Transcript Fördjupningshäfte - Martin Luther King

Martin Luther King
& ickevåld
FÖRDJUPNINGSHÄFTE
Innehåll
Förord .........................................................................................................3
Inledning...................................................................................................4
1: En kort biografi om Martin Luther King...........................5
2: King om våld och ickevåld.......................................................8
3: Ickevåld – en strategi för att förändra världen..........11
4: King och kampen för freden................................................15
5: King och visionen som drivkraft för förändring........19
6: Efter King – ickevåld som formar framtiden...............23
På www.martinlutherking.se finns mycket mer material om Martin Luther King, en manual för
lärare och ungdomsledare samt tips på saker man kan göra för att sprida ickevåldet och bidra till en
uthållig och rättvis fred.
Text: Martin Smedjeback, redigering: Jon Bergeå
2
Förord
Jag har en dröm, sa Martin Luther King i ett av världshistoriens mest kända tal. Hans dröm var att
människorna skulle leva ut den innersta meningen i det som flera hundra år tidigare formulerats i den
amerikanska självständighetsförklaringen. ”Vi anser att dessa sanningar är självklara: att alla människor
är skapade med samma värde”. För Martin Luther King var drömmen inget önsketänkande utan ett
kraftfullt och nödvändigt verktyg för förändring. Han visste att orättvisornas bästa vän är föreställningen om att de är nödvändiga.
Tanken att det rådande tillståndet inte går att förändra förlamar oss. När vi förlorar förmågan
att tänka oss en annan verklighet än den som vi lever i just nu, då förlorar vi också makten över våra
liv. Genom att dela sin dröm med andra fick Martin Luther King ett helt land och en hel värld att våga
drömma med honom – och därmed förändrade de världen. Det som för ett par år sedan hade ansetts
omöjligt - lika medborgliga rättigheter för svarta och vita i USA - blev plötsligt och snabbt lagstadgad
verklighet.
Med den här skriften skulle vi vilja dra en linje från King in i framtiden, in i våra liv. En serietidning om King spreds på Kairos gator under den arabiska våren 2011, samtidigt som Nordafrikas och
Mellanösterns folk plötsligt vågade drömma om en tid efter diktatur och förtryck. Det var ingen tillfällighet. King var en av sin tids största människorättsförsvarare, en person som kämpade för andra människors mänskliga rättigheter. Han inspirerades av Gandhi och utvecklade en tradition och en metod
för att förändra världen utan våld – ickevåldet. Över hela jorden finns människor som verkar i samma
anda, står upp för mänskliga rättigheter utan att använda våld och på olika sätt förändrar världen till
det bättre. Dessa människor behöver vårt stöd och vår solidaritet. Det är enklare än vi tror. Ofta kan det
räcka med att vi uppmärksammar något bra som gjorts för att det goda ska kunna växa och spridas.
Ett väldigt bra tillfälle att uppmärksamma ickevåldets kraft är King-dagen. Den firas varje år den tredje
måndagen i januari i samband med Martin Luther Kings födelsedag.
När King fick Nobels fredspris för sin ickevåldskamp mot rasdiskriminering sa han att han tog
emot priset på alla de människors vägnar som älskar fred och broderskap. Vågar vi tänka att han tog
emot sitt pris å våra vägnar? Vågar vi drömma våra egna världsförbättrardrömmar? Det är viktigt att vi
gör det.
Sofia Walan,
Kristna Fredsrörelsen
Karin Wiborn,
Svenska Baptistsamfundet/Gemensam Framtid
En del av Gemensam Framtid
3
Inledning
Den här skriften består till stor del av material som tidigare har tryckts i informationsfoldrar inför tidigare års firandet av Martin Luther King dagen i Sverige. Här är materialet uppdaterat och sammanställt
till en helhet. Varje kapitel har ett tema som tar sin utgångspunkt i någon aspekt av Kings liv men
syftet är att inspirera oss att verka i hans anda, här och nu. Sist i varje kapitel finns diskussionsfrågor till
hjälp för den som vill använda häftet som ett studiematerial, kanske till en studiecirkel. För den som
vill gå ännu djupare finns mer material på www.martinlutherking.se i form av en resursbas med texter,
videos, ljud, tips, övningar och en frågesport. Där finns även en lärarhandledning för ungdomsledare
eller skollärare.
4
En kort biografi om Martin
Luther King
1
– Vi kan inte leka tillsammans längre har min
pappa sagt, sa Martin Luther Kings sexåriga kompis till honom. Martins föräldrar förklarade att det
var för att han var svart och hans lekkamrat vit.
Martin blev mycket chockad och bestämde sig för
att hata alla vita. Hans föräldrar sa att det var hans
plikt som kristen att även älska de vita.
När Martin började i högstadiet åkte han buss till andra sidan av stan. Reglerna för bussarna var att svarta endast fick sitta längst bak. Även om de
”vita sätena” var lediga var de svarta tvungna att stå. Martin fick alltid åka
längst bak i bussen, som alla andra svarta, men han hade sina tankar längst
fram. Han sa till sig själv ”någon gång ska jag sätta min kropp där mina
tankar är”. När han började college träffade han många vita som också var
emot segregeringen och rasismen. Med dessa möten minskade hans förakt
för de vita alltmer och istället började samarbete växa fram.
”Någon gång ska jag
sätta min kropp där
mina tankar är.”
Som ung student hade King först uppfattningen att segregationen i USA
bara kunde lösas genom ett väpnat uppror. Men en dag hörde han en predikan om Gandhi* av en man som nyss varit i Indien. King blev djupt fascinerad och lämnade mötet med ett halvdussin böcker om Gandhi och
hans liv. Han förstod då för första gången att kärlekens kraft inte bara kunde
påverka individuella relationer utan även samhället. Efter avslutade studier
fick han jobb som pastor i Dexter Baptist Church i Montgomery, Alabama.
I Montgomery bodde också en kvinna vid namn Rosa Parks. Den första dagen i december 1955 vägrade hon att flytta sig från den vita avdelningen
i bussen. Hon greps av polisen för sitt brott. Det blev startskottet för medborgarrättsrörelsens bojkott-kampanj av bussar i Montgomery. Tanken var
att de svarta genom massivt icke-samarbete skulle påverka segregationens
grymma regler. Eftersom bussarna var en del av segregationen bestämde
man sig för att inte åka med dem, utan istället gå eller åka tillsammans i
de få bilar de svarta ägde. King och de andra i medborgarrättsrörelsen var
osäkra på om det skulle fungera. Skulle de flesta svarta bojkotta bussarna?
När dagen för bojkottens början kom, den 5 december 1955, blev resultatet mycket bättre än någon hade vågat hoppas. Nästan 100 procent av de
svarta valde att inte använda bussarna. På kvällen samlades tusentals svarta
i stadens baptistkyrka och lyssnade på Martin Luther Kings tal: ”Vi är här på
grund av vår kärlek till demokratin, på grund av vår djupa tro att demokra-
5
Vi är här på grund av
vår kärlek till demokratin, på grund av
vår djupa tro att demokratin förvandlad
från papper till handling är den förnämsta
formen av styrelseform på jorden ...”
tin förvandlad från papper till handling är den förnämsta formen av styrelseform på jorden ...” Den kvällen startade en grupp svarta i en baptistkyrka
en rörelse som skulle sprida sig över hela nationen och vars budskap skulle
höras i hela världen.
När medborgarrättsrörelsens motståndare märkte att våld inte kunde stoppa
protesterna tog de istället till massarresteringar. Den lokala domstolen i Montgomery beslutade att bojkotten var illegal och polisen grep fler än hundra
personer, inklusive King. Men elva månader av kamp gav resultat när USA:s
högsta domstol beslutade att Alabamas bussegration stred mot konstitutionen. En av de lyckliga sa: ”Gud den Allsmäktige har talat från Washington D.C.”
King och de andra svarta ledarna ville sprida Montgomerys framgångar i
hela amerikanska södern. Därför bildade de Southern Christian Leadership
Conference (SCLC) där King blev ordförande. Han blev en frontfigur för
medborgarrättsrörelsen och åkte runt i söderns olika delar och deltog i flera ickevåldsaktioner. Bussbojkotterna spreds till många av söderns städer. I
bland annat North Carolina och Atlanta deltog han i sit-ins på restauranger
för att bryta lunchsegregeringen. Han greps vid ett flertal tillfällen, till exempel i Albany där han anklagades för att ha demonstrerat utan tillstånd
och för att störa freden.
Våren 1963 ledde King massdemonstrationer i Birmingham, Alabama, där
de vita poliserna var kända för sina brutala metoder mot svarta. I staden
hade dessutom sjutton svarta kyrkor och hem till ledare i medborgarrättsrörelsen attackerats med bomber. King och hans kollegor menade att
Birmingham skulle bli den tuffaste kampen i hela USA. Om de lyckades
här skulle den rasistiska lagstiftningen i hela USA brytas. Metoderna var
sit-ins på segregerade lunchrestauranger och dagliga demonstrationer. I
sex veckor demonstrerade man och demonstranterna blev fängslade på
löpande band. Den mest uppmärksammade av medborgarrättsrörelsens
alla aktiviteter inträffade den 28 augusti 1963 då fler än 200 000 människor
från hela landet samlades i Washington D.C. under banderollen ”Marsch till
Washington för jobb och frihet”. Vid Lincolns minnesmonument höll Martin
Luther King sitt berömda tal: Jag har en dröm.
Vintern 1965 ledde King en marsch från Selma till Montgomery. I fyra dagar
vandrade 50 000 människor med målet att de svarta skulle få rösträtt. Året
därpå stod USA:s dåvarande president Lyndon Johnson i kongressen och
prisade modet hos de svarta som hade väckt nationens samvete. Samma år
undertecknade han rösträttslagen (the Voting Rights Act).
King menade att mänskligheten har tre problem som är värre än allt annat:
rasism, fattigdom och krig. Under Kings sista år i livet ägnade han mer och
mer tid åt de två senare problemen. ”Precis som ickevåld har avslöjat hur
otäck rasdiskriminerings är, måste vi nu finna sätt att avslöja och råda bot
på fattigdomen – inte bara yttringarna utan de grundläggande orsakerna”
skrev King. År 1966 inledde King och hans medarbetare Chicagokampanjen. Genom ickevåldsliga demonstrationer försökte de få skäliga bostadsområden för de svarta och bryta fattigdomens ok. Året därpå startade SCLC
en nationell kampanj mot fattigdom. De hade lärt sig att inga framgångar
6
”Jag har en dröm om
att en dag före detta
slavar och slavägare
skall sätta sig ner vid
samma broderskapets bord på Georgias röda berg. Jag
har en dröm om att
en dag, till och med
staten Mississippi, en
sntat som försmäktar i orättvisans och
förtryckets hetta,
skall förvandlas till
en oas av frihet och
rättvisa. Jag har en
dröm om att mina
fyra små barn en dag
skall leva i en nation,
där de inte bedöms
efter färgen på sin
hud utan efter måttet
på sin karaktär”
skördas om inte politikerna konfronterades med ickevåldsliga direktaktioner. Därför var receptet detsamma mot fattigdomen. Massiva demonstrationer i Chicago och Washington D.C. genomfördes för att kräva bättre bostäder, minskad arbetslöshet och löneförhöjning för de fattigaste.
När King gav sig in i debatten om Vietnamkriget fick han mycket kritik från
politiker och media men också från andra ledare i medborgarrättsrörelsen.
De tyckte att han skulle hålla sig till kampen mot rasismen och inget annat. Han funderade mycket på detta men efter att han läst en artikel om
barnen i Vietnam sa han till sig själv: ”Jag ska aldrig hålla tyst om en fråga
som förstör nationens själ och som dödar tusen och åter tusen små barn
i Vietnam.” King reflekterade också på sambanden mellan fattigdom och
krig. Han slutsats blev: ”En nation som år efter år spenderar mer pengar på
militärt försvar än på program mot fattigdomen närmar sig andlig död.”
Den 3 april 1968 i Memphis höll King sitt sista tal. Där sa han: ”Jag vet inte
vad som kommer att hända nu; vi har några svåra dagar framför oss. Men
det betyder egentligen inte så mycket för mig nu, för jag har varit på bergstoppen. Och det gör mig detsamma vad som händer. Som alla skulle jag
vilja leva ett långt liv – att leva länge har sin plats. Men jag tänker inte på det
nu. Jag vill bara göra Guds vilja. Och han har låtit mig gå upp på berget. Och
jag har blickat över på andra sidan, och jag har sett det förlovade landet.”
Dagen efter, den 4 april 1968, skjöts Martin Luther King ihjäl på ett hotell i
Memphis. Två månader senare dömdes en tidigare känd småbrottsling, James Earl Ray, för mordet men många frågetecken kvarstår fortfarande kring
vad som hände. Martin Luther Kings familj har ifrågasatt domen och menar
att fler var inblandade. Kings nära vän Jesse Jackson som var med under
mordkvällen säger sig vara övertygad om att regeringen var inblandad.
Diskussionsfrågor:
• Vad är det du har lärt dig i skolan om Martin Luther King?
• Varför tror du att King hatade vita som barn?
• Varför tror du Rosa Parks bröt mot lagen och vägrade flytta sig
från sitt bussäte?
• Varför var det vissa svarta som ville att han inte skulle syssla
med fredsfrågan?
• Har du hört Jag har en dröm talet någon gång? Varför tror du
att det blev så känt?
• Om du levde när King sköts ihjäl kommer du då ihåg vad du
gjorde när det hände? Om du inte själv levde då, kanske du
kan fråga en äldre om vad hans liv och död betydde för dem?
• Är det något i berättelsen om King som ger dig några idéer
kring vad vi skulle göra för att påverka vårt samhälle idag?
7
”En nation som år
efter år spenderar
mer pengar på militärt försvar än på
program mot fattigdomen närmar sig
andlig död.”
King om våld och ickevåld
Kings väg från våld till ickevåld
2
Det berättas om en händelse 1955 när Martin Luther King precis hade anslutit sig till medborgarrättsrörelsen. En av många aktivister som var på besök i Kings hem skulle precis sätta sig då någon skrek till honom: ”Bill, sätt
dig inte! Akta dig för pistolerna i fåtöljen. Du vill väl inte bli vådaskjuten?”
På den tiden hade King beväpnade livvakter och hans hus beskrevs som
en arsenal. Trots detta menade han att rörelsen var ickevåldslig. King deklarerade att de inte skulle skada någon om inte motståndarna först skadade dem. Svarta hade rätt att försvara sig. Då hade han ändå rört sig ifrån
uppfattningen om att segregationen i USA endast kunde lösas genom ett
väpnat uppror, vilket han ansett som student. Vändpunkten för King var en
föreläsning om Mohandas (Mahatma) Gandhi som fick honom att tro på att
segregationen i USA kunde besegras med hjälp av ickevåld.
När han blev ledare för ickevåldskampanjen i Montgomery var han en oerfaren 26-årig pastor med begränsad förståelse för och erfarenhet av ickevåld. Han insåg att han behövde samarbeta med organisationer som hade
mer erfarenhet av denna metod och princip. Han tog därför kontakt med
Fellowship of Reconciliation, den amerikanska motsvarigheten till Kristna
Fredsrörelsen, som skickade ner en av de anställda, Glenn Smiley, till Alabama. Smiley lärde King allt han kunde om ickevåld. Efter ett tag erkände
han till Smiley: ”Vet du, jag känner mig som en hycklare när jag pratar om
ickevåld och ändå har ett gevär.” Efter ytterligare några veckor, i april 1956,
sa han när han mötte Smiley på flygplatsen ”jag har lagt ner svärdet”. De
beväpnade livvakterna och pistolerna i fåtöljerna hade försvunnit för gott
från Kings liv.
”Ickevåld är ett kraftfullt och rättfärdigt
vapen. I själva verket
är det ett unikt vapen
i historien, som skär
utan att skada och
stärker personen som
använder det.”
Idén om ickevåld var inte bara en läpparnas bekännelse för King. Det visade
han när han höll ett tal i Birmingham 1962. En storvuxen vit man som var
nazist kom fram till honom och slog honom hårt flera gånger i ansiktet.
King tog emot slagen utan att skydda sitt ansikte. När flera av Kings närmaste medhjälpare hoppade upp för att slå ner den vita mannen ställde sig
King i vägen för att skydda sin attackerare. På scenen introducerade King
mannen som en ärad gäst. Den unge nazisten började gråta i Kings armar.
Ickevåldets omvandlande kraft är ofta som starkast när man själv utsätter
sig för en risk. ”Man kommer inte till det förlovade landet utan att gå igenom tuff terräng. Det kan inte finnas växt utan växtvärk”, skrev King.
”Jag hade tidigt sett
att den kristna doktrinen av kärlek genom
den gandhiska ickevåldsmetoden var en
av de starkaste vapen
för de svarta i kampen för frihet.”
Ickevåldet som befriar alla sidor
King började med att kalla metoden som medborgarrättsrörelsen använde
för passivt motstånd men denna beskrivning tolkades ofta felaktigt. Han
8
prövade termen soul force (själskraft), en översättning av Gandhis term
Satyagraha (bokstavligt: ”hålla fast vid sanningen”), men den blev aldrig
populär. Till slut fastnade han för ordet nonviolence (ickevåld). Orsaken till
att vi använder detta ord är att Gandhi lanserade termen ahimsa som är
sanskrit för just ickevåld. Det är en negation av ordet himsa som betyder
”önska att skada”. För att förstå ickevåldets positiva mening är det viktigt
att förstå att sanskrit fungerar annorlunda i jämförelse med de flesta andra
språk. Negationer används ofta i sanskrit för att uttrycka något mycket positivt. Till exempel är ordet för kärlek ”avera”, bokstavligt icke-hat.
Mohandas Gandhi såg ickevåld som något mycket mer än bara en metod.
”När du konfronteras med en motståndare, vinn över honom med kärlek”,
skrev Gandhi. King hade likt Gandhi en stark tro på ickevåldets möjlighet
att förändra människors hjärtan. ”Äkta ickevåld kräver en förståelse för att
de vita förtryckarna och de svarta offren är ömsesidigt bundna i relationer
som trycker ner de bästa instinkterna hos alla inblandade”, skrev King. Han
menade att ickevåldet visar på en väg som kan befria både vän och fiende.
Ickevåld i Washington D.C. och Malmö
Tankarna kring ickevåld har inte stannat av sen Gandhi och Kings tid. Faktum är att ickevåldsrörelsen i världen idag aldrig har varit större och tankarna kring ickevåld utvecklas ständigt. En av de större ickevåldsmanifestationerna i USA under 2007 skedde den 16 mars då tusentals människor från
hela landet deltog i ett demonstrationståg mot Irakkriget. Det hade varit
många fler om inte en kraftig storm och snö-oväder hade ställt in många
flyg och bussar. Slutstation för marschen var Vita Huset i Washington D.C.
där 222 personer arresterades för att olovligt ha bett under flera timmar
utanför presidentens hus. I rättegången sa Mary Pat Brennon, en av de åtalade: ”Vårt land kan och måste bete sig bättre. Brott begås av vår regering,
i vårt namn. Vi gick till Vita Huset inte för att bryta mot lagen men för att
återupprätta lagen.”
En myt om ickevåld är att man måste vara många för att åstadkomma reella
förändringar med hjälp av ickevåld. Ett exempel på detta är en blockad av
en buss i slutet av 1990-talet i Malmö. Skånetrafiken hade en regel att rullstolar inte fick tas med på deras bussar. Detta tyckte Förbundet Unga rörelsehindrade var diskriminerande och de körde därför fram sina rullstolar och
ställde sig både framför och bakom en buss. Media började snart uppmärksamma aktionen. Två dagar senare kallade Skånetrafiken till presskonferens
och sa att förbudet mot rullstolar var borta. ”Det var en otrolig seger”, säger
Jonas Franksson som var med. Han ville åka buss som alla andra och tyckte
också att det var viktigt att folk inser varför samhället borde ge samma rättigheter till rörelsehindrade som till alla andra.
9
”När du konfronteras
med en motståndare,
vinn över honom med
kärlek.”
Mahatma Gandhi
Våld eller ickevåld?
Medborgarrättsrörelsens strategi var ofta att skapa creative tension (kreativ
spänning), att lyfta fram segregationens orättvisor och tvinga det politiska
systemet att förändras. Man gjorde detta genom att hindra de normala
funktionerna i samhället genom bojkotter, blockader, demonstrationer, sitins och andra ickevåldsmetoder. Man visste att detta kunde resultera i våld
från poliser, men själv vägrade man att använda våld. ”Ickevåld kräver att
medlen vi använder måste vara så goda som de mål vi försöker uppnå”,
skrev King.
Det finns många skäl för rörelser att vägra använda våld. Det kan vara ett
principiellt och etiskt motstånd mot att skada en annan människa, men för
många är det också ett viktigt strategiskt val. Det krävs bara att några få i
en rörelse svarar med våld för att motståndaren ska kunna svartmåla hela
ickevåldsrörelsen. Att porträttera en rörelse som våldsam är ett av de mest
effektiva sätten för en motståndare att minska samhällets stöd för denna.
Ett exempel var under Vietnamkriget där fredsrörelsen i USA förlorade delar
av stödet från allmänheten på grund av några få fall av våld som myndigheterna lyfte upp och förstorade. Detta är en så effektiv teknik att stater ibland
använder sig av provokatörer från sina egna led som under falskt namn går
in i till exempel demonstrationer och använder våld mot poliser. King lärde
ut att en ickevåldsaktivist aldrig ger igen, oavsett provokation. Ju mer man
kan hålla sig till ickevåld, ju fler av ickevåldets frukter kan skördas. Detta
blev mer och mer tydligt för King på hans ickevåldsväg, trots hans initiala
tvekan. När han stod vid vägs ände en dag före han mördades sa han: ”Idag
finns det inte längre ett val mellan våld och ickevåld. Valet står mellan icke­
våld och ickeexistens.”
Diskussionsfrågor
• Kan du hitta ett ord som bättre fångar idén bakom ickevåld än
ordet ickevåld?
• Hur lyder din definition av ickevåld?
• Varför är det frestande att använda våld ibland?
• Varför är det viktigt att alla i en ickevåldsrörelse håller sig till
ickevåld i alla lägen?
• Vad kan man göra för att förhindra att vissa tar till våld i en
ickevåldsmanifestation?
• Om det fanns tillfälle där du ville använda våld men inte gjorde det, hur lyckades du hålla det tillbaka?
• Varför tror vi ofta att våld ger snabbare resultat än ickevåld?
10
”Ickevåld kräver att
medlen vi använder
måste vara så goda
som de mål vi försöker uppnå.”
”Idag finns det inte
längre ett val mellan
våld och ickevåld.
Valet står mellan
ickevåld och ickeexistens.”
Ickevåld – en strategi för att
förändra världen
3
Birmingham, Alabama,
långfredagen den 12 april 1963:
”Jag såg mig om i rummet och märkte för första gången att våra mest engagerade och hängivna ledare var överväldigade av hopplöshet”, mindes
Martin Luther King Jr. denna fredag i april 1963. Åtta långa år hade passerat
sedan medborgarrättsrörelsen tagit sina första stapplande steg i samband
med bussbojkotten i Montgomery. Under de åtta åren hade man vunnit
många små och stora segrar i stad efter stad. Birmingham skulle visa sig
vara den allra största utmaningen för rörelsen för de svartas rättigheter.
Denna stad i Alabama var den mest segregerade av alla städer i USA. Här
var Eugene ”Bull” Connor polischef, medlem i Ku Klux Klan och ökänd för sin
rasism och hårdhänta tag mot de svarta. Frågan på allas läppar var: skulle
ickevåld fungera även här, där myndigheterna verkade beredda att ta till
alla medel för att behålla det rasistiska systemet?
Stämningen i det lilla motellrummet i Birmingham var alltså tryckt. Den
34-åriga Martin Luther King lyssnade spänt på rapporterna om hur ickevåldsaktionerna i staden hade gått. Medborgarrättsrörelsen hade satt ihop
en ickevåldskampanj i tre steg kallad Projekt konfrontation, bestående av
sit-ins vid lunchrestauranger, butiksbojkotter och massdemonstrationer.
Sit-ins och demonstrationer hade redan lett till 300 gripanden på bara en
vecka. Borgenspengarna för alla de fängslade hade gjort att ekonomin var
körd i botten. Många av Kings kollegor menade att man inte kunde fortsätta med demonstrationerna när inga pengar fanns kvar. ”Jag måste gå.
Jag ska marschera om jag så ska gå helt ensam”, sa King bestämt. En timme
senare gick King i protestmarschen. Han var inte ensam. Fler och fler anslöt
sig längs gatan som ledde till centrum i Birmingham. Connor med sina poliser blockerade vägen för demonstranterna. Framför poliskedjan gick King
och hans kollegor ner på knä i bön. Brutalt kastades de in i polisbilar och
kördes iväg till den lokala polisstationen. I sin mörka och kalla cell såg King
ett uttalande i en dagstidning som åtta företrädare för nationens största
trosriktningar hade skrivit. De skrev att King och de andra i medborgarrättsrörelsen inte borde demonstrera. De borde inte bryta mot lagen. Så gjorde
bara extremister. Kings svar, nertecknat i marginalerna på en tidning, blev
känt som Brev från fängelset i Birmingham. ”Frågan är inte om vi skall vara
extremister, utan vad för slags extremister vi skall vara. Kommer vi att vara
kärlekens eller hatets extremister?” skrev King från arresten.
11
”Ickesamarbete med
ondska är lika mycket
en moralisk plikt som
samarbete med godhet.”
”Frågan är inte om vi
skall vara extremister,
utan vad för slags extremister vi skall vara.
Kommer vi att vara
kärlekens eller hatets
extremister?”
Efter åtta dagar släpptes King och hans medfångar. Under deras tid i fångenskap hade fler än 1 000 barn i staden tränats i ickevåld och var beredda
att delta i demonstrationerna. En dag i början av maj vandrade de, två och
två, nerför gatan, sjungande ”Vi vill ha vår frihet!” Polischefen Connor var
redo. Vattenkanoner sköt mot barnen som slungades mot träd och väggar.
Andra barn blev bitna av polishundar. Hundratals av dem greps av polisen.
Dramat sågs av miljontals amerikaner på den nationella televisionen. Några
dagar senare anordnades en ännu större demonstration och Connor hade
återigen ställt upp sina vattenkanoner. Han gav order om de skulle sättas
på, men ingenting hände. Han svor och skrek åt brandmännen: ”Sätt på
vattnet!” men fortfarande hände ingenting. En av brandmännen sa: ”Vårt
jobb är att släcka bränder, inte människor.” När demonstranterna närmade
sig brandmännen gick de åt sidan och släppte förbi dem. Dagen blev känd
som ”mirakelsöndagen”. Det som hade känts som en begynnande nedgång
för medborgarrättsrörelsen hade vänts till seger. Något som bekräftades av
president John F Kennedy i ett tal i juni samma år: ”Nu har tiden kommit
för denna nation att uppfylla dess löfte. Händelserna i Birmingham och på
andra ställen har ökat ropet efter rättvisa i sådan grad att ingen stad eller
stat eller juridiskt organ längre kan ignorera dem.”
Olika sätt att använda ickevåld som strategi:
När man hör ordet ickevåld tänker många på Gandhi och King. Men det är
ett stort misstag att tro att ickevåldet slutade med dessa två personer. Faktum är att ickevåldet aldrig har varit så dominerande som det är i vår tid. De
senaste 30 åren har vår värld upplevt mängder av framgångsrika ickevåldsrevolutioner, till exempel i Polen 1980, Bolivia 1982, Uruguay 1985, Filippinerna 1986, Östtyskland 1989, Serbien 2000, Madagaskar 2002, Tunisien
och Egypten 2010 och 2011. Ickevåld som strategi och princip används
också framgångsrikt av freds-, rättvise- och miljörörelser världen över i allt
större skala. Särskilt mycket har den globala ickevåldsrörelsen lärt sig de
senaste 100 åren av både framgångar och misslyckanden. Så vilka lärdomar
har man gjort? Här är några exempel:
Stora drömmar och begränsade mål:
Det kan vara avgörande för en rörelse att ha de stora visioner som inspirerar och driver framåt: en värld där krig är avskaffat, där ingen behöver gå
hungrig och där alla människor behandlas jämlikt. Lika viktigt är det att ha
begränsade mål i specifika aktioner eller kampanjer. Den första ickevåldskampanjen i medborgarrättsrörelsen i Montgomery 1955 krävde inte ens
att segregeringen på bussarna skulle upphöra, bara att svarta skulle fylla på
bakifrån och vita framifrån på lika villkor och att svarta bussförare skulle anställas i svarta områden. Mycket blygsamma krav, men framgången inspirerade miljontals människor i USA till att ta starta fler ickevåldskampanjer
och nå mycket större mål.
Gör motstånd mot det onda och bygg det goda
Många ickevåldsrörelser satsar all kraft på att bekämpa det onda, till exempel en diktator, utan att fundera så mycket på vad man har som alternativ.
12
Vattenkanoner sköt mot barnen
som slungades mot träd och
väggar.
”Vårt jobb är att
släcka bränder, inte
människor.”
Anonym brandman i Birmingham som vägrade att attackera
de svarta barnen.
”Motstånd genom
icke­våld gör det möjligt för oss att motsätta oss det orättvisa
systemet och samtidigt älska dem som
upprätthåller det.”
Gandhi poängterade ofta att vi bör arbeta mer på att skapa ett gott samhälle än att göra motstånd mot det dåliga samhället. King pratade om att
bygga ”the Beloved Community” – det kärleksfulla samhället, där alla människor lever med ömsesidig respekt och samma rättigheter.
Kombinera olika ickevåldsmetoder:
Att planera en ickevåldskampanj är lite som att måla en tavla. Det blir trist
om man bara använder en eller två färger. Flera färger ger mer liv och det
spelar också stor roll hur man kombinerar färgerna. 1973 skrev den amerikanska ickevåldsforskaren Gene Sharp trilogin The Politics of Nonviolent
Action, där han listade 198 olika ickevåldsmetoder. Genom att kreativt kombinera många av de 198 metoderna blir potentialen för att lyckas mycket
högre. Att bara använda en sorts metod, till exempel endast demonstrationer, är ett misstag många rörelser gör. Jämför till exempel med Birminghamkampanjen ovan där man använde tre mycket olika ickevåldsmetoder
(sit-ins, butikbojkotter och massdemonstrationer).
Överraska och använd humor:
Amerikanska aktivister som ville uppmärksamma hur leksaker stärker de
traditionella könsrollerna köpte flera hundra talande dockor. Hälften Barbie, hälften den kamouflageklädde actionhjälten G.I. Joe. De plockade ut
ljudanordningen från alla dockor, och monterade in Barbies i G.I. Joes, och
vice versa. Därefter lade de dockorna i förpackningarna och ställde tillbaka
dem på hyllorna i affärerna. Den julen blev många barn och föräldrar överraskade när Barbiedockan röt: ”Hämnden är ljuv!” och ”Döda män ljuger
inte!”, medan den med automatvapen och handgranater beväpnade G.I.
Joe med ljus röst utbrast: ”Låt oss planera vårt drömbröllop!” och ”Jag älskar
att gå i skolan. Du med?” Genom att aktivisterna på baksidan av dockorna
hade satt klistermärken med texten ”Ring din lokala tevestation”, såg de till
att medierna hade folk att intervjua när nyheten spreds. Humor är även viktig i ickevåldskamp där liv och död står på spel. ”Om jag inte hade ett sinne
för humor skulle jag ha tagit livet av mig för länge sedan,” skrev Gandhi.
Kings 6 steg mot ickevåld
1.Samla information: Lär dig allt du kan om problemet du vill
tackla genom media, enskilda organisationer och genom att
prata med människor som är drabbade av problemet.
2.Utbilda andra: Utrustad med din nya kunskap är det din
uppgift att hjälpa andra runt dig, som till exempel grannar,
släktingar, vänner och kollegor, att bättre förstå problemen i
ditt samhälle. Samla en grupp personer som är pigga på att
arbeta för en lösning. Inkludera de personer som kommer att
påverkas direkt av er kampanj.
3.Förbli engagerade: Acceptera att ni kommer att stöta på
många hinder och utmaningar i ert försök att förändra samhället.
13
”Hämnden är ljuv!”
Barbiedocka
”Låt oss planera vårt
drömbröllop!”
G.I. Joe-docka
Kom överens om hur ni ska uppmuntra och inspirera varandra
längs vägen.
4.Förhandla fredligt: Prata med både de drabbade och de
som orsakar problemen. Använd humor och intelligens när ni
försöker komma fram till lösningar som är bra för samhället i
stort.
5.Använd ickevåldsaktion: Detta steg är ofta använt när förhandlingar inte leder till resultat eller när människor behöver
få uppmärksamhet kring en fråga.
6.Praktisera försoning: Håll alla aktioner och förhandlingar
fredliga och konstruktiva. Visa alla inblandade på fördelarna
med förändringen, inte vad de måste ge upp för att förändra.
(De sex stegen är tagna och översatta från www.thekingcenter.org)
Diskussionsfrågor
• Om nu ickevåld är så stort och framgångsrikt som detta studiematerial vill hävda, varför hör och ser vi inte mer av det i
media?
• Vilka associationer – positiva och negativa – ger dig ordet extremism? Varför?
• Vilka ickevåldsmetoder använder vi oss oftast av i Sverige? Hur
kreativa är vi i användandet av många olika metoder?
• Kommer du på några exempel där man både har försökt göra
motstånd mot något negativt och samtidigt har byggt upp
ett bra alternativ?
• Varför är det viktigt att ha tydliga och begränsade mål?
• Kan du komma på exempel där humor har använts för samhällsförändring?
•Hur ser din ideala ickevåldsaktion/kampanj ut om du får
drömma och ha fria händer?
• I Egypten såg vi under 2011 en mäktig ickevåldsrevolution.
Vilka metoder använde de för att få bort diktatorn Mubarak?
14
King och kampen för freden
De bortglömda åren
4
I januari varje år firas Martin Luther King-dagen och Kings födelsedag över
hela USA. I samband med firandet visas massor av TV-program om Kings
liv under det tidiga 60-talet och om hans engagemang för medborgerliga
rättigheter. Men när Kings liv visas upp i dokumentärerna är de tre sista åren
i hans liv ofta som bortblåsta, det menar i alla fall den amerikanska författaren Norman Solomon. Vad beror det på? Solomons svar är att amerikansk
media stödde King i kampen mot rasismen men när han under den senare
delen av livet började kritisera Vietnamkriget och USA:s ekonomiska orättvisor fördömdes han i media.
I början av Vietnamkriget deltog inte King i debatten och var inte med i protesterna mot kriget. En dag 1967 åt King lunch och läste tidskriften Rampart. Tidningens sidor visade bilder på vietnamesiska barn som hade träffats
av napalm. Efter att ha sett resultatet av vad hans nation gjorde i kriget
kände han sig tvungen att tala ut. ”Att se bort från ondska är det samma
som att tolerera ondska” hade King ofta predikat och nu hade han kommit
på sig själv att ha gjort samma misstag.
”Att se bort från
ondska är det samma
som att tolerera ondska”
Rasism, fattigdom och krig
Han hade också utmanats av de unga svarta männen i getton runt om i
USA som ibland tog till våld. King sa till dem att Molotov-cocktails och gevär inte skulle lösa deras problem. Då frågade de honom: ”Men hur är det i
Vietnam? Använder inte vår eget land massivt våld för att lösa problem?” I
sitt mest berömda anti-krigstal ”Beyond Vietnam” som han höll i New York
City den 4 april 1967 sa han: ”Jag visste att jag aldrig kunde kritisera våldet
från de förtryckta i gettona utan att först ha kritiserat den största leverantören av våld i världen idag: min egen regering.”
Kritiken mot talet var massiv från nästan alla tidningar i USA, men det var
inte bara pressen som visade sitt missnöje. Även vissa av kollegorna i medborgarrättsrörelsen klandrade King för att han gav sig in i debatten kring
Vietnam. De menade att fred och medborgerliga rättigheter inte hörde
ihop. Till dem svarade King att man inte kan separera dessa problem. Gång
på gång hänvisade han till det som han såg som mänsklighetens största
problem: rasism, fattigdom och krig, och menade att problemen är starkt
knutna till varandra. Hans kallelse som pastor gjorde också att han inte kunde ignorera fredsfrågan: ”För mig är kopplingen mellan kyrkan och fredsfrågan så tydlig att jag ibland förundras över dem som frågar mig varför jag
kritiserar kriget.”
15
”Jag visste att jag
aldrig kunde kritisera
våldet från de förtryckta i gettona utan
att först ha kritiserat
den största leverantören av våld i världen
idag: min egen regering.”
Krig kan inte vinnas
Under sin studietid ansåg King att krig kunde vara att föredra framför att ge
upp för ett totalitärt system. Men när han blev äldre kom han fram till att
den potentiella skadan av moderna krig uteslöt möjligheten att de kunde
leda till något gott. Även före Vietnamkriget hade King tagit upp frågan
om krig som en av mänsklighetens största faror. När han tog emot Nobels
fredspris i Oslo 1964 betonade han i sitt tal faran med kapprustningen och
särskilt kärnvapenfaran. ”Mänsklighetens benäghet att gå i krig är ett faktum, men vår erfarenhet borde säga oss att krig är föråldrat. Inget land kan
säga sig vinna i ett krig.” King såg vietnamnkriget som ett symptom på en
djup kris i USA. Med profetisk röst varnade han för att fredsvänner skulle
behöva gå i fredsdemonstration efter fredsdemonstration under krig efter
krig så länge ingen tog itu med roten till problemet. ”Vi måste snabbt gå
från ett sakorienterat samhälle till ett personorienterat samhälle. När maskiner och datorer, profitbegär och egendomsrättigheter värderas högre än
människor då kommer aldrig den enorma trillingen av rasism, materialism
och militarism att kunna bekämpas.”
Älska fred
King nöjde sig inte med att endast kritisera krig. Han gav också röst åt det
som han såg som alternativet. Gandhi hade visat honom att ickevåld inte
endast gällde mänskliga relationer utan också kunde användas när nationer
befann sig i konflikt med varandra. I Nobelprisföreläsningen förespråkade
King en satsning på studier kring filosofin och strategin kring ickevåld när
det gäller alla nivåer av mänskliga konflikter, men han poängterade också
att studier och tal inte räcker. ”Det är inte tillräckligt att säga “Vi ska inte kriga”. Det är nödvändigt att älska freden och vara villiga att göra uppoffringar
för den”, sa King. Protesterna mot Vietnamkriget blev de största som världen
hade skådat och många offrade sin frihet i kampen, särskilt de som vägrade
militärtjänstgöring i Vietnam. King stödde vapenvägrarna offentligt.
Ett engagemang som fortfarande behövs
Kings antikrigstal har under det halvsekel som gått sedan de hölls tyvärr
aldrig förlorat i aktualitet. I USA var det många som tog tillfället i akt att protestera mot Irakkriget på Martin Luther King-dagen i början av 2000-talet.
Tusentals människor samlades på gatorna i Seattle för att protestera mot
det kommande kriget. ”Vi är emot kriget för att vi vet att det skulle Martin
Luther King ha varit”, sa kommunalpolitikern Larry Gosset. Den 15 februari
2003 genomfördes världens största anti-krigsmanifestationen någonsin
som ett svar på hotet av invasion mot Irak. Demonstrationerna lyckades
inte stoppa invasionen, men med tanke på att Vietnamkriget höll på i flera
år innan de massiva fredsdemonstrationerna började så har fredsengagemanget på senare tid visat sig kunna mobilisera människor snabbare och
engagemanget är allt mer globalt.
16
”Krig är föråldrat.
Inget land kan säga
sig vinna i ett krig.”
”Vi måste bruka vårt
förstånd till att lika
rigoröst planera för
fred, som vi har gjort
det för krig.”
”Världsfred genom
ickevåldliga medel är
varken absurt eller
omöjligt att uppnå.”
Tyvärr är de hot King pratade om fortfarande minst lika aktuella. Efter kalla
krigets slut minskade de globala militärutgifterna men sedan 1998 har de
gått upp igen, kraftigt. År 2010 uppskattas de globala militära utgifterna till
omkring 11500 miljarder kronor. USA har ökat sina militära utgifter med 80
procent sedan 2001. Kings hemland står för 43 procent av världens totala
militära satsning (www.sipri.org). Kärnvapnen som King var stor motståndare mot, har inte försvunnit. Trots ickespridningsavtalet som skrevs under
1970 där kärnvapenländerna lovade att nedrusta alla kärnvapen och president Obamas hoppfulla ord har väldigt lite hänt. Istället ser vi en utveckling
av nya typer av kärnvapen.
”Vi talar hängivet
om freden, men på
samma gång arbetar
vi oförtrutet på att
förbereda kriget.”
Fredlig närvaro
Fredsrörelsen har inte tusentals miljarder kronor till sitt förfogande men
gör mycket med knappa resurser. Många av Sveriges fredsrörelser är närvarande i länder som befinner sig i väpnad konflikt. Kristna Fredsrörelsen
skickar fredsobservatörer till Mexiko, Guatemala och Colombia för att med
preventiv närvaro förebygga våld och öka människorättsförsvarares säkerhet och handlingsutrymme. Liknande uppgifter har de ekumeniska följeslagarna som åker till Israel och Palestina för Kyrkornas Världsråd. I Sverige
är det Sveriges Kristna Råd som är huvudman för projektet som kallas EAPPI
(Ekumeniska följeslagarprogrammet i Israel och Palestina). Den svenska
fredsrörelsen är ofta aktiva i media för att kritisera regeringen när de satsar
mer pengar på upprustning och utökad vapenexport än på att förebygga
konflikter. Kritiken har varit kraftig mot det enormt dyra stridsflygplanet JAS
39 Gripen och försäljning av JAS till fattiga länder som till exempel Sydafrika. På andra områden sker det ett gott samarbete med regeringen som till
exempel när det gäller Parlamentarikerforum kring lätta vapen, där parlamentariker från ett tiotal länder träffas för att diskutera hur man med lagar
kring begränsningen av lätta vapen som pistoler.
Just nu ser det ut som om de militära krafterna har ett fast grepp om vårt
jordklot. Men detta kan ändras snabbare än vi anar. USA och Europa upplever allvarliga ekonomiska kriser. En av orsakerna är att de politiska ledarna
har spenderat lånade pengar på militär och krig. De ickevåldsliga revolutionerna i Tunisien och Egypten har samtidigt visat vilken stark positiv kraft
för förändring som ickevåldet kan vara. Krisen och revolutionerna kan leda
både till mer våld och till mer ickevåld men Kings erfarenheter och den tradition som han är en del av visar att vi som medborgare kan vara med och
styra utvecklingen. Om ickevåld ska ersätta militära krafter beror i hög grad
på oss själva. Genom att fler ser ickevåldets kraft kan vi pressa våra politiker
att nedrusta (eller avsätta dem), lösa konflikter och förändra samhället utan
våld. Framtidens internationella politik kan byggas på tillit och samarbete som i Kings vision om the Beloved community.
17
EAPPI – Ekumeniska följeslagarprogrammet i Israel och
Palestina
”Sann fred är inte
enbart frånvaron av
konflikt, det är närvaron av rättvisa.”
”Fred är inte bara ett
avlägset mål som vi
söker, utan ett medel
med vilket vi når
målet.”
Diskussionsfrågor
• Varför nämns så sällan Kings motstånd mot krig?
• Är det rimligt att koppla ihop problemen rasism, krig och
orättvisa med varandra som King gjorde?
• Finns det skäl att tro att den globala fredsviljan är större idag
än på Kings tid?
• Hur stora paralleller kan man dra mellan Vietnamkriget och
krigen i Afghanistan och Libyen? Hjälper parallellerna något i
fredskampen?
• Hur kan man använda ickevåld i kampen för fred?
• Varför valde man att använda väpnat våld i Libyen för att bekämpa diktatorn när det gick med ickevåld i Egypten?
• Var är fördelar och nackdelar med att använda våld kontra
icke­våld i en nationell eller internationell konflikt, på lång och
på kort sikt?
• Vad kan du och jag göra för freden idag?
18
”Om vi utgår ifrån att
livet är värt att leva
och att människan
har rätt att överleva,
då måste vi hitta ett
alternativ till krig.”
King och visionen
som drivkraft för förändring
När Martin Luther King precis hade kommit hem efter att ha tagit emot Nobels fredspris 1964 fick han ett möte med president Lyndon Johnson. Han
sa till presidenten att det var dags att få igenom en rösträttslag som skulle
ge också de svarta rösträtt. Johnson sa att det skulle vara politiskt omöjligt
att få igenom en sådan förändring i kongressen inom de närmsta fem till
tio åren. King vägrade vänta så länge och som svar arrangerade medborgarrättsrörelsen, med King i spetsen, marschen från Selma till Montgomery
för rösträtt till alla. Många av de fredliga demonstranterna blev slagna blodiga av polisen. Efter detta tog det bara fem månader att få igenom rösträttslagen i kongressen. I boken God’s Politics skriver Jim Wallis om denna
händelse: ”King hade vänt vinden.” Han och medborgarrättsrörelsen hade
genom sin vision och genom ickevåldsliga aktioner ändrat det politiska klimatet och opinionen i USA, och banade väg för nya politiska landvinningar
för rättvisa.
5
”Jag tror att obeväpnad sanning och villkorslös kärlek kommer att få sista ordet i
verkligheten.”
Det kärleksfulla samhället
Visioner kan ibland verka flummiga och sakna koppling till verkligheten.
Kanske har vi fått för många löften från våra politiker som inte har genomförts? Men faktum är att visioner är livsviktiga. För hur kan vi och vårt samhälle utvecklas om vi inte vet vad målet är? Martin Luther King är kanske
världens mest kända visionär. Miljoner människor har inspirerats av orden
”Jag har en dröm om att mina fyra små barn en dag skall leva i en nation,
där de inte bedöms efter färgen på sin hud utan efter måttet på sin karaktär” som han sa i sitt berömda tal i Washington D.C. 1963.
En vision King bar med sig under hela sin aktiva tid i medborgarrättskampen kallade han The Beloved Community. På svenska skulle vi kanske säga
Det kärleksfulla samhället. Han pratade om denna vision när han tog emot
Nobels fredspris 1964: ”En världsvid gemenskap som lyfter medborgerlig
omsorg bortom stam, ras, klass och nation är i verkligheten ett rop på en
allomfattande och villkorslös kärlek för alla människor.” För King var detta
inte någon utopi. Det var ett realistiskt mål som skulle kunna nås av en
kritisk massa av människor som trodde på filosofin och metoderna bakom
ickevåld, och som tränades i dem.
Kritiserade nutiden och trodde på morgondagen
Martin Luther King var en obotlig optimist. Trots många motgångar och
den diskriminering han mötte under större delen av sitt liv hade han stort
19
”En världsvid gemenskap som lyfter
medborgerlig omsorg
bortom stam, ras,
klass och nation är i
verkligheten ett rop
på en allomfattande
och villkorslös kärlek
för alla männi­skor.”
hopp om att mänskligheten skulle kunna leva i fred och rättvisa, som bröder och systrar över alla nationsgränser. King hade inte bara en vision om
hur han ville att en framtida värld skulle se ut. Han var också skarpt kritisk mot sin samtid. När han för första gången kritiserade Vietnamkriget i
”Bortom Vietnam-talet” (1967) sa han: ”USA är den största våldsutövaren i
världen idag”. Det han tyckte allra sämst om var hycklande ledare: ”De stora
maktblocken talar om att sträva efter fred, samtidigt som de höjer en försvarsbudget, som redan sväller över alla bräddar, ökar ut redan skräckinjagande arméer och konstruerar ännu effektivare förstörelsevapen.” /…/”När
jag nu hör folkens ledare på nytt tala om fred, medan de förbereder krig,
blir jag betänksam.” (boken Kaos eller gemenskap?, 1967)
”Varför skall det finnas hunger och brist
i något enda land,
i någon enda stad,
vid något enda bord,
när människan äger
resurserna och kunskaperna för att fylla
hela den mänskliga
tillvarons grundläggande behov?”
”Omoderna” orättvisor
Idag har vi svårt att förstå att slaveri och apartheid kunde existera utan att
fler reagerade och försökte stoppa det. Vilka orättvisor kommer våra barnbarn att fråga oss om när vi blir gamla? Kanske frågar de varför vi slösade
med jordens resurser utan tanke på kommande generationer? Kanske frågar de varför vi lät tiotusentals barn dö varje dag när det fanns tillräckligt
mycket mat att äta för alla? Under Kings sista år i livet vidgades hans perspektiv och han kämpade inte bara för de svartas rättigheter i USA. Han
såg fattigdomen och den stora klyftan mellan rika och fattiga som ett av
mänsklighetens allra största problem. ”Armodet är inget nytt. Vad som är
nytt är emellertid, att vi nu äger resurserna att göra slut på det.”/.../Varför
skall det finnas hunger och brist i något enda land, i någon enda stad, vid
något enda bord, när människan äger resurserna och kunskaperna för att
fylla hela den mänskliga tillvarons grundläggande behov?” (Kaos eller gemenskap? 1967)
Visionen i praktiken
Vem av oss skulle inte skriva under på att alla människor ska ha mat på
bordet? Men Martin Luther King visste att sådant inte händer av sig självt.
Det krävs konkreta politiska handlingar och en vilja att genomföra dem.
Det är när visionen och vägen dit blir konkret som den blir kontroversiell.
King föreslog en rad ekonomiska program som han trodde skulle utrota
fattigdomen i USA om de genomfördes. Bland annat rekommenderade
han en garanterad årsinkomst för alla medborgare och arbete för alla. För
att utrota den globala fattigdomen föreslog han omfattande insatser för
Asien, Afrika och Sydamerika, där världens rika länder skulle ge två procent
av sin nationalinkomst årligen under en period av tio eller tjugo år till hjälp
åt utvecklingsländerna. Idag är det inget land i världen som ens kommer i
närheten av denna biståndsnivå.
Vision och handling är ett
FBI utsåg King till den ”farligaste och effektivaste negerledaren i landet”.
Det var inte bara på grund av att han hade radikala visioner eller att han
20
”Kapitalismen kan
leda till en materialism lika farlig som
den teoretiska materialism kommunismen lär.”
var kritisk mot sin regerings politik. Det berodde mestadels på att han och
hans medborgarrättsrörelse agerade ut sina visioner genom ickevåld – direkt aktion, bojkotter och massprotester. När Martin Luther King tog emot
Nobels fredspris 1964 utvecklade han sina idéer kring hur visionen skulle
förverkligas. ”Vi kommer att använda direkt aktion mot orättvisor trots att
regeringen och andra officiella organ låtit bli att agera. Vi kommer inte att
lyda orättfärdiga lagar eller orättvisa regler. Vi kommer att göra det fredligt,
öppet och glatt, för vårt mål är att övertyga. Vi använder ickevåldsmetoder
för att vårt mål är ett samhälle i fred. Vi kommer att försöka övertyga med
ord, men om våra ord inte räcker till kommer vi att försöka övertyga genom
våra handlingar. Vi kommer alltid att vara villiga att samtala och söka kompromisser, men vi är redo att lida om det blir nödvändigt och till och med
riskera våra liv för att bli vittnen för sanningen på det sätt som vi uppfattar
den.”
Vapen eller mat?
Våld, krig, tortyr, fattigdom och naturkatastrofer – knappt en dag går utan
att sådana nyheter når oss. Det är lätt att tänka att det inte är någon idé
att göra något, för ”allt bli ju ändå bara sämre”. Men faktum är att mycket
har förbättrats sen Kings tid. En undersökning från Human Security Centre
(2010) visar att de största krigen (de som dödar fler än 1000 personer per
år) har minskat med 78 % sedan 1988. Fler barn än någonsin går i skolan
och fattigdomen i världen har aldrig varit mindre utbredd. Ett exempel är
Iran som lyckades minska barnadödligheten från 191 barn per tusen födda
till 42 barn på trettio år (Blir världen bättre?, Staffan Landin, UNDP). Dessa
framsteg kan vi glädja oss åt. Samtidigt kan vi inte slå oss till ro förrän det
finns mat på varje bord, som var Kings vision. Fortfarande finns mycket att
göra. Idag har nästan en miljard människor inte råd att äta sig mätta. Samtidigt spenderar världen i genomsnitt 1700 kr per person och år på vapen
och militär. Om vi spenderade en bråkdel av världens militära utgifter på
insatser för att bekämpa fattigdomen och om vi lyckades förändra strukturella orättvisor, skulle ingen behöva svälta och alla skulle kunna få gå i skolan. Det handlar i grunden om hur vi fördelar våra gemensamma resurser
och hur mycket politisk vilja det finns till global rättvisa.
” Vi kommer inte att
lyda orättfärdiga
lagar eller orättvisa
regler. Vi kommer att
göra det fredligt, öppet och glatt, för vårt
mål är att övertyga.”
”Vad kan vi göra?
Svaret är enkelt: föd
de fattiga, kläd de
nakna, hela de sjuka.
Var kan vi förvara
våra livsmedel? På
nytt är svaret lika
enkelt: I de skrumpna
magarna på miljontals Guds barn,
som varje kväll går
hungriga till sängs,
finns plats - utan
lagringskostnader.
Vi kan använda våra
oerhörda materiella
resurser för att sopa
bort fattigdomen från
jorden.”
Ett unikt löfte till världen
År 2000 gav världens ledare, som hade samlats på ett FN-möte, ett unikt
löfte till världens fattiga. De lovade att ”befria våra medmänniskor – män,
kvinnor och barn – från den extrema fattigdomens ovärdiga och omänskliga förhållanden” senast 2015. Detta löfte, som kallas Milleniemålen, består
av åtta mål, bland annat att alla barn ska gå i grundskolan och att fattigdom och hunger ska halveras. Löftet är ett steg på vägen mot en bättre
värld men det och liknande visioner kommer sannolikt aldrig att infrias om
inte du och jag gör något. Det är sällan som världsledare och politiker ensamma står för världsomvälvande förändringar. Det är i princip alltid rörelser, föreningar och grupper av engagerade människor som står bakom och
21
Förenta Nationerna
driver på. Vi behövs alla, stora som små, för att vända vinden, för att göra
de politiska förändringarna möjliga. Det finns otaliga exempel, i dåtid och
nutid, på hur engagerade grupper av människor har förändrat världen till
det bättre. De flesta av dessa organisationer har visioner som driver dem.
Internationella Jordens vänner, med omkring en miljon medlemmar världen över, mobiliserar för ett samhälle som lever i harmoni med naturen.
Världsbutikerna för rättvis handel arbetar för rättvisare globala handelsstrukturer. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samlar tusentals namn för
att stoppa svensk vapenexport till diktaturer och nätverket Ofog arrangerar
ickevåldsläger mot hemliga militära övningsområden. Dessa och tiotusentals andra organisationer, nätverk och grupper över hela världen arbetar
med visioner om en bättre värld. Genom våra handlingar är det vi som bestämmer vilka visioner som ska leva eller dö imorgon.
Diskussionsfrågor
• Vilken är din vision för världen?
• Hur skulle ”A Beloved Community – ett kärleksfullt samhälle”
se ut i dagens Sverige?
• Kommer fattigdomen att vara utrotad på jorden om 50 eller
kanske 100 år? Vad och vilka människor beror det på?
• Om du skulle skriva ett eget tal, likt Martin Luther Kings klassiska tal med orden ”Jag har en dröm…”, vad skulle du då ta
upp?
• Hur skulle du kunna engagera dig för att bidra till ”ett kärleksfullt samhälle”, eller för att motverka orättvisor?
• Vad är det som gör att politiska ledare ofta satsar mer på vapen än på fattigdomsbekämpning?
• Ge exempel på grupper och rörelser som har ”vänt vinden”
– förändrat opinionen och politiska beslut genom sina handlingar.
22
Efter King – ickevåld som
formar framtiden
6
3 april 1968, Memphis, Tennessee. På motellet
Lorraine där de alltid brukade bo när de var i staden, låg King i sängen och försökte sova. Trots
att han var utmattad kunde han inte komma till
ro. De senaste åren hade varit tunga för honom,
mycket tunga. Oavbrutet hade han rest runt och
hållit tal, druckit för mycket alkohol, sovit för lite,
ätit för mycket. Men det var inte bara hans kropp
som var slut, utan också hans själ.
Han hade lagt ner sitt allt i the Poor people’s campaign – en kampanj för
ekonomiska rättigheter. Tanken var att fattiga från hela landet skulle inta
Washington D.C., lägga sig på vägar, blockera sjukhus tills de fattiga fick
vård, och ockupera kongressen tills politikerna tog beslut om ett omfattande välfärdsprogram för de fattigaste. Det var en järv plan. För järv, tyckte
de flesta, även i hans allra närmaste krets. Orealistisk, tyckte andra. I brist
på stöd för sitt kärleksprojekt kände King sig ensam. Dessutom hade han
problem i sitt äktenskap. Ibland lekte han med tanken att ta ett sabbatsår.
Kanske undervisa på ett litet college, eller åka till Schweiz eller någonstans i
Afrika och bara ta det lugnt. Men innerst inne visste han att det var omöjligt.
Ansvaret var för stort för att fly ifrån. Han funderade på rubriken till predikan
för nästa söndag. ”Varför USA kanske kommer till helvetet” skulle den heta.
Han påminde sig själv om att ringa sin kyrka för att få med rubriken i gudstjänstprogrammet. Trots alla tankar som for runt i huvudet lyckades King
komma in i en halvsömn. Plötsligt ringde telefonen bredvid honom. Det
var hans vän och närmaste kollega Abernathy. Han stod och skulle hålla ett
tal till knappt 2000 renhållningsarbetare. King och Abernathy hade kommit
till Memphis för att stödja arbetet i deras fackliga kamp. ”De vill att du ska
komma och tala till dem” sa Abernathy i andra luren.
När King stod framför arbetarna började han prata om de djupa problemen i
deras nation och runt om i världen. ”Världen är en enda röra. Vårt land är sjukt.”
Men trots alla problem, i USA och i hans eget liv, hittade han i talet ändå tillbaks
till hoppet. ”Något håller på att hända i världen. Folkmassorna reser sig. Och
oavsett var de samlas, om det är i Johannesburg, Sydafrika; Nairobi, Kenya; Accra, Ghana, New York City; Atlanta, Georgia; Jackson, Mississippi; eller Memphis,
Tennessee – så säger rösterna alltid samma sak: ”Vi vill vara fria.” Svetten dröp
23
”Något håller på att
hända i världen. Folkmassorna reser sig.”
från Kings panna och tårar samlades i hans ögon denna fuktiga kväll i södra
USA. ”Jag har varit på bergstoppen. Och jag har tittat över. Och jag har sett det
förlovade landet. Jag kanske inte kommer dit med er. Men jag vill att ni ska veta
ikväll, att vi, som ett folk, kommer att nå det förlovade landet!”
Dagen efter skjöts King ihjäl utanför motellet.
Ledarna skräms med terrorism istället
för kommunism
Mycket har förändrats sedan King dödades den 4 april 1968 men mycket
är fortfarande sig likt. På hans tid motiverade ledarna militära satsningar på
grund av hotet mot kommunismen. Idag säger de ofta att det är på grund
av terrorismen. Sedan terrorattackerna den 11 september 2001 har USA
satsat enorma summor på att bekämpa terrorism. I landet jobbar 854 000
människor på topphemliga säkerhetsbefattningar. Ingen vet vad det kostar
eller vad de gör. Den engelska tidningen The Guardian beräknar att över
150 000 människor hittills har dödats i kriget mot terrorismen. Liksom på
Kings tid dör barn världen över för att man satsar på militär och ”säkerhet”
istället för på basala livsuppehållande insatser, som rent vatten och sjukvård. I världen idag dör 21 000 barn om dagen av svält och sjukdomar som
kunde ha förhindrats med en vaccination för några kronor.
Arabiska våren och ickevåld sprider sig
Men långtifrån allt är nattsvart. King stannade inte vid berättelsen om en
värld i kaos. Som den pastor han var beskrev han med bibliska metoforer
att han, liksom Moses, hade sett det förlovade landet – en framtid byggd
på samarbete, respekt och jämlikhet snarare än förtryck, egoism och elitism.
Inte heller idag har vi nått dit men vi kan se frön till en annan värld i de ickevåldsmanifestationer som sker med ökad styrka runt om i världen. I Tunisien
reste sig folket, ickevåldsvågen svepte över till Tahrirtorget i Kairo där egyptier
bosatte sig i demokratisk iver med fara för sitt eget liv. Den arabiska våren har
inspirerat till en amerikansk höst. Under hösten 2011 ser vi ickevåldsprotester
på Wall Street i New York City. Kanske kan man se det som en förlängning av
Kings Poor People’s campaign, den som han aldrig fick se förverkligad. ”Det
vi har här är vad Martin King skulle ha kallat en revolution” sa Cornel West, en
svart professor med gråsprängt hår från Princeton University, på ett av mötena på Wall Street. ”En överföring av makt från en liten elit till vanliga människor av alla färger. Det är en demokratisk process, det är en ickevåldsprocess. Martin Luther King Jr. skulle le från sin grav” sa professorn och fick jubel
som svar. Som på Tahrirtorget i Kairo är ett tältläger i centrum för protesterna.
Som på medborgarrättsrörelsens tid förekommer det stora demonstrationer
och massgripanden. Polisen på 50- och 60-talet använde vattenslangar och
hundar för att skingra demonstranterna. Dagens amerikanska poliser sprejar
tårgas istället för vatten. Då sa plakaten ”Jag är en man”. Nu säger plakaten
“Om bara kriget mot fattigdom var ett riktigt krig, då skulle vi verkligen lägga
pengar på det” och ”Wall Street är vår gata.”
24
Martin Luther King på balkongen på motell Lorraine.
”En överföring av
makt från en liten elit
till vanliga människor
av alla färger. Det
är en demokratisk
process, det är en ickevåldsprocess. Martin
Luther King Jr. skulle
le från sin grav”
Professor Cornel West talar till
Occupy Wall Street.
“Om bara kriget mot
fattigdom var ett
riktigt krig, då skulle
vi verkligen lägga
pengar på det.”
Text på plakat under Occupy
Wall Street
Foto: BELA SZANDELSZKY/ap
Världen från puppa till fjäril
Mänskligheten står idag inför flera stora utmaningar och svåra men nödvändiga förändringar måste göras för vår egen överlevnads skull. Klimatkrisen, en
drastisk minskning av jordens resurser som olja, mineraler, jordbruksmark och
rent vatten samt ökade klyftor mellan rika och fattiga är alla problem som
på sikt hotar hela vår existens. Men mänskligheten är inte dömd på förhand.
Vi kan välja en helt ny väg. ”Vi människor står på tröskeln till en återfödelse
som är lika dramatisk som den hos en puppa till en fjäril” skriver David C.
Korten i sin bok The Great Turning. Fjärilsstadiet kallar han ”Earth community”,
en världsgemenskap. En framtidsvision som liknar Kings ”The beloved community”, eller det globala huset, som han ofta pratade om. Denna återfödelse
sker, enligt Korten, med ickevåldsrörelser som vi nu ser i land efter land. Om
vi lyckas kommer dessa att på sikt förändra länders politik, dess institutioner
och lagar, ja även kulturen och hur vi beter oss mot varandra.
”Vi människor står på
tröskeln till en återfödelse som är lika
dramatisk som den
hos en puppa till en
fjäril.”
David C. Korten
Kings hjältestatus passiviserar
”King var ju fantastisk, men vad kan lilla jag göra?” tänker nog många. En
tanke som riskerar att passivisera och förminska våra egna möjligheter att
förändra. ”Genom att upphöja Martin Luther Kings gärningar till en legendarisk berättelse som berättas årligen går vi miste om hans mänsklighet
– hans inre och yttre problem – som är lika dina och mina. Genom att hjälteförklara de vi ser upp till, missar vi insikten om att vi kan göra som han”,
säger den svarte läraren Charles Willie, som var en av Kings skolkamrater.
King var ingen superhjälte och inget helgon. Han var skiträdd för att åka i
fängelse eftersom han där kände sig så ensam. Av yngre aktivister kallades
han feg då han valde att inte åka med på Freedom rides, där svarta och
vita utmanade rasismen genom att gemensamt åka i långfärdsbussar i djupaste södern. För att vara någon som kämpade för mänskliga rättigheter
brydde han sig påfallande lite om kvinnors rättigheter och lär ha haft svårt
att hantera beslutsamma kvinnor. ”Om folk tror att det var Martins rörelse
då är det mer sannolikt att ungdomar idag tänker att ”Jag önskar verkligen
att vi hade en Martin Luther King här som kunde leda oss”...Om människor
vet hur medborgarrättsrörelsen startade, då skulle frågan istället bli ”Vad
kan jag göra?” säger Diane Nash, en av medborgarrättsrörelsens pionjärer.
Investering i Greenpeace istället för prylar och
pensionsfonder
Någon som inte ställde sig denna fråga var Jonas Paulsson, en framgångsrik 39-årig IT-konsult från Stockholm. Han var för upptagen med att tjäna
pengar och konsumera så mycket som möjligt. Han gillade att resa, långt
och mycket. Om någon nämnde klimathotet sa han ”trams” och något i stil
med ”några grader hit eller dit spelar väl ingen roll”. Men en februarikväll för
snart tre år sedan satt Jonas hemma och ”slösurfade”. När han var inne på
DN:s hemsida fastnade ögat på vinjetten till en artikelserie – Klimathotet
– som handlade om konsekvenserna av den globala uppvärmningen. Jo-
25
”Genom att upphöja
Martin Luther Kings
gärningar till en
legendarisk berättelse som berättas
årligen går vi miste
om hans mänsklighet – hans inre och
yttre problem – som
är lika dina och mina.
Genom att hjälteförklara de vi ser upp till,
missar vi insikten om
att vi kan göra som
han.”
Charles Willie
nas klickade på första artikeln och på nästa och nästa. Liksom Martin Luther
King hade sett bilderna på vietnamesiska barn i en krigszon såg nu Jonas
klimathotet och kände att han inte kunde se bort. Han var tvungen att göra
något. ”Människan har helt enkelt en fantastisk förmåga att förtränga hotfulla saker och ibland önskar jag att även jag var lite bättre på det” säger
Jonas. Det första han gjorde var att sluta pensionsspara och istället skänka
pengarna till Greenpeace. En betydligt bättre framtidsinvestering, enligt
Jonas. Han engagerar sig också i kampanjen ”Köttfri måndag” som strävar
efter att fler ska äta mer vegetariskt eftersom köttet är en av de största orsakerna till klimatkrisen*.
Lucia-bojkott av vapenfabrik
I den medelstora orten Eskilstuna har det producerats vapen sedan 1812.
I början tillverkade man bajonetter och gevär, på senare tid granatgevär.
Denna produktion har bidragit till att Sverige är världens största vapenexportör räknat per person (2010-års siffror). Enligt tradition lussade mellanstadieklasser för det lokala vapenföretaget Saab Dynamics. Men 2009 när
klassföreståndaren berättade om lussandet satte de 11-åriga tvillingarna
Ellen och Jonna ner foten. De ville inte följa med. ”Vi tycker inte det känns
bra att lussa på ett företag som gör vapen, till exempel missiler som dödar
människor” sa de. Lussandet för Saab skulle ge ett välbehövligt bidrag till
klassresan. Men det argumentet bet inte på de två systrarna: ”Vi vill inte åka
på någon klassresa för sådana pengar, då stannar vi hellre hemma.”
* I en artikel i Svenska Dagbladet berättar han om hur
upptagen han var med att
tjäna pengar och konsumera så
mycket som möjligt.
Att vara till för andra långt hemifrån
En del väljer att lämna trygga Sverige för att göra vad de kan för människor
i betydligt mindre stabila områden i världen. En av dem är Sofia Gadelii,
26, från Varberg som nyligen åkte till Guatemala som fredsobservatör för
Kristna Fredsrörelsen. En fredsobservatörs uppgift är att erbjuda internationell närvaro i områden där personer eller organisationer är hotade. Om
det förekommer brott mot mänskliga rättigheter rapporterar fredsobservatören detta till ett världsvitt nätverk av organisationer som sätter press på
Guatemalas ledning. ”Jag klarar av det mesta – sova på jordgolv, småkryp,
kackerlackor. Det svåraste är när man inte har vatten. Så jag njuter verkligen
av bekvämligheterna när jag är här hemma – rent vatten ur en kran, en
varm dusch, en mjuk säng...” sa hon i intervju med Hallands nyheter.
Johanna Peterssons bilder från Palestina vandrar från bibliotek till bibliotek i
Sverige. Hon tog bilderna när hon var ”ekumenisk följeslagare”, ett uppdrag
som går ut på att vara en skyddande och observerande närvaro för utsatta
människor i Palestina. Johanna, 30 år från skånska Ljungbyhed, har upplevt
hur det känns att få tårgas i ögonen och varit rädd, men som hon säger ”det
är farligare för palestinier” . ”Jag har följt åtta palestinier och med hjälp av bilderna tolkat deras syn på ockupationen, deras upplevelser och drömmar. De
drömmer om sådant som vi här bara tar för givet”, berättade hon för lokaltidningen i Kristianstad. Utställningen heter ”Jag har en dröm” och ja, namnet är
inspirerat av Kings berömda tal. Människorna hon mötte hade oftast betyd-
26
”Vi tycker inte det
känns bra att lussa på
ett företag som gör
vapen, till exempel
missiler som dödar
människor.”
De 11-åriga tvillingarna Ellen
och Jonna.
ligt mindre drömmar än King, till exempel att lättare kunna ta sig till arbetet.
Drömmer hon själv om fred i det oroliga området? ”Innan trodde jag att det
var kört, att det aldrig skulle bli fred i Israel och Palestina. Men jag har träffat
så många från båda sidor som är hoppfulla och som brinner. Jag tror ingen
grupp kommer bli hundra procent nöjd men jag tror att det går.”
Jonas, Ellen, Jonna, Sofia och Johanna är alla exempel som inspirerar. Ibland
hamnar vi i situationer i livet då vi själva kan och orkar handla som dem. Men
det är viktigt att komma ihåg att alla som engagerar sig behöver stöd och
uppmuntran. Även om vi själva inte alltid orkar leva som Martin Luther King
kan vi göra stor skillnad genom att sprida och prata om goda exempel, uppmuntra de vi tycker gör något bra och gå med i, eller på andra sätt stödja
organisationer som Kristna Fredsrörelsen - och därmed skapa möjligheter för
människor att stå upp för mänskliga rättigheter och förändra världen.
Vad skulle du vilja att man sa på din begravning?
Två månader före sin död höll King en predikan kallad The Drum major
instinct i Ebeneezer church i Atlanta, kyrkan där han växte upp. I predikan
lyfte han faran i att vilja vara förmer än andra, att alltid sträva efter att gå
först, så som en trumslagare som går främst i ett marcherande band. Ofta
var det King som syntes i media och vid massprotester under medborgarrättsrörelsens storhetstid på 60-talet i USA. Men det var ingen roll som han
egentligen själv hade valt. Den hade valts åt honom. Vem som syns mest
eller får leda en rörelse är långt ifrån viktigast, förmedlade han i sin predikan. Däremot är det viktigt hur man förvaltar sitt liv, vad man gör av sina
egenskaper och gåvor. I slutet av predikan talade han om sin egen begravning. ”Jag skulle vilja att någon sa på den dagen att Martin Luther försökte
att älska någon. Jag skulle vilja att någon sa på den dagen att jag försökte
ha rätt när det gällde krigsfrågan. Jag skulle vilja att någon sa på den dagen
att jag försökte att älska och tjäna mänskligheten.”
Diskussionsfrågor
• Vad skulle du vilja att människor sa om dig vid din begravning?
• Vad finns det för problem med att se King som ofelbar?
• Det finns många utmaningar i världen att ta tag i. Vilka skulle
du helst engagera dig i?
• Ellen, Jonna, Jonas, Sofia och Johanna – kan du känna igen
dig själv i dem? Varför eller varför inte?
• Hur bedömer du chanserna att ställa om vårt samhälle till något
som liknar det Korten beskriver som Earth community eller Kings
kärleksfulla samhälle? Vad måste till för att detta ska skapas?
27
”Jag har följt åtta
palestinier och med
hjälp av bilderna
tolkat deras syn på
ockupationen, deras upplevelser och
drömmar. De drömmer om sådant som
vi här bara tar för
givet.”
Johanna Petersson. följeslagare
i Palestina
”Jag skulle vilja att
någon sa på den dagen att Martin Luther
försökte att älska
någon. Jag skulle vilja
att någon sa på den
dagen att jag försökte
ha rätt när det gällde
krigsfrågan. Jag
skulle vilja att någon
sa på den dagen att
jag försökte att älska
och tjäna mänskligheten.”
Martin Luther King-dagen
Tredje måndagen i januari varje år.
www.martinlutherking.se