Transcript Läs mer om nyttigheter och hälsofördelar i Svenska Bins faktamaterial

Allt det här gör bina:
Propolis
hämtas från trädens knoppar
som har dessa hartser som
skydd mot sjukdomar.
Används av bina som tätningsmaterial och husapotek.
Propolis är naturligt antibiotisk och motverkar bland
annat inflammationer.
Bibröd
Bivax
Pollen
är blompollen som fermenterats med hjälp av mjölksyrabakterier som finns
naturligt binas honungsmage. En rik näringskälla
med både proteiner, vitaminer och mineraler.
gör bina själva i vaxkörtlar
på magen och använder
som byggmaterial till de
sexkantiga cellerna som
fungerar som barnkammare
och skafferi.
Bivax är mycket uppskattat som läkande mjukgörare, och återfuktare i
hudvård och kosmetika.
innehåller blompollen och
lite nektar som bina kammar
ihop till små ”energikulor” och
använder som proteinkälla till
bisamhällets invånare.
Innehåller samtliga aminosyror som människan behöver
och är mycket proteinrikt.
Honung
Bidrottninggelé
är den exklusiva, proteinrika
fodersaft som framförallt ges
till bidrottningen. Som larv
föds hon upp på denna gelé
och växer då mycket snabbt
Används av människan
som energihöjande proteintillskott.
Bigift
används som sensibilitetsträning mot överkänslighet
av bistick och vid behandling
av reumatiska sjukdomar.
är binas egen energimat.
Ett unikt naturligt sötningsmedel som får sin smak av
den lokala floran.
Genom de enkla sockerarterna fruktsocker och
druvsocker får honung ett
lågt GI och blir nyttigare
än socker.
Honung är lugnande,
energigivande, antibakteriellt och probiotiskt.
Produktion Lind Lewin kommunikation, faktagranskning Lotta Fabricius Kristiansen för Svenska Bin, www.svenskabin.se
Binas hälsoskafferi
Propolis
Propolis hämtas från kåda och hartsämnen på knoppar
och blad från exempelvis gran, björk, al, vide, poppel
och tall. Mest kåda hämtas på sensommaren då bina
flyger hem den i pollenkorgarna de har på sina ben.
De blandar sedan propoliskådan med vax och använder den till att täta hål och hålla rent med i kupan.
Propolis är naturligt antibiotisk och även antiinflammatorisk och anses fungera väl vid förkylning
och besvär i övre luftvägarna.
Enligt försök som gjordes av argentinska forskare
2007 (publicerade i tidningen Food Chemistry), kan
propolis avsevärt minska tillväxten av E.coli-bakterier.
Propolis är också känt för att motverka inflammationer, mindre sår, bölder, bakterier, virus och svamp.
I Mellaneuropa och i Baltikum ingår propolis sedan
länge i ett stort antal förkylningspreparat.
Propolis kan också användas som ett naturligt
konserveringsmedel, något som är lämpligt för matproducenter som vill undvika kemiska tillsatser.
Sammansättning och kvalitet varierar med växtlighet årstid och klimat. Det finns också teorier om att
propolis kan hämma tumörer.
Bidrottninggelé
Bidrottninggelé eller Royal Jelly är den exklusiva fodersaft som ges framförallt till bisamhällets drottning.
Proteiner, enzymer, fetter, kolhydrater i form av fruktos,
glykos och sackaros, mineraler och vitaminer.
I bisamhället lägger drottningen både befruktade
och obefruktade ägg. Av de befruktade äggen kan det
antingen bli ett arbetsbi eller en drottning, som när
den kläcks får den mycket protein- och näringsrika
fodersaften/drottinggelén som bina producerar. Om
det ska bli en drottning så får larven fodersaften hela
sin tid som larv och utvecklar då äggstockar. När hon
sedan är färdigutvecklad kan hon flyga ut och para
sig med drönare, vilket hon gör vid ett enda tillfälle
i sitt liv. Därefter kan hon under högsäsong lägga
runt 2.000 ägg per dag under 3-5 år.
Bivax
Bivax är det material som formar strukturen i en
vaxkaka. Bina producerar vax och bygger av detta sexkantiga celler att förvara honung, bibröd och bilarver
i. I hudvård används vaxet för att ge en bra konsistens
och sägs vara effektivt för att läka blåmärken, inflammationer och torr och irriterad hud.
Bivax är en läkande mjukgörare som återfuktar
och är vattenavvisande utan att täppa till porerna.
Har även vissa antibiotiska egenskaper.
Pollen
Pollenklumparna innehåller blompollen och lite nektar
som bina kammar ihop till små ”energikulor” och
använder som proteinkälla till bisamhällets invånare.
När det packats i vaxcellerna kallas det bibröd. Ett bi
samlar cirka 30 kilo pollen per säsong och flyger hem
det i små pollenkorgar på bakbenen.
I pollen finns samtliga aminosyror som människan
behöver och 20 g täcker vårt dagsbehov av protein. Det
ger även vitamin C, mineraler och spårämnen. Pollen
anses kunna lindra prostataförstoring och vissa klimakteriebesvär och används även för att bota hösnuva
och allergier med så kallad sensitivisering. På grund av
sitt innehåll kan det också framkalla allergier.
Bipollen har, precis som honung och propolis, använts sedan antiken för att öka prestation och hälsa.
Bibröd
Samtidigt som bina samlar nektar för det höga kolhydratinnehållet samlar de blompollen som också är en
rik näringskälla med proteiner, vitaminer och mineraler. När bina återvänder till kupan med pollenet
trycker de in det i vaxcellerna där det fermenteras med
hjälp av honungens mjölksyrabakterier. Det fermenterade pollenet kallas för bibröd, som innehåller allt
det nyttiga från pollen samtidigt med kolhydrater och
antibakteriella ämnen från honungen. Genom mjölksyrajäsningen blir det lättare för bina att ta upp de
näringsämnen som finns i pollenet. Bibröd är för oss
människor ett proteintillskott med anti-inflammatoriska egenskaper som ökar kroppens moståndskraft.
Anses även stimulera sexlusten.
Honung
Honung smakar sötare så vi behöver inte äta samma
mängd för att bli tillfredställda. Bina tillsätter enzym
till nektarn som omvandlar sackarosen som finns i vitt
socker till glukos och fruktos, som våra kroppar kan
använda direkt. Honung har ett lägre och mer hälsosamt GI (glykemiskt index). Det gör även att honung är
ett bra sötningsalternativ för dem med åldersdiabetes.
I laboratorieförsök har honung visat sig kunna
dämpa tillväxten av såväl E.coli-bakterier, salmonella,
sårbakterier som stafylokocker och de antibiotikaresistenta MRSA-bakterier som kan finnas på sjukhus.
Honung innehåller ämnen som proteiner, vitaminer, antioxidanter, inhibiner (ex vis väteperoxider), och
mineraler. Olika honung har olika hög effektivitet. All
nyslungad honung innehåller nyttiga mjölksyrebakterier. Honungens höga sockerkoncentration gör att bakterier, inklusive mjölksyrabakterier, inte kan överleva
en lägre tid i honung. Mängden mjölksyrabakterier
varierar alltså, liksom innehållet av antioxidanter.
Sammanfattningsvis kan honung vara antibakteriell, virushämmande, antioxiderande och antiinflammatorisk. Att ta vara på binas produkter för behandling av krämpor och sjukdomar kallas apiterapi
Produktion Lind Lewin kommunikation, faktagranskning Lotta Fabricius Kristiansen för Svenska Bin, www.svenskabin.se
Nyttig fakta om honung
Så gör bina honung
Honung som dundermedicin
Honung produceras av honungsbiet (Apis mellifera)
av nektar från olika blommor.
Nektar består mestadels av sackaros men även
glukos och fruktos som tillfälligt lagras i biets
honungsmage under flygningen.
I bikupan förvandlas nektarn till honung genom
att vattenhalten reduceras och sackarosen spjälkas till
fruktsocker och druvsocker.
Honung härstammar alltså helt och hållet från
växtriket.
Nyzeeländsk manukahonung är omtalad för sin
naturligt höga halt av metylglukosal, vilket kallas
manukafaktor, eller UMF. Forskare vid universitetet
i Cardiff publicerade 2012 en artikel i tidskriften
Microbiology om denna honungs fantastiska effekt på
streptokocker, antibiotikaresistenta MRSA-bakterier
och stafylokocker. Eftersom man ännu inte hunnit
lägga lika mycket forskningsresurser på honung från
andra växtsorter än manukaträdet, antas att det finns
speciellt nyttig honung på många andra ställen
i världen.
Tobias Olofsson, doktor i livsmedelsteknik i Lund,
har samarbetat med de walesiska forskarna som gjort
studien på manukahonungen och sett deras resultat.
Han menar att svensk ljunghonung kan vara lika bra
på att döda bakterier som manukahonung, och att
det är den mest medicinskt verksamma av de svenska
honungssorterna. En metodstudie som utfördes 2006
på Karolinska institutet visar också på ljunghonungens
potential som bakteriehämmare.
Får vi ta binas honung?
Nektarn omvandlas i bisamhället till honung som
lagras i kupan. En del av nektarn använder biet för sitt
eget näringsbehov.
Som tur för oss människor har utvecklingen från
vild insekt till husdjur förändrat honungsbiet så att det
producerar mycket mer honung än vad bisamhället
behöver. På hösten kan biodlaren ta vara på en del av
honungen, och ersätta den med en sockerlösning som
bina lever på över vintern, då de stannar kvar i kupan
och håller värmen tillsammans.
Hur mycket honung gör ett bi?
Ett bisamhälle består i snitt av 50.000 individer som
under en säsong kan producera runt 35 kg honung.
Vilket sammanlagt innebär besök hos flera miljoner
blommor – tur att bina är så många – och så flitiga!
Det enskilda biets honungsmage rymmer ca 50 mg
vilket gör att det behövs runt 100.000 flygturer att
samla den nektar som räcker till några kilo honung.
Kan honung bli gammal och dålig?
Honungens höga halt av naturligt socker (80%), väteperoxid och dess låga pH fungerar konserverande och
ger honung en mycket lång livslängd. Honungen kan
dock börja jäsa om vattenhalten är över 20%.
Det som händer med nyslungad, flytande honung,
är att den med tiden övergår till att bli fast. Detta är en
naturlig process som sker då sockerkristallerna bildas.
Ju högre halt av druvsocker i honungen, desto snabbare går denna process.
Don’t kill your honey!
Vill man få den fasta honungen rinnande igen ska man
värma den försiktigt upp till högst 40 grader. Över den
temperaturen dör många av honungens nyttiga ämnen
men smaken blir kvar tillsammans med de enkla
sockerarterna. Tänk alltså på att inte ta din förkylningsdos med honung i för varm vatten, då missar du allt det
nyttiga!
Honung med extra mycket
hälsosamma mjölksyrabakterier
Företaget Doktor Honung, som ägs och drivs av just
forskaren Tobias Olofsson och kollegan Alejandra
Vásquez, har tagit fram specialprodukten H13. De har
identifierat att binas honungsmage innehåller tretton
mjölksyrabakterier, (nio laktobakterier och fyra bifidobakterier) som förmodligen är binas skydd mot sjukdomar. I H13-honung finns dessa bakterier tillsatta.
Mjölksyrabakterier är gynnsamma bakterier som
förekommer naturligt hos människor och djur, bland
annat i tarmfloran. Bakterierna finns även i livsmedel
och framträder vid naturliga jäsningsprocesser, exempelvis i surkål.
I dag finns det hundratals kända mjölksyrabakterier
med olika fördelar. Bland annat används bakterierna
för konservering av livsmedel, som smakförstärkare
i livsmedel och för att underlätta matsmältningen.
Bina behöver flyga en sträcka motsvarande 1–2 varv runt jorden för att
samla ihop nektar till ett halvt kilo
honung...
Produktion Lind Lewin kommunikation, faktagranskning Lotta Fabricius Kristiansen för Svenska Bin, www.svenskabin.se
Länkar
http://www.bee-hexagon.net/
Schweizisk hemsida med samlad forskning kring honung
och biprodukter.
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.
aspx?articleId=10176
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.17503841.2008.00966.x/full
http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/20/Rapport%20honung%20och%20halsa.pdf
Kontakt biodlare Svenska Bin
Lotta Fabricius Kristiansen
biodlare i Hässelby och Östergötland
samt projektledare för Svenska Bin
tel: 08-787 59 59
epost: lotta.fabricius (at) sigill.lrf.se
Marita Delvert
biodlare och ordförande i Sveriges Biodlares Riksförbund, SBR
tel: 0736-73 74 28
epost: marita.delvert (at) biodlarna.se
Presskontakt Svenska Bin
Presskontakt Ulla Tillgren
ulla(at)svenskabin.se
070-588 08 53.
Kommunikatör
Anna Lind Lewin
anna(at)svenskabin.se
070-656 31 31.
Läs mer om Svenska Bin:
www.svenskabin.se
facebook.com/svenskabin
Pressmaterial och bilder:
www.mynewsdesk.com/se/svenska-bin
Foto: Lind Lewin.