Transcript Text till prov åk 5- sinnena

Hjärnan och nervsystemet.
Allting vi ser, hör och känner registreras i hjärnan som signaler. När vi rör kroppen är
det hjärnan som skickar ut signaler till våra muskler via nerverna och vi kan då t.ex.
lyfta armen. Varje sekund tar hjärnan emot och skickar flera miljoner signaler.
Alla sinnen skickar signaler till olika delar i vår hjärna så att vi vet vad som händer
runt omkring oss. Signalerna skickas till och från hjärnan via våra nervceller. På väg
upp till hjärnan korsar nerverna varandra vilket betyder att höger hjärnhalva styr
vänster sida av kroppen och tvärt om. I hjärnan pusslas intrycken ihop med tidigare
minnen så vi får kunskap och upplever vad som händer. Det skickas också signaler
från hjärnan och ut i kroppen, t.ex. när vi ska sparka på en boll, skriva, prata eller
skratta. Vissa saker gör vi medvetet, när vi plockar upp en penna, tar på oss jackan.
Vissa saker gör vi utan att vi tänker på det, rör på benen när vi cyklar, ler när vi ser
någon vi tycker om, hur vi håller balansen och när vi står upp.
Högerhjärnhalva är kreativ. Den används när vi t.ex. spelar musik, sjunger, ritar
målar och fantiserar.
Vänster hjärnhalva är logisk. Den används när vi t.ex. räknar, läser och kommer ihåg
fakta vi lär oss.
Hjärnan är upp delad i olika delar.
1. Storhjärnan: är uppdelad i olika områdensom tar hand om
olika saker. Dina sinnens signaler skickas till olika delar i
storhjärnan.
2. Hjärnstammen: styr om man är vaken eller sover. Den styr
de inre organen, när du andas och när hjärtat slår. Den
hjälper även till att hålla temperaturen i kroppen.
3. Lillhjärnan: styr vår balans och skickar signaler till
musklerna när de ska röra sig.
4. Ryggmärgen: från hjärnan går alla nerver ner i ryggmärgen. Ryggmärgen finns i
ryggraden och är som nervernas motorväg.
Reflexer: Ibland reagerar kroppen innan signalerna från nerverna når hjärnan. Detta
kallas reflexer. Om man lägger handen på en varm platta skickas signalerna till
ryggmärgen. I ryggmärgen kopplas signalerna om och leds direkt tillbaka till handen
istället för upp i hjärnan, och du rycker undan handen. Reflexer är till för att skydda
kroppen mot överraskande faror.
Ögat och synen.
Ögat har fler delar än de vi ser.
1. Hornhinnan. Den är en genomskinlig hinna som
skyddar ögat mot bl.a. smuts och bakterier.
2. Pupillen. Ljuset kommer in i ögat genom pupillen.
Pupillen är ett litet hål i regnbågshinnan. När det är
ljust ute så är pupillen liten och när det är mörkt är
pupillen stor. Detta är för att det ska komma in så
mycket ljus som behövs för att vi ska se en bra bild.
3. Linsen. Den sitter bakom regnbågshinnan. Linsen samlar ihop ljuset så det blir en
skarp bild på näthinnan. Om man tittar på något långt borta är ögat avslappnat och
linsen är tunn. Om du tittar på något nära måste musklerna i ögat spännas för att få
skärpa och linsen blir då tjockare.
4. Regnbågshinnan. Runt pupillen sitter regnbågshinnan som även kallas iris. Vi har
olika färger på våra regnbågshinnor och färgen vi har är ärftlig. Brunt är den
vanligaste färgen i världen.
5. Näthinnan. När vi ser något skickas ljuset bak till vår näthinna. På näthinnan
bildas en upp- och nervänd bild av det vi ser. Från näthinnan leder synnerven bilden
upp till hjärnan och här vänds bilden rätt.
Örat och hörseln.
Hörseln har alltid varit varit väldigt viktig för
både människor och djur. Med hjälp av öronen
och hörseln kan vi höra olika faror, när någon
pratar med eller ropar på oss, djuren kan lyssna
efter faror eller byten. Vi kan även höra saker
som musik, fågelkvitter och bilar på vägen.
Örat har också olika delar med olika funktioner.
1. Öronmusslan. Det är den delen som vi ser när vi tittar på varandra. Öronmusslan
fungerar som en parabol och fångar in ljudvågorna.
2. Trumhinnan. Det är en mycket tunn hinna och när ljudvågorna kommer in i örat
sätts trumhinnan i svängning. Den vibrerar i takt med det vi hör. Trumhinnan kan gå
sönder vid för höga ljud eller om den skadas av slag.
3. Hörselbenen. Hörselbenen är tre mycket små ben som sitter inne i örat. De tar
emot vibrationerna från trumhinnan och skickar vidare dem till snäckan.
Hörselbenen heter hammaren, städet och stigbygeln. Stigbygeln är kroppens minsta
ben.
4. Snäckan. Ett av örats delar som är formad som en spiral. Den är fylld med vätska
som skvalpar när vibrationerna når hit. I snäckan finns massor av små hörselceller
som tar emot svängningarna och skickar signalerna till hörselnerven och sedan
vidare till hjärnan och vi hör det som låter runt omkring oss.
Huden och känsel.
I vår hud sitter miljontals känselmottagare som hjäper oss att känna det som är runt
omkring oss. Med hjälp av våra känsel mottagare kan vi känna kyla, värme, tryck,
smärta och när någon rör oss eller vi rör något. Flest känselmottagare har vi i våra
fingertoppar och de skickar sedan signaler till hjärnan med hjälp av våra nerver.
Huden skyddar oss mot värme, kyla och bakterier
och den är slitstark, elastisk och vattentät.
Hudens olika delar.
1. Känselmottagare. Vi har flera miljoner i huden.
Det finns olika mottagare som reagerar på olika
saker.
2. Pigmentceller. Skyddar oss mot solens farliga UVstrålar. Pigmentceller bildar ett brunt färgämne som
sprids ut i huden och det är då vi säger att vi blir
solbrända.
3. Hårresarmuskeln. Detta är kroppens minsta muskler. De används och spänns när
håret reser sig från huden och vi får gåshud.
4. Talgkörtlar. I talgkörtlarna produceras ett ämne som heter talg. Talgen fungerar
som kroppens egna hudkräm och hjälper huden att hålla sig mjuk.
Smak- och luktsinnet.
I luften finns små osynliga partiklar som svävar runt. Dessa partiklar kommer från
olika saker som är runt omkring oss. När vi andas in luft följer de här partiklarna med
in i näsan och vi kan då känna lukten av t.ex. kanelbullar, nyklippt gräs eller
hundbajs.
Näsans delar och dess funktioner.
1. Näsborrarna. Här dras luften in när vi andas
och små partiklar följer med in.
2. Näsmusslorna. Det är slingor inne i näsan som
gör att ytan blir större. Då hinner luften vi
andats in bli varm och fuktig och vi känner
lättare lukten.
3. Slemhinnor. De täcker hela näsans insida och
håller den fuktig.
4. Luktceller och luktnerv. I näsans övre del
sitter luktcellerna. Det är små trådar som når ut i slemmet. Här fastnar doftämnena
(partiklarna) och går vidare till luktnerven. Luktnerven leder doftsignalen vidare till
hjärnan och det gör att vi upplever vad det är som doftar.
5. Näshålan. Det är här doftpartiklar från det vi tuggar kommer upp i näsan och vi
kan känna doft av det vi äter.
Tungan är knottrig och i de små knottrorna sitter våra smaklökar. När man tar en
tugga känner små smakceller som sitter i smaklökarna vad det är man har i munnen.
Smakcellerna skickar signalen upp till hjärnan och vi vet vad det är vi har i munnen.
Med tungan kan vi bara smaka fem olika smaker. Dessa smaker är sött, salt, surt,
beskt och den nya smaken umami som på japanska betyder ’smakar gott’. Så håller
du för näsan så kan du knappt känna skillnad på ett äpple och rå potatis. Själva
smakupplevelsen får vi genom att dofter från det vi äter stiger upp genom näshålan
när vi tuggar. Smaksinnet är alltså beroende av luktsinnet.