Transcript Engagemanget som aldrig tar slut

Engagemanget som aldrig tar slut
FAKTA
Susanne ”Sass” Svensson
Bor: I Lomma, har nära till jobbet.
Yrke: Stallchef på Lomma Ridklubb
Bakgrund/ uppväxt: Bott i Lomma hela livet med hennes farmor och
pappa.
Familj: Sambon Anders, hans två barn, hunden Persson och sina två hästar.
Intressen: Hästar, spårdressyr med Persson, inredning, att pyssla, att sy,
möblera om, vara i trädgården och är väldigt sportintresserad.
Aktuellt: Spårdressyrträning och arbeta vidare med sin unghäst, Tiffi.
Lomma riklubbs anläggning, i Habo Ljung mellan
Lomma och Bjärred
http://lommaridklubb.se/anlaggningen.htm
Lomma Ridklubb
Lomma Ridklubb är en ideell förening
som är ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Föreningen, som grundades
1974, verkar för att främja hästintresset
hos barn, ungdomar och vuxna. Ridskolan är kvalitetsmärkt, vilket innebär
att den uppfyller Svenska Ridsportförbundets krav vad gäller anläggningens
skick och hästhållning vid ridskolan
Susanne ”Sass” Svensson har jobbat på Lomma Ridklubb i 15 år . Många hästar och elever har passerat
under den tiden, men hon har fortfarande ett engagemang och driv som gör henne mycket uppskattad
bland vuxna och barn.

Hästarna är min stora passion i livet och att få
arbeta med dem gör mitt jobb ännu roligare,
säger Susanne med ett leende på läpparna.
Redan när Susanne tar emot mig är hon upptagen med
arbete. Det gäller att sätta ut hästarna till eleverna i tid,
innan de första yngre ridskoleeleverna har börjat droppa
in. Annars knackar de bara på kontorsdörren och är ivriga
att få veta vilken häst de ska ha på sin ridlektion, säger
Susanne med ett leende på läpparna. Jag kan inte mer än
känna igen mig, skrattar hon lätt. Det var precis så jag
gjorde när jag var ridskoleelev.
Det var även här på Lomma Ridklubb som Susanne startade sin ridkarriär, men hon säger att kärleken till hästarna har hon haft sen barnsben. Idag är det istället hon själv
Att vara stallchef innebär även vissa grovjobb i stallet. Här visar Susanne upp en av dem, tillsammans med ridskoleponnyn Kilberry Grey
som får vara en del av och påverka hästarnas vardag. Jag har turen som
får ha mitt största intresse som arbete tillsammans med att få arbeta
med både ungdomar och vuxna människor. Det är ett krävande jobb,
men Susanne brinner för sitt arbete och tycker att det är en speciell
känsla att få arbeta med hästar.

Den ena dagen är aldrig den andra lik, det är något som gör mitt
arbete ännu mer spännande, säger Susanne med kärlek ögonen.
Det är knappt att jag kan minnas att jag har arbetat här i 15 år, säger
Susanne, med ett förvånat ansiktsuttryck samtidigt som hon klappar sin
hund Persson, en mörkbrun labrador. Tiden bara springer iväg och jag
har mycket kvar att göra idag, säger Susanne med skratt i rösten. Som
jag tidigare sa är mitt jobb mycket krävande. Det är hästvaccinationer,
hovslagare, hagscheman och utöver det är det alltid något som behövs
repareras eller fixas till. Det kan vara allt från hagstaket till ljusrör i
stallet. När man har med hästar att göra vet man inte vad som kan hända, skrattar Susanne med allvar i blicken.

Idag har jag plogat bort massor med snö, man vet aldrig heller
vad vintern bär med sig för arbetssysslor, säger Susanne med
ett bekymrat leende.
”Allt var som en mardröm som bara inte fick hända”
Allt har verkligen förändrats genom åren som jag
har arbetat här på Lomma Ridklubb, säger Susanne
med ett tankefullt ansiktsutryck. Både hästar, ridlärare och anläggning har fått nya ansikten, men en sak
kommer Susanne ihåg tydligt. Ett minne hon troligen
aldrig kommer glömma. Det är med sorg i ögonen
och hela hennes kroppsspråk visar förtvivlan när hon
berättar om den katastrof som inträffade 1997. Stallarna stod i lågor. Hästarna och alla människor hade
skräckslagna ögon, säger Susanne samtidigt som hon
kramar om Persson extra hårt.

Allt var som en mardröm som bara inte fick
hända, säger Susanne.
Resultatet blev trots allt gott, vi fick nya stallar och
ridhus i en enda stor anläggning vi har idag, men jag
kommer aldrig glömma den dagen säger Susanne
med en sorgsen blick.
Mitt arbete är oförsägbart, men att arbeta med hästar
och andra personen som delar samma intresse är
otroligt kul, säger Susanne. De dagar när allt flyter på
.fantastiskt bra är otroligt roliga. En fullträffad lektion på det gör mitt arbete ännu roligare. I mitt arbete
är friheten stor, samtidigt som jag gör mycket av
mitt arbete utomhus, säger Susanne
med kärlek till sitt arbete.

Det är inte klokt att jag har
arbetat här i 15 år nu.
Jag började arbeta här på Lomma
Ridklubb förening efter att jag arbetat sju år på hemtjänsten här i Lomma. Det kändes inte helt rätt på den
arbetsplatsen och när jag fick jobbet
här på Lomma Ridklubb kändes det
underbart, säger Susanne med glittrande ögon. Ytterligare en positiv
sak med att arbeta här på Lomma
Ridklubb är att det är ligger så nära
där jag bor. Egentligen går det snabbare att cykla, men det har blivit en
vana att ta bilen, säger Susanne med
skamsen blick.
kontorets lokaler. Det var strax dags
för Susanne att ha sin första lektion
för dagen, men innan det tog Susanne två mackor med smör. Samtidigt
som hon frågar hjärtvänligt om hon
kan dela med sig till mig kom Persson och viftade glatt på sin mörkbruna svans. Egentligen brukar han inte
få men vissa dagar måste man få
skämma bort sin hund, säger Susanne samtidigt som hon räcker en bit
smörgås till Persson.
Susanne berättade för mig att idag
var det dags för den första lektionens
elever att hoppa för första gången.
Det är en mycket försiktig lektionsgrupp och det gäller att gå försiktigt
fram, säger Susanne. Vi har haft någ”Det är inte klokt att jag har ra avsittningar den här terminen och
det har lett till att eleverna har blivit
arbetat här i 15 år nu.”
lite skrämda, så det gäller att fortsätta i lugn takt säger Susanne med
Plötsligt knackar det på kontorsförståelse i blicken Innan eleverna
dörren och Susanne går ursäktande
tar ut ponnyerna till ridhuset ska de
direkt till dörren, med Persson
bli borstade, sadlade och tränsade
springande efter sig med svansen
säger Susanne, men det klarar de
viftande som en propeller. Det visa- nästan helt själva nu säger hon stolt.
de sig vara den första ridskoleeleven Därefter är det dags att gå ut i ridhuSofie Larsson som kommit och und- set och börja lektionen. Att vara ridrar om hästutdelningen var klar. Su- lärare för alla olika ryttare är verklisanne skrattar lite lätt och går genast gen roligt, säger Susanne. Även om
och hämtar lektionspärmen till Sofie, det är kallt nu på vintern så finns det
som står kvar med ett nyfiket och
inget hellre jag gör än att vara kvar i
spänt ansiktsuttryck. Medan hon
stallet några extra timmar, säger Suväntar på vilken ponny hon skulle få sanne medan hon håller sin första
ha den här lektionen. Det visade sig lektion för dagen.
att Sofie skulle ha ponnyn Rashida
och det gjorde så att hennes ansikte
lös upp. Det är alltid roligt att göra
Text och foto:
någon glad, säger Susanne medan
hon ser på Sofie med godhjärtade
Sarah J
ögon. Samtidigt som Sofie hängde ut
lektionspärmen gick vi tillbaka in i