Våren 2011 Strängnäs Flugfiskeklubb

I v ä nta n p å s ä s ong e

n....

.

Gästskribent: Mikael Frödin

Välkommen till årets medlemsblad.

SFFK en klubb på väg in i framtiden

Klubbmästare 2010

Text: Göran Grehn Den årliga fisketävlingen i klubben avslutas för 2010 med att utnämna Bosse Pettersson och Yousif Saif till segrare. Bosse segrade för andra året i rad med 11 olika fiskarter tagna på flugspö. Saif gick som ny medlem också upp i toppen på tävlingen. Saif tog också klubbens första notering på lax. Kalle Malmgren och Thorbjörn Jonsson delar andraplatsen med 8 och Lars Henningsson med 7 olika fiskarter. Bosse och Saif blev därmed Tävlingen går ut på att i Sverige under

kalenderåret fånga så många olika fiskarter som möjligt med flugspö och fluga. Fisken skall vara krokad i munnen. Denna tävling berikar oss flugfiskare för vi fokuserar inte enbart på regnbåge. Olika fiskarter som näbbgädda, sarv, mört, med flera arter har blivit något av en tradition att få.

På detta sätt breddar vi vår kunskap om

fiskarterna, fiskens levnadssätt, när och var man kan få dessa. Många gånger är också fisket riktat mot dessa lite udda arter. Tävling är ett roligt inslag under året och där alla kan vara med. Tävlingen bygger inte på flest och störst. Fångsterna rap hemsida.

porteras via vårt tävlingsformulär på vår Här uppmanas nu alla medlemmar att vara

med. Vi saknar fiskar som makrill, braxen, multe med flera arter. Eller varför inte en gös. Totalt så är 72 rapporter inlämnade 2010 mot 61 för 2009,

Som pris får medlemmarna gästkort i

klubbsjön! Tävlingen startar på nytt 2011. Kan några flera komma över drömgränsen 10 olika fiskarter? All time high innehas av Thorbjörn Jons

-

son och Göran Grehn med 12 samt nu Bosse Pettersson och Yousif Saif 11 olika arter. Vem tar den mest udda fisken 2011? Ladda för spännande tävling 2011!

SFFK Medlemsblad våren 2011

Medlemsbladet utges av Strängnäs Flugfiskeklubb med en utgåva årligen.

Redaktör och ansvarig utgivare: Paul Bärlund(epost [email protected]) Allt innehåll i denna tidning skyddas av svensk upphovsrättlagstiftning. Eftertryck och an nan kopiering, helt eller delvis, är inte tillåten utan respektive artikelförfattare eller foto grafs tillstånd.

Tryckt hos Grafoma i Strängnäs, med ekonomiskt stöd från Studiefrämjandet i Strängnäs, JK Flugfiske, Grafoma, Görans Sportfiske, Strängnäs Färghandel, AB Karl Hedin Bygghan del, Mälardalens Sportfiske, Jakto, Sportfiskarn ,MSX .

Omslagsbild: Det bästa sättet att vänta på är att vila...

Snart är vi där igen......

fortsätt längta......

Klubbmästare 2010

1:or Bosse Pettersson 11 p (g, n, t, rö, ö, l, m, s, h, a, r) Yousif Saif 11 p (g, ö, la, a, h, m, r, hö, t, n, rö) 2:or Kalle Malmgren 8 p (ö, l, a, hö, n, t, r, h) Thorbjörn Jonsson 8 p (ö, l, r, h, si, sa, t, n 3:or Lars Henningsson 6 p (ö, r, l, h, s, m, a) a: abborre e: elritsa g: gädda h: harr hö: havsöring i: id l: löja m: mört n: näbbgädda r: regnbåge rö: röding s: sarv si: sik sk: skrubbskädda ö: öring

Fotnot: “All time high” i klubbmästartävlingen delas av Göran Grehn och Torbjörn Jonsson: 12 arter 2008

Åter till Gotland och havsöring

Text: Håkan Ekstrand Foto: Ragnar Eliasson

Jag, Magnus Jansson och Ragnar har under förra året provat havsöring såväl i Nynäshamn på våren och Branddalssund på hösten. Min bror och jag har provat lyckan ett flertal gånger vid Gålö under hösten och vintern. Enda fångsten blev i Nynäshamn, där Ragnar tog en mindre havsöring. I övrigt har det varit helt dött.

Vi har en ständig inbjudan av Lars Criwall på Gotland att komma över och prova lyckan efter havsöring i slutet av april. Det var två år sedan sist och den resan finns beskriven i medlemsbladet våren 2009. Vi är ju inte svårövertalade, så det bestäms att Ragnar, Magnus och jag ska komma över till ön 22-25 april.

Väl framme med färjan i Visby så var det ett riktigt ruskväder med västlig vind och regn, vågorna var ordentliga och bröt vid pallkanterna. Efter att provianterat mat och dryck ställdes kosan mot Hörte på sydöstra Gotland. vindar men solen sken. Med erfarenhet från förra gången så skulle vi börja med spinnspön och havsöringwobblers. Det är svårt för oss ovana att kunna flugfiska i den friska vinden. Väl framme vi Lummelunda så var det bara att kränga på sig fiskemunderingen och börja knalla ner till havet, där det visade sig att det redan var flera fiskare i aktion. Pallkanten låg en bit från stranden och vågorna bröt ganska kraftigt. Det var bara att vada ut en bit och påbörja kastandet.

Vid var och vartannat kast så fick vi en massa grönt slisk på krokarna som var störande. Efter att vi fiskat ett tag så gjorde vi tecken till varandra (man hörde ingenting i vinden) att vi skulle byta plats. Nästa anhalt blev Stenkyrkehuk, som ligger ytterligare en bit norrut. Innan vi gick ner till stranden,var det dags för lunch med grillad baconlindad fläskfilé i korvbröd.

Första dagen körde vi rätt över Gotland till Visby och vidare norrut till Lummelunda. Det blåste fortfarande friska västliga Stranden visade sig vara folktom och påminde om den vid Lummelunda med pallkanten en bit ut. Innan vi spred ut oss på linje så bestämde vi att börja fiska från

land och sakta arbeta oss ut mot pallkanten och vågbrytningen. Efter ett tag samlades vi vid stranden för en paus.

Då berättar Magnus att han hade fått en havsöring. När han hade håvat den så fastnade en krok i håven så öringen fick motstånd att kroka sig loss och hoppa ur håven(!). Nåja, det gav i varje fall energi att fortsätta fiska. Lars och Ragnar var modiga nog att stå i bränningarna vid pallkanten. Vilket straffade sig för Lars när en kraftig våg letade sig under vadarjackan och vatten läckte ner i vadarna. Utan att nämna något namn så fick en av oss en rejäl våg i skrevet så att benen höll på att vika sig.

Vi åkte vidare upp till det vackra fiskeläget Lickershamn. Ragnar tacklade upp sitt flugspö medan vi andra började vadade ut och påbörja kastandet. Det var mycket grunt och lättvadat, efterhand började vi komma närmare udden, där rauken Jungfrun avtecknar sig mot himlen. När jag står och kastar och vevar så ser jag plötsligt en vindil två-tre meter bort. Den beter sig konstigt då den liksom far fram och tillbaka. Plötsligt är det flera vindilar som far fram och tillbaka. Då ser jag att det är ryggfenor! Jag tror att det är havsöring som jagar något, har bara hört berättas om det. Nu gäller det att börja kasta. Förbannar att jag inte tog flugspöet med mig.

Omvägen 4, 93154 Skellefteå tfn 0730-357657 10% medlemsrabatt för SFFK

Intet händer annat än att jag får ny energi med kastandet.

Nästa dag har vinden vridit sig till syd sydväst så vi tar beslutet att prova fisket vid den närbelägna Närsholmen. Förra gången fick vi ganska bra utdelning där, men då var det sydostliga vindar. Men skam den som ger sig.

Holmen är fantastiskt vacker med sin ståtliga fyr. Vi sätter igång och börjar med det eviga kastandet. Vinden är frisk och kylig och vågorna bryter mot pallkanten som ligger precis vid stranden. Det är en speciell känsla att stå vid pallkanten med vatten till knäna och parera vågornas tyngd när de når upp till midjan. Det är ett absolut måste, att fokusera på de stora vågorna när de kommer för att hinna böja på knäna.

När vi samlas för en paus berättar Lars att han haft på flera gånger men tappat, jag har haft några efterföljare. Så tydligen finns det fisk. Det är bara att fortsätta kasta och parera vågorna.

Så händer det, jag får ett hugg strax efter att wobblern landat! Pulsen sätter fart, tänker bara på att inte slacka linan utan sätta press. Kollar slirbromsen och lossar den lite. Så hoppar öringen och skakar på sig. Enda tanken är att hålla pressen. Den hoppar flera gånger och skakar på sig. Lars skriker i vinden att jag ska hålla pressen och börjar vada mot mig. Helt plötsligt är linan slak. Dj ar den lossnade, kommer på att den kanske simmar mot mig, börjar veva som en tok. Mycket riktigt är den på väg mot mig och jag får kontakt igen. Den är inte riktigt trött ännu och kämpar rejält bara några meter från mig. Lars kommer fram och lossar håven från min rygg och börjar närma sig fisken. Jag styr den mot håven så att Lars kan hiva upp den. YES. Vi vadar till stranden och lossar öringen från kroken och håven. En sten gör vad den ska. Då börjar mina ben skaka och händerna darrar så att jag är tvungen att sätta mig ner. Visar sig att den väger ca 2,6 kg och ca 65 centimeter lång. Känslan är enorm. Skänker öringen till Lars.

Av någon anledning börjar Magnus och Ragnar att sakta börja dra sig mot platsen där jag stod när det högg, märkligt….

Ragnar kommer in till stranden och gratulerar. Han är lite bekymrad över att hans rulle har börjat kärva när han vevar. Han sätter sig ner i stenskravlet och börjar plocka isär den. Vi kommer överens om att det är att utmana ödet ifall han tappar någon liten detalj i skravlet. Vi åker hem till gården för lunch. Efter maten börjar Ragnar plocka isär rullen. Det slutar med att tre personer sitter och tittar på när han mekar med rullen. Efter en bra stund föreslår jag att han kan ta min extrarulle så vi kan fortsätta fiska.

Sagt och gjort. Vi åker till ett nytt ställe som heter Nabban, som ligger i en vik en bit norrut från Närsholmen. Viken ligger i lä från vinden så det går nästan inga vågor.

Det är otroligt långgrunt och efter ett tag ser vi Ragnar som en liten prick ute i havet. När jag och Lars samlas vid bilen så kommer det en bil som stannar. Lars och jag går fram och börjar prata med mannen i bilen. Han visar sig vara en riktig infödd Gotlänning med en dialekt som det tar en stund för mig att förstå.

Han har på håll sett Ragnar långt ute i havet och trott han var ensam och blivit lite bekymrad.

Lars kommenterar att det nog är bäst att Ragnar har passet med sig om han ska gå till Paldiski i Estland. Vi samlas och beslutar oss för att återvända till Närsholmen för att avsluta dagens fiske. Tredje hemfärdsdag. går dagen först är Eftersom färjan vada ut, parera vågor och vid 16-tiden så finns tid för fiske vid Närsholmen på förmiddagen. Vinden är forfarande syd sydväst och har ökat i styrka, vågorna bryts rejält vid pallkanten. Det är bara att

Strängnäs flugfiskeklubb information

Strängnäs flugfiskeklubb bildades 1982. Har nu ca 68 medlemmar från hela Mälardalen, 53 medlemmar har årskort för fiske i Klubbsjön.Klubblokal: Kyrkbrinken 2 öppet månda sammankomster. Medlemskostnad: 300:- för senior, 225:- junior och 425:- familjemedlemskap. Årskort i klubbsjön 825: Kontaktperson: Göran Grehn [email protected] tfn 070-7984200 Mycket mer information på hemsidan: www.flugfiskeklubben.se

Klubbens postgironr: 240749-2

-

gar 1900-2100. Våraktiviteter: ca 14 sammankomster, Höstaktiviteter: ca 11

Strängnäs flugfiskeklubbs styrelse

Eskil Ward Ordförande 070-5464126 Thorbjörn Jonsson V ordf 070-5837688 Göran Grehn Sekreterare, Medlemsfrågor 070-7984200 Bo Pettersson Kassör 070-8426773

börja med kastandet. Ragnar är den av oss som inte har haft någon känning och är fullt fokuserad på fisket. När vi tittar efter honom efter ett tag ser vi honom långt ute i havet i bränningarna. Jaha, på väg till Gdansk i Polen utan pass… Vågorna är så höga så han är tvungen att lyfta på armarna när han vadar. Känns lite som att karln har en dragning till suicidalt beteende.

Trots den vågade vadningen så blir det så att Ragnar blir den som blir utan vare sig fisk eller känning. Vi åker hem till gården för packning och städning innan vi tackar Charlotte och Lars och påbörjar hemfärden.

Årets klubbsjödag - En våt 18 september

Text och bild: Elisabeth Gustafsson

Vi var 32 tappra flugfiskare som kom till årets Klubbsjödag för att träffas under gemytliga former och fiska i vår vackra klubbsjö. Trots mörka moln och ett envist regn njöt vi av naturen och fläskkarrén, som grillades på plats av ordförande Eskil. Höjdpunkten var ändå utlottningen av alla vinster, som generösa sponsorer hade skänkt. Någon enstaka regnbåge lockades att nappa på en sinnrikt knuten fluga men de flesta föredrog att stanna i sjön.

Vid 9-tiden på morgonen anlände förväntansfulla medlemmar från Sparreholm, Enköping, Stockholm, Örsundsbro, Södertälje, Eskilstuna och Strängnäs. Vi hälsades varmt välkomna av Göran och som vanligt hade styrelsen lagt ner hela sin själ i att organisera dagen så att alla skulle få sitt lystmäte. De hade t o m fyllt sjön med regnbågar. Vi fick fika, rejält med nygrillad karré och stämningen var den bästa! Det här uppskattar vi medlemmar!

Regnbågarna var inte på alerten trots att fantasifulla flugor kastades ut och presenterades elegant från alla bryggor. En och annan fastnade ändå på kroken – Mats Sjöström slog dagens rekord med en regnbåge på 1,5 kg.

Även om regnet stod som spön i backen så gick lotterna åt som smör i solsken. Göran Grehn var extra noga med fördelningen av lotter i år. Han har haft ett ”mordhot” hängande över sig ända sedan förra Klubbsjödagen. Då tog lotterna slut innan alla hade haft chans att vara med. I år fanns det därför lotter i mängd – hela 400 stycken! Göran höll örnkoll på fördelningen av lotter och nu är tack och lov mordhotet undanröjt.

Tack vare sponsorerna fanns det ett stort antal vinster. En av de mest eftertraktade vinsterna var en bärbar kaffebryggare med kaffe, som Jörgen Östlund med sitt företag Strängnäs Kaffeservice skänkt. Kaffebryggaren fungerar bra när man vill ha en riktigt god kopp kaffe ute i naturen. Nu väntar vi bara på att vinnaren Mats Sjöström ordnar kafferep i vindskyddet en vacker dag. Ett flugspö, som skänkts av MSX, var den andra högvinsten. Det bars hem av Kalle Malmgren, som längtat efter att utöka sin redan ansenliga samling. Många fler fick fina vinster som de kunde stoltsera med. Andra fick gå med lång näsa och leta svamp - inte så dåligt det heller.

Miljörevisor Jan Svensson var på plats och letade miljöbovar. Det enda upptäckta brottet mot vår miljöpolicy var kastade cigarettfimpar. Aja, baja – men ingen togs på bar gärning och därför blev ingen heller gripen. Lite synd kan man tycka – det hade kunnat bli riktigt rafflande med tanke på alla deltagare från Rikspolisstyrelsen… Nu får vi vänta ett helt år till nästa Klubbsjödag, men den som väntar på något gott osv… TACK!

till er som sponsrade Klubbsjödagen: Strängnäs Kaffeservice MSX Flyfishing Sportfiskar´n i Strängnäs Jakto Karl Hedin Bygghandel Görans Sportfiske i Eskilstuna Colorama i Strängnäs Mälardalens Sportfiske

Att fiska lax

Gästskribent:Mikael Frödin

A tt fiska lax med fluga är en skön konst, ett balanserande på slaklina ett balanserande mellan euforisk lycka och nattsvart undergång, ett kaos och eller gör det man tror. ljuvlig harmoni och det på samma gång. Laxfiske med fluga lämnar ingen utövare oberörd det blir lätt till ett begär, en ljuvlig passion som gränsar till vansinne.

Det här låter ju inte odelat positivt, jag menar varför blir man då laxfiskare. Om man nu älskar sportfiske eller bara vill prova på, varför väljer man att fiska efter en fisk som oförutsägbart vandrar från hav till älv och å, inte äter i sötvatten, en fisk som normalt inte hugger på våra beten, en fisk som påverkas av allt och som aldrig finns Varför laxfiskare kan man undra, varför? Jo laxen är en fantastisk fisk, en mytomspunnen kämpe som trollbinder oss mer än kanske någon annan art. Den gäckar oss, sätter oss på svåra prov, belönar oss med hårda hugg, meterhöga hopp och vilda hundrameters rusningar. Den är våra breddgraders största kämpe. Den förtrollar oss med sina breda silverglänsande sidor och sin urstarka, ibland viltpiskande stjärtfena. Den är helt enkelt älvarnas silver, kungen av forsarnas snabba stryk och många sportfiskares allra våtaste dröm!

Laxfiskare är kanske i mångt och mycket ett märkligt släkte. Udda figurer i vadarbyxor, västar och märkliga hattar. Män och kvinnor som likt björnen går i ide på vintern och lever somrarna så gott som utan sömn. De har en envishet som gränsar till vansinne och ett fokus som nog saknar motstycke. De har en dröm om den stora laxen, om hugget och fighten i timtal. Ett driv och en dröm, en kamp, ett drag av psykopati, ett begär, en oftast livslång passion. Jag har för länge sedan kapitulerat. Det är snart 35 år sedan jag fick min första lax. Jag är och förblir laxfiskare. En skön galenskap som tagit mig från kontinent till kontinent, ett äventyr till ett annat, från älv till älv. En fantastisk resa som jag aldrig ångrat.

Laxens biologi

Laxen leker på älvarnas grusbäddar i oktober – november månad. Den befruktade rommen övervintrar mellan de knytnävsstora stenarna för att kläckas under vårens tidiga månader. Det lilla ynglet lever i början på sin gulesäck men övergår snart till en närande insekts diet. Ynglet stannar sedan allt från 1 till 4 år i älven innan

formel 1. Ja, jag vet att

den, smoltifiserar, dvs blir silverblank och förbereder sig på ett liv i det mer näringsrika havet. Den lilla laxungen simmar ut på uppväxtplatserna. För Östersjölaxen i södra Östersjön och för Atlantlaxen i områdena norr om Färöarna. Den lilla laxungen växer snabbt i havet. Redan efter ett år har den nått 1,5- 3 kilo och kallas då smålax eller grilse. En del av laxarna stiger redan då för lek. De flesta stannar dock i havet ett eller flera år till. Laxar med två havsår väger normalt 4-7 kilo och de med tre, upp till hela 15 kilo.

De verkliga bjässar som stannar hela 4 eller i undantagsfall 5 år i havet är de som når vikter över sportfiskarnas drömgräns 20

kilo.

Var laxälv har sin unika stam och naturens mirakel gör att laxarna hittar tillbaka till samma älv där de en gång föddes. Laxen börjar normalt stiga upp i älvarna under våren för att leka den följande hösten. Under den tid laxen är på sin lekvandring i sötvatten tillgodogör den sig knappt någon föda. Därför är den extremt fet och välmatad då den startar sin resa. Fettreserven ska räcka många månader. Naturen har utrustat laxstammarna med ett fantastsikt skydd mot yttre påverkan. Ungar från en och samma hona lever olika lång tid i älven och stannar även olika många år på uppväxtplatserna ute på öppna havet. På detta sätt säkras honans gener för framtiden. Detta till trots för torrår, översvämningar och andra hot såväl i hav som älv. Laxens komplexa livsmönster gör den mer utsatt än många arter. Idag är miljöförstöring och överfiske de största hoten mot de vilda laxstammarna.

Lax på fluga

När man ska pröva sig på laxflugfiskets magi och tjusning finns det en del grundregler som kan vara bra att känna till. Regler som i och för sig har massor av undantag men som kanske kan ge en liten bild av denna undersköna galenskap. På sin vandring upp i älven intar laxen viloplatser. Det är då man har störst chans att få den att hugga. Ibland visar den sin breda rygg, ibland hoppar den så att skummet yr, men oftast vilar den stilla utan att röja sig. Lokalkännedomen om var laxen vilar är naturligtvis guld värd. Det som framför allt skiljer flugfisket från spinnfisket är att det ju är själva linan som är kastvikten. Flugan är ju till skillnad från ett drag allt för lätt för att kasta långt nog. Linans tapering ger presentation och prestanda. Att kasta med fluga är en skön konst i sig. Älvfisket bygger på att man låter strömmen föra linan och flugan ner mot fiskens viloplats.

Den kraftiga fluglinan som för övrigt finns i en mängd varianter och sjunkhastigheter är ganska lätt att styra. Det här kallas för att menda linan. Med kastvinkel, linval, mendningar och diverse småtrix styr man hastighet och djup. Helt enkelt det sätt som man vill visa flugan för laxen på. I kallt vatten under 10 grader gäller det att fiska djupt och sakta, i varmt vatten helt uppe i ytan snabbt, snabbt snabbt! Det är de yttre förhållandena som styr var laxen ställer sig och hur den vill ha flugan serverad. I varmt vatten söker laxen det snabba syrerika vattnet. I kall älv vilar den i de djupa långsamma poolerna.

Expertens tips

Har du redan fallit i fällan, är du redan fast i ”laxträsket” men får du som de flesta andra inte nog med laxar. Är drillningar en sällsynthet och huggen för få, kan jag ge några tips som vuxit fram under tusentals fiskedagar. 1. Fiska där fisken finns (haha.. .smart va!) Lyssna på rapporterna när laxen stiger och var. Bättre att åka några extra mil dit där laxen är på G.

2. Använd lokalkännedom, din egen men även andras. Fråga de lokala fiskarna var laxen biter.

3. Fiska med fantasi. Gå inte och kasta där alla andra kastar. En lax som inte sett en fluga är lättare att lura.

4. Fiska försiktigt – en skrämd lax hugger inte!

5. Skippa sovmorgonen – första dagsljuset är ofta en het tid. Måste du sova, sov hellre middag!

6. Balansera din utrustning, med rätt grejor

blir det både effektivare och roligare!

7. Fiska snabbare! Laxen hinner ifatt allt. En snabb fluga ger den inte chans att tveka.

8. Byt lina. Kommer inte laxen upp till ytan så sök den djupare.

9. Byt fluga ofta. Storleken har betydelse! Byt storlek före mönster.

10. Njut av din fiskedag! Stressa av och känn hur privilegierad du är som får utmana kungen av fiskar.

Utrustningen

Laxfiskare är ofta prylgalningar, feta västar som dignar av mer eller mindre nödvändiga måstegrejor. En osäker laxfiskare är förmodligen rena drömmen för redskapsmarknaden. Det gäller ju att köpa allt som kan göra att man kommer närmare det förlösande laxhugget - eller? Nej, en laxutrustning behöver varken vara svindyr eller översvämmad av prylar. En basutrustning man kommer långt på skulle kunna se ut som följer: Vadarbyxor: Välj ”andasvadare” i bra kvalitet. ( förslag Guideline Explorer) Är det kallt så ta några extra lager underställ. Till detta ett par skor. De nya Crosswater är lätta och stabila.

Västar/Jacka: En väst är bra, när den är på behöver man aldrig oroa sig att man glömt något. (förslag Loop Multi) En bra

Sportfiskare! vet du...

Att natur & miljö är Studiefrämjandets speciella inriktning samt att vi samarbetar med en rad organisationer inom områdena ”djur, natur, friluftsliv och miljö.

Att Studiefrämjandet är en obundet av politiska partier, religösa samfund och fackliga organisationer.

Hos oss kan ni starta studoecirklar inom områden som intresserar just er!

Ni är varmt välkomna att deltaga i våra återkommande studiecirklar inom t.ex. Data, Dag- och nattfjärilar, Jägarskolan, Vårens och vinterns fåglar m.m

Håll utkik på vår hemsida för mer information om kurser och startdatum eller kontaka oss på telefon 0152-650

550

www.studieframjandet.se

fiskejacka med ett par extra fickor funkar dock fint (förslag Guideline Explorer).

Spö: Som första spö välj en 13,7 fotare eller likvärdig (Förslag ACT4 klass 9/10). Kraftigt nog för de flesta situationer men även följsamt nog för att även göra en smålax minnesvärd.

Rulle: En medelstor laxrulle med en bra broms. Det finns många på marknaden – håll dig borta från de absolut billigaste och välj en som rymmer 200m lina. (Förslag Reelmaster LA 9/11) Fluglinor: Satsa på bra kvalitet! Powertaper i Hoover/Intermediate, sjunk 1/2 och 3/4 kommer man långt med! Eller så väljer du en Connect med utbytbara spetsar.

Tafsar: Börja med 11 fots färdigtaperade nylontafsar. (Förslag Power Strike) välj 0,43 och lägg till en spets.

Flugor: En bra baskollektion kan bestå av 5 olika mönster i 3 olika storlekar. Välj tubflugor där krokarna är utbytbara. Allt i en bra box (förslag flugor Puzzy/Salar) Diverse: En tafsklippare är bra att ha, en peang, en liten ficklampa/pannlampa.

Mina utrustningar

Som extra galen, nördig eller proffs om ni så vill är jag naturligtvis ytterst kräsen vad det gäller utrustning. Jag bygger mitt laxfiske kring 4 utrustningar. 3 tvåhandsutrustningar och en enhandsutrustning. Tvåhandsspöt har självklara fördelar då det gäller att kasta stora flugor, styra storfisk och bemästra allehanda kinkiga situationer. Mina utrustningar är som följer: För det tunga tidiga laxfisket (Stora älvar klarar allt): LeCie 14,8” klass 10/11 Fast , Quadra 10-12 ( 300m backing +50 lbs Shooter) Medeltungt fiske(Alla älvar utom det extremaste tungfisket) (:LeCie 13,7” Klass 9-10 Quadra 8-10 (200m backing Shooter 50 lbs) Lätt tvåhandsfiske (medelstora-småälvar och finfiske): LPXE 12,6” klass 7/8 INEX 9/11 (150 m backing shooter 50 lbs) Enhandsutrustning shooter 30lbs) (Flytlina och torrflugefiske samt småflugor ): LeCie 10 ” klass 8 Fast Quadra 6-8 ( 150 m backing Till de två tyngsta utrustningarna har jag allt från flytlina till de allra tyngsta sjunklinorna, Power Taper sjunk 6/7 samt även ett par ”Deep Water Expressar” – riktiga ”strykjärns linor” som tar ner flugan vart som helst. Till de lättare utrustningarna fiskar jag linor från flyt ner till power taper 1/2. Vill jag fiska lite djupare använder jag mig av 5- och 8 fots Polytafsar i extrafast sink och fast sink. Mina grundtafsar är 12” Egor som jag spetsar med Egor fluorocarbon. Vadarbrallor i dubblett, Alta och Tech Stretch, kängor, windstoppers, softshells, regnjackor, dussinet flugaskar och visst en väst som dignar av allsköns onödigheter, gör att jag onekligen är nervös varje gång väskorna åker upp på flygbolagets vågar. Övervikt är tyvärr ofta en kalkylerad extra utgift!

Flugvalet

Laxflugornas värld är en egen värld, en hobby i hobbyn fylld av samlare, okrönta experter, måsteflugor, enkla och mer komplicerade, patenterade och mönsterskyddade, stora, små, diskreta, färgglada och gnistrande som julgranspynt. I laxflugornas värld är allt gångbart! Här finns en situation och ett förhållande som matchar de mest udda kreationer. Laxen äter

inte men ska lockas att hugga ändå, knepigt men fyllt av spännande utmaningar.

Några riktlinjer att gå efter är:

Kallt vatten stora flugor - varmt vatten småflugor.

Soligt ljusa flugor – mulet mörka flugor.

Stora svarta flugor i mörker.

Harmoniera färgen på flugan med färgen på det klara v a t t n e t . Flugor som går i grönt för det riktigt kristallklara vattnet. Gult/Orange/rött för skitigt vatten.

grönt vatten, blått för blåklart vatten, vita eller grå för Brunt/orange/guld för humusfärgat vatten.

Expertisen är enig, det är lätt att falla i fällan att ha hundratals ”Måste flugor”. Bättre och effektivare blir det dock med något drygt halvdussin i flera olika storlekar. Fyller jag mina boxar med några ”Octopuzzy varianter ” på mönster som Vaehaeniva, Pahtakorva, Greenlander, Black Green Helmet, Virgin Puzzy och Flomflugan samt några Skaters och Simple flies så känner jag mig ganska säker på att alltid ha något som faller även den kräsnaste lax i smaken.

Sportfiske är världens finaste hobby! Aktiv rekreation i samklang med naturen och är som balsam för själen. Laxfisket är sportfiskets formel 1. Ja, jag vet att många karpfiskare, gädd- och öringfiskare inte håller med mig, men laxen är kungen av fiskar. Vacker i sin silvriga dräkt, stark som få andra sötvattensarter och knepig att lura. Laxfiske är oftast en livslång frustration över väder, vind temperaturer och vattenstånd. Är det något vi laxfiskare är mästare på så är det ju att hitta ursäkter för att huggen uteblir. Vill du ha en riktig utmaning – en utmaning och passion som ofta sitter i för livet, en som ger dig fantastiska upplevelser utöver det mesta. Prova att fånga en lax på en ”dunkrok”, men kom ihåg att det är stor risk att det är du som fastnar och det för gott!

Mikael Frödin är Skandinaviens internationellt mest kände laxfiskare. Han har medverkat i SVT s Vildmarks produktioner, gjort ett flertal filmer och böcker samt bidrar regelbundet i den internationella sportfiskepressen. Han är en uppskattad föreläsare och kåsör. Hans stora erfarenhet från jordens alla hörn gör honom till ett verkligt fullblods laxproffs.

Aktiviteter under 2010

Text: Göran Grehn

Klubbaktiviteterna har varit omfattande under 2010. Aktiviteter kan sammanfattas enligt följande:

•

• • • • • • • • • • • • Arbetsdagar med renovering av bryggor Ett antal aktivitetsdagar i klubbsjön Besök hos Mälardalens Sportfiske med Micke Frödin Miljödiplomering Klubbsjödagen Träffar med våra hyresgäster Flugbindningskurs grund Tjecknymfer med Claes Eriksson Tubflugor med Tomas Larsson Arbete med krympslang Kortkurs kastteknik Föredrag om Mongoliet Matlagningsaktivitet

GÖRANS

SPORTFISKE

Görans Sportfiske - Lagerkvistgatan 6 - 633 46 ESKILSTUNA E-post: [email protected] · Tel: 016 - 13 07 70 · Fax: 016 - 13 07 70 www.goranssportfiske.se

Läckert knytis för tredje gången

Text och foto: Elisabeth Gustafsson

För tredje året i rad arrangerade flugfiskeklubben med Eskil i spetsen ett njutbart knytkalas med förföriskt goda maträtter och en av alla unisont lovprisad Oscarstårta den 15 november. Det var Järngänget – Eskil, Göran, Bosse, Margot, Torbjörn, Birgitta och Elisabeth förstärkt med Saif - som kom till lokalen laddade med sina specialrätter. Kvällens samtalsämnen innehöll allt som finare kalas brukar innehålla – mat, sprit, reseminnen, möte med vilda djur och tips om hur man undviker parasiter.

Det är med spänning och koncentration på matlagning som medlemmarna kommer till lokalen en sådan här kväll. Alla spisplattor används för uppvärmning av de omsorgsfullt tillagade maträtterna. Borden dukas och alla maträtter samlas på ett bord. Fotograferingen är viktig för att alla medlemmar som missar den här programpunkten ska bli avundsjuka och lockas hit nästa år. När alla har tagit för sig av alla rätter haglar omdömena – det kan bli allt från riktigt gott , detta är lagat med riktig kärlek och förföriskt gott. Eskil ångrade bitter att han ätit bruna bönor med fläsk till lunch. Göran beskrev sakkunnigt hur det går till att grava lax. Viktigt att den ligger i frysen några dagar före gravningen så att ev. parasiter avlivas. Bosse tipsade om att det är lättare att ta bort benen efter gravningen. Samtalet flöt sedan naturligt in på spriten. Eskil hade provsmakat Åkers Vodka och beskrev den i lyriska ordalag i rangordning 1. Karlsson's, 2. Gripsholm och 3. Kanon. Sedan kom samtalet in på björksav, som i ren form är mineralrik och botar allergi, men som jämtarna också tillverkat mousserande vin av. Någon hade också erfarenhet av ”Hojt” - en norrländsk snapsvariant med hemligt innehåll.

Eftersom fiskeklubben består av en samling äventyrare blir det naturligt att komma in på mer eller mindre närgångna möten med vilddjur som t.ex. vattenbufflar, vildhundar, lejon, papegojor, apungar, boaormar, babianer, elefanter, vildsvin och gorillor. En babian hade tafsat på Bosse – inte helt ofarligt. På slutet drogs en sann historia om en björn som slitit sönder ett halvt hus.

En reflektion – något skryt över infångade jättefiskar hördes inte… Som helhet en njutbar kväll med nya och spännande smaker spetsade med både matnyttigt och fantasifullt snack… En ruta med kvällens läckerheter Saifs pastarätt innehöll penne, regnbåge, béchamelsås, salt, peppar, fiskfond, champinjoner, lök och kräftor.

Eskils regnbåge var lindad med bacon och kryddad med basilika, timjan och Kockens franska kryddor. Den serverades med rotfruktsröra – palsternacka, rotselleri, morötter och purjolök, som wokats på spisplattan.

Göran serverade gin-gravad regnbåge från Klubbsjön med Druvans gravlaxsås och dillstuvad potatis.

Bosses laxgryta innehöll lax, blomkål, morotslantar, broccoli och kräftstjärtar. Elisabeths trattkantarellsoppa innehöll trattkantareller från klubbsjötrakten, svart ovanpå.

trumpetsvamp, schalottenlök, grönsaksbuljong, grädde, crème fraiche, tomatpuré, salt, rosépeppar och persilja Birgitta och Torbjörn bjöd på Fina fisken – en supergod och lättlagad fiskgratäng med hokifilé, margarin, citronpeppar, crème fraiche, mjölk, dill och riven ost.

Margot maxade med Oscarstårta – en mandeltårta med smörkräm som Oscar II älskade och vi med honom…

Ordförande har ordet

Text: Eskil Ward

För flugfiskeklubben har det varit ett händelserikt år. Som vanligt har medlemmar fiskat Sverige runt och även utrikes. Vi har haft ett stort antal aktiviteter i klubblokalen samt utomhus under året: Flugbindare en nybörjarkurs.

tack till dem. verksamhetsår.

Daniel bindning av Tjecknymfer. Bergman Kastträningar vid Kilenkorset.

från Flydressing har hållit kurs i bindning av CDC - flugor. Claes Eriksson från Mälardalens Sportfiske har hållit kurs i Klubben har även i egen regi bundit flugor med olika teman, sjö - hav - älv - fjäll samt Vår traditionsenliga Klubbsjödag var välbesökt trots ostadigt väder. Regnet kom i samband med lunchen. Våra sponsorer bidrog med ett dignande prisbord, ett stort Tema matlagning i oktober: Vi var 9 st som diskuterade olika recept och vem som skulle tillaga vad. Avsmakning vid gemensam "knytisbufé" i klubblokalen. Det var som vanligt synnerligen gott. Vår Klubbmästartävling, som gäller flest antal fiskarter, fångade på fluga i Sverige. Ledarna (i början på december) i tävlingen har fångat 11 st olika arter. Styrelsen ser fram emot klubbens 29:e Jag vill också framföra ett mycket stort tack till våra sponsorer.

Stockholms ström Projektledarens ruta

Text och bild: Saif Yousif Text:Göran Grehn

Jag var i Stockholms ström 2010-09-22 med två vänner, en av mina vänner skulle lära mig att flugfiska med två hands spö.

Han förklarade allt för mig innan jag skulle vada i vattnet. Han berättade att vattnet var halvlucka (80 m3/sek), hur jag skulle kasta samt vilken lina och fluga jag skulle använda. Jag använde intermedia lina och 12 fots spö. Jag gick ner i vattnet och började kasta lite. Det var svårt, jag fastnade och det gick inte så bra. Efter en stund jag fick in känslan, kastade två tre kast till, plötsligt sträckte sig linan och jag trodde att den hade fastnat igen. Jag gjorde lite mothugg men den var helt stum, plötsligt börja det att rycka i spöt och fisken rusade iväg. Då började jag bli nervös och fick panik, visste inte vad jag skulle göra. Den bara rusade iväg, gjorde som den ville. Jag ropade på min vän Kawa. Han förklarade vad jag skulle göra, att jag inte skulle stressa och veva in lugnt. Jag gjorde som han sa och vevade in, men den rusade iväg igen. Efter några rusningar och fajter blev fisken trött, till sist vi fick håva in den. Mina händer darrade, jag var helt slut. Det var en lekande havsöring på 7kg. Det var mitt rekord och min bästa upplevelse på tvåhandsspö!

Intresset inför årets upplaga av vårt medlemsblad har varit stort. Flera artikelförfattare har bidragit till att ge vårt medlemsblad både ett mer omfattande verk liksom både spännande och intressanta och roliga artiklar. Syftet med medlemsbladet är inte att det bara skall handla om fiskefångster utan kan lika gärna vara en dråplig historia där man kan bjuda på sig själv lite. Det kan också handla om att man inte fått någon fisk alls! Medlemsbladet skall även spegla lite av vad Strängnäs Flugfiskeklubb gör och åstadkommer under året. Vi har i år försökt få med lite information samt något recept på fisk. Speciellt lämpligt eftersom vi hade en aktivitet om olika maträtter baserat på fisk med tillagning och provsmakning i klubben under hösten.

Mikael Frödin I år har vi glädjen att ha en av de allra största inom flugvärlden som gästskribent Micke Frödin Micke är tveklöst ett av de mest b e t y d e l s e f u l l a namnen inom modernt lax flugfiske efter havsöring. inspirerande som kan upplevas. och Hans flugbindningskurser är bland det mest faktaspäckade och

Han har medverkat i ett flertal populära fiskeprogram i television i flera länder. Micke är dessutom en av de mest kunniga, samt respekterade skribenterna och han bidrar med artiklar om lax- och havsöringfiske till fisketidningar över hela Europa. Tack Micke för din medverkan!

Jag vill samtidigt framföra ett stort tack från hela styrelsen till Paul Bärlund som har axlat vår hemsida och tagit över ansvaret som redaktör får vårt medlemsblad. Det är verkligen roligt att jobba med hemsida och medlemsblad tillsammans med Paul som har stora kunskaper och ideer inom datavärlden.

Jag vill också passa på att tacka alla som bidragit med artiklar till detta medlemsblad samt givetvis våra sponsorer som med sitt stöd, gör det möjligt för oss att trycka medlemsbladet för 2011.

Ransarån

Text och bild:Henrik Bergqvist

Äntligen hade dagen kommit som vi så länge väntat på. Det var den 6 augusti vid 19-tiden som jag och Christer Ravinale körde iväg mot Saxnäs. Första anhalten var Gävle där vår fiskebroder PeO Sjöberg från Mora anslöt för vidare färd mot slutdestination. Väl framme klockan 08.00 efter en natts bilkörning, utan sömn och lagom möra, hämtades fiskekorten ut och båtresan betalades. Vi for vidare mot Ransaren där båten tog oss och packningen till mynningen av Övre Ransarån där vi skulle vara de tre första dygnen. Vi hade fått information om att det bara var 900 meter att gå till tältplats, varför vår packning inte var optimerad för vandring. När vi väl insåg att vi borde lägga oss ytterligare 4 km högre upp i systemet började helvetesvandringen. Lyxen med campingbord och stolar, fyra flak öl, färsk mat kändes då inte lika genomtänkt. Väl framme restes tält och base camp etablerades. Efter påfyllning av vätska och mat började vi fisket. Första dygnet fiskade vi runt baslägret. Vi alla fick lite mindre öringar, men de stora öringarna ville inte riktigt.

0152-227 80 www.hedins.se

Då helt plötsligt kom drömhugget! Efter en tokrusning tog det tvärstopp och jag kände att nu att fisken satt sig fast i något så jag började vada efter.

Väl framme förstod jag att den hade kilat in sig mellan två större stenar och när jag lirkade loss linan så lossnade flugan. När jag besiktade krokspetsen såg jag att den var rätad. Jag upplevde då den tomheten som jag tror bara en fiskare förstår efter tappad storfisk. Efter en nattsömn, ny sportdryck och energiintag var det bara att ta nya tag. och Christer började fiska av utloppet av ett stort strömsel och det tog inte lång stund innan Chrille hade krokat en 40 cm öring som återutsattes. Därefter fick jag en på 35 cm. Båda dessa är att betrakta som små i dessa vatten. Lite senare stod jag utvadad och fiskade av en strömkant mot en djuphåla när jag såg ett kraftigt vak i början av strömkanten. Efter, Dag två bestämde vi oss för att fiska av nedströms mot mynningen till Ransaren i tron att de stora öringarna från sjön börjat vandra uppåt i systemet inför leken. Vi fick alla en rad mindre öringar men de stora uteblev än en gång.

Dag tre som var den sista i Övre Ransarån vigdes åt en vandring uppströms. Några kilometer uppströms kom vi till några riktigt fina strömmar nedanför ett stort sel som också såg extremt inbjudande ut. Jag som det kändes, 100 kast mot vaket kom helt oväntat hugget på min superpuppa i storlek 10. Jag kände direkt att detta var en något bättre fisk. Efter en drillning som kändes som en evighet låg öringen i håven. Vi uppskattade längden till 52-53 cm och vikten nånstans runt 1,3 kg, vilket var PB då den överträffade öringen jag fick i Sandåslandet 1998, vilket finns att läsa om i Medlemsbladet 1999.

Vi tog reda på den och fick äntligen den efterlängtade fiskmiddagen.

Efter en snabbt uppbrott på tisdag morgon började vandringen tillbaka, vilken var betydligt lättare än vandringen dit. Efter en dusch på fiskecentrumet i Saxnäs, lunch på konferensanläggningen var det dags att vinka av PeO som med hjälp av kollektivtrafik skulle ta sig tillbaka till Mora. Jag och Christer fyllde på lite proviant hämtade ut fiskekorten till Nedre Ransarån och jakten på storrödingen skulle börja.

Nedre Ransarån ligger behagligt nära bilväg och alla platser är lätttillgängliga från vägen. Systemet börjar i utloppet av strömmen från Ransaren ner i Övre selet. Det övre selet känns som en sjö. Därefter kommer en smal ström ner till Nedre selet. Nedre selet är mer långsmalt och strömmande.

F ö r s t a eftermiddagen och kvällen fiskade mest i övre selet vid vår tältplats som endast vi gav ett par mindre rödingar. Dag två fiskade vi nedströms och mitt i det värsta hällregnet kom en riktigt stor öring och slet flugan av tafsen för Chrille.

Vårt basläger låg mitt emot utloppsströmmen från Ransaren och där stod alltid fiskare. Vi förstod då att rödingen hade gått upp och ställts sig där inför leken. När vi vaknade det tredje dygnet var platsen tom varför vi direkt begav oss dit. Direkt fick vi varsina rödingar mellan 35-40 cm. I vilket vatten som helst skulle detta vara en riktigt fina rödingar men här var minimimåttet 45 cm. Helt plötsligt dök det upp två bilar med fem personer som slog upp sitt basläger några meter bakom oss där vi stod och fiskade. Vi gav då upp och begav oss neråt och fiskade i nedre selet hela dagen, utan något vidare resultat. Efter kvällsmaten bestämde vi oss för att fiska på andra sidan selet, innan inloppet till strömmen mellan selen och för att göra det behövde vi vada över inloppsströmmen till övre selet. Där stod nu ca 3 personer på ena sidan och fem personer på andra sidan av strömfåran. Efter ett fortsatt mindre lyckat fiske efter småröding begav vi oss av hemåt. Väl vid inloppsströmmen hade en lucka lämnats mellan fiskarna. Chrille som då var lite luttrad och irriterad bestämde sig då för att klämma sig in. I första kastet fick han och landade en röding i 42 cm-klassen. Där efter gav vi upp och ägnade resten av kvällen att elda och dricka upp den sista ölen.

På vägen hem hade vi bestämt oss för att prova på en trippel d v s lite harrfiske också. Vi stannade därför vid Kvissleströmmens camping, vilket visade sig vara ett oerhört trevligt ställe med generösa och välkomnande människor. Efter tältresning och förfriskningar begav vi oss av för lite harrfiske och det tog inte lång stund innan både jag och Christer drillade harr. Inga kilosfiskar direkt men vi båda fick i 35 cm-klassen vilket fick duga. Efter lite grillat som andra gäster på campingen gjorde åt oss gav vi oss av ut igen. Helt plötsligt ser jag Christer ligga raklång i vattnet efter att ha snavat på en sten. Efter ombyte och ny värmande dryck fiskade vi selet på nacken där vi båda fick harr i skaplig storlek. När Chrille fumlade

med sin fisk tappade han spöet och jag såg hur han bokstavligen dök som en valross för att rädda spöet, vilket han som tur var klarade. Vi hade tidigare under dagen pratat just om badning i samband med fiske och Chrille skröt om att han bara hade badat två gånger, men nu hade han badat två gånger under samma kväll!

Hela Ransarån är kvoterad och uppdelad selet. Det nedre selet är betydligt vackrare.

Området runt Saxnäs är extremt vackert och möjligheter till exceptionella vatten är många varför vi redan nu diskuterar en tripp upp dit 2011 för att testa nya möjligheter….

på tre sträckor, fjällransarån, Övre Ransaråon och Nedre Ransarån. Platser bokas via Saxnäs Fiskecentrum. För mer info se www.saxnasfishing.se och www.

ransaran.se . Vi bokade resan i februari men då var det redan fullt för juni och juli. Vår tanke var att fiska vecka 27 men det var kört, så det gäller att vara ute i god tid. Tre dygn i Övre Ransarån kändes för kort då det tog tre dygn att bara lokalisera sig, dessutom skulle vi ha lagt oss betydligt högre upp i systemet. Nedre delen av Övre Ransarån var rätt exploaterade med bråte som låg kvar från tidigare läger etc. Det går också att komma till övre delarna av sträckan via vandring eller terrängmaskiner. Tre dygn i Nedre Ransarån kändes fullt tillräckligt. Man får en viss känsla av regnbågsvatten med tanke på den tillrättalagda miljön framförallt i övre

Din jaktbutik. Produkter inom jakt, fiske och fritid 2011 års hetaste flug fisketävling, Läs mer på jakto.se

-

Fina Fisken-recept

3-4 portioner 400 g hokifilé 1/2 msk margarin 1/2 msk citronpeppar 3 dl crème fraiche 1 1/2 dl mjölk 3 msk dill ca 1 dl riven ost

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 225 °C 2. Smörj en ugnsfast form 3. Skär fiskblocket i (ca. 2 cm tjocka) skivor och lägg i formen 4. Blanda crème fraichen och mjölken i en bunke. Blanda sedan ner dillen 5. Strö citronpeppar och ev. lite salt över fisken och häll sedan över blandningen 6. Strö till sist över osten och sätt in fisken i ugnen i 20 - 25 min, tills osten blivit gyl lenbrun Serveras med potatis, kokt eller pressad. Servera även gärna med rivna morötter eller kokta grönsaker

Detta medlemsblad trycks och sponsras av

Rekordlaxen

Text och bild:Kawa Morad

Hösten 2000 ringde en vän och tipsade om halvlucka vid strömmen i Stockholm och för mig innebar det större möjlighet att fiska med fluga. Då var det bråttom med att packa fiske väskan och vidare mot storstan, senare på kvällen var vadaren på och spön riggad med en svart tubfluga satt på tafsspetsen klev jag i vattnet och började svinga spöet. Efter ett par timmars fiske utan någon känning bestämde mig för att försöka på andra sidan av strömmen då bytte jag fluglinan och en ny tafs spets på 0,35 och en GP-fluga (egen variant) på ED 6a krok. Då såg jag några öringar börja vaka vid strömkanten och nu med laxfrossa i kroppen allt gick långsamt efter fjärde utlägget fick jag bottennapp med många försök att få lös på flugan utan resultat bestämde jag mig för att dra linan för hand då började botten röra på sig och fajten var igång med en lång rusning på nästan 150 m och en timme senare var både jag och laxen slut körda men i slutet av drillningen orkade inte laxen att återhämta sig och gav upp fajten. Laxhanen vägde 17,60 och en längd på 118 cm den fångades den 23 oktober 2000 på zon E i strömmen, vad jag vet är att det fortfarande är rekord. Tyvärr, min tanke var att köra C&R på fisken men laxen dog i slutet av drillningen.

Utr: spö 12,6 klass 8-9. Lina i-s3 egen design.

Redaktörens ruta

Fantastiskt intressanta berättelser och artiklar finns med i årets medlemsblad.

När Göran och jag började detta arbete var det gott om tid att skapa en bra layout för årets nummer. Som vanligt försvann tiden med väldig fart av olika skäl.

Jag skulle gärna åter vilja reflektera över hur ett medlemsblad kommer till.

Det är väldigt viktigt med vilka bidrag vi får från er medlemmar. Åter igen har ni bidragit med intressanta och läsvärda berättelser, det är som sagt dessa som gör bladet läsvärt.

När jag läser dessa artiklar känner jag en stark längtan till årets fiske med allt som därav följer. Själv ser jag väldigt mycket fram emot årets laxfiske i Lögde; i år kanske jag lyckas landa LAXEN! Kanske den som jag tappade för något år sedan, som nu naturligtvis växt till sig till 15 kilo. Jag fick mycket inspiration från Mickes artikel om laxfiske.

Skit fiske på er - Tight lines /Paul

Sandåslandet

Text: Bosse Pettersson

För min del har det blivet en tradition att åka hit upp, sjunde gången närmare bestämt. I och med detta så föll lotten på mej att ordna med bokningar, flyg mm. för Greger, Kalle och Göran alla SFFK.are På Arlanda så är det ju självbetjäning vid inbokning, men ingen lyssnade på mej utan gubbarna for iväg och försökte med inbokning vid disken men de kom snart tillbaks till pappa. Nåväl invägning men ingen kostnad för övervik behövde vi betala för, min väska fick en extralapp ”HEAVY” som vanligt Förra året var Greger med och han skulle bara med om det blev en resa i år, för Kalle och Göran var det första gången. Vi skall tillbringa en vecka i vildmarken helt utlämnade till naturen.

hade en del övervikt men vi behövde inte betala något extra denna gång. Vi skulle flyga ut vid fyratiden för att tiden skulle stämma med de två fiskare som varit några dagar vid vår sjö och skulle hem. Vid tvåtiden gav vi oss iväg, det tar en knapp halvtimme att flyga upp till vår sjö, man lämnar snart skogslandet och ser snart fjället Cokcu, som vi tar riktning mot. Vädret kommande vecka ser hyfsat ut men vår pilot han ger inte mycket för prognoserna för fjällväder, hans kommentar var att de ungar i skolan som för med mest osanning det är dessa som blivit meteorolog. Vi tar en extrasväng över en sjö som det finns grov öring i för att kolla terrängen ser bra ut. framme i Giron så väntade personbil på då 4 gubbar med en minibuss rekvirerades.

flygplatsen till Kurravaara V ä l (Kiruna) en vanlig oss men va packning samt att vi skulle stanna och proviantera, så Vi stannade på stan mitt mellan gröna skylten och ICA, Karl o jag tog ICA och vi hann precis handla allt för kommande vecka på en halvtimme som ingick i transferen från I Kurrvaara så bytte vi om till vildmarkskläder, och vägde in packningen inför flygturen med ett sjöflygplan en Beewer från 1952. Vi Väl framme vid vår sjö såg vi från luften att hemresenärerna inte packat ihop tältet så vår pilot kretsade runt sjön ett par gånger innan han landade. Vi gled iland i Trosviken och där står två lyckliga flugfiskare som på rekordfart packat ihop sin utrustning. Vi växlade några ord med dom och det har varit ett kanonfiske på kvällar och även tidig morgon men dagtid var harren svårflörtad.

När all packning är avlastad så bar vi grejorna ett hundratal meter till vår normala lägerplats som ligger ute på en udde. Upp med tälten, och under tiden vår eminente kock Greger grillade en köttbit så grävde jag ner en plastlåda som skall tjänstgöra som kylskåp under veckan.

Någon händig fiskare hade fixat en

toastol av en gammal campingstol med ”ringen” av renhorn, skitbra!

Nu skall det smakade bra med en god middag och med en extra överraskning från min sida. Jag hade nämligen sparat en vodka, CHINGGIS GOLD, från vår resa i Mongoliet för ett par år sedan, det blev en mycket uppskattad överraskning alla tyckte den smakade kanon i den ljumma augustikvällen. Då var det dags att lägga ut en torrfluga för

Fjäll-WC med ”renhorns-ring”

att som traditionen är att första kvällen ta ett par skapliga harrar för gravning, det var inget större problem att fixa detta.

Det har varit en lång dag så vi hoppade över nattfisket, och i stället blev det sovsäcken som gällde.

En ny dag med möjligheter och en kall nordanvind vaknade vi till men solen var på gång så det ser ljust ut. En lunch med stekt ägg o bacon satt bra sedan tar vi tar en utflykt till en liten sjö där vi brukar få öring. Kalle får en skaplig som vi sparar. Vi övriga får några mindre exemplar som vi återsätter.

Väl hemma så åker ett par harrar upp som blir till harrsoppa, eftermiddagen tar vi det lugnt och sitter mest och njuter av tillvaron, skönt att bara koppla av helt utlämnade ingen täckning för mobiltelefoner så det är bara att koppla av. Ett väderomslag är på gång en kall nordanvind gör sig påmind så vi samlar ihop lite vedpinnar, inte så lätt då det endast finns lite lågväxande buskage, tänder en brasa och sitter och ljuger lite för varandra.

Vi hoppar över nattfisket utan kryper till kojs.

Vaknar på natten av att det blåser halv storm ölen gör sig påmind så måste ut och lätta på trycket. Då jag har en varm dunsovsäck så ligger man endast o sover i kallingar, väl ute så blir det en chock för kroppen en kall hård vind noll grader, man skakar värre än en ett asplöv så jag problem att få upp dragkedjan till tältet. Vilken skön känsla det blev sen när man kröp in i sovsäcken, goare än ett samlag. Vinden tilltar, nu är det full storm försöker att med kroppen hålla upp tältet men så småningom kollapsar tältet.

Greger och jag fattar ett beslut tidigt på morgonen att vi tar ut bågarna som håller upp tältet så det blir helt platt.

Vi letar upp en plats som är skyddad från nordanvinden och flyttar tältet, några av bågarna har spjälkats men det fixar vi med elteip. Det är omöjligt att fiska i dag men vi har ju gravad harr att tillgå samt Kalles öring lägger vi i en rökpåse och på elden. Den rökta öringen smakade bättre än väntat och gravad harr på hård macka är heller inte dumt.

Åter en ny dag med möjligheter en kall morgon med frost på backen och det är ett väder som vi får stå ut med de närmaste dagarna. Kalle och Greger har problem att hålla värmen på nätterna i sovsäckarna, och på dagtid är det långkallingar och extratjock tröja samt regnställ mot vinden som gäller. Efter frukosten tar Kalle och jag en liten längre utflykt till en den sjön vi flög på vägen upp. Här finns öringar på 2-3 kg när

vi närmade oss sjön så var det videsnår som var svårforcerad samt blöthål att lätt trampa ner i. Väl framme så var sjön grund på den sidan vi var, några kast sedan gick vi vidare runt till andra sidan, men på vägen gick jag ner i ett blöthål så det var bara att ta av sej och vrida ur byxben och tömma kängorna på vatten. Satt på en höjd och läste vattnet men inget hände, här skall man nog lägga ner ett helt dygn för att få lite koll var öringarna står. Vi valde en annan väg hem till lägret.

Dagarna går och vi fiskar i närområdet, Kalle förbättrar sitt tidigare rekord på harr först en på kilot sedan denna resas största på 1,4 kg, men vi har änne en bit kvar till den på 1,7 kg som Jonas Karlsson (JK) tog 2002.

När vi rensade Kalles storharr så var magen proppfull med all sorts föda. (se bild) På tisdagen hade vi skapligt väder med sol och kanske 10 grader, då passade vi (Kalle o Jag) på att tvätta oss och bada, det var nog samma temp som i luften så det blev ingen längre simtur. Men ren blev man ju.

Kvällarna var kalla och någon kväll så det blev is i spöringarna.

Vi tillbringade mycket tid vid brasan och historier från när och fjärran flödade, Greger såg till att vi fick god mat och stekt harr på hård macka var på menyn varje dag. Kalle upprepar flera gånger att han aldrig smakat så god harr som här uppe. s o m Det finns även gädda i sjön som lever gott på harren. Ett gäddlik på en 5 kilo ligger på land som vittnar om detta. Förra året tog Greger ett antal gäddor på spinn som omväxling till harrfisket. Jag har observerat en mindre gädda har en ståndplats och den skulle sitta bra att få att lägga till fångststatistiken på klubben, en större streamer och ut med flugan. Han följer efter flera gånger utan att

Medlemsbladet sponsras av

Strängnäs Färghandel

Inspirationsbutiken

Trädgårdsgatan 1 Strängnäs Telefon 0152 - 10000

hugga, men ett misslyckat kast flera meter ifrån då högg han och Kalle förevigade fångstbeviset.

Dagen innan avfärd så passade vi på att plocka hjortron det blir alltid en uppskattning när man kommer hem till hustrun, det gäller att skaffa lite pluspoäng så man får göra om denna tur nästa år Avresedag, Lasse kom punktligt med planet. Han kallar sej för flygfiskare brukar landa på en lämplig sjö och stå på pontonen och fiska snacka om flytringsfiske.

Väl tillbaks i Kurravaara så gick Greger raka spåret till soptunnorna och kastade sin sovsäck så det blir väl en riktig säck till nästa gång.

Skitfiske på er

www.msxff.com

Kv��i�ets�p�� ���� �ros�is���i��� �ndas� � v�� ���b�h�� Pa��fi� B��-���lfäs�� ä��l�r�/�i���l������ L�vs�id� g�r�n�� o�� �x�r� t��� p� k��e�

MSX Fly Fishing Drottninggatan 13 252 21 Helsingborg Sweden Tel 042-450 66 66 Fax 042-14 02 95 [email protected]

Landskrona 2010

Text och bild: Birgitta Jonsson

Då var det dags igen att uppsöka de gamla vännerna nere i Landskrona. Undrar om dom saknar oss förra året, fick dom leka själva eller var det några andra som lekte tafatt med dem, vi får väl se när vi kommer fram.

Detta år åkte Bosse, Safe, Tomas, Tobbe och undertecknad ner i Tomas fina buss. Bilen blev fullproppad bak så ryggsäckar, plastpåsar med div. saker (flytande) fick stå inne mellan våra ben i bussen (bra fotpall).

Efter 2 kaffe + uppsökning av buskar samt 1 måltid så kom vi fram skapligt tidigt till Landskrona. Efter letande och beslut i affären så kunde vi åka till Vandrarhemmet och riktigt boa in oss där. Köket på övervåningen var stängd så vi fick bära och slita med alla kassar varje dag, till nedre köket men detta fick männen göra. Tobbe och jag fick denna gång ett mindre rum, 4 bäddars och det va bra för när vi varit här tidigare så har vi två fått 6 bäddars rum och så mycket packning har vi inte med oss.

Vi var till en restaurang och åt den tradionella måltiden för planering, (som vanligt glömde vi planera) men det gick bra att äta och dricka ändå.

På morgonen efter frukost stod Safe, Bosse och Tomas och hoppa av iver och förväntan, äntligen skulle Safe och Bosse få försöka fiska Näbbgädda. Jag och Tobbe blev snabbt färdiga (tyckte synd om killarna som väntade) så vi kunde fara iväg. Kalle och Suzzi (som redan hade fiskat, de for ner några dagar tidigare) kom lite senare. Då stod alla färdiga för att traska ut i det ganska kalla vattnet för att börja leka med Näbbgäddorna. Det dröjde inte länge förrän Safe skrek ” Yes ” där satt den, Bosse fick han med. Alla fick ganska snart utom Tomas, han fick vänta ett tag innan flugan satt fast i denna långa slingrande varelse kallad Näbbgädda. Efter en stund så dök det upp en säl ca: 20-30 meter från Kalle som fiska. Han var nyfiken och simmade där ute en lång stund för att sedan försvinna. Dagen började ta ut sin rätt och vi tog rasterna tätare och tätare men inte herr Safe inte, han stod timme efter timme och nötte. När även han tröttnade så packa vi ihop och åkte hem. Vädret var väl inte strålande men det regna inte i alla fall.

Efter kvällsmaten blev det dags att åka ut på kvällsfisket, alla gubbarna gjorde sig i ordning men Suzzi och jag stannade kvar hemma i värmen. Gubbarna fick sin efterlängtade torsk och kom hem framåt natten när vi damer redan gått till sängs.

Vi vakna på lördagen av regn och blåst, inte kul att stå i vattnet i detta väder så gubbarna bestämde sig för att åka ner till Malmö och besöka några fiskeaffärer, Suzzi och jag åkte till Löddeköpings stora köpcentrum. Efter några timmar så var alla tillbaka på vandrarhemmet och vädret hade blivit lite bättre så vi gjorde oss färdiga för att åka till Sundsvik för att fiska en sista gång.

Medans vi gör i ordning redskapen så har Kalle och Suzzi redan gått i väg ner till vattnet men döm om vår förvåning, dom kommer tillbaka väldigt fort. Suzzi hade kollat om de nya neoprenvadarna var vattentäta, det var dom (från insidan räknat), det kom inte ut en enda vattendroppe utan stannade inuti och höll henne våt hela tiden. Kalle åkte tillbaka med henne till vandrarhemmet för att komma tillbaka utan Suzzi. Tobbe fick en plattfisk och Kalle en havsöring och vi andra fick noll. Efter ett tag så gav vi alla upp och for hem för att äta den gemensamma middagen.

Maten blev färdig vid halv 9 tiden och bestod av Taco och vi bar upp allt till övervåningens matsal. Vi satt och prata och drack kaffe med tillbehör men eftersom vi skulle åka hem ganska tidigt nästa dag så gick alla och la sig vid 12 tiden.

Redan vid 10 tiden så var alla klara med packningen och städningen. Vi sa hejdå till föreståndaren och började resan hem. Vi klev in genom dörren hemma vid 5 tiden så Tomas var även denna gång en lysande chaufför.

Vi fick även höra av föreståndaren att han kanske inte skulle driva vandrarhemmet nästa år utan kommunen skulle föröka sälja byggnaden. Så nästa år får vi söka nya mål, men inte nya fiskar för jag kan inte tänka mej att inte få fiska denna långa smala aggressiva fisk ”Näbbgädda.” På återseende alla gäddor och se upp för oss, vi vet var ni är.

Tjecknymfer

Text och foto: Göran Grehn

En måndagskväll under hösten besökte Claes Eriksson från Mälardalens Sportfiske oss i klubben för att visa och lära oss binda ”tjecknymfer”. Claes inledde med att förklara hur fisketekniken fungerar med nymferna. Han förklarade hur tafsen, längden och själva tekniken fungerar. 10 stycken flugbind ningsivriga tittade sedan på när Claes med olika material fick till nymfen. Därefter satte vi igång med att själva till verka nym fer i grönt, brunt och med ett rosa huggmärke. Claes hade med sig allt material till nymferna och en hel del nyheter presenterades. Själva bindandet var inte komplicerat utan flera vackra skapelser tillverkades. Alla skröt om sin egen ”tjecknymf” och Claes gav oss alla godkänt.

Tillverkning av husmask var även en annan fluga som Claes förevisade med ett nytt dubbingmaterial som innehöll gummiben. Det blev yviga husmaskar som såg verkligt läckra ut. Kvällen gick i rasande fart och slutade med att Claes hade med sig material som vi sedan kunde köpa för att fortsätta att binda ”tjecknymferna”. Förmodligen kommer våra flugbindnings innehållande ämnet ”tjecknymf” magistrar att återkomma med bindkvällar

ÄNTLIGEN EN FULL FJÄDRAD FLUGFISKARE!

Text och foto: Birgitta Jonsson

Ja då är man äntligen efter 22 år som flugfiskare en fullfjädrad medlem.

Hur då frågar ni? Jo, jag har äntligen fastnat och då mena jag verkligen fastnat i kroken.

Denna händelse inträffade vecka 30 uppe i Idre. Jag och gubben skulle försöka ta några sikar till den förbenade fisketävlingen,( en drog som man har från 1 jan till 31 dec ) likväl så åkte vi till Idresjön för detta. Platsen var nedanför ett stup med lös mossa och en himla massa trän, väl framme så började vi kasta. Bakom oss fanns buskar i olika höjder och några träd (3-4 st) det småregna och man blev lite småsur men detta gjorde inget. Han där uppe tyckte nog att vi var fortfarande glada så han ÖSTE ner lite vatten över oss så man ville åka hem igen, men vi hade inte fått någon fisk så vi stod kvar, envis som den person jag är.

Eftersom jag har en förmåga att ha för låga kast bak ibland, även denna gång, fastnade jag i trädet bakom mig. Jag är van, så det var bara att gå dit och försöka att ta bort flugan från trädet, en enkel åtgärd tycker ni säkert men icke sa nicke.

Linan hade trasslat in sig bland grenarna och löven, jag drog lite och såg äntligen den lilla jävla flugan sitta där och va uppnosig. Jag får tag i den och tar den mellan tumme och pekfinger, allt för den inte ska hoppa och fastna i mig. På något vis så lossnar den från trädet och flyger i väg så jag hoppar till och tappar taget om flugan. Vart tog flugan vägen? Jag följer linan och så hittar jag den! Den sitter fast i min hand, den sitter löst så det är bara att ta bort den.

Vad händer? När jag ska ta bort flugan så släpper den sista biten av linan från trädet och linan blir spänd varav flugan tränger längre in i handen. Jaha, nu kan jag inte längre bara ta bort den, jag ropar på gubben i en onaturligt lugn röst att kan du komma hit NU!. Han muttrar något m e n k o m m e r (vågar inget annat) och konstaterar att inom kort kommer hans fru hyperventilera och då är det inte kul.

Klipper av tafsen och börjar den mödosamma klättringen till bilen och sedan hem igen.

Väl hemma så börjar vi med operation (ta bort en fluga så smärtsamt som möjligt). Tången tas fram, jag sätter mig på stolen och gubben bredvid. Kenneth står lutande över bordet och småler, han vågar nog inte just i det läge skratta högt. Jag gråter i ett försök att slippa denna operation men jag kan ju inte ha den sittande i handen i all framtid, Jo det kan jag. Visste ni att skinnet är otroligt segt inifrån och ut. Mobilen ringer och gubben svarar, jag andas ut lite men Kenneth är oroväckande för nära min hand, jag talar om med en skarp röst att han inte ens ska tänka tanken. Nä, svarar han.

Har du sett på kylskåpet vad Elin gjort säger Kenneth sedan, jag min dumma jävel tittar bort till kylskåpet för att i nästa sekund känna en djävulsk svidande smärta, han bara drog ut den samma väg som den kom in.

Efter en stund med väl valda ord till honom så slutade handen att svida och den ömmade endast lite, la sig lugnet i stugan igen.

Så nu mina kära vänner har även jag fått känna på hur det är att få en liten oskyldig nymf inuti kroppen

kära vänner känna på är att