Transcript Det Härnösand som varit... Det Härnösand som varit

BÄFVERNYTT
MAJ 2013
Nr 2/2013 (Nr 54 från starten)
Det Härnösand som varit...
Köpmangatan 1958
V
år fotograf fortsatte sin vandring mot
norr och tog denna bild av den pampiga fasaden på Modig:s varuhus.
Över gatan hänger en banderoll med texten
”Turister proviantera här” och en pil som pekar
åt vänster. Det är Forsius Livs. som drevs av
Folke Wallin i det s.k. Henkowska huset, som
på detta sätt försöker locka ”strökunder” (Tack
Lennart!). Nedanför banderollen kan man på
husväggen läsa ”CARL THORSSELL”. Det var
ett glasmästeri som också hade en ramverkstad
samt leksaksbutik. Längre bort på högra sidan
av gatan skymtar husen där bl. a. Lundqvists
maskinaffär och Standars trikålager huserade.
Foto: Tore Persson
De butikerna omnämndes redan i förra numret.
Den stora frågan kring denna bild är väl vad
som händer till vänster, utanför bilden. De
bägge cyklisterna i förgrunden samt de två damerna utanför Modigs entré verkar titta på
samma sak, men vad? Det får vi nog aldrig veta,
tyvärr.
Mängder av trampcyklar men bara en ”moppe”.
På förra numrets omslagsbild fanns åtminstone
fyra mopeder varav en s.k. ”cykel med påhängsmotor” som var vanlig de första åren efter 1952,
när mopededer blev tillåtna i Sverige. Kulturhistoria är ett mångomfattande ämne, eller hur?
FÖRENINGSINFORMATION
STYRELSE
Ordf. Peter Sjölund 0611-61300
[email protected]
V. Ordf. Björn Thunberg 0611-13669
[email protected]
Kassör Agneta Olofsson 0611-22185
[email protected]
Sekreterare Rigmor Öberg 0611-22188
[email protected]
Ledamot Örjan Öberg 0611-22188
[email protected]
Ledamot Ronny Norberg 070-693 8177
[email protected]
Ledamot Monika Vennerbring 0611-24730
[email protected]
REVISORER
Sammankall. Hans Söderholm 0611-18482
[email protected]
Björn Nilsson 0611– 41092
[email protected]
Margareta Wicander 0611-77050
[email protected]
VALBEREDNING
Sammankall. Yngve Wiik 0611-76046
[email protected]
Lennart Öhman 0611-72025
[email protected]
Birgit Hallin 0611-22126
[email protected]
RED.KOMMITTÉ
Björn Thunberg 0611-13669
[email protected]
Ronny Norberg 070-693 8177
[email protected]
REDAKTÖR
Vakant
[email protected]
Eller skicka via vanlig post till:
Örjan Öberg
Parkgatan 27
87152 Härnösand
ANSVARIG UTGIVARE
Peter Sjölund 0611-61300
[email protected]
WEBMASTER
[email protected]
KLUBBMÄSTARE
Lennart Öhman 0611-72025
[email protected]
Birgit Hallin 0611-22126
[email protected]
Anna-Britta Skoglund 0611-20120
MEDLEMSAVGIFT (2013)
Enskild medlem 100kr/år
Familjemedlem 35kr/år
Studerande upp till 18 år 25kr/år
Företag/Föreningar 200kr/år
Betala till Plusgiro 43 61 16 - 8
Härnösands släktforskare. Glöm inte att
ange namn, postadress och e-postadress.
Nya medlemmar:
Åke Sjödin, Västerås
Anna-Lisa och Stig Svensson, Härnösand
Catarina Vågberg, Hofors
Jan Sjödin, Vällingby
Ulla Silveira, Härnösand
Du glömmer väl inte…
...att Förbundet har två pågående projekt där det behövs frivilliga insatser.
Gravstensinventeringen och Namn åt de döda.
Det finns fortfarande flera församlingar i närområdet som är lediga.
All information om dessa projekt finns på /www.genealogi.se
eller kontakta Björn Thunberg.
2
så är antalet ändå mer än 500 miljoner personer. Så många fanns inte i hela Europa och då
är det inte så konstigt att vi alla måste ha gemensamma anfäder någonstans i vår antavla på
så "nära" håll som 1000 år.
Vi är släkt!
A
tt vi alla är släkt är ingen nyhet. Vi
härstammar ju alla från Afrika och där
har alla nu levande människor gemensamma anfäder för drygt 100 000 år sedan. 100
000 år är en väldigt lång tid och kan knappast
räknas som släktskap. men nu visar det sig att
många av oss är mycket närmare släkt än så. En
alldeles ny forskningsstudie har nämligen upptäckt att samtliga européer är släkt med
varandra inom en tidsperiod av bara 1000 år!
Om vi nu alla är släkt, är det då någon mening
att släktforska? Ja, för även om jag alltså är avlägset släkt med både Shakespeare, Beethoven
och Einstein känns det faktiskt mycket mer intressant att vara släkt med länsmannen Nils
Pålsson i Torsåker eller spiksmeden Jon Lögdberg i Utansjö Bruk. Dels är de närmare släkt
med mig och dels har jag själv fått reda på en
massa saker om deras liv genom min egen
släktforskning. Jag har hittat uppgifter om hur
många spikar Jon Lögdberg smidde varje år,
vad han fick i lön och vad familjen köpte för
matvaror av bruket. Jag vet vilka barn familjen
fick och hur många av dem som dog i tidig ålder, så jag förstår vilket tufft liv det var för 200
år sedan. Från Nils Pålsson har jag hittat ett antal brev som han skrivit i egenskap av länsman,
jag har hans namnteckning och hans hemman
finns med på historiska skifteskartor. Jag kan
riktigt känna hur han för 300 år sedan satt där i
stugan i talgljusets sken och mödosamt plitade
ner texten med fjäderpennan.
Så nästa gång du funderar över Einsteins relatiDet innebär alltså att två personer med rötter i vitetsteori, tänk på att det är en släkting som
tänkt ut den! Men glöm inte att det är mer giEuropa alltid skulle hitta minst en gemensam
vande att forska fram detaljer om sina närmare
anfader/anmoder om man kunde släktforska
släktingars liv, oavsett om de var "berömda"
1000 år tillbaka. 1000 år är i sammanhanget
ganska nära släkt. Hur har man då kommit fram eller inte. Och alla dessa uppgifter finns gömda
i arkiven i väntan på att bli upptäckta!
till detta? Jo, man har använt sig av DNAtester. DNA från en mängd testade européer har
Jag önskar er alla en lång och härlig sommar
jämförts och det visar sig att man alltid hittar
spår av avlägsna släktskap oavsett om personen och ser sedan fram emot en lång och härlig
kommer från Turkiet, England, Skandinavien, släktforskarhöst!
Spanien eller Tjeckien.
Och egentligen är det inte så konstigt. Går vi
1000 år, eller drygt 30 generationer, tillbaka i
tiden har var och en av oss teoretiskt över en
miljard anfäder. Låt oss säga att hälften försvinner genom så kallade "anförluster", d v s att
samma anfader finns på flera ställen i antavlan,
33
Westernorrlands båtsmän
Medlemsmöte, januari
rets första medlemsmöte med ca. 70 st.
närvarande inleddes med en kort föreningsinformation från vår ordförande,
Peter Sjölund.
Vår hedersmedlem Margareta Grafström som
nyligen fyllt 90 år kunde tyvärr inte närvara på
grund av benbrott.
Parentation hölls för avlidne medlemmen
Tore Örjestål.
Agneta påminde om betalning av medlemsavgiften, snarast!
Nästa medlemsmöte 19/2: ”Ett släktforskaräventyr i Riga”, där Peter själv kommer att berätta.
Släktforskningens dag 16/3.
ÅRSMÖTET 19/3 kommer Hans Erik Bergman att föreläsa om ”Härnösands historia och
namnförvecklingar”.
Bussresan 1/6, utflykt till Merlo slott bl.a.
och resan är döpt till ”I träpatronernas spår”.
Anmälan till Ronny som är arrangör och ansvarig för resan.
Å
tillbringa tiden hemmavid.
Vad gjorde att man blev båtsman? Det fanns
flera orsaker till detta. Var man torpar- eller
bondson och torpet/gården var för liten att leva
på för flera syskon så fanns valet att bli båtsman.
Yrket kunde gå i arv eller så kunde man bli inskriven som soldat och fick erhålla en peng. Tillhörde man fördubblingarna fick man inget eget
torp men en peng som belöning. Men man fick
inte avvika hemifrån utan att meddela kommendanten, till skillnad från de ordinarie båtsmännen, som kunde sticka till sjöss under fredstid
och få erfarenhet av sjölivet och dess förutsättningar. I rullorna står att läsa om båtsmän som
t.ex. seglat till Levanten (de asiatiska kustländerna i östra Medelhavet) på 1750 talet!
År 1811 avskaffades fördubblingen av båtsmän
inom respektive rote. Men reservbåtsmän fanns
det alltid för att säkerställa manskap i händelse
av krig. Men dessa reservbåtsmän hade inget
namn. Ordinarie båtsmän fick ett namn och sedan kunde den efterkommande ta över namnet
Därefter hälsades Roland Skoglund, ordförande i vilket för forskare kan ställa till det särskilt om
Upplands Släktforskare välkommen att föreläsa de är födda samma år och från samma ställe!
över ämnet ”Westernorrlands båtsmän”.
Rekryteringsrullor finns bevarade och är till stor
hjälp då man forskar efter båtsmän.
I Uppland har man under 25 år forskat och har
en god ordning på båtsmännen och dess förehaI kriget 1756-1763 var båtsmän härifrån förvanden. Det fanns båtsmän runt hela den
lagda i Karlskrona och dit hade de fått marsvenska kusten och även på den finska sidan. I
Ångermanland bodde runt år 1680 ca.9000 per- schera. Deras uppgift var att bevaka fartygen
mellan Sverige och Pommern. I generalmantalssoner och 356 rotar var verksamma i vårt område. Som jämförelse kan nämnas att i Medelpad rullan finns uppgifter 5 år framåt vad som hänt
bodde ca. 4000 personer och de hade 113 verk- med dem och man finner då man läser dessa rulsamma rotar. Många var de båtsmän som förvi- lor att få överlevde kriget. Krigsarkivet kan tillsades till Karlskrona under 1680-talet. De mötte handahålla information ur rullorna men från
1800-talet kan även Riksarkivet ha en del inett slitsamt liv med svält och sjukdomar. De
formation.
hade med sig sina familjer och sina ägodelar
och fick gå hela vägen till Karlskrona. Man räknar med att 5% av befolkningen i Ångermanland Roland rekommenderade en bok: Soldatforsktvångsförflyttades till Karlskrona under den här ning” av Lars Eriksson Volke. Han rekommentiden. En båtsman kunde få en årskommendering derade också att gå in på www.gstromberg.nu
till Stockholm där han fick arbeta på varvet eller för att söka båtsmän från vårt område. En gedibygga en kanal eller något annat som behövdes gen grundplåt i båtsmansforskningen enligt Rolunder kriget. Men var det fredstid kunde man
and.
4
Vintern 1759 var inte att leka med och när isen
lagt sig fick båtsmännen och soldaterna marschera hem i köld och armod. De flesta blev
sjuka och dog av förfrysning och matbrist långt
innan de nådde hemmet.
Soldatnamnet blev man tilldelad och de var inte
alltid av det positiva genmälet som t.ex. Lusboröd, Lustig eller Pruttare.
Rekommenderad bok av Roland: ”Soldattorp i
Uppland” av Kristina Berglund.
Kvinnorna hade att ta
ansvar för hem och
Det finns extremt
barn medan mannen
mycket att hämta i
var i kriget. En änka
arkiven! På vårt
kunde få pension om
Landsarkiv finns 10
hon hade 4 barn eller
hyllmil med informatfler och maken hade
ion om olika områden
dött i kriget. Men det
från gången tid.
var endast om maken
”Använd dem”, sa
dött av krigets orsaker
Peter. En frågestund
som hon fick ekonohann vi också med
miskt bidrag. Hade
innan Peter tackade
maken blivit sjuk fick
Roland för föreläshon inget ekonomiskt
ningen och överlämSå här ser en generalmönsterrulla ut! Både insistöd alls. Torpet fick
nade Bäfvernytt och
dan och utsidan visas.
Foto: Örjan Öberg
hon lämna om inte
ett SKARE-ljus.
nästa båtsman som
Värdarna serverade
skulle vara ogift gifte sig med båtsmansänkan. kaffe och bröd innan alla tog sig hem i vinterväglaget.
Det berättas i ett brev från 1815 om en båtsman
av 2:dra rotet som skadats då han ramlat av häs- Text: Rigmor Öberg
ten och inte kunde marschera vidare:” Han blev
”afpolleterad på lasarettet i Hernösand.”
Läsarbild
Här kommer ett bidrag
från en medlem.
Jonas och Olivia (f.
Olofsdotter) Forsbergs
familj i Innerbrån, Säbrå.
Kortet taget c:a 1910.
Ingen på kortet är i livet.
Undertecknad är yngste
son till ”sladdbarnet” i
bilden, Fritz* Leonard
Forsberg, född 1900-0712. Jag har namnen på
alla mina farbröder och
de två fastrarna men
tyvärr har jag inte koll på vem som är vem av de fyra mustaschprydda herrarna i bakre raden.
Namnen är Olof Petter, Jonas Viktor, Johan och Frans, alla Forsberg . Arne Forsberg.
(Nästa bild finns på sid. 16)
5
Edvard Dahlin – historien om en soldat
av
Erik Eriksson
Haparanda. Omlastningen försiggick med hästanspända slädar. På de flesta stationer under resan med ordinarie tåg till Stockholm infann sig
stora människoskaror.
Tåget angjorde Långsele. Dit hade från Västernorrlands regemente (I
21, Sollefteå) ”sänts
ett kompani med
musik och fana”
som hedersvakt. På
Begravningen
I brigadens arkiv finns
aftonen den 23 april
en ”Förteckning över
”överfördes liket
stupade, vilka skola
efter den stupade
föras hem”. Löjtnant
Härnösandsbon E.
Bennich-Björkman,
Dahlin till Sollefbrigadens stridsledare
teåtåget, varvid Soli skärtorsdagsslaget,
lefteå landstormsstår överst följd av ett
förening på kistan
antal namn samt
nedlade en krans
”Ovanstående tillhömed inskription:
rande Svenska Bri’Hjälten, som fallit
gaden”. Edvard finns
för en ädel sak’.
inte upptagen bland
Mellan två- och tredessa. Listan fortsätter
hundra personer
därefter med ”Dahlin” Svenska stupade frivilliga transporteras från Tor- övervarade ceremoneå till Haparanda vårvintern 1918.
som tredje namn.
nin. Särskilt märktes
Gruppen avslutas med
den ”talrikt repre”Tillhörande Regeringstrupperna”, vilket är senterande sågvärksadeln, iklädd höga hatfel. På en kopia av förteckningen har för
tar… ett gott vittnesbörd om vilkas ärenden
de stupade ansågs ha gått”. Notisen i socialde”Dahlin” noterats ”ej vår och ej
Reg.trupperna”, ett exempel av flera på briga- mokratiska Nya Norrland den 25 april är rubridens administrativa oförmåga. Han måste ju ha cerad ”De svenska svartgardisternas sista
tillhört endera styrkan!
färd”!
Den 24 april aviserade HP att Edvards begravEn odaterad karbonkopia, utan utfärdare, ger
ning skulle äga rum i domkyrkan samma efteremellertid klart besked:
middag. ”Som en hedersbevisning åt den stuDahlin, Edvard, Hernösand. Sv. Brigaden
pade frihetskämpens minne torde Hersenare bosatt Rovaniemi. Skottet in högra
sidan av höften. Enl. Petersens telegr. finnas nösands stad i dag… iakttaga allmän flaggtillhörigh. i Jkylä och skola sändas forstmäs- ning enligt vid sorgehögtid vedertaget bruk”.
tare Fellman R:niemi, Fråga Baron Bonsdorf I VA skildrades begravningen sålunda:
En storslagen begravningshögtidlighet försigom tillhörigh. Liket till Hernösand.
Den 21 april ankom tåget med de stupade till
gick här i går afton, då stoftet efter i Finland
Torneå. Nästa dag, under ”utomordentliga hög- fallne sågverksinsp. Edvard Dahlin ägnades
tidligheter” och stor uppslutning från allmänhet- den sista tjänsten. Nästan hela samhället var i
en, återbördades de fallna till fosterlandet via
rörelse. Tusentals människor hade gått ut att
III) ÅTER TILL HÄRNÖSAND
Först ett tillrättaläggande avseende föregående
avsnitt: enligt från finska Riksarkivet nyligen
erhållet besked var Edvard inte medlem av Rovaniemi skyddskår. Jag gissar att han som ickefinsk medborgare inte
kunde eller ville ansluta sig.
6
beskåda processionen.
tom en hedersvakt uppställd, som när kisVid halv 5-tiden började landstormens he- tan sänktes ned på givet kommando heddersuppvaktning uppgående till minst ett rade den avlidne med salut.
50-tal, jämte andra militärer samlas vid
En särskilt rik blomsterskörd, som fyllde
järnvägsstationen. Precis kl. 5 började
ej mindre än tre vagnar, vittnade om hur
klockorna i domkyrkan ringa och den med avhållen den i sina bästa år bortgångne i
svenska flaggan omlivstiden varit.
höljda och rikt kransbeSlutligen framträdde domprydda kistan bars av 8
prosten till graven och
militärer ut ur järnvägslyste frid över stoftet och
vagnen och placerades på
därmed var sorgeakten
likvagnen. Sorgetåget
slut.
Även om kistan inte drogs
satte sig i rörelse, förepå
kanonlavett, erinrar cereträtt av en florbehängd
monin om statsbegravning.
svensk fana och 6 elever
Edvard kom till staden först
från Härnösands högre
i tjugoårsåldern. Hans anhöallmänna läroverk, samt
riga där var också nyinflytfortsatte till kyrkotraptade. Trävaruhandlare i all
pan. Under tonerna av
ära, men det kan inte ha varit
Carl XV:s sorgmarsch
någon särskilt publikt framinbars kistan och placeträdande position. Han lämrades på katafalken.
nade tidigt Härnösand för att
Därpå sjöng en manskör
arbeta i Finland. Landfrån orgelläktaren, varefstormsmobiliseringen hösten
ter sjöngs psalmen 452 v.
1914 undantagen, torde sam1. Därefter framträdde
röret med staden under
domprosten Per Södermånga år ha inskränkt sig till
lind och höll en synnerlikorta visiter: ”Dahlin begen gripande dödsbetraktelse över 28 och 29
sökte sin hemstad… sista
v. ur Jobs boks 34 kap.
gången sistlidna jul, då
Sedan de tre skovlarna
han var här på ett kort besök”, uppgav HP den 4
mull fallit och begravapril.
Hösten 1916 hänfördes
ningsceremonielet i övhan till församlingens oberigt genomgåtts sjöngs
fintliga. Intill sitt frånfälle
från orgelläktaren Mina
var Edvard således tämligen
levnadstimmar stupa av
okänd i Härnösand, så varför
stadsnotarien N. Rosander, varefter följde 2 v.
Edvards gravsten på gamla kyrko- denna uppståndelse?
Med förbigående av den loav ps. 452. Härpå bars
gården i Härnösand.
kalhistoriska expertisen ankistan under tonerna av
sorgmarschen ur Beethovens Eroica ut ur tar jag att, våren 1918 i den lilla stifts-, resikyrkan och fördes till gamla kyrkogården. dens- och lärdomsstaden, borgerliga värdeHär höllos tal av Härnösands landstorms- ringar vore förhärskande. Lokaltidningarna,
förenings ordförande notarien Hjertquist, HP och VA, var borgerliga. Särskilt HP bekapten A.A. Åberg och en representant för vakade ingående händelserna i Finland. En
Kemibolaget i Finland (således skogsbola- annan opinionsbildare var stadens landget Kemi Oy), i vars tjänst den avlidne de stormsförening, som fick utrymme i HP:s
spalter, exempelvis referatet av årsmötet den
senaste åren varit. Vid graven var dessu7
Forts. nästa sida.
Forts. från föreg. sida.
5 april. Då talade läroverksadjunkten H. Lund- festation av nationalism, försvarsvilja och odeborg ”känsligt och varmt” till minnet av ”den lad sympati för de vitas sak. Även kyrkan slöt
upp på denna linje. Hur skulle domprosten i
i Finland stupade Hernösandsbon Dahlin”.
Talet återgavs senare i tidningen. À propos läro- Härnösand 1918 ha kunnat se kampen i Finland
verksadjunkt: sex läroverkselever gick först i
som exempelvis en klasskonflikt vari ”ropen av
sorgetåget.
betryckta” i stället kom från de”obesuttna och
Jämfört med VA ägnade HP
otrygga” (en beskrivning av
större utrymme åt begravningde röda)? Uppmärksamheten
en, bl.a. genom att in extenso
kring Edvards öde och begravåterge domprosten Söderlinds
ning antog proportioner, som
griftetal, som utgick från Job
varken hans syster eller övriga, på annat håll boende sys34, v. 28-30. Edvard, förkon, torde ha kunnat föreställa
kunnade domprosten, ”stod
sig, än mindre åstadkomma
förhållandena i det land, där
själva. Däremot noteras spekhan flere år vistats och bott
taklet inte av Harald Wik i
och som i viss mån kan sägas
kapitlet ”Minnesvärda händelvara hans, närmare än vi.
ser” (Härnösands historia
Han kunde därför också beDel III 1810-1920).
döma dess förhållanden
Den ännu väl bibehållna gravbättre än vi. Hvem vågar då
vården restes av ”Vänner i
fördöma att han grep in att
Finland”, vilka de nu var – jag
stilla larmet, lyssnade till arhar inte funnit något besked.
mas rop och betrycktas dödsInte heller vet jag när detta
skri?” Domprosten tycks i
skedde eller hur saken prakEdvard, skyndande till det vita
tiskt ordnades. Också oklart är
Finlands hjälp, ett Finland anEdvards
frihetskors.
Detalj
från
vad som hände med syster
satt av de röda – ”gudlösa
Anna Charlottas gravvård. Av
människor, snaror för folket” gravstenen.
de närmast anhöriga befann
– ha sett en likhet med Gud såsom Jobs vän Elihu beskriver honom. Medveten om att jämförel- sig änklingen i USA och dottern Maja-Lisa var
minderårig. Kanske vidtalades Maja Ingrid, som
sen kunde förefalla överdriven, betonade han:
”Aldrig förut har en församlingsmedlem fal- förmodligen tittade till systerns grav.
Edvards bouppteckning är daterad den 30 juni.
lit under sådana förhållanden som han föll,
Han tituleras däri ”Trävaruhandl.”. Boet upphvilken här ligger liflös och förts till vårt
gavs av Maja Ingrid. Uppgift om testamente
tempel för att bevisas den sista tjänsten”.
saknas. Kvarlåtenskapen består enbart av
Vid graven talade två företrädare för Her”Personlig lösegendom”, främst en välförsedd
nösands landstorm, först ordföranden: – Ditt
varma hjärta bjöd dig att skynda vårt gamla garderob med bl.a. en ”Wargskinnspäls”. Inte
förvånande förekommer ”1 st Svensk bordbroderfolk till hjälp i den strid, som, hvad
flagga
med nysilfverstång” (värde 3 kronor).
man än må säga om dess orsaker, blifvit en
Efter avdrag för smärre skulder och begravkamp för frihet och civilisation… Kapten
Åberg anslog en liknande ton: - Han drog ut i ningskostnader stannar boets behållning vid
striden för kultur, för lag och rätt. Han föll i blygsamma kr 490.
kampen mot själfsvåld, anarki, kaos”. Edvard
stred för Finlands frihet, men ytterst för Sverige: Avslutning
Edvards systerdotter Maja-Lisa bodde hos sin
”Han höljde sitt land, detta landstormsommoster Maja Ingrid, tills hon år 1930 gifte sig
råde och sig själf med ära”, hävdade kapten
med en sex år äldre ingenjör, Oskar Vilhelm
Åberg.
Johansson. Ett par år senare föddes deras enda
Landstormen, påhejad av HP, fick genom Edvards död ett osökt tillfälle till en kraftfull mani- barn, sonen Bengt Oscar. Mostern, hushål88
lerska”, förblev ogift. De sista tio levnadsåren livskamrat eller något annat band – att han
var hennes adress Tullportsgatan 10. Hon av- kunde gå ut i krig. Å andra sidan fanns det
krigsdeltagare, som, trots att de hade hustru
led 1952 och begravdes på Gamla kyrkogården, som således hyser tre ur den niohövdade och barn, kände sig kallade att gå ovissa öden
till mötes. Två exempel: författaren Walter
syskonskaran från Mariestadstrakten. Endast
Hülphers, som överlevde och historikern Olof
Edvards grav finns utmärkt.
Palme (statsministerns farbror), som stupade.
Fru Maja-Lisa Johansson, född Sjögren, dog
Så länge inte kontrakt utväxlats, kunde Edvard
1976, följd av maken tre år senare. Deras
ha klivit av. Han fortsatte dock till fronten. Där
adress var då Hallonstigen 12. Sonen Bengt
Oscar, ogift, övertog föräldrarnas bostad. Han var hans död om inte tragisk så onödig. De vita
avled den 5 mars 1999. Därmed kapades denna saknade kraft att redan på skärtorsdagen fullfölja intagandet av Tammerfors. Löjtnant
gren på det johanssonska familjeträdet samt
Wickström: ”Som det nu
upphörde den dahlinska anknytningen till Härnösand,
var blev operationen på det
som börjat redan år 1904.
stora hela taget ett slag i
Jag har ännu inte i full utluften, visserligen ej utan
sträckning hunnit söka Edresultat, men jag tror att
vards syskon och deras efter- Edvards namnteckning
insättningen ej på långt när
kommande. Sannolikt tillvauppvägde de blodsoffer,
ratogs eventuella minnen, exempelvis brev och som gjordes.”
foton, av Maja Ingrid. När hon avled, uppgavs Redan under slagets slutskede men framför allt
hennes enkla bo som slutade med ett mindre efter de rödas kapitulation förekom omfattande
avrättningar av fångar. Deras behandling är
underskott av systerdottern, då i fyrtiofortfarande föremål för forskning och debatt.
femårsåldern. Förmodligen stod då morbror
Edvard, stupad i ett i tid och rum avlägset krig, Det är sannolikt att även soldater ur
inte högt upp på hennes agenda. Hon hade sen- Svenska Brigaden deltog i avrättningar och
ast träffat honom när hon var nio år. Frågan är upprensningsaktioner efter Tammerfors
fall”. Edvard, ”som med stor heder fick sitt
om framlidne Bengt Oscar sparade något
sår”, hade dessförinnan gått hädan. Han misminne av Edvard och, i så fall, hur detta togs
sade segerparaden i Helsingfors, men hans efom hand. Tills vidare måste jag utgå från att
termäle är i alla avseenden fläckfritt. SvD medallt skingrats. Om någon släkting eller annan
intresserad läsare har något att meddela, är jag delade den 23 april 1918 att bl.a. Edvard Dahlin dekorerats med Frihetskorset, vilket pryder
självfallet intresserad.
hans gravsten.
*
Är berättelsen om Edvard en ”tragedi”? Ett
Referenser
plötsligt dödsfall är alltid tragiskt. I detta fall
drabbades Maja Ingrid hårt. Hon hade tidigare Detta och de två föregående avsnitten utgör en
förlorat sin yngre syster. Svågern hade lämnat redigerad version av ett opublicerat manulandet. Hon var ensam ansvarig för sin minskript, varav Sambiblioteket har ett ex. Uppgifderåriga systerdotter. Även om Edvard var tio
ter om födslar, dödsfall, giftermål, in- och utår yngre och mestadels på annan ort, var han
flyttning samt bouppteckningar har inhämtats
hennes närmaste. HP uppgav den 4 april att
”D. … sörjes närmast af en syster, Elisabeth från tillämpligt landsarkiv. Övriga referenser
Dahlin, bosatt i Hernösand”. Edvards ovän- redovisas i manuskriptet, men självfallet står
tade frånfälle i så unga år var en tragisk förlust jag gärna till tjänst om någon har synpunkter
för Maja Ingrid.
eller frågor.
Allt tyder på att Edvard hade gott förstånd och
kunde ta folk. Likväl måste i hans liv ha funFörf. som också tillhandahållit alla bilder prenits ett sådant tomrum – avsaknaden av en
senterades i Bäfvernytt nr 52, december
9
9
Ett släktforskaräventyr i Riga
Medlemsmöte, februari
K
vällens föreläsare var vår förenings
ordförande, Peter Sjölund.
Under sin släktforskning stötte han på namnet
Barbro Hammarhälft i Högsjö, född 1740 och
han undrade vad namnet kom ifrån. Det tog honom 14 år att bevisa,
vara helt säker, varifrån
namnet och personerna
härstammade!
forska vidare om familjen. Catharinas pappa
hette Stopius och var stadsläkare i Riga.
Mycket är bevarat och återuppbyggt trots krig.
Att Riga var Sveriges största stad på 1600-talet
kanske inte många vet. Peter visade många fina
bilder från exteriörer
runt om i staden och dess
omnejd. Från år 1646
finns ”De tre bröderna”
kvar, det är tre hus, som
alltså kan beskådas än i
dag.
Barbro Hammarhälfts
far Andreas Adam Hammarhälft var den förste
Det var många tillstånd
tyske pastor som fanns i
som skulle godkännas
Norrköping och byggde
innan Peter fick tillåtelse
tyska kyrkan till de tyska
att läsa i arkiven i Riga
smederna som arbetade Peter tog oss med på ett äventyr i Riga.
På Riksarkivet blev han
där. Han var son till en
visat till ett förrum där han fick svara på frågor
mästersmed i Norrköping och var den första
varför han var där, vad han ville och vad skulle
mässingsmeden vid Skultuna mässingsbruk.
använda informationen till. Språkkunskaperna
för att göra sig förstådd haltade litet eftersom de
Barbro Hammarhälfts mor hette Möller och
var född i Moskva. Vilket hopp att hamna från talade tre språk: ryska, lettiska och tyska. Peter
Moskva till Bäckland i Högsjö på två generat- använde sig av tyskan som han fick damma av!
En del problem uppstod genom att arkiven var
ioner! Det visade sig att hon var dotter till
Martinus Munsterberg och han var pastor i Mos- utspridda på olika ställen i stan och dessutom
skrivna på ryska! Men en del fanns som var
kva och hans fru hette Anna Möller.
skrivet på tyska och gav intressant information
för Peters forskning. Han fann intressanta dokuPeters forskning nådde längre tillbaka och då
hamnade han på Anna Möllers mamma Catha- ment från brevväxling med Zacharias Stopius,
gift med Catharina. I övrigt var tillvägagångssätrina Stopia som var världens första kvinnliga
tet på arkiven tidsödande och byråkratiskt gediplomat.
nom att flera personer skulle godkänna kopiering och fotografering av dokument. Den som
Catharina Stopias man hette Johan Möller och
var ambassadör för Sverige i Moskva. När hen- forskar här bör vara förberedd på ett tidsödande
arbete! Men att alla var vänliga och tillmötesgånes man dog fick hon ta över jobbet. Det hade
ende, är genomgående, Peters uppfattning av sin
aldrig hänt tidigare att arbetet övertogs av en
forskarresa i Riga.
kvinna men nu hade hon den svenske kungens
ord på att förhandla med tsaren om bl.a. vapenPeter visade fina bilder på miljöer och även de
export och andra arbetsuppgifter. Det finns
många brev kvar från henne på Riksarkivet och som inte var så fina. Kyrktuppen räddades även
även hennes sigill. Peter fick med hjälp av sigil- om kyrkan brann ner under kriget. I Petersdolet klart för sig att Riga var staden där han skulle men hängde Stopius vapensköld tills den togs
10
10
ner i mitten på 1700-talet och försvann. Peter
visade oss kartor som visade var Stopiushof
låg och han var ju adelsman så bönderna omkring fick stå för kostnaderna som brukligt var.
Vem känner till slaget om Kirkholm? Där led
svenska armen sitt största nederlag 1605 och
polackerna vann slaget. Det skedde på
Zacharias Stopius ägor då kung Karl IX regerade i Sverige. Svenskarna förlorade 9 000
man på 4 timmar! Det kan man kalla blodbad.
Peter körde runt i Riga och med hjälp av kartor, sin skoltyska och kroppsspråk orienterade
han sig och kunde besöka olika platser där
Stopius hade varit verksam. I Riga finns ett
monument över Stopius, den 1:e läkaren och
astrologen på 1500-talet och som är viktig i
Peters släkthistoria. Platsen där Stopiushof stod
är nu bebyggt med ett Tuberkulossjukhus där
man med skyltar varnas att komma i närheten
av utan munskydd. Stopius var också astrolog
och tog år 1545 fram en kalender som var den
första i Baltikums historia. Stopius var en kunnig och mångsidig man som man hade stor respekt för.
Zacharias Stopius föddes 1525 i södra Polen,
blev medicine doktor vid universitetet i Rostock 1560, var gift två gånger 1563 och 1574
samt livläkare till hertig Gotthard och dog
1593. Ett monument finns uppsatt av honom i
Riga sedan 2001.
4 dagar i Riga för att räta ut ett frågetecken i
sin forskning gav Peter nya frågetecken att gå
vidare med. Denna gång leder det honom till
Amsterdam. Den resan hoppas vi få höra mer
om när den är dokumenterad.
Vi tackade Peter med applåder och ett vårljus
från SKARE-ljus. Frågestund och fika avslutade kvällen.
Text: Rigmor Öberg
Foto: Örjan Öberg
Ung släktforskare med framgång
F
ör högstadieelever finns ämnet ”Elevens
val”. Eleven får själv välja vad han/hon
skall studera under ett visst antal lektioner. Under senare år har ett antal elever valt släktforskning.
Björn Thunberg har varit ledare för ett antal sådan grupper. Under hösten 2012 var en elev,
Hanna Lindholm från Kiörningsskolan i Härnö-
sand, speciellt framgångsrik. Hon lyckades
komma fram till att hon är ättling till Catharina
Stopia, världens första kvinnliga diplomat.
I samband med Arkivens dag i november överlämnade vår föreningsordförande, Peter Sjölund,
som själv är ättling till Catharina Stopia, ett intyg över släktskapet.
Peter överlämnar intyget som bevisar
Hanna Lindholms släktskap med världens första kvinnliga diplomat, Catharina Stopia, som verkade i Moskva
under 30-åriga kriget.
Detaljbild på intyget finns på sid. 16.
Text och foto: Örjan Öberg
11
11
Nils Gissler—Härnösands bortglömde snille
U
nder den studiecirkel, som IOGT-NTO
bedrivit om Härnösands historia sedan
2008, har vi gjort bekantskap med
många intressanta personligheter från Härnösand. En av de mest spännande var Nils Gissler.
sagen kunde man för första gången beräkna avståndet mellan jorden och solen. Dåtidens
främsta astronomer utrustade expeditioner till
jordens alla hörn, ofta under stora strapatser.
På Sambiblioteket finns en nyutkommen bok om
detta internationella äventyr, skriven av den britVem var då Nils Gissler?
Han var en lysande representant för lärdomssta- tiska historikern Andrea Wulf: ”Jakten på Veden Härnösand under upplysningstiden på 1700- nus”. Boken är välskriven och spännande och
talet. Det var en tid då vetenskapen blomstrade har fått lysande recensioner. Även tidskriften
”Forskning och Framsteg”, nr 4 2012, har en
över hela Europa.
lång intressant artikel om venuspassagen 1769.
Anledningen är att den senaste venuspassagen
Han var född i Torp, Medelpad, år 1715, kom
till Härnösand 1725, studerade på trivialskolan skedde år 2012.
och gymnasiet, därefter i Uppsala under 10 års
tid, avlade medicine doktorsexamen och återVar kommer nu Nils Gissler in?
vände därefter 1744 till Härnösand som lektor i Gissler hade studerat astronomi i Uppsala för
Anders Celsius. Sekreteraren i Vetenskapsakanaturvetenskap på gymnasiet och provinsialläkare i Västernorrland till sin död 1771. Han var demien Pehr Wargentin, Sveriges främste astronom, hade varit studiekamrat med Gissler i
den ende utbildade läkaren norr om Gävle,
mycket omtyckt, ja närmast dyrkad, av sina pati- Härnösands gymnasium och de uppehöll en livsenter för sin omtänksamma och engagerade lä- lång vänskaplig kontakt. Här i Härnösand hade
Gissler ett teleskop som han studerade Merkukargärning.
rius, Venus och solförmörkelser med. Av VetenDessutom var han en mångsidig vetenskapsman. skapsakademiens handlingar framgår att han
Han hade studerat många olika ämnen i Uppsala deltog aktivt i venusobservationerna både 1761
och var personlig vän med den tidens stora ve- och 1769.
tenskapsmän såsom Carl von Linné och Anders
Celsius. Han blev också invald i den nybildade I ”Forskning och Framsteg” berättas att det var
Pehr Wargentin som sammanställde observatKungliga Vetenskapsakademien 1748. Sin
forskning bedrev han här i Härnösand och under ionerna från Sverige och sände dem till Royal
Academy i London. Observationsorterna var
långa resor i Norrland.
Lund, Stockholm, Uppsala, Åbo, Torneå och
Det finns mycket intressant att hämta ur Gisslers Härnösand.
många vetenskapliga artiklar. Vi tänker framöI boken ”Jakten på Venus” förteckning över rever presentera valda delar ur hans produktion.
ferenslitteratur upptas Nils Gisslers rapport till
Vi börjar med en skildring av hans arbete som
Vetenskapsakademien år 1769 och i förteckastronom.
ningen över de världsomspännande observatörerna finns uppräknade: Nils Gissler och Mikael
Nils Gissler och Venuspassagen 1769
År 1761 och 1769 hade man beräknat att Venus Ström, Härnösand.
skulle passera framför solen, vilket bara sker
med cirka 120 års mellanrum. Astronomer över Med hjälp av Gisslers och övriga astronomers
observationer kunde man räkna ut avståndet till
hela världen var engagerade för att observera
denna sällsynta passage. Man ville ha observat- solen till 150,8 miljoner km, en siffra som stämioner från så många olika ställen på jorden som mer förbluffande väl med dagens mått: 149, 6
möjligt. Genom att jämföra tidpunkterna för pas- miljoner km.
12
I Kungliga Vetenskapsakademiens tryckta handlingar kan vi läsa Gisslers egen rapport:
Veneris Inträde på Solen, den 3 Jun.
1769.
observeradt i Hernösand
af
NILS GISSLER,
M. D. Philos. & Phys. Lector.
Lectorerne, Herr M Ström och Herr M Eurenius behagade vara mig behjälpelige.
Vi hade 3 Tuber, en af 22, en af 20 och en af 10 fots längd: men jag anförer allenast
de observationer, som af oss alla ansågos för de vissaste. Himmelen var så klar, som
den kunde önskas.
Kl. 8. 23 min. efter middagen, eller några få secunder förut, begynte Venus visa
sig med föregående brädden uti Sol-kanten, fast vi i början knapt kunde tro, at det
var Hon, i anseende til Hännes oformeliga skapnad. Förra gången vi sågo Hänne i
Solen, år 1761, var Hon rund; men nu mångkantig och föränderlig, hvilket endast
härrörde af dunsterna vid Horizonten, som gjorde både Hännes och Solens bräddar
ojämna til utseende.
Kl. 8. 31 min. 30 sec. vid pass, tyckte vi alle, efter ögnamåttet, at Venus var half
inkommen.
Kl. 8. 40 min. 12 sec. syntes nästan hela Planetens rundning inom Sol-brädden;
men hängde likväl ännu fast därvid, medelst en smal skugga, som släpade med, alt
til kl. 8. 41 min, 5 à 9 sec. då nämnde skugga släppte Sol-brädden, så att den blickade hel ren och uplyst bakom Venus.
Kl. 9. 18 min. gick Solen ned under Horizonten. Följande morgon var himmelen
mulen, och blef så hela dagen, så at vi hvarken fingo observera Planetens utgång,
eller något af Sol-Förmörkelsen.
Tiden är rättad efter en Middags-linia eller Gnomon, som Herr Professor Mallet,
under dess vistande här förledne vinter, inrättade och justerade uti Gymnasii-Salen.
Alla Gisslers tryckta avhandlingar, 28 stycken, finns att läsa på Kungliga Vetenskapsakademiens
hemsida.
År 2015 är det 300 år sedan Nils Gissler föddes. Det är hög tid att vi uppmärksammar honom här i
Härnösand. Vi hoppas få återkomma och berätta mer om hans livsgärning inom medicinen och
andra vetenskaper.
Lars Högberg
Författaren till ovanstående artikel om Nils Gissler, Lars Högberg, är välkänd för de flesta medlemmar i vår förening. Han har hållit föredrag om Härnösands historia och medverkat vid flera
”kulturvandringar” runt om i Härnösand.
Han presenterar här den första i en serie av artiklar om Nils Gissler.
Se även figuren på sid 16 som visar hur författaren tänker sig att det kan ha sett ut när Nils Gissler gjorde sina astronomiska observationer.
En närmare presentation av författaren kommer i ett senare nummer av Bäfvernytt. Red.
13
Något om ett par hus på ”Murbergstorget”
av
Margareta Grafström
N
är Theodor Hellman planerade det här
lilla stadstorget, ville han nog skapa en
miljö, som var representativ för den
lilla, men ändå betydande sjöfartsstaden, Norrlands Athén.
högt så att de såg vatten.
Souvernirer från främmande exotiska länder
prydde hans rum. På en vägg hängde ett krokodilskinn från Afrika och på en annan elfenbensbetar från Indien. Några hemska ansiktsmasker
Naturligtvis var RÅDHUSET viktigt. År 1727
fanns också där. Vackra snäckor prydde chifhöll stadens byggherrar TAKLAGSÖL för tim- fonjén. Han såg ut som en riktig sjöbuss med
mermän, snickare och takläggare. Det finns om- stora kraftiga mustascher.
skrivet i en av domböckerna, som fördes på rådstugan. Ryssarna hade bränt ner staden sex år
Hustrun förde regementet hemma under hans
tidigare. Vart tog då folket vägen, de bostadslånga färder. Hon var huvudet längre än sin man
lösa? Ett par familjer, Kerstin Jonsdotter af
och hade skinn på näsan. Det var status i HärnöBure, gift med Olof Grafström och hennes sys- sand att vara gift med en sjökapten. Att vara gift
ter Brita, gift med capellanen i Själevad Sven
med en redare var ju ännu finare förstås. MaGrafvelius, tog sin tillflykt till Stockholm. San- dame Klefbom som levde i början av 1700-talet
nolikt bodde de hos släktingar några år innan de var redareänka. Ett fartyg råkade en gång under
kom tillbaka. (dombok Sidensjö 1731, Norra
någon kryssning stöta till hennes sjöbod på MelÅng:s domsaga A1:12)
lanholmen. Skepparen sände genast en man att
be om ursäkt! (enligt dombok)
Härnösand hade blivit beryktat för sina många
långa och krångliga rättegångar och rådmännen Elias Sehlstedt har en trevlig vers om skeppare:
råkade ofta i luven på varandra. Naturligtvis
Och far min salig, han var en skeppare han,
hölls flera rättegångar mellan redare och skep- han,
pare och befraktare. Stan var ju en sjöfartsstad. Han var, besitta, den axelbredaste man, man.
Han gick i tröja, och kalvskinnshandskar han
Det gula huset här på torget, sjökapten Melinhade,
ders hus från södra Östanbäcken stod mellan
Och ganska ofta han vid mitt öra dem lade.
Marmonts och målaremästare Boklunds hus, där
Brunnshusleden nu går fram. Sjökapten Melin- Ur Elias Sehlstedts Sånger och visor med illustder hade seglat på de sju haven, vilket hans eget rationer av Carl Larsson.
rum på övre botten med utsikt över Södra sundet
tydligt visade. Här hade han koll på vilka fartyg (Stig Grafström, f. 1919, bodde på Östanbäcken
som kom, kornskutorna till Hernö bryggeri t. ex. och har berättat för mig om kapten Melinders
De flesta sjökaptener i Ångermanland ville bo
hus).
Kartbilderna till vänster visar var husen
varit placerade innan de flyttades till
Murberget.
14
Kapten Melinders
hus hyser i dag
kontorslokaler för
länsmuseets Kulturmiljöavdelning.
(Reds. Anm.)
Sjökapten Melinders
hus t.v.
Nedan, gamla rådhuset.
Foto: Örjan Öberg
Informationstavlans text: Sjökapten
Nils Melinder och hans släktingar
bodde i det här huset på Östanbäcksgatan mellan åren 1886 och 1956.
Östanbäcken är en gammal stadsdel i
Härnösand, där det bodde många hantverkare, fiskare och sjömän. I slutet av
1960-talet ville de styrande i Härnösand riva alla hus och sjöbodar i
Östanbäcken.
1971 flyttades Melinderska huset till
Murberget. Där Melinderska huset låg
finns i dag en bred gata, Brunnshusleden. Trots rivningarna står ännu
många av husen kvar. I dag är Östanbäcken en populär stads del där husägarna kärleksfullt vårdar sina gamla
hus.
Informationtavalans text: Härnösands gamla rådhus.
Rådhuset har stått vid Stora torget i Härnösand.
Klockan i tornet syntes över hustaken och när den ringde hördes det över hela staden.
Här samlades stadens styrande män under ledning av borgmästaren. De beslutade om skatter
och hjälp till de fattiga, dömde brottslingar och löste tvister mellan grannar.
Handelsmän och hantverkare ordnade fester i rådhusets stora sal.
På bottenvåningen fanns en krog och rum där viktiga gäster kunde sova över.
Rådhuset är byggt 1729. Då var huset rött med blåa knutar. I början av 1800-talet kom ett
nytt mode och borgmästaren lät måla huset vitt. Huset fungerade som rådhus fram till 1882.
1920 flyttades huset till Murberget. Murberget är det enda friluftsmuseet i Sverige som har ett
rådhus.
15
15
Så här tänker sig författaren att det kan ha
sett ut när Nils Gissler studerade venuspassagen.
Texten finns på sid. 12-13.
Teckning: Lars Högberg.
Ännu en bild ur Arne Forsbergs samling.
Närbild av intyget som visar att
Hanna Lindholm är en ättling av
Catharina Stopia. Artikeln finns på
sid. 11.
Här är minpappa Fritz i sällskap med sin far
Jonas och mor Olivia. Men vem är flickan i
förgrunden?
16
Ättlingar till Laurentius Svenonis och hans sondotter Margareta Hansdotter (kallad Stormor i Dalom) kommer till
Säbrå och Härnösand!
M
edlemmar ur föreningen Härnösands
släktforskare och Guideföreningen i
Härnösand har bildat Allmännyttiga
ideella kulturföreningen Laurentius Svenonis
och Stormor i Dalom (Dalarna).
Kulturföreningen inbjuder, nu i 14:e – 17:e led,
ättlingar till dessa båda ursprungliga Säbråbor
att besöka ”Arkiv- och Kulturstaden” Härnösand under några sommardagar 2013. Även
anhöriga till ättlingarna samt Härnösandsbor
och övriga närboende välkomnar vi till samtliga arrangemang. Kulturföreningen önskar att
alla som vet om att de ingår i denna stora släkt
och som bor i Härnösand med omnejd aktivt
sprider information om släktträffen. Man kan t
ex ta initiativ till den kusinträff som man så
länge funderat på eller andra släktsammankomster. Alla arrangemang som beskrivs på vår
hemsida www.sabraanor.se kan alla delta i,
oftast utan kostnader.
Laurentius Svenonis (1507-1573) var den
förste lutherske kyrkoherden i Säbrå. Hans
sondotter Margareta Hansdotter (1594-1657)
gifter sig vid 16 års ålder med den 40 år äldre
prosten Elaus Terserus och blir prästfru i Leksand. Efter Terserus död ”konserveras prästänkan” och hon gifter sig med hans efterträdare
Uno Troilius. Margareta Hansdotter föder sammanlagt 14 barn i sina båda äktenskap. Vid sin
död 63 år gammal ”blir hon saknad och begråten av hela Dalalaget” och hon omnämns som
Stormor i Dalom.
Än i dag lever minnet av Stormor hos många
av hennes ättlingar. Flera har genom släktforskning uppmärksammat att de härstammar från
förfadern Laurentius Svenonis och från Stormor i Dalom. Ett långt större antal svenskar och
många bosatta utanför vårt lands gränser vet
inte om att de ingår i denna osannolika släkt.
För att kunna nå ut till fler ättlingar kommer
kulturföreningen att nyttja olika informationskanaler. Även ättlingar till hennes syskon bl a
Kristoffer Hansson, gästgivare i Helgum,
Säbrå och hennes kusiner bl a Andreas Bureus
(Svenska kartografins fader) och Johannes
Bureus (Sveriges förste Riksantikvarie och
Riksbibliotekarie) vill vi nå med vår inbjudan.
Ättlingaträffen genomförs i samarbete mellan
Kulturföreningen och: Härnösands kommun,
Säbrå församling, Domkyrkoförsamlingen,
Murberget Länsmuseet Västernorrland, Riksarkivet, Sambiblioteket, Säbrå Hembygdsförening, Technichus m fl samt med Näringslivet i
Härnösand.
Vi kommer att tillsammans med våra samarbetspartner göra vårt yttersta för att släktträffen
skall bli intressant och trevlig. Vi jobbar för att
kunna erbjuda ett så omväxlande och innehållsrikt program som möjligt.
VÄLKOMNA!
17
Årsmöte 2013
rets årsmöte hölls den 19 mars. Ett 60tal medlemmar deltog. Till ordförande
för mötet utsågs Ingrid Flodin. Verksamhetsberättelsen, resultat- och balansräkning
samt revisionsberättelsen lästes upp och godkändes. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet.
Budget för 2013 presenterades och medlemsavgiften 2014 förblir oförändrad. Ingen förändring av styrelsens sammansättning.
Efter årsmötet hölls föredrag av Hans E.
Å
Bergman. Han visade bilder och berättade från
sågverksepoken då Härnösand stod i centrum
för utskeppning av trävaror, skeppsbyggen och
handel. Industrierna var stora och Frans och
Seth Kempe byggde först upp sågarna i Ådalen
och senare i Norrbyskär.
Årsmötesprotokollet finns att läsa på vår hemsida www.harnoforskare.se
Text: Rigmor Öberg
Årsmötet samlade ett 60-tal medlemmar.
Hans E Bergman berättade om det som vi kallar ”sågverksepoken”.
Foto: Örjan Öberg
Utan historia — ingen framtid..
18
Ytterligare ett par bilder från Arne Forsberg
Min mormor Sara Nilsson (f. Israelsdotter) . F. 1867-01-03 i Ullberg,Skorped.
Hon maler kaffe vid spisen (c:a 1920) i
sitt hem i S:a Mosjö, Skorped. (Denna
bild gillar jag!)
En bild från Bollstabruk c:a 1940?
Sittande till vänster, Frans? Nylander och min far,
Fritz Forsberg,
andre man från höger (med kepsen på
sned).
Men vilka är de övriga?
Tree. Programmet presenters på hemsidan
www.progenygenealogy.com.
Enligt tidningen Diskulogen (utges av föreEn demo-version finns att ladda ner för
ningen DIS) finns programmet Progeny 3D
egna försök innan man köper.
Family Tree som kan skriva ut släktträd i
En fullståndig version av programmet kos3D för PC-användare. Sedan några år tilltar 29.95US-Dollar.
baka har denna möjlighet funnits för MacRed.
användare med programmet Mac Family
3D-släktträd
19
Släktforskning—varför det?
V
arför blir man släktforskare? Ja, på
den frågan finns det säkert nästan lika
många svar som det finns släktforskare. En del forskare kan säkert inte svara på
den frågan, men för min del vet jag precis hur
det gick till.
Min pappa hade anlitat en släktforskare någon
gång i början av 1950-talet. Denne man var,
kan jag så här efteråt fastslå, inte speciellt seriös i sitt arbete. Mer om detta senare. Någon
gång under 1970-talet gjorde jag en kopia på
de tabeller som denne släktforskare upprättat.
Dessa låg mest och skräpade i mina gömmor
under många år. Jag tittade väl lite förstrött på
dem med ojämna mellanrum.
När sedan datorerna började göra sitt intåg i de
svenska hemmen, funderade jag på att det
kanske vore bra att på något sätt skriva in uppgifterna i dessa tabeller i något dataprogram.
Något år senare var jag av någon anledning i
Linköping. I Gamla Linköping fann jag då
föreningen DIS´s forskarstuga, där en tidig
version av programmet Disgen viades. Det var
då en DOS-baserad version, men en Windows
-version skulle komma om något år.
1995 köpte jag min första PC-dator (tidigare
hade jag haft en ATARI) och på hösten kom
Disgen för Windows.
När jag väl installerat programmet och började
mata in uppgifterna, upptäckte jag att en hel
del uppgifter saknades. Enda sättet att råda bot
på detta var att gå en släktforskningskurs för
att lära mig att hitta i kyrkoböckerna. Jag hade
vid den tidpunkten ingen som helst aning om
hur dessa var organiserade och var man kunde
finna vad. Men att det skulle bli någon fortsättning hade jag inte tänkt mig.
Eftersom kursen fortskred började jag att på
egen hand söka efter fler uppgifter. Det var då
jag gjorde den stora upptäckten. På min morfars sida hade jag fått helt felaktiga anor. Min
morfar var ”oägta” och med ”fader okänd”.
Den tidigare omnämnde släktforskaren hade
helt enkelt gjort så, att den man som min morfars mor senare gifte sig och skaffade familj
med, även fick bli far till min morfar. Så se-
riös var han! Han tog väl antagligen betalt efter hur många anor han kunde hitta. Och den
antavla han ritade upp blev väldigt tjusig och
utan ”hål”.
Men vad skulle jag göra nu? Det var ju bara
att börja från början, för att kontrollera om fler
fel, eller förvanskningar, var gjorda. Sa var det
tack och lov inte!
Men, jag kan säga att det var här det började
på allvar. Jag blev mer och mer intresserad av
att söka i kyrkoböckerna.
Förutom att gå rakt bakåt började jag även titta
på sidogrenar. Jag upptäckte till exempel att
det funnits närmare 30 kusiner till min far.
Och jag som alltid hört att ”det finns ingen
släkt på pappas sida”. Min pappa hade två
systrar som dog som små barn, dessutom hade
han två bröder vilka bägge var barnlösa. Den
ena av dessa var ogift och vi träffade honom
sällan. Den andra brodern hade vi dock kontakt med tämligen ofta.
Det var så att min farfar hade flera systrar, alla
äldre än honom. Dessa hade, som vanligt var
på den tiden, lämnat hemmet i unga år för att
söka sin försörjning. Några av dem avled
dessutom i ung ålder. De spreds över en relativt stor del av mellersta Norrland. Med de
kommunikationer som fanns på den tiden, och
en knapp ekonomi, blev det naturligt att kontakterna mellan dem var minimal. En syster
till min farfar var dock yngre än honom och
jag har i dag spårat upp och tagit kontakt med
ett par nu levande avkommor.
Men min morfars far är ännu den stora gåtan,
som förhoppningsvis snart kommer att få sin
lösning. Men det blir en helt annan historia,
som jag kanske får anledning att återkomma
till vid ett senare tillfälle.
Örjan Öberg
Som t.f. redaktör uppmanar jag fler medlemmar i vår förening att på ett liknande sätt berätta om ”min väg till släktforskningen”.
20
Bidrag till Bäfvernytt
Det behövs mer material till Bäfvernytt. Helst
korta artiklar på max. 2 sidor gärna med någon bild till. Nils-Erik Svenssons artikel om
sin farmor i förra numret är ett bra exempel.
Berätta om något misstag, eller framsteg, du
gjort inom släktforskningen. En bild och lite
text om någon gammal släkting, eller annan
person som du av någon anledning känner.
Eller, varför just du började släktforska.
Jag har nu underlag till några långa artiklar på
12—15 sidor, liknande den om Edvard Dah-
lin, som delats upp på flera nummer. Tyvärr
saknas det helt bilder till en av dessa. Tidningen blir mer innehållsrik och varierande med
bidrag från många olika håll.
Och kom ihåg en sak: Alla medlemmar i föreningen omfattas av förmånen att gratis få
lämna bidrag till Bäfvernytt.
had 13 children one of which is my grandmother Ida (she passed away in 2009 at the age
Hej!
of 98). Ida had 9 children one of which is my
I Bäfvernytt nr 19, juni 1997, skrevs om en
father
Harvey. I would say that they did have
båtsmanskista på länsmuseet Murberget. Kisgood life here in the United States. Katherine
tan sägs ha tillhört båtsmannen Lars Wikström Bäver i Smöråker. Han var son till Erik homesteaded land with her husband John.
Petter Wikström och Maja Greta Sundstöm i John emigrated from Germany. Katherine
Öje. Erik Petter var min farfars farfar och min and John´s granddaughter still own their
farm. Betty is in her eighties and doing well.
farfars far Johan (Janne) var alltså bror till
Bifogar en bild på Lars och hans stora familj,
Lars, som emigrerade. Jag har haft lite konsamt ett foto på Lars som äldre. Lars föddes
takt med en släkting i USA och fått en del
1844-05-29 och bodde 1880 i Eagel Lake,
uppgifter. Kipp Herman skrev 2012-01-12:
Otter Tail, Minnesota. Han dog 1925-02-22 i
Lars and his wife Martha had 11 children.
Rosseau, Minnesota, USA.
Their daughter Katherine (who was born in
Sweden) married and had 8 children. One of Hälsningar Barbro Sundström (förr Wikwhich is my great grandmother Stella. Stella ström).
Angående båtsmän i Medelpad
21
Föreningens ordförandeklubba
Vid senaste årsmötet uttryckte vår mötesordförande, Ingrid Flodin, sin beundran över
vår, något ovanliga, ordförandeklubba.
Klubban har presenterats en gång tidigare i Bäfvernytt.
Eftersom det var ett bra tag sedan, april 1991,
kommer denna presentation härmed repris.
Här fanns det plats för ditt bidrag till Bäfvernytt
22
22
Härnösands Gymnasium 1650 – 1848. Innehåller uppgifter om studenterna på Härnösands
Gymnasium 1650-1848 och något om deras
härstamning. Det är arkivlektorn emeritus Thord
Hemsöbor 1847 – 1939. Innehåller c:a 4600
Bylund som har tagit fram uppgifterna i arbetet
personer från 1570 och framåt. För åren 1847 –
med sin licentiatavhandling från 1972 Också
1939 är uppgifterna kontrollerade mot tillgänglicentiatavhandlingen finns med på skivan. Pris
liga kyrkböcker, SCB-utdrag och ”Sveriges död200Kr. Ingen medlemsrabatt på denna skiva.
bok 1901 – 2009”. Totalt c:a 8000 Aboksanteckningar om c:a 2900 personer.
Högsjöbor 1542 –1900. Skivan som omfattar
Födelse-, döds-, och vigselnotiser tillkommer.
åren 1542-1900 innehåller uppgifter om tusenPris 350Kr.
tals personer, alla sökbara via inbyggd funktion i
programmet.
Säbråbor 1535 – 1844. Pris 500Kr.
Släktnamnsregistret finns att läsa på adressen:
www.harnoforskare.se/hogsjonamn_01.pdf
Ljustorpsbor 1500 – 1800. Sammanställd av
Som underlag för skivan har Agneta använt
Folke Åsén. Konverterad till CD av Agneta
Hugo Fälldin:s ”Högsjöbor” samt tillgängliga
Olofsson. Pris 300Kr.
kyrkböcker och mantalslängder.
Pris 500Kr.
Hemsöadeln eller Daniel Erssons ättlingar.
Portokostnader tillkommer.
C:a 32 500 ättlingar till Bonden i Utanö ”som
Medlemmar i Härnösands släktforskare får 100:ägde nästan hela Hemsön”. Pris 400Kr.
rabatt på ovan angivna priser.
I föreningens namn har följande
CD-skivor tagits fram:
Stigsjö 1600 1800. Pris 300Kr.
För beställning kontakta Agneta Olofsson.
Barbro Hammarhälft. Sammanställd av Peter
Sjölund och Björn Thunberg. Pris 300Kr.
Nora Tingslag 1700 – 1799. Sammanställning
av Britta Ulander. Nora Tingslag omfatta socknarna Bjärtrå, Skog och Nora samt fram till år
1757 ävenHögsjö och Gudmundrå.
Pris 300Kr.
Viksjö Byar och gårdar. Sigge Sjödins Viksjöbor 1500-1800 har nu omarbetats och överförts
till CD (med diverse rättelser och tillägg). Kallas
i det nya formatet för Viksjö byar och gårdar
1600 – 1800. Pris 300Kr.
Häggdånger. Häggdångers församlings bönder
och båtsmän åren 1600-1800 med familjer och
ursprung där sådant återfunnits. Vidare finns
noterat hemmansägare under 1543-71 och domboksutdrag från 1640-tal till 1720tal. Pris
350Kr.
23
23
B Föreningspost
Avs: Härnösands släktforskare
c/o Agneta Olofsson
Kastellgatan 26
87133 Härnösand
Program för hösten 2013
Höstens program kommer att presenterais i nästa nummer av Bätfernyt, vilket beräknas utkomma under September månad. Vi kommer också att annonsera i Tidningen Ångerman-
Släktforskardagarna 2013
Årets ”upplaga” av släktforskardagarna äger rum 23-25 augusti i Köping.
Arrangörer är Västra Mälardalens Släktforskare (Köping Arboga och Kungsör) samt
Sveriges Släktforskarförbund.
Huvudsponsor är ArkivDigital.
Lördagen den 24 augusti blir temat: Bergslagen - den svenska industrins historiska
hjärtland med fokus på områdets näringslivshistoria.
Söndagens tema är: Upprorsmän, biskopar,
borgbyggare och upptäckare - en historisk
resa genom Västra Mälardalen med fokus
på människoöden.
Huvudtalare under dagarna blir historikern
och författaren Dick Harrison.
Läs mer på hemsidan www.sfd2013.se
Där finns det fullständiga programmet med
de senaste uppdateringarna.
Här fanns det plats för ditt bidrag till Bäfvernytt
24