Transcript Positiv omformulering

FFT SVERIGE
© Reg. Varumärke: nr. 382134
©
DAG 3
DAG 3
Matchning
Fokus
Funktion/Assessment
Närhet/distans
Change viewing/ change doing
Olika modeller för att se världen
Assessment/ intervention
Film: Färgad familj J.A:
Från Salutogenes till Funktionell familjeterapi
Vår utgångspunkt var salutogenes
Återfanns i FFT
Social kapacitet
Självförtroende
Självständighet
Optimism
Inre “locus of control”
Impulskontroll
Positiva copingstrategier
Viktigt med nära relationer
Klara gränser mellan
subsystem
Klara normer och regler
Positivt nätverk
Målsättningar med FFT
Engagera och få med ungdom och familj
Motivera och initiera positiv förändring
Förändra familjeprocessen
Engagera och påverka nätverket
Framhålla positivt resultat
Beteenden för att förstärka alliansen
•Uppmärksamma ungdomens erfarenheter
•Hjälpa ungdomen att formulera personligt meningsfulla mål
•Terapeuten presenterat sig som en allierad
Ozechowski & Liddle (2000) Familybased therapy for Adolecent Drug Abuse;Known and Unknown.
Clinical Child and Family Psychology Review, vol 3, No 4, 269-298
© Kjell Hansson
Beteenden som terapeuten som hjälper relationen
mellan ungdom och förälder
Aktivera blockeringar och arbeta genom negativa känslor
Förstärk känslor av sorg, ånger och förlust
Underlätta ungdomens tankar och känslor
Fokusera samtalet på interaktionen mellan
förälder och ungdom
Förstärk förälderns empati för ungdomen
Stöd förälderns försök att ta i tu med ungdomens beteende
Ozechowski & Liddle (2000) Familybased therapy for Adolecent Drug Abuse;Known and Unknown.
Clinical Child and Family Psychology Review, vol 3, No 4, 269-298
© Kjell Hansson
Kodade beteenden
Positiv omformulering:
Beskriva en negativ situation i ett annat och
positivt perspektiv
Försvarsinställd kommunikation
(Defensive com.):
Kritik, nedvärderande, skuldpåläggande
sarkasm m.m.
Strukturerande insatser:
Kontroll av terapin, styra vem som ska tala,
ge direktiv m.m.
© Kjell Hansson
Försvarsinställd kommunikation i relation till terapeutisk intervention
Start
Klienten
försvarsinställd
Skattning av
Intervention
Resultat
Positiv
omformulering
37 %
Terapeuten
reflekterar
57 %
Terapeuten
inför struktur
56 %
© Kjell Hansson
Försvarsinställd kommunikation i relation till klientbeteende
Start
Klientreaktion
Resultat
Klienten inte
försvarsinställd
46 %
Klienten
försvarsinställd
70 %
Klienten
försvarsinställd
Skattning av
© Kjell Hansson
Andelen försvarsinställd kom. som följd av:
Intervention
Mamma
Pappa
Ungdom
_________________________________________________
Terapeuten:
Positiv
omformulering
Reflekterar
Strukturerar
35
54
67
45
65
64
28
52
24
Klienten:
Ej försvarsinst.
48
31
29
Försvarsinställd
69
69
72
_________________________________________________
Robbins, M.S., Alexander; J.F. & Turner, C.W. (2000). Disrupting defensive family
interaction in family therapy with delinquent adolescents. Journal of Family Psychology,
Vol. 14, No. 4, 688-701.
© Kjell Hansson
RESULTAT
”FAMILJEALLIANS” INGET SAMBAND MED
DROPOUT
(DEN GENOMSNITTLIGA ALLIANSEN)
SKILLNAD MELLAN ALLIANS
MED FÖRÄLDRAR OCH UNGDOM
(FÖRÄLDRAR HÖGRE, P<.01)
STOR SKILLNAD I ALLIANS MELLAN
FÖRÄLDRAR OCH UNGDOM SAMVARIERDE
MED DROPOUT (P<.02). SÄ’RSKILT VIKTIGT ÄR
SKILLNADEN MELLAN ALLIANS MED
PAPPA OCH UNGDOM
TERAPEUTISKA KONSEKVENSER
DET ÄR VIKTIGT ATT TERAPEUTEN
REDAN VID FÖRST SESSIONEN SKAPAR GOD
ALLIANS MED ALLA I FAMILJEN.
TERAPEUTEN VARIT ALLTFÖR POSITIV TILL
FÖRÄLDRARNA OCH FÖR NEGATIV TILL
UNGDOMEN.
Functional Family Therapy
Clinical Model
Engagement
Behavior Change
Generalization
Assessment
Early
Middle
Late
Intervention
Motivation
Behavior Change
Early
Middle
Generalization
Late
Functional Family Therapy
Clinical Model
Engagement
Reduce within family
risk factors
Early
-negativity/blame
-hopelessness
-build engagement/
reduce dropout
Behavior Change
Build within family
protective factors
-behavior
competencies
Middle
-interaction change
-that increase probability of
- behavior
Motivation
Behavior Change
Early
Middle
Generalization
Build family to context
protective /reduce risk
Late
factors
-peers/school/
community
Generalization
Late
Change mechanisms……
Change mechanisms……improved
Functional Family Therapy
•Relapse prevention
•Parenting…competence
•Communication…competence
•Problem solving…competence
•Conflict resolution ability
Engagement
Behavior
•Generalizing competence
•Multisystemic system support/
Clinical Model
Change
•Use/involvement/linking
Generalization
Assessment
Goal--Skills
Goal
Goal--Skills
Goal
Goal
Goal--Skills
Intervention
Motivation
Behavior Change
Change mechanisms…
Early
Middle
•Alliance…acceptance & engagement
•Negativity/blaming reduction…interpersonal processes
•Reattribution (problem, intention, emotion)…
Generalization
Late
FÖRSTA SAMTALET
SKAFFA INFORMATION OM:
HUR SER FAMILJ OCH OMGIVNING UT
VAD HAR HÄNT/BROTT-MISSBRUK
HISTORISK ANAMNES
TIDIGARE VÅRDKONTAKTER
KAMRATER - SKOLA
TILLSYN - MONITORING
REAKTIONER PÅ HÄNDELSEN
Change the viewing
FÖRÄNDRING AV TEMPUS/TID
FÖRÄNDRING AV TVINGANDE MOMENT
FÖRÄNDRING AV GENERALISERING
FÖRÄNDRING AV KOMPLEX EQVIVALENS
A= B
FÖRÄNDRING AV ORSAK-VERKAN
A
B
M.M.
”DET ÄR SKILLNADEN
SOM GÖR EN SKILLNAD.”
FOKUS I TERAPIN
START
SKAPA ETT
RELATIONISTISKT
TEMA
MÅL
SLUTAR MED
EN BETEENDEFÖRÄNDRING
Familjeterapin inriktad på beteende och kognition men
men tar också upp emotionella och relationella temata.
BEHANDLINGERNS START (Första 1-2 månaderna)
Kognition
Emotion
Allians
Beteende
Relationen
TID
Då
Nu
Framtid
FAMILJEBEHANDLINGENS INRIKTNING
ANDRA DELEN AV BEHANDLINGERN
(3-6 månaderna)
Kognition
Emotion
Allians
Beteende
Relationen
TID
Då
Nu
Framtid
FAMILJEBEHANDLINGENS INRIKTNING
SISTA DELEN AV BEHANDLINGERN
(6-12 månaderna)
Kognition
Emotion
Allians
Beteende
Relationen
TID
Då
Nu
Framtid
Change the doing
VAD VILL MAN FÖRÄNDRA?
ÄR DET MÖJLIGT ATT FÖRÄNDRA?
VEM KAN GÖRA FÖRÄNDRING?
NÄR KAN FÖRÄNDRING SKE?
VILKA BETEENDEN KAN FÖRÄNDRAS?
FÖRESLÅ EXPERIMENT
FÖRESLÅ ANNAN TURTAGNING
FÖRESLÅ SYSTEMISKA FÖRÄNDRINGAR
MM
MM
POSITIV OMFORMULERING
Positiv omformulering (Reframing)
Används framförallt i motivationsfasen
Omformuleringarna innebär oftast att
terapeuten porträtterar oacceptabla
beteenden som vrede, olydnad, m.m. i ett
annat ljus. Terapeuten beskriver beteendet i
en annan context eller i en annan situation
som ger det en mera positiv betydelse.
• Vrede betyder också att man är sårad
• Vrede kan betyda förlust eller saknad
• Försvarsinriktat beteende kan visa att det
finns känslor
• Att tjata betyder att det är viktigt
• Smärta betyder att man inte kan lyssna
Effekt av positiv omformulering
Ger möjlighet till att komma ur destruktiva
mönster
Introducerar alternativ som kan ge förvirring
ut vilken alternativa beteenden kan komma
tillstånd
Ger något nytt att tänka på vilket kan leda
till annan syn på varandra eller på varandras
beteenden
Lättar ofta på den syndabocksprocess som
kan förekomma (reattribution)
POSITIV OMFORMULERING
Positiv omformulering i salutogen anda
UTTALANDE
POSITIV
OMFORMULERING
”PATIENT/ KLIENT”
” TERAPEUT ”
MAMMA BARA TJATAR
PÅ MIG
HON HAR TYDLIGEN
FORTFARANDE
KRAFT ATT FÖRSÖKA
UPPFOSTRA DIG
MOT
SALUTOGEN
FAKTOR
TEORI
HÖG ENERGI
HOS MAMMA
..........................................................................................
MAMMA BARA TJATAR
PÅ MIG
HON ÄR ANGELÄGEN
ATT PÅVERKA DIG
INTERN LOCUS OF
CONTROL HOS
MAMMA
..........................................................................................
MAMMA BARA TJATAR
PÅ MIG
HON TROR ATT
FORTFARANDE ATT
DU ÄR VÄRD ATT
SATSA PÅ
SJÄLVKÄNSLA
BARNET
HOS
..........................................................................................
MAMMA BARA TJATAR
PÅ MIG
RELATIONEN MELLAN
DIG OCH MAMMA ÄR
TYDLIGEN INTE
HELT SLUT
..........................................................................................
STÄRKA RELATIONEN
TILL FÖRÄLDER
MAMMA BARA TJATAR
PÅ MIG
HÖG ENERGI HOS
BARNET
HON VILL KANSKE
ATT DU INTE SKA GE
UPP
Värdering av relationens funktioner
Hög
Midpointing
Separation
(Distans
avstånd)
Låg
Hög
Gå samman
(Kontakt,
närhet)
Its not the specific behavior…..
behavior…..
but the functionalfunctional-relational pattern it represents…. behaviors
and their possible interpersonal (relatedness) functions
high
Distance:
Autonomy,
independence
separating,
Low levels of
psychological
intensity
(Fear of
Enmeshment
?)
low
“Positive”
Behaviors
Having many jobs and
Being cold,
Borderline
outside activities
sarcastic,
Visible self mutilation
rejecting Teenage runaway
“Ideal” balanced adult
Withdrawing
passively
Focused,
successful
Being depressed
Double
dating
Teenage runaway
Giving considerable
Nurturance, warm & loving
Having childhood phobias,
Being insecure
Contact: closeness, dependency, enmeshment,
“Negative”
Behaviors
Adapted from Alexander, 2007