Transcript Nu ska Jenny lära sig sjunga ut

8
ALINGSÅS
ALINGSÅS TIDNING Fredagen den 5 april 2013
n n Kan en person som betraktar sig själv som
mer eller mindre tondöv lära sig att sjunga, mer
än bara i duschen?
Vår reporter Jenny Schagerlind fick en möjlighet
som hon inte kunde motstå, även om det satt långt
0322-67 00 00 l www.alingsastidning.se
inne. För att få svar på föregående fråga går hon nu
och tar sånglektioner på regelbunden basis. Och
skriver själv om äventyret.
Följ hennes resa mot en framtida ”sångkarriär”
med start i dag.
Nu ska Jenny lära sig sjunga ut
Jag har funderat i veckor, bollat
med min chef, bollat med min
man. Båda tycker att idén är
klockren och att jag självklart
ska ta chansen.
ALINGSÅS: ”Du verkar vara en person
som vågar hoppa på det mesta...” Var det
så hon skrev i sitt sms? Ja något åt det
hållet i alla fall. Hon har läst mig ganska
bra trots att vi bara träffats en gång
förut, sångpedagogen Helene Ek Bane.
Fast när det kommer till att sjunga brukar allt våghalsigt och äventyrligt i mig
vara som bortblåst.
Det är nämligen Helenes idé det här,
att jag ska ta sånglektioner och sedan
skriva om min resa i tidningen. Resa ja,
det är vad Helene tror, att jag ska utvecklas massor, att hon faktiskt ska kunna
lära mig att sjunga.
Jag skyndar mig att messa ett ”ja”
innan jag hinner ångra mig. Ja okej, jag
ställer upp. Men sedan tycker jag plötsligt synd om Helene. Hon vet inte vad
hon har gett sig in på. Hon tror att hon
ska coacha en reporter som bara underskattar sin förmåga en aning när hon i
själva verket har fått en totalt tondöv
människa om halsen.
MÅNDAG 25 FEBRUARI, KL 20.30.
Uppvärmning.
Vi börjar med en uppvärmningsövning
som Helene brukar köra med en del av
sina elever. Jag gör mitt bästa för att
härma de lustiga läten hon gör. Vi låter
som okastrerade hankatter brukar göra
i mars och jag får kämpa för att inte
brista ut i gapflabb.
– Du har ju inga problem att härma de
toner jag tar, säger Helene efteråt och
låter lite förvånad.
Det är i så fall inget mot vad jag är.
Kanske var det bara nybörjartur? Även
en blind höna kan väl hitta ett korn emellanåt...
– Det här gjorde vi för att värma upp
musklerna, förklarar Helene.
In i elden.
Sedan finns det ingen återvändo längre,
jag måste göra det; sjunga inför en annan
vuxen. Jag som i vanliga fall bara vågar
sjunga för barn. Eller rättare sagt för
mina barn. Helene förstår att det känns
läskigt, hon säger att det är som att blottlägga hela sin själ och... ja, ungefär så
känns det.
Jag får i alla fall välja sång själv och
tar Idas sommarvisa, som jag har sjungit för alla mina fyra barn då de legat i
magen. Den om någon borde jag kunna.
Helene kompar på pianot och sjunger
dessutom med de två första gångerna.
Efteråt har jag ingen aning om hur det
gick för det enda jag hörde var pianot
och Helenes vackra, starka stämma.
– Men jag hörde. Du har en fin sångröst. Och du låg rätt på tonerna hela vägen, förutom alldeles mot slutet.
Avslöjad.
Va! Jag fattar ingenting. Absolut ingenting.
Omtumlad av hela upplevelsen och
generad över berömmet kastar jag mig
över nästa uppgift, att sjunga sången
själv.
Jag känner inte igen rösten som ljuder
i rummet. Är den min? Plötsligt tycker
jag att Helene spelar fel. Det gör hon
naturligtvis inte. Det är jag som har
sjungit fel i alla år och plötsligt ligger
alla sura toner väldigt nakna. När jag
inte längre har någon annan röst att
följa blir det oftare fel och särskilt när
jag försöker ta i lite.
– Vad pinsamt det var att jag inte kunde ta rätt ton ens när du visade hur det
skulle vara, säger jag efteråt. Att jag fick
höja flera gånger för att hamna rätt.
– Det är inte pinsamt, invänder Helene.
Se det som att du letade och kom fram.
Att sjunga handlar inte bara om talang
FOTO: PATRIK SKOGLÖW
LÄSKIGT VÄRRE. Jenny Schagerlind brukar i vanliga fall inte sjunga inför andra än sina barn. Att ta sånglektioner är en helt ny erfarenhet.
utan mycket om övning och framför allt
om envishet.
MÅNDAG 18 MARS, KL. 19.45
Tillbaka hos Helene.
Hemma har jag övat några gånger på
läxan jag fick sist, Shania Twains låt
You’re still the one. Jag frågade barnen
vad det tyckte – sjunger mamma bra?
Och fick brutalärliga svar som man ju
ofta får av barn.
– Näe!
Jag och Helene värmer upp med några nya röstövningar medan vi väntar på
fotografen.
När Patrik dyker upp vill han gärna
höra mig sjunga men jag fegar ur och
ber Helene sjunga med mig. Och hoppas
att han är såpass upptagen med att fota
att han inte tänker så mycket på hur det
låter.
– Vi måste filma dig också, göra webbtv, flinar Patrik glatt.
– Nä du! Kanske sista gången då. Vi
får se...
Inspelningsdags.
När Patrik har gått tycker Helene att vi
ska spela in mig när jag sjunger Idas
sommarvisa. Efteråt kan jag plötsligt
inte bärga mig. Jag måste få lyssna. Nu.
Det kanske inte var så smart... Jag låter
som om jag sjunger inför en grupp hörselskadade barn.
Eller så var det smart. Nu vet jag ju
hur jag låter egentligen och behöver inte
gå på något smicker i fortsättningen.
Vi spelar in och lyssnar några gånger
till. Helene undrar om jag tycker att hon
vilseledde mig förra gången. Jag funderar. För att hon sa att jag har fin sångröst?
För att hon inte sa något om att jag pratsjunger? Ja, kanske lite...
– Men jag hör ju på din sång på ett
annat sätt än du gör själv. Du lyssnar
bara på det som hörs just nu, jag hör
potentialen, menar Helene.
Hon är rädd att dagens övningar blev
en sådan negativ upplevelse att jag inte
vill komma tillbaka. Men hon behöver
inte vara orolig, så lätt blir hon inte av
med mig...
JENNY SCHAGERLIND
HELENE OM...
FÖRSTA LEKTIONEN
”Jenny har en föreställning om att hon inte
kan ta en ton rätt och
att hon inte har någon
sångröst. Det är fel! När
vi sjöng tillsammans
motbevisade hon det
direkt. Hon kan använda sin röst och tampas
med ungefär samma
bekymmer som många
andra gör med vissa höga och låga toner. Det
finns en ovana att
sjunga vilket gör att vissa toner är svårare att
ta.”
ANDRA LEKTIONEN
”Jenny har varit jättemodig i dag som har
vågat spela in sig själv.
Det var först menat
som en dokumentation
för att kunna se hennes
utveckling, men Jenny
var snabb med att vilja
lyssna. Hon blev då
medveten om saker
som hon inte upplevde
när hon sjöng. Just nu
är sången ganska mycket talad och tonerna
binds inte ihop. Det blir
då ganska okontrollerad talsång. Hon avslutar också fraser mentalt
innan det är slut vilket
gör att det blir svårt att
hålla tonerna. När vi
jobbat upp de tekniska
kunskaperna kommer
det bli lättare både att
sjunga tonsäkert och
med mer legato.”
FOTO: PATRIK SKOGLÖW
HAR HON RÄTT? Helene Ek Bane är sångpedagogen som hävdar att alla kan lära
sig sjunga. Vi tänker testa om det verkligen stämmer...