ska vi vara?
Fredrik Hed medicinjournalist, Viva text & Pharma menade att vi inte behöver vara rädda, men
alerta och på vår vakt. Inom området smärta så händer det inte så mycket just nu på de sociala
medierna i Sverige.
Om man söker diskussionspartners och lätt vill ta kontakt så är det Twitter som är bäst enligt Fredrik.
Där kan man lätt få kontakt med patienter, eller skapa ett nätverk. Läkare och sjukvården är inte lika
ofta företrädda, men några är aktiva. Man kan få tips och råd, t.ex. om hur man ska prata med sin
läkare. Många patientföreningar finns också med, t.ex. Arne Carlsson från reumatikerförbundet.
En nackdel kan vara att diskussionerna lätt blir fragmentariska och man kan fastna i en felaktig
diagnos om man inte har fått det från en läkare.
Dagspressen blir mer och mer larm- och persondriven och börjar likna kvällspressen allt mer.
Löpsedlarna ska locka till köp och är därför mer uppseendeväckande. Artiklarna är däremot mer
sansade. Journalisterna som skriver artiklarna är inte med och sätter rubrikerna på löpsedlarna.
Patienter som hittar information på nätet måste vara försiktiga eftersom man inte vet vem som har
skrivit och i vilket syfte. Om det låter för bra för att vara sant så är det oftast inte sant enligt Fredrik.
Det kan vara svårt att hitta den sakliga och bra informationen som myndigheter tillhandahåller på
sina webbsidor.
Tänk på att alltid hänvisa undrande kunder till sin läkare och ge er inte in i individuell rådgivning på
sociala medier avslutar Fredrik.