Transcript tonåring med en döende förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR
som har mist en förälder
Ulrica Melcher
Familjeterapeut
leg psykoterapeut & leg sjuksköterska
FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E
BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT
CANCER
Varje år får 50 000 svenskar cancer
9000 av dem har minderåriga barn
Tonåringar befinner sig i en sårbara livssituation med en allvarligt
sjuk och döende förälder med risk för framtida ohälsa
TONÅRING SOM NÄRSTÅENDE
● ”Osynliga”
● ”Silverfiskar”
● ”Fåordiga”
TONÅRSTID
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Frigörelse
Vuxenblivande
Kroppen
Identiteten
Sexualiteten
Söker inte alltid stöd hos vuxna
Frånvarande
Behov av att vara smälta in i sitt sammanhang
Sårbara
Tar ett större ansvar
ANKNYTNING – FÖRÄLDRA- BARN –FÖRHÅLLANDE
(JOHN BOWLBY)
● Förmågan att hantera separation och förlust är beroende av
vilka anknytningserfarenheter tonåringen och deras föräldrar
bär med sig
● Trygg eller otrygg anknytning
● Organiserad anknytning eller desorganiserad anknytning
● Många tonåringar betraktar anknytningsbanden till föräldrarna
mer som en begränsning medan andra kan använda sig av
samma band för att utvecklas och bli mer självständiga
TRYGG ANKNYTNING
• Större förmåga att trösta och lugna sig själva
• Kan hantera ensamhet och ett visst mått av separation
utan att inre balans hotas
OTRYGG ANKNYTNING
• Mer komplicerad
• Saknar tilltro till förälderns förmåga att hjälpa dem
hantera svåra känslor
• Känslor som längtan, ensamhet, övergivenhet och vrede
kanske hålls på plats genom att andra känslor aktiveras
såsom skuld, skam och självanklagelser vilket kan
generera symtom av övervägande inåtvänd karaktär tex
ångest, depression
• Leda till avståndstagande och ambivalens till den person
som förknippas med den grundläggande tryggheten
TONÅRING MED EN DÖENDE
FÖRÄLDER – TONÅRINGARS UPPLEVELSER
• En sårbar livssituation
• Risk för framtida psykisk ohälsa
TONÅRING MED EN DÖENDE FÖRÄLDER
- TONÅRINGARS UPPLEVELSER
● 20 intervjuer
● 10 tonåringar
● 7 pojkar
● 3 flickor
● 14 -17 år vid sin förälders död
● 3 -12 månader efter att de förlorat sin förälder
● Vårdtid inom palliativ vård 1 vecka – 11 månader
FRÅGESTÄLLNING
Hur upplever tonåringar att ha en svårt sjuk och
döende förälder?
• Upplevelse av den egna livssituationen
• Upplevelse av familjens livssituation
• Upplevelse av delaktighet
• Upplevelse av förberedelse
FRÅGOR JAG STÄLLDE TILL
TONÅRINGARNA……
● Berätta om din förälders sjukdom..
● Vem berättade för dig om din förälders sjukdom?
● När förstod du att din förälder var döende?
● Med vem pratade du med om din förälders sjukdom?
● Hur kände du och hur klarade du av situationen?
● Hur påverkades ditt och familjens liv?
● Av vem fick du stöd?
Samtliga tonåringar hade bristande
kunskaper om sin förälders sjukdom och
symtom och hur behandlingen påverkade
deras förälder mående
RESULTAT
Ensamhet
Anpassning
Förberedelse
Ansvar
ANSVAR
● Samtliga tonåringar upplevde ett ökat ansvar
Ansvar
ANSVAR
Ansvar
● Ansvar för sig själva
● Ansvar för den sjuke föräldern
● Ansvar för den friska föräldern
● Ansvar för syskon
● Ansvar för hemmet
”JAG BLEV VERKLIGEN HELT GALEN SÅ, SÅ
ATT MAN VAR JU STÄNDIGT OROLIG SÅ
KLART”
● Upplevelse av ansvar för den sjuka föräldern var extra
starkt hos en tonåring som beskrev sig ha en nära
relation till den sjuka föräldern
Ansvar
”VISSA SÄGER ATT DET ÄR FÖR MYCKET ANSVAR MEN
JAG TYCKER INTE DET. JAG TROR ATT JAG HADE
MÅTT SÄMRE OM JAG INTE HADE GJORT DET”
● En tonåring berättade att omgivningen ifrågasatte ansvaret
som tonåringen tog för den sjuka föräldern.
Ansvar
”JAG VAR OROLIG FÖR MAMMA…ATT HON SKULLE BLI
DEPRIMERAD …NÄR PAPPA DOG..”
”HON VAR DÄR STÖRRE DELEN AV DAGEN….DÅ
FÖRSÖKTE JAG SE TILL ATT DET FANNS NÅGOT ATT
ÄTA NÄR HON KOM HEM”
● Ansvaret för den friska föräldern var extra påfallande hos
de tonåringar som stod sin friska förälder nära
Ansvar
”..JAG BETER MIG INTE SÅ NERE OCH
DEPRIMERAD NÄR JAG ÄR HEMMA FÖR DÅ
TÄNKER JAG ATT DET BEHÖVER INTE DOM...”.
● Samtliga tonåringar tog ett ökat ansvar för sig själva
Ansvar
”MAN VILLE INTE SÄGA TILL HENNE ATT
MAMMA KOMMER ATT DÖ”.
● Några av tonåringarna hade yngre syskon som de
upplevde sig ha ett ökat ansvar för
Ansvar
ENSAMHET
● Upplevelse av ensamhet var genomgående för samtliga
tonåringar
Ensamhet
”HON VAR NÄSTAN ALDRIG HEMMA”
Ensamhet
● Deras dagliga liv förändrades och de fick i högre
utsträckning klara sig ensamma, ta hand om
hushållsuppgifter och husdjur....
ANPASSNING
● De anpassar sig till den nya livssituationen med en sjuk
och döende förälder genom att vara lojal sina föräldrar
Anpassning
TONÅRINGARNA VAR LOJALA SINA
FÖRÄLDRAR
● ”Hon ville att alla skulle kämpa med henne…vara
jätteglad när det gick bra och när det inte gick bra, det
kommer att gå bra nästa gång, nu kör vi!”
Det kunde leda till förvirring och ambivalenta tankar för
tonåringen….
● ”Sa hon så för att vi verkligen skulle känna så eller typ
undvek hon att vi skulle tänka mer realistiskt?”
UNDVIKANDE AV ATT TALA OM
SJUKDOMEN
● ”Ville kanske inte tänka på det, att hon skulle dö….hade
väl dödsångest och ville inte lämna sin son…”
● ”Man fick ju svaret att typ, ja det är bra, så man trodde ju
fortfarande inte riktigt…så det var väldigt svårt att förstå
att han, ja skulle dö förr eller senare…”
”KANSKE LÅTER LITE HEMSKT MEN MAN VAR
LITE VAN”
● Flera av tonåringarna beskrev att det blev till en rutin att
leva med en sjuk förälder
FÖRBEREDELSE
● För att förstå att föräldern är svårt sjuk och döende var
tonåringarna beroende av den information de får av sina
föräldrar och de förbereder sig genom att iaktta den sjuke
förälderns symtom och därmed förstå
Förberedelse
SAMTAL OM SJUKDOM OCH DÖD
● ”mamma pratade ju mycket med mig för hon visste ju att
pappa sa ingenting…”
Förberedelse
”MAN BÖRJADE TÄNKA MER OCH MER ATT
DET INTE GÅR BÄTTRE PÅ SAMMA SÄTT SOM
TIDIGARE”
● För att förstå och förbereda sig på sin förälders död
observerade de sin förälder, noterade och reflekterade
över förändringar och jämförde hur förälder mådde från
dag till dag
Förberedelse
”MAN FÖRSTOD INTE RIKTIGT ATT HAN
SKULLE DÖ MEN MAN FATTADE JU DET I
BAKHUVUDET, LÄNGST INNE”
● Tonåringarna förberedde sig på att förlora sin förälder
genom att försöka skapa förståelse på olika sätt, genom
att iaktta den sjuke förälderns mående och att tolka given
information de fått av sina föräldrar och jämföra med den
sjuke förälderns tidigare mående
Förberedelse
BEHOV AV STÖD
● För att klara av den förändrade livssituationen med en
sjuk förälder beskrev samtliga tonåringar att det var
viktigt med stöd
STÖD FRÅN FÖRÄLDRAR
● Tonåringarna berättade att de i första hand önskade stöd
av sina föräldrar. Samtliga tonåringar upplevde sig ha
haft mer eller mindre stöd av sina föräldrar, av båda eller
den sjuke förälder eller friske föräldern
”vi har inte behövt gå någon annanstans för att prata.. för vi
har alltid haft varandra.. och vi kan snacka om allting..”.
STÖD FRÅN OMGIVNINGEN
● Förutom stöd av föräldrar fick tonåringarna stöd av
släktingar, grannar, vänner, skolkamrater, lärare,
mentorer och husdjur
En av tonåringarna beskrev tillvaron i skolan;
”där tänker man inte lika mycket på det för där gör man en
massa andra saker ”
STÖD FRÅN VÅRDEN
● Ingen av tonåringarna sa sig ha haft stöd för egen del
från vården eller blivit erbjudna stöd av vården under
förälderns sista sjukdomstid.
● Samtliga tonåringar upplevde att den sjuke föräldern fått
god vård den sista sjukdomstiden
● De upplevde tillit till vårdpersonalens kunskaper om
behandling och inte någon av tonåringarna var kritisk till
den vård föräldern erhållit.
● Samtliga tonåringarna beskrev oklarheter över
sjukdomens framskridande och hur behandlingarna
påverkade deras sjuka förälder.
MOD ATT MÖTA TONÅRINGAR
● Ta kontakt
● Dröj dig kvar
● Var inte rädd för tystnad
● Ta ansvar, prata mer
● Normalisera
● Tänk högt utan att ställa frågor
● Stöd deras föräldrar att tala med dem
STÖD
● Behov av normalitet
”känsla av att vara som vanligt”
”Slippa tänka på det som är jobbigt”
● Frigörelse - Närhet
● Ansvar – Stöd
KUNSKAPER MINSKAR ORO
● Att få ta del av både bra och dåliga besked
minskar risk för känsla av utanförskap
samt gör tonåringar delaktiga
REFLEKTIONER & FRÅGOR
● Hur viktiga är vårdpersonalen?
● Hur kan vi få tonåringar att känna sig involverade?
● Organiserat stöd till föräldrar och tonåringar,hur?
● Stöd i det dagliga arbetet, under vårdtiden, efter vårdtiden,
hur?
● Samarbete mellan enheter!