Transcript Man kan inte vara expert på allt

Intertek
INFO #3
E T T I N F O R M AT I O N S B L A D F R Å N I N T E R T E K S E M K O A B . N U M M E R 3 2 0 1 2
Allt ljus på LED
Med glödlampan ute ur bilden
riktas ljuset på alternativen.
Snabbast växer LED-tekniken,
med sin långa livslängd och låga
energiförbrukning.
F
rån och med den första september 2012 blev det
förbjudet att tillverka och importera glödlampor
inom EU. För både belysningsbranschen och privata
konsumenter är den stora frågan vad man i stället ska
använda för att lysa upp i höstmörkret.
Enligt de flesta bedömare stavas framtiden LED. LED-lamporna
sparar klart mest energi, lyser längst och innehåller, till skillnad
från lågenergilamporna, inte kvicksilver. Men den nya tekniken
dras fortfarande med en del barnsjukdomar.
Störande ljuskällor
Under 2011 genomförde Elsäkerhetsverket omfattande tester
av LED-belysning på den svenska marknaden. Resultatet blev
att drygt hälften av de lampor som provades belades med
försäljningsförbud, främst på grund av att de inte klarade EMCkraven.
På Interteks EMC-labb i Kista utanför Stockholm provas idag
runt två LED-lampor i månaden, en siffra som ökar i takt med
teknikens popularitet.
– Och då ser vi ändå bara en bråkdel, säger Anders Lindström,
senior provn­ingsingenjör inom EMC för belysning på Intertek.
Dessutom är det 40 procent av dem som provar hos oss som inte
klarar kraven. Om man till det lägger Elsäkerhets­verkets siffror är
det tydligt att det fortfarande finns en hel del problem med den
här tekniken på EMC-området, fortsätter Anders Lindström.
Standarduppdatering pågår
Inom elsäkerhetsområdet är standard EN 60598 – som täcker
in generella krav och tester för belysningsarmaturer oavsett
ljuskälla, för närvarande under omarbetning just med hänsyn till
LED-lampornas frammarsch.
– Det handlar exempelvis om förändringar i kraven på
beröringsskydd, isolationsavstånd och spänning, säger Torbjörn
Andersson, teknisk chef inom elsäkerhet för belysning på
Intertek.
Ytterligare en huvudvärk vad gäller LED-lampors säkerhet
är den så kallade blåljus­skaderisken. Blåljusskador är skador
på näthinnan som uppstår när ögat utsätts för ljus inom vissa
frekvenser. LED-lampor kan innehålla denna typ av ljus och det
ligger på tillverkaren att säkerställa att produkterna inte utstrålar
detta.
Nya ekodesignkrav på gång
För många konsumenter är de nya lamporna fortfarande en
djungel. Kvaliteten är minst sagt ojämn och det kan vara svårt att
hitta en lampa som motsvarar det glödlampsljus man är van vid.
Förhoppningsvis blir det mindre snårigt från och med
september nästa år. Då kommer även LED-lamporna att omfattas
av ekodesignkrav och inkluderas i energimärkningen. Krav ställs
även på relaterad utrustning, det vill säga driv- och kontrolldon
för belysning. Kraven på lamporna gäller inte enbart energi­
effektivitet, utan också funktion, som livslängd, antal tänd- och
släckcykler, starttid och färgåtergivnings­förmåga.
Sedan ungefär två år tillbaka har Intertek successivt byggt
upp ett toppmodernt ljuslabb där man nu kan mäta bland
annat ljusstyrka, energiförbrukning, ljusflöde, ljusfördelning
och färgspektrum, inklusive blåljus. Nu planeras dessutom en
utbyggnad för att även kunna stresstesta lampor för att bedöma
deras livslängd.
– Efterfrågan på provning och certifiering av LED-belysning
ökar lavinartat, säger Mikael Pettersson, ljusexpert på Intertek.
När vi är klara kommer vi att ha ett Sveriges mest avancerade
ljusmätningslaboratorier för LED-armaturer och –lampor.
Vill du veta mer? Kontakta Mikael Pettersson,
[email protected]
Reviderade krav på energi­märkning av
lampor och armaturer
Nyligen publicerades en ny förordning (847/2012) som
reviderar kraven på energimärkning av lampor och armaturer.
Den nuvarande energimärkningen utökas till att gälla även
riktade lampor och lampor för professionellt bruk. Dessutom
inför man två nya energiklasser (A+ och A++) ovanför klass
A, för att bättre kunna skilja ut de lampor som är allra bäst
ur ett energiperspektiv.
Vill du veta mer, kontakta Anders Åhman,
[email protected]
Man kan inte vara expert på allt
Oavsett vad ett företag sysslar med är det med­
arbetarnas kompetens som garanterar framgången.
Att företaget besitter rätt specialistkompetens inom sin
nisch är helt avgörande för om man ska lyckas eller inte.
Ni kunder är specialister på utveckling och försäljning
av produkter för era marknader. Här på Intertek
är vi specialister på regulatoriska frågor. Våra
tekniska experter är med och driver det
internationella standardiseringsarbetet i tekniska
kommittéer inom sina specialområden och våra
konsulter är experter på att lotsa er produkt till
marknadstillträde i rätt tid.
Det blir allt mer komplext och tidskrävande att få ut en
ny produkt på marknader runt om i världen. Att hantera
regulatoriska frågor på ett effektivt och smidigt sätt
är en specialkompetens som många av våra kunder
har svårt att upprätthålla internt. Det är därför fler
och fler företag kommer till oss. Vi tar hand om den
regulatoriska biten, så kan ni koncentrera sig på det ni
är bäst på – att utveckla en så bra produkt som möjligt.
Välkommen till oss på ett frukostseminarium eller en
kurs. Eller besök www.intertek.se
Fredrik Hirn, Marknadschef
In på världens
största marknad?
LÄS MER PÅ SID 2
Den kinesiska
MUREN
Med sin snabbväxande ekonomi och allt köpstarkare
befolkning är Kina en intressant marknad för utländska
företag. Men vägen dit kan vara både lång och vindlande.
F
ör att få säljas på den kinesiska
marknaden måste de flesta produkter
ha någon form av godkännande
från kinesiska myndigheter.
Godkännandeprocessen är ofta rigorös, med
omfattande dokumentation och obligatorisk
provning enligt nationella kinesiska standarder.
För ett antal produktgrupper, bland
annat inom hemelektronik, belysning och
handverktyg, men även kablar, IT- och
telekomutrustning, och viss medicinteknisk
utrustning, krävs att produkten är CCCcertifierad och märkt för att få börja säljas i
Kina. CCC står för China Compulsory Certificate
och handlar om produktsäkerhet. Till skillnad
från den europeiska CE-märkningen, som i de
flesta fall bygger på självdeklaration, utfärdas
ett CCC-certifikat av ett myndighetsgodkänt
certifieringsorgan och föregås av obligatorisk
provning och årliga fabriksinspektioner.
man har certifikatet i handen. Provningen
ska ske i ackrediterade provningslabb i Kina,
men har man ett CB-certifikat och en CBtestrapport för sin produkt där kinesiska
nationella avvikelser finns med kan provningen
för elsäkerhet bli mindre omfattande och
tidskrävande.
EMC-provning av de produkter som kräver
sådan måste däremot alltid göras i sin helhet i
Kina. Om produkten tillverkas på två eller flera
tillverkningsställen krävs ett CCC-certifikat – och
en fabriksinspektion – per tillverkningsställe.
Tidskrävande Certifiering
En CCC-certifiering gäller i fem år innan
den måste förnyas. Sker förändringar med
produkten, företaget eller tillverkningsstället
under löptiden måste dessa rapporteras in
och få dem provade tar tid. De kinesiska
certifieringsorganen är väldigt noggranna och
det är mycket viktigt att ha all dokumentation
i ordning redan från början för att undvika
ytterligare fördröjningar.
Vill du veta mer, kontakta Anders Kjellvard
Mattsson, [email protected]
Tips om CCC-certifiering
Gäller CCC din produkt?
Totalt omfattas 135 produktgrupper indelade
i 20 kategorie. Det första steget i processen
är alltså att ta reda om den produkt man
vill exportera till Kina faller under CCCcertifieringen.
– Det kan låta enkelt, men i många fall krävs
omfattande utredning inklusive kontakter med
det kinesiska certifieringsorgan som har hand
om certifieringen för produktgruppen, säger
Monica Roos, senior projektledare för globalt
marknadstillträde (GMA) på Intertek.
För den som ansöker om ett certifikat för
första gången följer sedan en process med
produktprovning och fabriksinspektion innan
till certifieringsorganet. Den certifierade
parten måste själv hålla koll på exempelvis
standarduppdateringar som gör att certifikatet
inte längre gäller.
– Av erfarenhet vet vi att en CCC-certifiering
är tidskrävande, säger Monica Roos. Att
få dokumentationen på plats, organisera
fabriksinspektioner, skeppa produktprover
Här listar Interteks enhet för globalt marknadstillträde (GMA) några saker du bör
tänka på inför din CCC-certifiering:
• Ett CB-certifikat och CB-testrapport som inkluderar nationella kinesiska
avvikelser rekommenderas för att minimera lokal elsäkerhetsprovning och
provning av ingående komponenter.
• CB-certifikatet och -rapporten får inte vara äldre än tre år.
Intertek höll nyligen ett heldagsseminarium där
experter från CQC, ackrediterat certifieringsorgan
för CCC, noggrant gick igenom processen för
CCC-certifiering. Deltagarna fick även tillfälle att
diskutera frågor kring sina egna produkter med de
tillresta experterna.
• Om tillverkare och fabrik inte är samma (vid OEM-produktion, t ex) måste ett
avtal som reglerar detta skickas med ansökan.
• Ansökan om förnyelse av CCC-certifikat ska ske senast 90 dagar innan
certifikatet går ut.
• Din produkt kan falla under andra obligatoriska kinesiska certifieringar
beroende på produkt
KUNDCASE
KRAV PÅ KONTROLL FRÅN
PRODUKTION TILL MARKNAD
När en produkt kommer i kontakt med livsmedel ställs extra hårda
krav på vad de får innehålla. Interteks konsulter inom Kemi, Hälsa
och Miljö hjälper Lindén International att komma tillrätta med
kemikalielagstiftningen.
V
i är många, inte bara i Sverige, som
har en Jonas hemma i köket. Den
rostfria potatisskalaren med rörligt
blad har funnits i snart 60 år och
sålts i över hundra miljoner exemplar världen
runt.
Potatisskalaren är en del av ett stort sortiment
produkter, främst i rostfritt och plast men
även i trä och kork, från det Värnamobaserade
företaget Lindén International. Produkterna säljs
till restaurangkök, grossister och distributörer
och till slutkonsumenter i ett 25-tal länder med
tyngdpunkt på Europa.
Runt 200 av de totalt 450 produkterna i
Lindéns sortiment är av plast. Produktionen
av det rostfria sortimentet sker i Lindéns egen
regi i Motala, men plastprodukterna köper man
in, det mesta i Sverige, men också en del från
andra länder. Och det var med plasten som
Lindéns regulatoriska huvudvärk började.
– Eftersom de allra flesta av våra produkter
används i matlagning är vi ålagda att följa
EU:s förordning angående livsmedelskontakt,
säger Lindén Internationals VD Jens Sörensen.
När vissa regler skärptes 2011 insåg vi att vi
inte hade tillräcklig kunskap på området inom
företaget. Samtidigt hade vi inte behov av
regulatorisk kompetens på heltid.
Hjälp fanns dock att få. Sedan 2011 hyr
Lindén in den regulatoriska kompetens man
behöver från Interteks enhet för Kemi, Hälsa
och Miljö. Intertek hjälper också till med analys
av olika material och andra typer av laborativa
tester.
Plast från Kina
Samarbetet mellan Lindén och Intertek fick en
flygande start i samband med en container
Lindén International
Lindén International är baserat i Värnamo i Småland. En stor del av företagets produktion finns i
Motala och totalt har man 65 anställda.
Sortimentet – 450 olika produkter – består av köksprodukter för hem och restaurangkök som
exempelvis potatisskalare, bunkar, silar, mått, påsklämmor och vitlökspressar i rostfritt, plast, trä
och kork. Storsäljaren Jonas, en potatisskalare med rörligt blad, började tillverkas 1953 och har
sedan dess sålts i hundra miljoner exemplar.
med vitlökspressar i polyamid från Kina som
riskerade att fastna vid svenska gränsen på
grund av bristande dokumentation.
– Eva-Helena Westman från Intertek kunde
hjälpa oss att lösa problemet genom en bra
dialog med Tullverket och Livsmedelsverket,
säger Jens Sörensen.
Idag har Lindén ett avtal på regulatorisk
rådgivning åtta timmar i månaden. Eva-Helena
Westman och hennes kollegor finns till hands
när behovet uppstår, men arbetar också
proaktivt med att hålla koll på den regulatoriska
omgivning som påverkar Lindéns produkter.
– För oss som designers och produktutvecklare är det inte lätt att veta vad vi ska
göra på det här området, säger Jens Sörensen.
När vi tror att vi gjort allt rätt och har all
dokumentation på plats är det ändå alltid
någon i kedjan som inte gjort vad de ska.
Därför behöver vi en samarbetspartner som kan
både kemi och plaster och regelverket runt det
som kan hjälpa oss med de här frågorna.
EU:s ramförordning 1935/2004 om kontakt med livsmedel
Förordningen ställer krav på samtliga material och produkter som kommer i kontakt med
livsmedel. Exempel är bestick, hushållsmaskiner, förpackningar, men även lim och klister för
etiketter. Förordningen innehåller krav på att det från material och produkter inte, under normala
eller förutsebara användningsförhållanden, får överföras beståndsdelar till livsmedel i sådana
kvantiteter som skulle kunna utgöra en fara för människors hälsa eller medföra en oacceptabel
förändring i livsmedlens sammansättning eller en försämring av livsmedlens organoleptiska
egenskaper.
Vidare anges krav om spårbarhet, vilket innebär att tillverkaren och importören till produkter
ska veta varifrån alla de råvaror och produkter han använder kommer och till vem han har
levererat de produkter han tillverkat och marknadsfört. Utöver förordningen 1935/2004 finns det
i EU speciella regler för vissa enskilda produkter och ämnen såsom plast, keramik och cellofan.
Vill du veta mer, kontakta Eva-Helena Westman, [email protected]
OTYDLIGT REGELVERK KRING
MIKROSKOPISKA MATERIAL
Nanoteknik anses ha enorm potential inom ett stort antal områden. Samtidigt är
riskerna med de pyttesmå partiklarna fortfarande till största delen outredda och
regelverket luddigt.
M
ånga menar att nanotekniken
innebär en revolution.
Innovationer som självputsande
fönster, målsökande läkemedel
och färg som gör att de målade ytorna håller
sig rena i alla väder är några exempel på
vad forskare och produktutvecklare hoppas
kunna skapa med hjälp av de mikroskopiska
materialen.
Nanopartiklar har förmodligen alltid funnits,
men det är först på senare år som man med
hjälp av teknik som sveptunnelmikroskopet
kan se och arbeta med dem. Tekniken har
utvecklats explosionsartat, och idag finns
redan tusentals produkter som i olika former
använder nanopartiklar på marknaden. Ett
exempel är silvernanopartiklar som används i
exempelvis tvättmaskiner och vissa textilier för
sina antibakteriella egenskaper. Ett annat är
vattenavstötande nanomolekyler som används i
sjukhusutrustning.
Samtidigt som förväntningarna på de nya
materialen är höga finns en stor osäkerhet om
de risker de eventuellt kan medföra.
– Material i nanoskala har i många fall
andra egenskaper än traditionella bulkmaterial
med samma kemiska sammansättning,
säger Alina Ariosa-Alvarez, kemirådgivare
med nanomaterial som specialområde, på
Intertek. De kan till exempel uppvisa helt andra
mekaniska, optiska, kemiska, magnetiska eller
elektroniska egenskaper än sina motsvarigheter
på bulknivå.
Kunskapsluckorna om nanoteknikens risker
är fortfarande stora, till exempel vad gäller hur
giftiga materialen är för mänskliga celler och hur
de upptas, fördelas och utsöndras i kroppen.
Exempelvis är effekterna på hjärt-kärlsjukdomar,
DNA-skador och eventuella likheter med asbest
i fråga om hälsorisker inte färdigutredda. Även
på miljösidan är osäkerheten om materialens
spridning, påverkan och omvandling i miljön
stor.
– En anledning till det är att det till stor
del saknas validerade och standardiserade
testmetoder för att undersöka hälso- och
miljöfarlighet för den här typen av material,
säger Alina Ariosa-Alvarez.
Oklar reglering
Även på regleringsområdet är mycket
oklart. Fortfarande saknas en internationellt
vedertagen definition på vad ett nanomaterial
är. Ett förslag till en europeisk definition
kom 2011, men hur materialen ska regleras
diskuteras fortfarande på alla nivåer.
I Europa är det i dagsläget REACHförordningen som gäller för nanomaterial,
det vill säga även nanomaterial ska
registreras och säkerhetsbedömas i en
kemikaliesäkerhetsrapport. Många, till exempel
svenska Kemikalieinspektionen, anser dock att
REACH lämpar sig dåligt för nanomaterial.
– Den främsta anledningen till det är att
REACH-registrering endast gäller för volymer
över 1 ton och att en kemikaliesäkerhetsrapport
inte krävs för volymer under 10 ton. Det är
ytterst sällan nanomaterial används i sådana
volymer, säger Alina Ariosa-Alvarez.
Diskussionen inom EU gäller nu om en ny
lagstiftning för bara nanomaterial ska skapas
eller om det existerande regelverket kan
anpassas till att täcka in även detta område.
Hur man hanterar frågan tills denna diskussion
är löst skiljer sig dock en del länderna emellan.
Den svenska regeringen tillsatte nyligen en
särskild utredare med uppdraget att ta fram
förslag till en nationell handlingsplan för hur
användningen och hanteringen av nanomaterial
kan ske på ett säkert sätt. Frankrike har valt
att skapa egna regler där tillstånd krävs för
användning av större kvantiteter än 100 gram
av ett nanomaterial.
– Vi har ett nära samarbete med svenska
och internationella branschorganisationer
och SIS, och dessutom täta kontakter med
Kemikalieinspektionen och den europeiska
kemikaliemyndigheten ECHA, säger Alina
Ariosa-Alvarez. Utvecklingen inom de närmaste
åren kommer att bli mycket spännande.
Alina Ariosa-Alvarez är doktor i kemi och
expertrådgivare inom kemikalielagstiftning på Intertek.
– Regleringen av nanomaterial är ett kontroversiellt
område, säger hon. Metoder för analys och
riskbedömning är ännu på utvecklingsstadiet och det
finns fortfarande inte speciellt mycket forskning om
eventuella risker för människor och miljö.
Vill du veta mer, kontakta Alina Ariosa-Alvarez
på [email protected]
Nanoteknik
Nano- är ett prefix som betyder miljarddel och kommer från det grekiska ordet nanos som
betyder dvärg. En nanometer, nm, är en miljondels millimeter, en tusendels mikrometer; att
jämföra med en typisk atom som är drygt 0,1 nm i diameter.
Den officiella definitionen av nanomaterial inom EU lyder: ”Nanomaterial är ett
naturligt, oavsiktligt framställt eller avsiktligt tillverkat material som innehåller partiklar i
fritt tillstånd eller i form av aggregat eller agglomerat och där minst 50 % av partiklarna i
antalsstorleksfördelningen har en eller flera yttre dimensioner i storleksintervallet 1–100 nm.”
Startklar för RoHS-arbetet?
Från och med januari 2013 är RoHS ett CE-märkningsdirektiv.
Det betyder att för att CE-märka sin produkt måste man
ta fram teknisk dokumentation som visar att kraven i det
omarbetade RoHS-direktivet (2011/65/EG) är uppfyllda, samt
se till man har en EU-försäkran om överenstämmelse för
produkten.
– Vi vet att många tycker det här är svårt, säger Eva-Helena
Westman, chef för Interteks enhet för Kemi, Hälsa och Miljö.
Därför har vi tagit fram ett startpaket för att hjälpa företag att
komma igång med arbetet kring RoHS och kompletteringen av
den tekniska filen.
Startpaketet består av tre dagars konsultation där en expert
från Intertek ser över kundens produktportfölj, väljer ut en
representativ produkt och går igenom den dokumentation och
de rutiner som finns/bör finnas. På detta sätt tar man fram ett
underlag för produktens tekniska fil med avseende på RoHS.
Två av Interteks experter höll välbesökta seminarier
under årets Elmässa i Kista i oktober. Eva-Helena
Westman, expert på kemikalielagstiftning, talade om
RoHS och CE-märkning och Mikael Pettersson, teknisk
ljusexpert talade om LED-belysning.
Vill du veta mer, kontakta Eva-Helena Westman,
[email protected]
Ny efterfrågad standard publicerad
I oktober 2012 publicerades standarden SS-EB 50581,
”Teknisk dokumentation för bedömning av elektriska
och elektroniska produkter med avseende på
begränsning av farliga ämnen”. Den specificerar den
tekniska dokumentation som tillverkaren behöver
samla in för att deklarera överensstämmelse med
gällande ämnesbegränsningar enligt RoHS-direktivet.
Intertek partner i batteriforskningsprojekt
Det satsas fortsatt hårt på forskning inom
elfordon. Nu startar det tvååriga projektet
”State-of-Function för energilager i
elektrifierade fordon”. Målet är att ännu
bättre förstå hur batterier ska kunna utnyttjas
optimalt i el- och hybridfordon för att nå bättre
prestanda och livslängd till lägre kostnader.
– Det handlar inte om att ta fram ny
batteriteknik, utan exempelvis om att ta fram
modeller för att skatta den tillgängliga energin
i batteriet, så kallad state of charge. Detta
för att utnyttja batteriets kapacitet maximalt,
både för stunden och på lång sikt, säger Maria
Wesselmark, batteriexpert på Intertek. Andra
frågeställningar i projektet rör testmetoder,
säkerhet, andrahandsanvändning och
standardisering inom området.
Forskningsprojektet delfinansieras av svenska
staten och fordonsindustrin inom ramen för
FFI-programmet (Fordonsstrategisk forskning
och innovation) – ett samarbete mellan Vinnova,
Vägverket, Energimyndigheten, Trafikverket och
IEC, den internationella standardiserings­
organisationen för elområdet, röstar just
nu om ett förslag till standard för kvalitet
och riskbedömning inom nano­teknik­
området. Förslaget ”Guidelines for quality
and risk assessment for nano enabled
electrotechnical products” ansluter till
miljöledningsstandarden ISO 14001 och
presenterar en metod för att värdera olika
sorters egenskaper och väga risker och
fördelar mot varandra.
LED och RoHS i blickfånget
på Elmässan
Vad är RoHS?
Genom RoHS-direktivet (Restriction of Hazardous
Substances), som kom 2006 förbjuds användningen
av kvicksilver, kadmium, bly, sexvärt krom och
flamskyddsmedlen PBB och PBDE i elektriska och
elektroniska produkter. I januari 2013 träder det
omarbetade direktivet i kraft, då det bland annat
omfattas av CE-märkningen. Nya produktgrupper
kommer successivt att läggas till, och från och med
2019 gäller ”open scope”.
Förslag till internationell
standard ute för röstning
företrädare för fordonsindustrin såsom Volvo
och Scania. I State-of-Function för energilager
i elektrifierade fordon deltar, förutom
Intertek, AB Volvo, Volvo PV, SP, Chalmers och
Viktoriainstitutet.
Intertek kommer att leda arbetet kring
standardisering och andrahandsanvändning av
uttjänta fordonsbatterier. Dessutom kommer
man att aktivt bidra med kompetens inom
flera andra områden, till exempel säkerhet och
testmetoder.
Eva-Helena Westman, expert på
kemikalielagstiftning på Intertek
talade om RoHS på Elmässan.
Intertek Academy i samarbete med Symbioteq
– stärkt utbud av medicintekniska utbildningar
Standardnytt
Standardnummer
Efterfrågan på utbildnings- och konsult­
tjänster inom medicinteknikområdet har
ökat markant under de senaste åren, bland
annat på grund av den tredje utgåvan
av standard IEC 60601-1 för elektrisk
medicinteknisk utrustning. För att möta det
behovet har Intertek under hösten startat
ett samarbete med Symbioteq Kvalitet AB.
– Vi välkomnar samarbete med Symbioteq
och deras erfarna konsulter. Tillsammans
med våra experter kommer vi nu att
kunna erbjuda ett större utbud av såväl
företagsinterna som öppna utbildningar,
säger Erika Jureskog, ansvarig för
medicintekniska utbildningar på Intertek.
Namn
Utbildningsverksamheten har redan under
hösten utökats med flera nya kurstitlar.
EN 60335-2-45/
A2:2012
EN 55020:2007/
A11:2011
Particular requirements for portable heating tools.
Sound and television broadcast receivers and associated equipment - Immunity
characteristics - Limits and methods of
Intertek Academy har även ett stort
measurement
utbud av kurser inom ledningssystem
EN 55022:2010
Information technology equipment –
och produktsäkerhet för de flesta
Radio disturbance characteristics –
branscher. Aktuellt kurskalendarium
Limits and methods of measurement
hittar du på www.intertekacademy.se
EN 55024:2010
Information technology equipment - ImJulerbjudande – 1000 kr rabatt vid
munity characteristics - Limits and methods
bokning före 31 december, 2012
of measurement
(Gäller ej Expresskurserna)
EN 60335-2-40/
Particular requirements for electrical heat
A13:2012
pumps, air-conditioners and dehumidifiers.
EN 60335-2-53:2012 Particular requirements for sauna heating
appliances.
EN 50130-4:2011
Alarm systems - Part 4: Electromagnetic
compatibility - Product family standard:
Immunity requirements for components of
fire, intruder, hold up, CCTV, access control
and social alarm systems
Är världen din marknad? Här rapporterar Interteks enhet för globalt
EN 60947-4-2:2012 Low-voltage switchgear and controlgear
marknadstillträde (GMA) om förändringar i regler och krav som kan
- Part 4-2: Contactors and motor-starters
påverka dig och din produkt. Först ut är ny australiensisk märkning
- AC semiconductor motor controllers and
starters
övergångsperioden, varvid ingen ny märkning
De tre australiska märkena C-Tick, A-Tick och
EN 55014-1:2006/
Electromagnetic compatibility - Requirekommer att erfordras före utgången av denna
RCM är på gång att konsolideras till ett enda
A2:2011
ments for household appliances, electric
tools and similar apparatus Part 1: Emission
period. Befintliga kunder kommer vidare att ha
märke – RCM. Detta märke kommer således
tre år på sig för registrering i den nya databasen
att indikera att produkten lever upp till de
EN 60335-2-66/
Particular requirements for water-bed
A2:2012
heaters.
och för att påbörja användningen av det nya
australiska kraven för telekommunikation,
EN 60335-2-44/
Particular requirements for ironers.
RCM-märket.
radiokommunikation, EMC och EME. Märkena
A2:2012
C-Tick och A-Tick fasas därmed ut.
EN 60335-2-51/
Particular requirements for stationary circuInterteks enhet GMA Coordination guidar
Förändringarna föreslås träda i kraft
A2:2012
lation pumps for heating and service water
företag genom komplexa regelverk till
från och med 1 mars 2013, med en treårig
installations.
marknadstillträde världen över. Enhetens
övergångsperiod. Enligt tidsplanen kommer nya
EN
60335-2-16/
Particular requirements for food waste
experter tar hand om hela den regulatoriska
kunder från och med startdatumet att kunna
A2:2012
disposers.
processen och ser till att kunden har det som
registrera sig i den nyupprättade databasen och
EN 60335-2-36/
Particular requirements for commercial
krävs för att komma in på varje enskild marknad.
använda RCM för att påvisa överensstämmelse
A11:2012
electric cooking ranges, ovens and hobs.
med gällande regleringar. Befintliga kunder
EN 60335-2-37/
Particular requirements for commercial
Vill du veta mer, kontakta Anders Kjellvard Mattsson,
kommer att tillåtas märka sina produkter
A11:2012
electric deep fat fryers.
[email protected]
med C-Tick eller A-Tick fram till slutet av
EN 60335-2-42/
Particular requirements for appliances for
A11:2012
commercial electric deep fat fryers.
EN 60335-2-47/
Particular requirements for commercial
A11:2012
electric boiling pans.
EN 60335-2-49/
Particular requirements for commercial
A11:2012
electric appliances for keeping food and
crockery warm.
EN 60901/A5:2012
Single-capped fluorescent lamps - Performance specifications
EN 61000-6-3:2007/ Electromagnetic compatibility (EMC) - Part
A1:2011
6-3: Generic standards - Emission standard
for residential, commercial and light-industrial environments
EN 61000-6-4:2007/ Electromagnetic compatibility (EMC) - Part
A1:2011
6-4: Generic standards - Emission standard
Magnus Blom
Fredrik Pejlert
Per Stiller
Camilla Torebrandt Omid Gohardani
for industrial environments
Vill du veta mer, kontakta Erika Jureskog,
[email protected]
Nytt från världens marknader
Nyanställda på Intertek
Projektledare,
Teknisk koordinator, Innesäljare
Global Market Access Global Market Access
Utbildningsansvarig
Teknisk koordinator,
Global Market Access
Standarden ersätter/datum då
gamla standarden slutar att gälla
(DoW)
New amendment/2 september
2012
New amendment/1 januari 2013
EN 55022:2006 and its amendments/1 december 2013
EN 55024:1998 and its amendments/1 december 2013
New amendment/7 januari 2014
New edition/25 maj 2014
EN 50130-4:1995 and its amendments/13 juni 2014
New edition/22 juni 2014
New amendment/16 augusti 2014
New amendment/4 oktober 2014
New amendment/10 oktober 2014
New amendment/18 oktober 2014
New amendment/18 oktober 2014
New amendment/21 december
2014
New amendment/21 december
2014
New amendment/21 december
2014
New amendment/21 december
2014
New amendment/21 december
2014
New amendment/28 december
2014
New amendment/12 januari 2014
New amendment 12 januari 2014
Ladda ner hela standardlistan på Interteks webbplats! Listan med standarder ovan är bara ett urval av
allt som har hänt sedan förra numret av Intertek INFO.
Du hittar hela listan på www.intertek.se/om-oss/intertekinfo
Importörer och distributörer får större ansvar för CE-märkning
I slutet av 2012 förväntas EU-kommissionen att lämna sitt förslag på exakt hur man ska arbeta vidare med
anpassningen av reglerna för CE-märkning i EU:s medlemsländer. Oavsett vägval och tidsram kommer importörer
och distributörer att få ett större ansvar för CE-märkningen av de produkter de arbetar med.
E
U:s så kallade ”varupaket”, som
antogs 2008, syftar till att stärka
produktsäkerheten och den
fria rörligheten av varor på den
inre marknaden samt stärka marknadens
förtroende för CE-märket. Paketet består av två
förordningar – 764/2008/EG och 765/2008/
EG som innehåller krav på ackreditering,
marknadskontroll och gränskontroll – och beslut
768/2008/EG som ger ramar för saluföring av
produkter.
– Att det är ett beslut och inte en förordning
öppnar för att de enskilda medlemsländerna
gör egna tolkningar och uppdaterar sina regler
i olika takt. Detta har vi redan sett exempel på
och det är oroande ur ett tillverkarperspektiv,
säger Anders Delsborn, regional certifieringschef
för Europa på Intertek. Därför välkomnar jag
det förslag från Kommissionen som innebär
att 768/2008/EG regleras genom en revidering
av CE-märkningsdirektiven, vilket ger en hög
enighet om kraven inom hela EU.
I korthet föreslår Kommissionen att innehållet
i beslut 768/2008/EG ska finnas med i alla nya
direktiv som skapas samt tas in i de nuvarande
direktiven vid nästa revidering. För att snabba
Direktiv som påverkas av den accelererade anpassningen
• Lågspänning (2006/95/EEC)
• EMC (2004/108/EC)
• Tryckkärl (2009/105/EC)
• Mätinstrument (2004/22/EC)
• Icke-automatiska vågar (2009/23/EC)
• Explosiva varor för civilt bruk (93/15/EEC)
• Pyrotekniska artiklar (2007/23/EC)
• ATEX (94/9/EC)
• Hissar (95/16/EC)
Redaktör: Åsa Larsbo, [email protected]
Intertek Semko AB , Torshamnsgatan 43, Box 1103, 164 22 KISTA, Tel. 08 750 00 00, www.intertek.se
på implementeringen antog Kommissionen
2011 dessutom ett så kallat ”anpassningspaket”
som innebär att även ett antal direktiv som
inte ligger i pipeline för revidering kommer att
uppdateras med anpassningar till beslutet under
de närmaste åren (se faktaruta).
Lika stort ansvar för CE-märkning
En harmonisering med beslut 768/2008/EG
innebär exempelvis att man höjer ribban för
importörers och distributörers ansvar i samband
med CE-märkningen.
– Alla ekonomiska operatörer som har samröre
med produkten har i princip lika stort ansvar för
CE-märkningen, säger Anders Delsborn. Det
är fortfarande tillverkaren som sätter upp den
tekniska filen, men importören har ansvar för att
säkerställa att all dokumentation finns och att
märkningen är korrekt. Även distributören har
ett ansvar för att säkerställa att korrekt märkning
finns på produkten och att säkerhetsinformation
finns tillgänglig på ett språk som förstås på den
marknad där produkten ska säljas. Dessutom
ska produkten eller förpackningen märkas med
importörens namn och kontaktuppgifter.
Beslut om exakt hur anpassningen till beslut
768/2008/EG ska gå till och tidsram för arbetet
väntas i slutet av 2012.
Mer om EU:s varupaket finns att läsa i Intertek
INFO 1/2010 som kan laddas ned på www.
intertek.se
Vill du veta mer, kontakta Anders Delsborn,
[email protected]