Transcript Petrusbladet 1/2013

N YHE TE R
F RÅ N P E T R U S
FÖ R SA M L I N G
1•2013
sid 2
Födelse och död sid 4
Gemensamt Ansvar
insamlingen:
Traditioner
och nya sätt
sid 5
Petrus nya
hemsida:
Den var
för mörk …
sid 6
Gnistan:
Filmen Monday
sid 6
2
NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING
Karneval och fasta
K
Ledaren
tid. Enkelhet i klädseln och aska i
håret signalerade ett avhållsamt
liv i bön.
I den protestantiska världen dit vi lutheraner också räknar oss tar vi i allmänhet lätt på
uppmaningen att fasta. Hur kan
vi fasta? Från vår tid i Senegal
på 70- och 80-talet kommer jag
ihåg att katolikerna avhöll sig
från att äta kött, i stället hade de
fisk på menyn. Det var en klar
markering att leva ett enklare
liv. Men fastan gäller inte enbart maten. Fastans uppgift är
att påverka hela vårt liv, kropp
själ och ande. Den som fastar
säger nej till att leva ett egoistiskt liv, ens egen vilja och önsk-
Goda nyheter
Montepuez. Moçambique 18.12.2012:
Den sista kvällen under vår missionsresa, var vi i
en stad som kallas Montepuez. En av mina vänner,
Jordan från USA, hade tidigare under dagen sagt
att han verkligen ville se Gud hela någon från en
allvarlig åkomma som blindhet eller dövhet.
Gud svarade på hans bön!
När vi kom fram till platsen där vi skulle predika
hade vi inte ens hunnit börja före en ung man kom
fram till Jordan för att få förbön. Han visade med
sitt kroppsspråk att han var döv.
Jordan började be för honom medan mannens
vän var där som teckenspråkstolk. Jag gick dit för
att hjälpa med översättningen från portugisiska till
engelska.
Allt efter att Jordan bad började mannen gradvis
höra mer och mer!
Vi blev riktigt ivriga när vi började se ett fantastiskt mirakel framför våra ögon. Vi sa saker till
honom och han visade att han nu hörde. Vi talade
med hans vän som hela tiden berättade hur många
procent bättre mannens hörsel höll på att bli. Mannens tal var knaggligt eftersom han inte kunnat
öva det på grund av sin långvariga dövhet. Men vi
bad att Gud skulle hela också hans talförmåga och
att han skulle få en påskyndad process i att lära sig
prata.
Mannen var så lycklig och ville följa med oss när
vi åkte därifrån! Vi berättade för honom att det
var Jesus som hade botat honom, bara för att han
älskar honom och dog för honom.
ningar får inte stå i centrum.
Det här går stick i stäv mot det
som är tidens melodi. Jörn Donner, en av vårt lands mest kända
författare och filmskapare, sade
i det poplära TV programmet
Skavlan att Ingmar Bergman en
gång gav honom rådet: Var trogen mot dig själv! Det är alltså
du, din vilja och dina önskningar som står i centrum. Om vi lever enligt det rådet ignorerar vi
och sårar våra medmänniskor.
Mirjam Kalland skrev för
ett par veckor sedan i Hufvudstadsbladet att barnens och de
ungas välfärd är ett honnörsord
i många festtal, men ändå mår
många väldigt dåligt. Bibeln talar om att vi skall älska vår nästa
som oss själva. Det gäller också
barn och ungdomar. Det innebär något helt annat än Ing-
mar Bergmans råd. Jesus säger
i Luk.9:23-24:” Om någon vill
följa mig, skall han förneka sig
själv och varje dag ta sitt kors
och följa mig. Ty den som vill
bevara sitt liv skall mista det,
men den som mister sitt liv för
min skull, han skall vinna det.”
Det har i olika undersökningar
konstaterats att fastan är bra för
vår hälsa, men den är framför
allt bra för vår andliga hälsa. Att
fasta betyder att vi säger nej till
oss själva och vårt självcentrerade liv. Under fastetiden behöver vi ta mera tid till att tänka på Gud, att hans vilja får ske
i vårt liv.
Till en rätt fasta hör bönen. Be
till Gud om att du får en personlig tro på Jesus Kristus. Be att
Guds kärlek inspirerar dig till
att hjälpa och tjäna din nästa.
En bibelvers för våren:
”Om din broder har begått en synd, så gå och ställ
honom till svars enskilt, mellan fyra ögon. Om han
lyssnar på dig, har du vunnit din broder.”
Matteus 18:15
BENGT LASSUS
KYRKOHERDE
Får inte nog
J
ag ligger alldeles stilla
och tittar på honom.
Och jag kan inget annat.
Trots att det är natt och
jag är trött. Han sover och
jag borde göra samma sak.
Men jag kan inte, jag kan
bara titta. Andas. Ta in allt
som har hänt. Allt som nu
är. Han är ett halvt dygn
gammal, min son Arvid.
Jag får inte nog av honom. Av alla människor
och ting i mitt liv är han
den som funnits där allra
kortast tid och ändå finns
redan nu ett band mellan oss som jag där och då
vet att ingenting någonsin
kommer att kunna klippa
av. Jag lovar mig själv, honom och Gud att jag ska
vara den bästa mamma
han kan tänka sig om jag
bara får behålla honom.
Och sedan lovar jag det
en gång till. Och ännu en.
Kolumnen
Han är frisk och välmående och risken att han
ska tas ifrån mig är rationellt sett väldigt liten.
Med mitt modershjärta
sett är den överhängande. Oddsen är inte på vår
sida, känns det som. Det
känns för bra och för stort
och jag vill nästan ta till
klichén som säger att det
är för bra för att vara sant.
Han är för bra för att vara
sann. Att som liten bristfällig människa få förvalta ett människoliv är
stort. Jag tror det är sunt
att man känner sig liten.
Att uppgiften känns nästan för fantastisk. Jag har
flera gånger hört människor utan gudstro säga
att de blev nästan religiö-
sa när de fick barn. Trots
att jag själv redan har
min tro förstår jag precis vad de menar. Man är
nära livgivaren själv när
man är nära en nyfödd.
Och man vet åtminstone
de där första dagarna att
man är helt beroende av
Honom när den gåva man
fått att förvalta är större
än någon gåva en människa egentligen kan klara av.
Jag ligger alldeles stilla
och tittar på honom. Och
jag kan inget annat. Det
är inte natt och jag är inte
trött. Ingen av oss borde
sova. Och jag kan bara titta. Andas. Ta in allt som
nu är. Han är fyra månader gammal, min son Arvid. Jag får inte nog av ho-
JOY TUTTLEBEE
Vittnesbörden kommer från församlingsmedlemmar i Petrus
eller från vänner och bekanta till dem.
Då finner du livets mening. Då
vinner du ditt liv.
Jag önskar dig en välsignad
fastetid och en Glad Påsk!.
SOF
arneval – ett långt tåg av
glada människor som
sjunger och dansar samba, blomsmyckade bilar, folk som trängs
och festar på soliga gator och
stränder. Vi har sett de här bilderna från Sydamerika och Rio
de Janeiro. Hur hör en karneval
ihop med fastan? Ordet karneval kommer från latinet och
betyder ”farväl till köttet”. De
sista veckorna före fastan inleds
ordnas karnevaler i framför allt
den katolska världen. Med karnevalerna säger man farväl till
de köttsliga fröjderna och går in
en 40 dagars fasta före påsken.
Man vill leva ett enklare liv. När
jag skriver det här är det askonsdag, fastans första dag. Att klä
sig i säck och aska är ett gammat
uttryck för den fastetradition
som man praktiserade på Jesu
t
all
i
tt
Jesus mi
Kyrkhelg i Helsingfors 15–17.3.2013
i Munksnäs kyrka och församlingssal
Gästtalare Helge Pahus (Danmark)
nom. Jag tror inte jag är
den enda. Jag vet att hans
pappa och hans syster
känner likadant för den
lilla varelse som blev vår
i höstas. Och jag tror att
Gud själv också tittar på
honom med ännu större fascination än vi. Med
en kärlek som överträffar
vår. Han får verkligen aldrig nog. Av någon av oss.
AMANDA AUDAS-KASS
NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING
3
Fyra frågor till språkforskare Caroline Sandström,
församlingsrådets nya vice ordförande
Hur har det varit att sitta
i församlingsrådet?
Det har varit intressant
och vi har sakta jobbat oss
framåt. Vi har ju olika teologiska åsikter inom rådet
vilket är positivt men också jobbigt och utmanande. Vår grupp ställde upp
i församlingsrådsvalet för
att få diskutera och ändra
på vissa saker men något
slags stark partidisciplin
har vi inte. Snarare har vi
var för sig kommit fram till
vissa ståndpunkter som vi
står för när en fråga går till
röstning. Ofta är det dessutom väldigt snåriga etiska
frågor som vi jobbar med.
Andra frågor kan igen vara
enkla i sak men svåra att
lösa av till exempel ekonomiska orsaker.
evangelisk lutherska kyrkan. De frågorna vill jag
föra fram också i Petrus.
Samtidigt förstår jag att
det finns mänskor med andra åsikter. Då är det verkligen viktigt att vi försöker
diskutera och respektera varandra. I ämbetsfrågan till exempel finns det
helt skilda åsikter inom
församlingsrådet. I den
frågan tycker jag att vi
skall kunna ha gudstjänster med kvinnliga präster
men också respektera dem
som inte vill ha det.
Vad vill du jobba för?
Jag ligger själv nära folkkyrkan och de allmänna
beslut som fattats inom
Hur påverkar din tro det
jobb du gör i rådet?
Jag tycker att tron är
grunden i kyrklig verk-
Caroline Sandström diskuterar hellre inom kyrkan än
vänder sig bort från den.
samhet. På grund av mitt
yrke har jag ändå svårt att
förbise den språkforskande biten i mig själv då jag
läser en bibeltext. Det gör
att jag har svårt att tänka mig att precis varje ord
är givet direkt av Gud. Jag
tror att Bibelns texter är
sammanställda av mänskor och jag föredrar att
se Bibeln som en helhet.
Jag hör helt klart till en liberal falang inom kyrkan.
Men det som är viktigt i
min tro är att inte fördöma andra mänskor utan
att istället försöka förstå
och respektera dem.
Vad fick dig att engagera
dig i församlingen?
Tomas Sandell:
Israels sak blev min
– Mitt jobb går ut på
att upplysa allmänheten, och kristenheten i
synnerhet, om det som
händer i Europa och ute
i världen beträffande
attityder mot Israel,
och om antisemitismens tillbakakomst,
säger Tomas Sandell.
– Med hjälp av konkreta
fakta och genom att sätta dessa fakta i ett sammanhang försöker vi visa
att situationen i dag på
många sätt faktiskt liknar
det som var upptakten till
förintelsen på 1930- och
40-talet.
Kristen tro har
judiska rötter
Vikten av att stöda det judiska folket var något som
Tomas Sandell förstod i
ett tidigt skede. Han växte
upp i en kristen familj där
det var en naturlig del av
tron att det judiska folket
var Guds egendomsfolk.
– Att Jesus föddes i Israel, av judiska föräldrar
och fördes till det judiska templet för att omskäras är något som är svårt
att missa när man läser
Bibeln, påpekar Sandell.
Hela den bibliska historien har faktiskt en tydlig
fokus på det judiska folket.
Det var under åren
1994–2001 då Sandell arbetade i Bryssel som han
började märka hur isolerad Israel som nation faktiskt var i EU-sammanhang. Han märkte också
hur liknande tongångar
som hade hörts i Europa på 1930-talet började
återkomma.
Då upplevde han en
kallelse från Gud att med
de gåvor, den utbildning
och de kontakter han fått
börja engagera sig i frågor kring Israel. Vid samma tider började också
tanken om den europeiska koalitionen för Israel,
ECI, ta form.
Fristående
organisation
De som jobbar på ECI är
inte själva judar och har
heller ingen koppling till
den israeliska regeringen
eller till judiska organisationer. De är däremot personer som anser sig ha en
skyldighet att handla när
det ser orättvisor i samhället, och anser att de
som kristna har en spe-
Tomas Sandell håller kristenheten och myndigheter informerade om den växande antisemitismen i Europa.
ciell skyldighet att hjälpa
det judiska folket.
– Om det största problemet före förintelsen var
att kristna varken engagerade sig eller brydde sig,
så vill vi i dag motverka
en negativ trend genom
att vara ett aktivt språkrör
för de här frågorna. Vi vill
också föra fram dem inför olika nationella regeringar och internationella
myndigheter och förklara
att vi i den återkommande antisemitismen har ett
bekant problem.
Israel i medierna
I den diskussion om Israel som förs i tv och tidningar upplever Sandell
en obalans.
– Jag är orolig över den
dubbelstandard som til�lämpas. Till exempel är
det riktigt att omvärlden reagerar då mänskor lider eller dör då Israel ibland måste ta till
kraftåtgärder i den pågående konflikten. Men det
larm som uppstår i internationell media och ända
Jag kände att jag ville
göra någonting i och med
massutskrivningarna, och
de konservativa läger som
präglar den bild av kyrkan
som syns utåt. Jag ville
hellre komma in och diskutera inom kyrkan än att
vända mig bort från den.
Min tro är något som
jag burit med mig från
barndomen genom min
familj och genom söndagsskolan. Det har aldrig
varit dramatiska svängningar i den och det har
funnits tider då jag inte
levat som aktivt utövande
kristen. Men sedan hände
vissa saker som fick mig
att aktivera mig igen. En
av dem är vistelserna på
retreatgården Snoan på
Hangö udd.
Tiden jag spenderat där
är något som fördjupat
min tro och man kan kanske säga att något kallade
mig dit. Jag märkte att jag
började läsa notiser om
Snoan i tidningen och när
jag väl kom dit kände jag
hur viktigt det var för mig
att få vara där. För mig är
gudstjänsten också viktig.
Det ger mig otrolig kraft
att bara få sitta i kyrkbänken och känna mig liten.
Jag uppskattar speciellt
liturgin; syndabekännelsen och förberedelserna
inför nattvarden - mönstret som man delar med
kristna i alla tider.
Organisationen European Coalition for Israel, ECI, grundades 2004 av journalisten Tomas Sandell. ECI är ett
nätverk och en informationsbank som är i kontakt med
nationella och internationella myndigheter för att informera om den växande antisemitismen i Europa.
upp i FN:s säkerhetsråd
är oproportionerligt stort
om man jämför med vad
som händer t.ex. bara på
andra sidan gränsen i inbördeskrigets Syrien.
Där har 60 000 mänskor mist livet på knappa
två år, många av dem palestinier. Man frågar sig
var de mänskor som säger
sig bry sig om palestinierna och om de arabiska folken är då?
Sandell säger att den
israeliska armén är lika
mänsklig som andra arméer: det begås misstag
och man går ibland till
överdrifter eller svarar
med samma mått som de
som attackerar en. Men
ett exempel som kan vara
värt att nämnas i sammanhanget är den brittiska FN-kommendören
Richard Kemps uttalande. Kemp som har erfarenhet av hur FN-styrkor
skött sig i liknande pressade situationer har inför nationella parlament
vittnat att han aldrig sett
en armé som skött sig lika
exemplariskt som den israeliska.
Något som Israel kunde
sköta bättre är däremot
den första kontakten med
mänskor som reser in till
landet, påpekar Sandell.
Genom bryska kontroller
har man ibland förvärrat
situationerna vid gränskontrollerna. Den mänskliga kontakten är väldigt
viktig när det gäller hur
man formar sin uppfattning om Israel, påminner
Sandell.
Få vänner kvar
Att som kristen visa att
man verkligen bryr sig om
judarna och deras situation är ett av de mest effektiva sätten att beröra
en judisk persons hjärta,
menar Sandell.
– Israeler som vi kommer i kontakt med kan börja med att fråga vad vår
agenda på ECI går ut på,
men när de förstår att vi
inte talar i egen sak blir de
väldigt tacksamma. Många
av dem säger att vi är de
enda vänner de har kvar
idag. Nationerna och den
institutionella kyrkan har i
princip vänt Israel ryggen,
men det finns fortfarande
kristna som engagerar sig
och handlar liksom i den
bibliska berättelsen om
Rut och Boas där Rut säger
”Din Gud är min Gud, och
dit du går vill jag också gå.”
RUFUS HEDENGREN
4
NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING
”I
dag har jag hälsat på
Döden, / jag har tagit Döden i hand.” Så
inleder Bo Setterlind sin dikt
Möte vid elden. Den allvarsamma tonen och rädslan som vilar
över det oönskade mötet, ger
vika för en ny glädje vid upptäckten att ”Döden bar Mästarens drag”.
Något av samma allvar hand
i hand med en obändig glädje, fick jag uppleva nyligen vid
min fars dödsbädd.
Det kommer bud från sjukhuset: Pappas tillstånd har markant försämrats. Vi skyndar i
väg, går med raska steg genom
korridorer som blivit välbekanta under de två månader Pappa vårdats på sjukhuset. Han
ligger kraftlös i sin säng, andas tungt, men är vid fullt medvetande. Ovanför hans huvud
dinglar den glittrande spindeln, som yngsta barnbarnsbarnet tyckt att han behövde
”eftersom den blev så fin”.
Läkaren som några veckor
tidigare vägrade att ge några
som helst gissningar på beräknad livstid – ”för det blir nästan alltid fel” – säger nu att slutet är nära.
Sjukhuset visar sig ha ett
par rum avsedda för en anhörig som vill stanna över natten
med den döende. Jag tar mycket tacksamt emot erbjudandet
och installerar mig vid sjuksängen, sticker in handen mellan spjälorna och tar varsamt
Pappas hand. Vi har två dagar
och två nätter på oss, men det
vet jag inte ännu. Jag vet bara
att slutet är nära.
Tankarna flyger och far mellan
minnesbilderna som likt den
Möte med döden
skimrande spindeln tindrar i
skuggorna kring sjukbädden.
Det är allvar nu, och ändå ...
– Pappa, säger jag med tårar i
ögonen. Det är farligt att skala
potatis. Minns du det?
Potatisskalarhistorien hörde till upplevelserna under
vinterkriget. Plutonen närmade sig gränsen, det var den 30
november, och hela kriget låg
ännu framför de färska soldaterna som befann sig ”där någonstans” i närheten av en ria
vid en ängskant. Pappas grupp
kommenderades att skala potatis.
– Jag meddelade genast att
jag inte kommit till Näset för
att skala potatis, brukade Pappa inleda sin berättelse.
Han var ju kantänka redan
24 år, förlovad och på god väg
i faktorskarriären.
– Men de andra blev hotfulla,
för jag hade slingrat mig undan
skalandet redan ett par gånger,
och sa att jag får på käften om
jag inte skalar. Sur och arg gick
jag långsamt, kanske 200 meter efter de andra, då ett bombplan kom på låg höjd och fällde
bomber. Fyra av potatisskalarna stupade och några sårades. Dessa stupade var de första som begravdes i Sandudds
hjältegrav.
Han brukade avsluta histori-
en med att glatt konstatera att
det alltså var livsfarligt att skala potatis.
Till saken hör att han sedermera skalade många potatisar
under sitt drygt 97 år långa liv.
Pappa var en utmärkt kock.
Men chocken över den där
potatisdagen och de första stupade lämnade honom aldrig.
Och det fanns ju många andra
nära-ögat-händelser från krigsåren. Varje gång han berättade kände jag mig överraskad att
han klarade sig och att jag själv
nånsin kom till världen.
– Pappa, minns du ...?
Jag håller honom i handen
och vi bara ser stillsamt på varann. Jag fuktar hans torra läppar
med en bomullspinne, men kan
ingenting göra för att underlätta den rosslande, tunga andningen. Sköterskorna tittar in ideligen och är mycket vänliga.
En stilla frid sänker sig över
det lilla rummet. Allt som behöver sägas är sagt för länge
sedan. Pappas blick är stadig,
han vet vart han är på väg, han
gjorde bokslut över sitt liv för
några år sedan.
– Jag har talat med Vår Herre. Jag gick igenom allt jag
gjort, rätta och fel beslut, och
bad Gud om förlåtelse för allt
det som tyngt mitt samvete, sa
han åt mig med stort allvar. Så
att du vet.
Han visste att hans ord skulle
göra mig glad.
För en vecka sedan tog han
emot nattvarden. Då orkade han
ännu tala och tackade prästen,
sin svärson, med ett varmt tack.
Jag ringer till min man, som är
bortrest över dagen, till barnen, till min faster, den enda
som snart är kvar från den äldre generationen. Sedan ber jag
Fader Vår över Pappa. Gråten
tränger sig på, men jag försöker hålla rösten stadig.
– Pappa, säger jag. Du är ett
Guds barn och är i hans trygga
Fadershänder.
En stund senare har han nått
fram till porten som leder både
ut och in, ut ur jordelivet och
in i Landet där ingen död och
ingen plåga mera finns.
Ӏven om allt omkring var natt,
/ det blev en förklarad dag. /
Jag fruktade ingenting längre,
/ ty döden bar Mästarens drag.”
KRISTINA FERNSTRÖM
Eutanasidebatt med kristna läkare
Vill vi prioritera livet?
Finlands kristliga läkarförening ordnade i slutet av
oktober 2012 en paneldebatt om eutanasi under sitt
höstmöte i Helsingfors. Inbjudna deltagare var bl.a.
John Wyatt, professor i
etik och neonatologi vid
Londons universitet, överläkare Reino Pöyhiä från
Mejlans sjukhus anestesiologiavdelning och specialläkarne Irja Öun från Terhohemmet.
Juha Hänninen, överläkare på Terhohemmet,
har redan en längre tid efterlyst en debatt om döds-
hjälp för sådana dödssjuka
patienter som inte får tillräcklig smärtlindring med
vedertagen medicinering.
I olika enkätundersökningar har det också framkommit att över 70 % av
Finlands befolkning skulle
tillåta eutanasi.
Läkarkåren är däremot nästan 100-procentigt emot aktiv dödshjälp.
I Finlands Läkarförbunds
etikanvisningar från år
2006 står det att en läkare
skall avhålla sig från att ge
aktiv dödshjälp även om
lagstiftningen skulle änd-
ras och tillåta eutanasi.
Undersökningar visar
att de flesta som önskar
få dödshjälp vill det för
att inte vara andra människor till last i det skede
av livet när de är hjäplösa. Endast några procent
av de tillfrågade är rädda
för svåra smärtor.
Prof. Wyatt framhöll att
det enligt vårt kristna synsätt är Gud som gett oss livet som gåva, som en reflexion av hans varande, och att
livet i och med det endast
är i hans hand. Om vi bättre följde aposteln Paulus
uppmaning: ”bär varandras
bördor” (Gal 6:2) skulle inte
så många känna sig vara till
last, konstaterade han.
Wyatt påpekade också
att Nürnbergrättegången efter andra världskriget lärde oss att om lagstiftning och etik står mot
varandra, så är det etiken
som borde följas.
Under debatten framhöll också läkaren Tiina
Tasmuth från Cancerkliniken, att bara några procent av hennes patienter
har svåra smärtor trots
maximal smärtmedicine-
ring. Och för dem finns redan en annan vårdform;
s.k. palliativ sedering. Det
går ut på att en narkosläkare söver ner patienten
tills en naturlig död inträffar. Nersövningen kan göras så lätt,att man genom
att minska på dosen kan
”väcka” patienten,om någon anhörig vill samtala
med honom eller henne.
Professor Wyatt påminde vidare att det under
antiken var en av läkarnas
uppgifter att på befallning av makthavarna förgifta misshagliga pesoner.
En vändpunkt kom 200 år
före Kristus då den grekiska läkaren Hippokrates sägs ha gett upphov
till den s.k. läkareden.
I eden förbinder sig den
blivande läkaren att tjäna
sina medmänniskor med
humanitet och vördnad –
med livet som rättesnöre.
– I slutändan är det
bara fråga om priorireteringar, konstaterade Wyatt. Vill samhället satsa
resurser på den svårt sjuka patientens sista dagar?
GÖRAN LINDÉN,
specialist i allmän medicin
NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING
5
Gemensamt Ansvar stöder åldringarna
Kampanjen Gemensamt Ansvar genomfördes för första
gången år 1950. Den
har sedan dess nått
hundratusentals personer både i Finland och
utomlands.
På 1960-talet ville man
med en del av de insamlade medlen avhjälpa nöden också i andra länder.
År 1963 gick så en del av
pengarna till mänskor i
Ambo-Kavango i Namibia
där en hungersnöd brutit ut. Den lokala kyrkan i
Namibia var då redan bekant för många finländare
genom missionsarbetet.
I år startade insamlingen den 3:e februari
med president Sauli Niinistös tal. Följande dag
hölls postningstalko i Petrus församling för att sända ut inbetalningskort till
församlingsmedlemmarna.
Sextio procent av de insamlade medlen går i år
till att stödja den äldsta delen av befolkningen
i Kambodja. I landet dö-
Ett tjugotal frivilliga ställde upp på postningstalkot för att fylla kuvert,
stämpla broschyrer och umgås.
dades en stor del av landets unga vuxna av Röda
Khmererna på 1970-talet.
Barnen togs då omhand
av far- och morföräldrar
som nu lever som åldringar i ett land som saknar
pensionssystem och socialvård.
20 % av insamlingsmedlen, går till hemlandet och används i år till
olika projekt för att minska ensamheten bland åldringar.
När Helsingfors socialverk för några år sedan
gjorde en enkätundersökning, för att ta reda på
åldringarnas problem, var
just ensamhet och brist
på sällskap det största bekymret. Trettio procent
av åldringarna i Helsingfors är ensamma, antingen för att de är inflyttade
eller för att de närmaste
släktingarna och vännerna dött.
De insamlade pengarna
går till att grunda strukturer för att hitta de ensamma. I förlängningen kommer det också att finnas
behov av frivilliga som
besöker åldringarna.
Tio procent av medlen går till den insamlan-
Brita Illman har ställt upp i
församlingen med allt från
att fixa grillspett till att
ordna exotiska tårtcafén.
de församlingens egen
diakoni. Förra årets insamlingasresultat var i
Petrus församling 11 900
euro, 600 euro mera än
föregående år. Det blir
1,63 euro per församlingsmedlem, tre gånger så
mycket som genomsnittet
för de finska församlingarna i Helsingfors. Det
kan även nämnas,att det
bästa insamlingsresultatet I Helsingfors stift, 2,2
euro per medlem gjordes
av den fattigaste församlingen, Håkansböle finska
församling.
GÖRAN LINDÉN
4500 kuvert att fylla
Informationen om det
årliga Gemensamt
Ansvar-talkot har gått
ut på gudstjänster och
per post under vintern
och nu sitter kring 20
frivilliga i Hagasalen i
Södra Haga och stämplar broschyrer, fyller
kuvert, samtalar och
dricker kaffe.
När talkotraditionen riktigt fått sin början är det
ingen som minns.
– Talkot har funnits åtminstone i alla de 17 år jag
jobbat i församlingen, säger diakonissan Gunilla
Riska. Det varierar från
år till år hur många brev
vi skickar ut, men den här
gången har vi 4 500 kuvert att fylla och posta till
hushåll i församlingen,
fortsätter hon.
Under de senaste åren
har kampanjen fått mera
synlighet i gatubilden.
Det kan vara en av orsakerna till att summorna
man samlat in på Petrus
församlings område har
vuxit något.
– Det generösa givandet
kan också bero på att det
under den senaste tiden
gått lite sämre för Finland.
Man har börjat inse att det
finns många som behöver
hjälp också här i hemlandet, påpekar diakonissan
Nina Nybergh som i sitt
dagliga arbete ser den nöd
och ensamhet som kampanjen vill förebygga.
Att hälpa ger glädje
En annan som känner till
behoven som finns, speciellt hos de äldre, är talkoarbetaren Brita Illman
som fungerat som förmyndare åt flera över nittio år gamla åldringar.
– Det finns många som
behöver hjälp, men det är
få som känner till det. Själv
är jag här för att jag blir på
gott humör genom att ställa upp och träffa mänskor,
och gör jag någon nytta är
det desto bättre. Jag har
ställt upp på postningstalkot i över 10 år.
Att skicka ut information
om kampanjen per post är
ett sätt för församlingen
att ge synlighet åt insamlingen, men Salla Peltonen
som jobbar med kommunikationen kring kampanjen
berättar att man på senare
år också introducerat helt
nya metoder.
– Vi uppmuntrar mänskor att bland annat ordna
bruncher eller filmkvällar för sina vänner och på
så sätt samla in pengar. Ett
annat sätt är att starta sin
egna elektroniska insamlingssida. Där kan man t.ex.
lova att springa ett marathon eller ordna ett dansmarathon och be mänskor
donera pengar via de evenemangen, säger Peltonen som själv dansade loss
på den välgörenhetsfest
som ordnades på klubben
Circus i Helsingfors centrum i början av februari.
RUFUS HEDENGREN
Diakonissan Nina Nybergh tror att allt fler är
villiga att hjälpa de som har det jobbigt.
Pro Markus och Björkebostiftelsen
Östra delen av Petrus församling (det som förut var
Markus församling) har en egen stödförening, Pro
Markus Församling r.f. Genom föreningen kan man
utan långsam byråkrati ordna medel åt diakonin
vid nödsituationer. Man kan också stöda olika
delar av församlingens verksamhet t.ex. barn- och
ungdomsarbetet.
Föreningen kan motta donationer och testamenten. Det är även möjligt att vid t.ex.
födelsedagsuppvaktningar ordna med bidrag till
föreningen i stället för att motta blommor och
andra gåvor.
Om man vill att de medel man betalar in skall
gå till ett särskilt ändamål t.ex. ”julutdelning åt
hjälpbehövande”, kan man nämna detta i meddelanderutan.
Om man skriver in Pro Markus referensnummer
(1478) vid inbetalningen tar banken inte avgift för
att förmedla pengarna. Det här är också bra att
tänka på då man betalar in medlemsavgiften.
Björkebo sommarhem r.f. tar även gärna emot
gåvor och donationer. Björkebo är Petrus församlings lägergård i Vichtis där skriftskolläger
fortfarande ordnas.
Kontonumren till de båda föreningarna hittas på
sista sidan i denna tidning. Församlingens kansli
kan också ge närmare uppgifter.
Välkommen att fira
världsböndagen
i Södra Haga kyrka, fre 1.3 kl 19
6
NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING
Nya webbsidan:
… den blev det!
– Vi testade några
olika utseenden före vi
beslöt oss för den här
looken, säger kaplanen
Daniel Björk som varit
med om att utveckla
Petrus nya hemsida.
– De sidor vi ratade kändes lite för dystra. Vi ville att vår skulle kännas
fräsch, ljus och positiv. En
förhoppning är att man
skall få mer än man tänkt
sig då man besöker sidan,
att man märker att det i
församlingen finns mänskor som tar tron och Gud
på allvar utan att ta sig
själva på allt för stort allvar, säger Daniel Björk.
I och med skapandet av
den nya sajten tänkte en
arbetsgrupp igenom hurdan församling Petrus är
och vill vara, och hur man
kan få det att synas utåt.
Bland annat ville man lyfta fram bredden av verksamhet i församlingen:
de olika gudstjänsterna,
kretsarna, grupperna och
det rika musiklivet. När
man sedan skulle välja
den bästa metoden för att
bygga hemsidan fastnade
man för det enkla.
– Vi valde verktyget
Wordpress som gör det
lätt att publicera bild och
text på internet. Designen
ville vi att skulle göra sidan lättanvändlig. De som
söker info om t.ex. dop
och vigsel skall hitta lätt
fram, men man skall också enkelt kunna klicka vidare och läsa om kärnan i
den kristna tron.
– En sak som faktiskt
inte alltid är så självklar på
en kyrklig sida är den flik
vi satte in om Gud och om
Jesus. En annan sak som
känns rolig att ha med är
de många vittnesbörden
från vanliga kristna som
inte jobbar i församlingen. Under rubriken ”Därför tror jag” hittar man de
här vardagsnära texterna
om tro, säger Daniel.
In med det nya
Idén till att skapa en ny
webbsida hade funnits
länge, särskilt hos dem
som jobbat mycket med
den gamla sidan vars utseende och användbarhet
inte motsvarade behoven.
När man såg att grannförsamlingen Matteus gjort
en egen hemsida tyckte
man det var dags också
för Petrus.
– Det är inte svårt att
skapa en enkel och fungerande sida, det tar några personer ett få antal
arbetsdagar. Och det är
mycket viktigt att hemsidan fungerar bra eftersom nätet har kommit att
bli det naturliga sättet som
man söker information på.
En församlings sida måste
också ge ett bra första intryck eftersom många får
sin första kontakt till församlingen via just hemsidan. Den kontakten kommer inte längre genom att
tala med en präst eller ens
genom att ringa till kansliet, påpekar Daniel.
Generöst tänkande
– En av de bästa sidorna
jag själv besökt heter alphafriends.org och har
med alphakursen att göra,
en kristen kurs som betytt mycket för mig, berättar Björk. Sidan är full
med material och alla föredrag läggs kontinuerligt upp där. De som jobbar med sidan utvecklar
BARNKÖREN
Välkommen med i barnkören du som går i lågstadiet!
Rebecka övar fartfyllda låtar med roliga koreografier
i Malms kyrka på torsdagar kl. 16-16.45.
Vi uppträder på Palmsöndagen
24.3 i Månsas kyrka.
Häng
med
också!
Häng
med
dudu
också!
bra grejer och gör det sedan tillgängligt för andra
som är intresserade.
– Det är ett rikt och generöst sätt att se på sig
själv. Jag hoppas att också
vi kan vara en församling
som frimodigt och fritt
delar med oss.
RUFUS HEDENGREN
Gnistan
Filmskaparen Robert Hedengren har regisserat kortfilmen
Monday som är inspirerad av temat ”Bli som Jesus”.
Se filmen på adressen: http://vimeo.com/18994255
eller genom att skanna QR-koden med en smarttelefon.
NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING
7
Profilen
Namn: Rufus Hedengren
Ålder: 29 år
Familj: Gift med
Maria.
Arbetsuppgift i
Petrus: Informatör
Mitt jobb känns
viktigt för att: jag
får ge synlighet åt de
bra saker vi gör i församlingen.
Jag har alltid tyckt om att: skida
slalom och äta oliver.
Svårast känns det att: förlåta.
Men å andra sidan så: går livet
bara vidare om jag gör det.
En fin grej under min uppväxttid
var: min farfar som snickrade med
oss och lät oss skjuta med luftgevär.
I dag blir jag glad över: en kopp
riktigt gott kaffe och en kram.
... men ogillar: hyckleri
och feghet.
Vad jag helst sportar med: simning
och badminton.
Senast läst bra
bok: The Supernatutal Ways of
Royalty av Kris Vallotton.
En film som jag ger 5
stjärnor: Lincoln.
Min hemliga talang: jag talar rumänska så nonchalant att det låter
äkta.
Att tro på Gud betyder för mig att:
vara älskad.
Ett bönesvar jag aldrig glömmer:
mitt en-öriga mjukdjurs lejon som
kom tillbaka.
Det här vill jag kämpa för: att
mänskor skall få lära känna Guds
kärlek.
Namn: Christoffer Perret
Ålder: 36
Familj: Fru och 3 barn
Arbetsuppgift i Petrus:
Projektsekreterare –
jobbar med förvaltning,
organisations- och
ledarutveckling.
Mitt jobb känns viktigt
för att: en välfungerande
organisation får mer gjort, och
människor mår bättre.
Jag har alltid tyckt om att: läsa, lära mig
nytt, umgås med människor.
Svårast känns det att: jobbet aldrig tar
slut.
Men å andra sidan så: ser jag hur saker
och ting går framåt.
En fin grej under min uppväxttid var:
mammas bullar, somrarna på landet,
härligt fredagsmys med familjen.
I dag blir jag glad över: människor med
integritet.
... men ogillar: falskhet och
illojalitet.
Vad jag helst sportar
med: stavgång eller
fotboll med barnen.
Senast läst bra bok:
Building a Discipling
Culture av Mike Breen.
En film som jag ger 5
stjärnor: Sagan om Ringenserien.
Min hemliga talang: Schweizisk
ostfondue och Halo-spel.
Att tro på Gud betyder för mig att: Gud
är otroligt god, och han vill umgås med
mig.
Ett bönesvar jag aldrig glömmer: en
blind kvinna som jag (och många andra)
bad för som återfick sin syn.
Det här vill jag kämpa för: att alla skall
få ”lära känna Kristi kärlek, som går långt
utöver vad någon kan förstå” (Ef. 3:19).
Om kärlek och besvarad kärlek
En man med gåvan att
förmedla ord från Gud
sade för några år sedan
att Gud ville påminna mig
om ett tillfälle då Han
och jag fullständigt hade
mötts. Detta möte skall ha
burit mig genom livet. Jag
spärrade upp ögonen av
förvåning och tänkte att
en så avgörande händelse
borde jag väl komma ihåg.
Jag bad Gud visa mig
vilket möte Han syftade
på. Han lät mig förstå att
det hade skett i dopet. Vi
eller våra föräldrar kan
fästa all eller ingen betydelse vid handlingen. En
sak som åtminstone verkar vara säker är att Gud
tar det på fullaste allvar.
Ifall jag ska berätta varför jag tror, anar jag därför att det börjar från att
det är någon som har älskat mig först. Det fullständiga möte som sker
i dopet då jag blir till ett
med Jesus innebär att orden som hördes från himlen då han själv döptes
också gäller mig. ”Detta
är min älskade son, han är
min utvalde.”
Jag är alltså Guds älskade barn, och jag har tillgång till Hans rike. Detta faktum verkar ha burit
mig så tillvida att jag aldrig har haft problem att tro
på Guds existens. Den stora stötestenen har snarare
varit om Gud skall få ha någon inverkan på mitt liv.
Vid 15 års ålder hade
jag kommit så långt att jag
vid konfirmationen kun-
&EVRPSTTMWM7~HVE,EKE
F Y N DA
Välkommen på barnloppis på Vespervägen 12A, 2 vån. lördag
23.3 kl 10-14. Kom och fynda kläder (stl 50-130 cm), skor och
leksaker för en billig slant.
Lekhörna och enkel servering finns. Intäkterna från
försäljningen går till två finlandssvenska barnmorskor som
dagligen räddar liv i Afrika.
DONERA
Du som har hela och rena leksaker och barnkläder som inte
längre används hemma kan ta med dem till församlingens
musiklek-grupper eller föra dem till församlingens kansli på
Vespervägen 12A i Södra Haga före 22.3.
Kansliet är öppet vardagar kl 9-13. Du kan också lämna saker
kvällstid på tor 21.3 och fre 22.3 kl 17-19. Tack för din gåva!
K O N TA K TA
Susanna Pimenoff (050-3412183)
eller Majvor Sjövall (09-23407131)
om du har frågor eller vill hjälpa till.
de säga ja till Gud. I mitt
hjärta hade jag föredragit
att hålla det vid ett: vi försöker. Jag ville ha en bakdörr öppen om det inte
skulle fungera.
Några år senare ropade
jag till Gud: Jag vill veta
vad kärlek är! I Bibeln står
det att alla buden sammanfattas i att jag ska älska Gud över allt och min
nästa som mig själv. Det
står också att Gud är kärlek. Magkänslan bekräftade att jag skulle lära mig
vad kärlek är om jag lärde
känna Gud. Och omvänt.
Utropet följdes av en
suck: Jag är dålig på kärlek. Det var inget uttryck
för falsk ödmjukhet. Snarare var det en klarsynt
iakttagelse, som fyllde
sin uppgift. Jag bevarades från att försöka uppnå
målet på egen hand.
Den klara synen mattades av och in smög reservationer: Jag ville. Men
kanske vi inte behövde
ha så bråttom. Jag anade
att Gud och kärlek inte är
menat för halvmesyrer.
Det är något som pockar
på att få genomtränga allt.
Rädslan låg i vilket bråte
som skulle uppdagas om
jag lät Gud få tillgång till
varje skrymsle och vrå i
mitt liv.
Det är i sådana situationer det blir avgörande om
det fullständiga mötet var
Därför tror jag
en engångsföreteelse, eller om dopet är något jag
lever i. Dop är att dö med
Jesus för att kunna uppstå med honom. Låter jag
mig förenas med Jesus tar
han i sin offerdöd på sig
och betalar för alla mina
misstag, bördor och oförmåga. Får han röja dessa
hinder ur vägen frigörs
plats i mitt liv för samma
helige ande som förmådde uppväcka honom från
det döda.
Samme ande verkade
under Jesu liv i honom,
och gjorde det möjligt att
utföra de gärningar och
under han gjorde. Samme
ande finns i hans Far och
möjliggjorde kontakten
och kärleken dem emellan.
Jesus sade att hans efterföljare skulle göra det
han gjorde, och mer därtill. Hans liv visar hur
hans folk, som utgör hans
kyrka och brud, ska förbereda sig för hans återkomst. Det verkar som om
vår kärlek inte enbart ska
vara som ett spädbarns
instinktiva dragning till
en förälder. Den ska också
mogna till en vuxen kvinnas medvetna kärlek till
sin brudgum.
Idag är jag redo att säga:
Då Jesus kommer för att
hämta sin brud vill jag
tillsammans med den
världsvida kyrkan utan
reservationer och av hela
mitt hjärta, med all min
kraft och allt mitt förstånd kunna bedyra: Jag
älskar dig.
Det att Gud älskar mig
är redan ett budskap som
tenderar att övergå ens
förstånd, men jag anar
att det är då denna kärlek besvaras som de riktiga gnistorna slår till. Att
upptäcka bredden, höjden och djupet av denna
insikt borde ge tillräckligt
med mål och mening för
ett helt liv – och en evighet därtill.
Därför tror jag.
ELISABETH STUBB
NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING
Välkommen på kvinnobrunch!
lö 9.3 kl.10.30 i Hagasalen, Vesperv. 12 A.
Solveig Tulin:”Från ockultism till kristen tro”
Anmälan senast to 7.3: tfn 09-2340 7100
eller mail till: [email protected]
Vårens program
Gudstjänster
• Munksnäs kyrka (Tegelstigen 6),
följande söndagar kl. 10: 3.3, 24.3,
31.3 och därefter varje söndag samma tid. Nattvardsgudstjänst to 28.3
kl. 18.30. Gudstjänst fr 29.3 kl. 10.
• Åggelby gamla kyrka (Brofogdevägen 12), följande söndagar kl. 10: 3.3,
10.3, 17.3 och därefter varje söndag
samma tid. Dock ingen gudstjänst
31.3. Passionsandakt 25.3, 26.3 och
27.3 kl. 19. Nattvardsgudstjänst to
28.3 kl. 19. Gudstjänst fre 29.3 kl. 10.
Påskviglia lö 30.3 kl. 23.30. Gudstjänst också må 1.4 kl. 10.
• Puls-gudstjänst för alla åldrar, i
Månsas kyrka kl. 15.30 (Skogsbäcksvägen 15). Sö 3.3. 10.3, 17.3 och
därefter varje söndag samma tid,
förutom 21.4 då Puls börjar kl. 12.
Kom med du också! Söndagsskola
för barnen och pizzamingel efteråt
för alla. Vårens tema: Bibelns röda
tråd. Familjecafé i samband med
Puls sö 28.4 kl. 14.30.
• Kårböle kyrka (Gamlasvägen 6),
sö kl. 12: 3.3, 7.4 och 5.5. Nattvardsgudstjänst to 28.3 kl. 18.30.
• Malms kyrka (Kommunalvägen 1),
sö kl. 12: 10.3, 31.3 och 14.4.
• Norra Haga kyrka (Tolarivägen 1),
nattvardsgudstjänst to 28.3 kl. 17.
1.3–8.5.2013
29.3. I Malm (Kommunalvägen 1),
kl. 10 följande tisdagar: 5.3, 12.3, 19.3
och därefter varje tisdag samma tid,
förutom 26.3. I Munksnäs (Munksnäs
församlingshem, 2. vån. Bredviksvägen
10), kl. 10 följande torsdagar: 7.3, 14.3,
21.3 och därefter varje torsdag samma
tid, förutom 28.3.
Barnkör i Malms kyrka (Kommunalvägen 1), torsdagar kl. 16: 7.3, 14.3, 21.3
och därefter varje torsdag samma tid,
förutom 28.3.
Dagklubb i Baggis (Baggbölevägen
17), måndagar och onsdagar kl. 9.
För 2,5–5 åringar. Ledare Alice Sinko.
Anmälningar tas emot på tel. 040 090
59 87.
Konfirmationsövning och fotografering (Lekis 1997-födda) lö 13.4 kl.
14.30 och Konfirmationsmässa sö
14.4 kl. 13.30 i Munkshöjdens kyrka
(Raumovägen 3).
Tempeltjänarna träffas kl. 18: to 21.3
och ti 23.4 i Hagasalen, Vespervägen
12 A.
Kvinnobrunch i Hagasalen (Vespervägen 12 A), lö 9.3 kl. 10.30.
Lukasklubben för män träffas i Hagasalen (Vespervägen 12 A), kl. 19: må
11.3 och 15.4.
Förbön och tack i Munkshöjdens kyrka
(Raumovägen 3), kl. 19 följande tisdagar: 5.3, 19.3, 2.4, 16.4 och 30.4.
Bibelstudium i Malms kyrka (Kommunalvägen 1), kl. 18 följande söndagar:
10.3, 24.3, 7.4 och 21.4
Världsböndagen firas i Södra Haga
kyrka (Vespervägen 12), fre 1.3 kl. 19.
Bibelträff i Månsas kyrka (Skogsbäcksvägen 15), må kl.18: 4.3, 18.3,
15.4 och 29.4.
Lovsång och förbön i Åggelby gamla
kyrka (Brofogdevägen 12), sö 3.3 kl. 18.
Gemensamt Ansvar-konsert sö 10.3
kl. 16, med Elma Finnes sånger och
dikter i Södra Haga kyrka, Vespervägen 12. Medv. Lassus, Projektkör, M.
Rosengård-Bärlund, S. Djupsjöbacka,
O.Söderström, P. Hilli, Antti Jokinen,
Essi Jokinen, Andreas Forsberg m.fl.
Kyrkhelg i Petrus, Munksnäs kyrka
(Tegelstigen 6), fredag 15.3–söndag
17.3. Kyrkhelgens gudstjänst hålls 17.3
kl. 10. Medv. Torsten Sandell, Bengt
Lassus, Daniel Björk,Peter Hilli m.fl.
Kyrkhelgen radieras.
Mariamusik i Månsas kyrka (Skogsbäcksvägen 15), sö 17.3 kl. 19. Medv.
Petrus vokalensemble, Peter Hilli.
Musikandakt i Hagasalen (Vespervägen 12 A), må 1.4 kl. 18.
Musiklek i Månsas (Skogsbäcksvägen
15), kl. 9.45 följande fredagar: 1.3, 8.3,
15.4 och därefter varje fredag samma
tid. I Haga (Vespervägen 12 A), kl. 10
följande fredagar 1.3, 8.3, 15.4 och därefter varje fredag samma tid, förutom
Bibel-eftermiddag i Hagasalen (Vespervägen 12 A), to 14.3 och 25.4, kl. 14.
Vi vandrar tillsammans genom bibeltexter med profeten Sakarja. Stig-Olof
Fernström talar. Dessutom dricker vi
kaffe, handarbetar, ber och sjunger.
Dagscafé i Månsas kyrka (Skogsbäcksvägen 15), kl. 13 följande tisdagar: 12.3, 9.4, 23.4 och 7.5.
Familjecafé i Månsas kyrka (Skogsbäcksvägen 15), sö 28.4 kl. 14.30.
Stanna gärna på Puls-gudstjänst
efteråt.
Litteraturkrets i Månsas kyrka (Skogsbäcksvägen 15), ti 12.3 och 9.4, kl. 19.
Efter inledning följer fri diskussion över
en bok och dess författare. Man behöver inte ha läst den aktuella boken
eller vara insatt i litteratur för att delta.
Kaffe och te serveras. Aicka och Micke
Nyström leder.
Bibeldagar i Houtskär, 15–19.6. Program både för vuxna och barn. Mera
information från kansliet.
Vi förbehåller oss rätten till ändringar.
Medarbetare i Petrus
församling
Präster
Björk Daniel, kaplan
Bonde Niklas, församlingspastor
Kass Fredrik, församlingspastor, (faderskapsledig)
Lassus Bengt, kyrkoherde
Sandell Halvar, kaplan
Thylin Ronny, kaplan, (faderskapsledig)
2340 7128
2340 7124
050 432 3305
050 591 8795
2340 7110
2340 7221
050 551 4807
050 380 3920
2340 7224
050 522 9098
040 831 4876
Nybergh Nina, diakonissa
Riska Gunilla, diakonissa
Sandell Bodil, diakonissa
2340 7126
2340 7125
2340 7227
040 821 5983
050 576 8643
050 380 3925
2340 7141
2340 7142
2340 7230
050 323 2909
050 381 5952
050 560 9157
2340 7141
2340 7140
2340 7232
2340 7142
050 323 2909
050 409 0601
050 5296 464
050 381 5952
2340 7112
2340 7135 2340 7213
050 436 7406
050 379 5703
2340 7245 2340 7231 050 522 8684
050 414 7338
Fernelius Taru, vaktmästare
Elzohary Salme, vaktmästare
Sjövall Majvor, värdinna
2340 5350
2340 7131
050 584 6468
050 343 5990
Musiker
Björk Rebecka, musikledare Hilli Peter, kantor
Diakoniarbetare
Barnledare
Elo Benita, hjälpledare i Lukasgården
Fagerholm Nina, fritidshemsledare i Sockenbacka
Leskinen Susanna, ledare för barnarbetet
Lundström Marianne, fritidshemsledare
i Lukasgården
Martikainen Anne-Marie, fritidshemsledare i Tallkotten
Sinko Alice, dagklubbsledare
Ulfvens Gunilla, hjälpledare i Sockenbacka
Sekreterare
Lindqvist Monica, församlingssekreterare Hedengren Rufus, informationssekreterare Perret Christoffer, projektsekreterare
Ungdomsledare
Skogvik Ida-Marie, ungdomsledare Snickars Matias, ungdomsledare Övriga
Petrus församling har en ny hemsida. Kaplan Daniel Björk hävdar att
den är fräsch, ljus, positiv och lättanvändlig. Se om det stämmer på
www.petrusforsamling.net.
Petrus församling
Tfn (09) 2340 7100, Fax (09) 2340 7101
E-post [email protected]
Hemsida www.petrusforsamling.net
E-post till anställda: [email protected] (inte åäö)
Kansliet öppet må–ti 9–13, on 13–17 och to–fr 9–13.
Dessutom kvällstid enligt överenskommelse.
Adress Vespervägen 12 A, 00320 Helsingfors.
Förböns-e-post [email protected] Förbönsämnen ti 10–12
förbönskvällar 18–18.45 tfn 2340 7171
Pro Markus församling rf 134730-412282
Björkebo sommarhem rf 209220-110115
Pro Lukas rf 405515-227669
Pro Lukas referenser enligt sektorer: Förbönstjänst: 25043, Barn och familjearbetet 25302,
Där stödet bäst behövs 25315, Ungdomsarbetet 25373, Diakonin 25399
Pro Lukas tillhandahåller på kansliet kondoleans- och hyllningsadresser.
Verksamhetspunkter
Baggis, Baggbölevägen 17
Björkebo sommarhem, Nummela
Grindis, Skaldestigen 2
Kottby kyrka, Metsolavägen 14
Kånala kapell, Plöjarvägen 4
Kårböle kyrka och kapell, Gamlasvägen 6
Lukascentret, Hagasalen, Vesperv. 12 A, vån 2
Lukasgården, Munkstigen 2
Malms kyrka, Kommunalvägen 1
Munkshöjdens kyrka, Raumovägen 3
Munksnäs kyrka, Tegelstigen 6
Månsas kyrka, Skogsbäcksvägen 15
Norra Haga kyrka, Tolarivägen 1
Seuris, Månsasvägen 21
Sockenbacka kyrka, Sockengränden 4
Södra Haga kyrka, Vespervägen 12, vån 3
Viks kyrka, Agronomgatan 5
Åggelby gamla kyrka, Brofogdevägen 12
Nyheter från Petrus, årgång 5, nr 1/2013 Utgivare: Petrus församling, Vespervägen 12 A, 00320 Helsingfors. Ansvarig utgivare: Bengt Lassus.
Redaktion: Amanda Audas-Kass, Kristina Fernström, Stig-Olof Fernström, Rufus Hedengren, Göran Lindén, Mikael Nyström.
Layout: Jaagon Ab/Jenni Signell. Församlingen förbehåller sig rätten till ändringar. Följ med annonseringen i Kyrkpressen.
8