Transcript Tjejernas lilla röda

T jejer nas l i l la röda
w w w. g i rl s1st . se
w w w. g i rl s1st . se
Menskalender
Markera i den när du har din mens. Se även den digitala kalendern på www.libresse.se
för att få påminnelse när det är dags för mens.
januari
1
2
8
9
3
4
5
februari
6
7
10 11 12 13 14
1
2
8
9
3
5
mars
6
7
10 11 12 13 14
1
2
8
9
3
4
april
5
6
7
10 11 12 13 14
1
2
8
9
3
4
5
6
7
10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
15 16 17 18 19 20 21
15 16 17 18 19 20 21
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
22 23 24 25 26 27 28
22 23 24 25 26 27 28
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
29 30 31
29 30 31
29 30 31
maj
Text och redaktion Mia Westlund, Ulla Rode
och Susanne Lindblad
Layout: Charlotte Ikjaer
Utgiven av Libresse
Tel. 020 - 73 55 00
ISBN: 978-87-85080-37-0
2:a upplagan 2009, reviderad mars 2012
Får kopieras med källhänvisning
4
1
2
8
9
3
4
juni
5
6
7
10 11 12 13 14
1
2
8
9
3
4
juli
5
6
7
10 11 12 13 14
1
2
8
9
3
4
augusti
5
6
7
10 11 12 13 14
1
2
8
9
3
4
5
6
7
10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
15 16 17 18 19 20 21
15 16 17 18 19 20 21
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
22 23 24 25 26 27 28
22 23 24 25 26 27 28
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
29 30 31
29 30 31
29 30 31
september
1
2
8
9
3
4
5
oktober
6
7
10 11 12 13 14
1
2
8
9
3
4
5
november
6
7
10 11 12 13 14
1
2
8
9
3
4
5
december
6
7
10 11 12 13 14
1
2
8
9
3
4
5
6
7
10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
15 16 17 18 19 20 21
15 16 17 18 19 20 21
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
22 23 24 25 26 27 28
22 23 24 25 26 27 28
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
29 30 31
29 30 31
29 30 31
T jejer nas l i l la röda
Hej!
Den här boken är till för dig. Den handlar om att komma in i puberteten och
få sin första mens.
Oavsett om du redan har fått mens
eller om den fortfarande är på väg dyker det upp en massa frågor:
Vad är mens, var kommer den ifrån,
vad händer när jag får ont i magen och
hur gör jag för att inte blöda igenom
kläderna första gången? Före mensen
startar har flickan flytningar. De fungerar som slindans reningsverk. Det är
helt normalt med flytningar i år före att
mensen kommer.
Vi har försökt svara på några av de vanligaste frågorna. Du kan också läsa mer
på www.girls1st.se.
I många kulturer ställer man till fest
den dag en flicka får sin första mens.
Även om inte vi ordnar någon fest för
dig vill vi gärna önska dig lycka till den
dag du får din mens! Det är ett tecken
på att din kropp fungerar precis som
den ska och att du är på väg att bli
vuxen.
;-)
Ha det bra!
Varför får jag mens?
där det kan befruktas så att du blir
gravid.
I äggstockarna produceras könshormout i
ner. De gör bland annat att det lossnar
t in
u
u
er d
ett ägg från en av äggså s
stockarna. Det kallas
för ägglossning, och
den inträffar alltid
äggledare
livmoder
två veckor innan
du får mens.
Ägget vandrar
genom äggledaren ned till
livmodern,
slida
äggstock
Om ägget inte befruktas gör sig livmodern av med det
blod och den slemhinna som annars
skulle ha skyddat
fostret inne i
livmodern.
Det är det som
kommer ut
som mens.
När kommer jag i puberteten?
Det första tecknet brukar vara att brösten
börjar växa. I början kan de kännas som
ömma knölar. Några får större bröst och
några mindre. Ett bröst kan vara större
än det andra. Inget bröst är det andra
likt. Flytningar är ett tecken på att man
är i puberteten. Det är vanligt att humöret går upp och ner. Bara för man har
fått bröst måste man inte också ha fått
mens. Ungefär varannan 12-årig flicka
har fått mens. Några får mens när de är
9-10 år, medan andra kanske hinner bli
15 eller 17 år. Man får ofta lite fetare hy
och kanske en och annan finne. En del
kan få så mycket finnar att
det kan behövas medicin.
Det varierar:
Det är normalt att människor är olika.
Du är
helt
normal!
Tänk om mensen kommer mitt
under gympan!
De flesta oroar sig för när den första
mensen ska komma. Tänk om den
kommer medan du äter i skolmatsalen
eller mitt under gymnastiken! Det är
säkert ingen överraskning för dig att
mensen är på väg. Brösten har blivit
något större och kanske också lite
ömma. Du har också fått lite flytningar.
Flytningar är en vitaktig vätska som
utsöndras från slemhinnorna i slidan
och körtlarna i livmoderhalskanalen.
De är till för att hålla slidan ren och
fräsch och minskar risken för infektioner. Du har också börjat få ökad hårväxt på könsorganet (det kallas könshår eller blygdhår) och under armarna.
Oftast kommer den första
mensen inom några år
efter att man börjat få
fflytningar.
Några flickor börjar svettas mera, och
då hjälper det att duscha varje dag och
att använda deodorant.
Ett gott råd
Det kan kännas tryggt att ha
ett trosskydd i skolväskan.
Om du lägger det i en liten
necessär eller ett pennfack
är det ingen som ser det. Ett
trosskydd räcker oftast
eftersom mensen inte
är särskilt riklig den
första gången.
I skolan kan man
ofta få en binda eller
trosskydd av
skolsköterskan.
Hur mycket blod kommer det
egentligen?
För vissa flickor ser den första mensen
mest ut som lite brunaktiga flytningar.
Andra flickor tycker att de blöder mycket, men oftast handlar det om ungefär
en halv deciliter under hela mensperioden. I kroppen bildas hela tiden nytt
blod, så du behöver inte vara orolig för
att blodet ska ta slut. De flesta blöder
mest de första dagarna, och därefter
avtar det gradvis. Normalt varar mensen i 3 till 7 dagar. Sedan är det 26
till 34 dagar (räknat från den dag då
mensen börjar) till nästa gång som du
får mens. Men det kan också hända
att mensen håller på i mer än 7 dagar
eller hoppar över en månad då och
då. Det beror på att din kropp inte har
kommit in i en regelbunden menscykel
än, men det kommer så småningom.
Varför blir mensen mörkare
efter ett tag?
Blodet rinner inte ut så snabbt när du
bara blöder lite. Därför hinner det bli
mörkt innan det kommer ut. Det är
även vanligt att det klumpar sig. Detta
är inget att oroa sig över. Det är helt
naturligt när blodet stelnar.
Så ser du ut
Det yttre könsorganet består av de
yttre blygläpparna, de inre blygdläp-
venusberg
klitoris
urinrör
slidöppning
analöppning
10
yttre
blygdläppar
inre
blygdläppar
mellangården
parna och klitoris. Om du för isär de
inre blygdläpparna kan du med hjälp
av en spegel se två öppningar.
Längst fram sitter urinrörsöppningen
och längre bak slidöppningen. Bakom
slidöppningen kan du se analöppningen. Området mellan slidöppningen och
analöppningen kallas mellangården.
I slidöppningen finns en krans av
slemhinneveck som kallas slidkrans.
Denna slemhinnekrans är elastisk och
blir mer tänjbar när man kommer i puberteten. Det är genom slidöppningen
som flytningarna och mensblodet kommer ut.
Slidkransen
Slidkransen är en kant av veckad och
lite oregelbunden, flikig slemhinna
som sitter i slidöppningen. Förr kal�lades det för mödomshinna och sedan några år kallas det slidkrans. Det
beskriver bättre vad det är. Det finns
alltså inte någon hinna.
Det är också en myt att tjejer blöder
vid första samlaget. Det kan hända
någon enstaka gång och är väldigt sällan. I så fall är det ofta som en flytning
som kan vara lite blodig. Om det sker
kan det bero det på att slemhinnan
kan vara olika tänjbar hos olika tjejer.
MY
T=
os
an
nh
ist
or i
Visste du att
de f lesta unga tjejer
kan använda tampong
och det påverkar inte
slidkransen, eftersom
den är tänjbar.
11
a
Vad ska jag välja?
binda?
?ajl äv gaj aks daV
eller tampong ?
Binda: Det finns bindor i en mängd olika storlekar och tjocklekar. Bindan läggs
Tampong: Med en tampong kan du röra dig helt fritt. Börja alltid med den mins-
i trosorna och har tejpremsor på utsidan så att den alltid hålls på plats. Det gör
ta storleken – mini. Tampongen suger upp mensblodet inne i slidan så att du
att du kan röra dig precis som du vill. Det finns också bindor som hålls fast med
alltid känner dig torr. Om du sätter in tampongen på rätt sätt känner du den inte,
hjälp av vingar. Bindan syns inte utanpå dina kläder, och idag är de så tunna att
och den kan varken flytta sig eller ramla ut.
du knappt kan känna dem. På förpackningarna kan du läsa mer om de olika storlekarna och vilken binda du ska välja om du har lite, normal eller riklig mens.
12
13
Om bindor
Dagens bindor blir bättre och bättre
och är mycket behagligare och enklare
att använda nu än vad de var när din
gammelmormor var ung. En binda ska
sitta kvar där du sätter den och absorbera så bra att du slipper vara orolig att
du ska blöda igenom dina kläder.
En bra binda är formad efter din
kropp, behaglig mot huden, diskret och
nästan osynlig. Den förhindrar att du
blöder igenom eller får fläckar på dina
trosor. Släng bindan i papperskorg eller
soppåse, aldrig i toaletten.
14
???
Visste du att
kvinnor själva stick­
ade sina bindor och
tvättade dem rena,
innan det kom fabriks­
g jorda engångsbindor
under 1940-talet?
Olika typer av bindor
Bindor finns i många olika storlekar.
En storlek heter Normal. Den kan du
använda om du blöder lite eller normalt mycket, och under mensens sista
dagar.
När du blir äldre kan du behöva
använda en binda för kraftigare mensblödningar och särskilda bindor för
natten. De heter Goodnight.
I dag är bindorna så tunna att de
nästan inte syns genom trosorna. Det
är bra att du själv kan bestämma om
du vill ha tajta byxor eller kort kjol när
du har mens.
15
Om trosskydd
Panik!
röd fläck, vita byxor!
Om det kommer lite blod på
En binda består av flera lager. Det översta
lagret, som är vänt mot din kropp, släpper
genom blodet så att bindan fortfarande känns
helt torr mot din hud.
I mitten finns ett absorberande lager som
suger upp blodet i bindan. Det består av
en kärna som är tillverkad av naturliga,
sammanpressade massafibrer.
trosorna går det lättast bort
med kallt vatten och lite salt
Du kan använda trosskydd för att absorbera flytningar, din första mens eller
om du blöder lite. Trosskydd finns i
olika storlekar.
Om du vill känna dig fräsch även när
du inte har mens finns det extra tunna
trosskydd som känns som en del av
trosan – de heter Libresse So Slim.
Kärnan minskar risken att mensen rinner
genom bindan eller tränger ut på troskanten.
Bindans undersida består av ett lager mjuk
plast som ger ett extra skydd mot läckage.
16
17
Hur sätter jag in tampongen?
Ingenting är lätt när man gör det för
första gången. Därför är det bra om du
övar. Det gör inte ont och du kan inte
träffa något som kan gå sönder. Ta god
tid på dig. Lås in dig i badrummet så
att du får vara i fred. I förpackningen
finns ett litet häfte som visar steg för
steg hur du ska göra.
Det är lättast att föra in en tampong
En dag kommer du inte
ens att tänka på att du
använder tampong
18
de dagar du blöder som mest, eftersom tampongen glider lättare då. Börja
alltid med den minsta tampongen,
Mini.
Självklart känns det lite nervöst och
spänt i början. Det gör att du spänner
musklerna i slidan så att det blir svårare
att föra in tampongen! Försök att slappna av och ta det lugnt. Kanske känner
du ett visst motstånd. Gör en liten
paus, tag ett djupt andetag och se om
du kan slappna av så det går lättare när
du försöker igen. När tampongen sitter
rätt skall du inte kunna känna den med
dina fingrar. Du skall heller inte känna
den när du sitter eller går.
ta det lug nt.........
ta det lugnt .........
ta det lug nt.........
...och hur får jag ut den igen?
Det är lätt att ta ut tampongen igen.
Dra bara i det lilla snöret, rulla in tampongen i lite toalettpapper och släng
den i papperskorgen. Spola inte ned
den i toaletten.
Tvätta alltid händerna innan du sätter in en tampong och efter du bytt.
På de följande sidorna får du
någ ra tips om hu r det går till
19
:
:
tvatta
handerna
R ät a
o c h u t snö
re
dra
i de t
t.
20
Öppna
örpackningen
genom att
dra i
bandett.
Sätt pekfingerspetsen mot
fördjupningen i
botten av tampongen och
ta bort den
översta delen
av plasten.
Sära försiktigt på blygdläpparna med din lediga hand
för att göra det lättare att
föra in tampongen. Slidöppningen sitter mellan
urinröret och analöppningen (se sidan 10).
!
Slappna av! Skjut försiktigt in tampongen
så långt uppåt och
bakåt som det går.
Om den stöter mot
slidväggen kan du
behöva ändra riktningen en smula.
tvatta handerna igen
Så sätter du in tampongen
:
:
Om du fortfarande kan känna tampongen ska den föras in lite till
(se bild 6 och 7). Snöret lägger sig i trosorna.
21
Kan jag gå på toaletten utan
att byta binda?
Om du blöder mycket är det bäst att du
byter ofta. Du kan till exempel byta varje
gång du går på toaletten.
Hur ofta ska jag byta
tampong?
Det hamnar ingen urin på tampongen,
och du kan därför själv bestämma hur
ofta du vill byta den. Om du använder rätt
storlek (liten tampong för små blödningar,
större tampong för kraftigare blödningar)
behöver du inte byta så ofta. Var tredje
22
till sjätte timme är tillräckligt när mensen
är som rikligast under de första dagarna,
och därefter räcker det att byta var sjätte
till åttonde timme. Då kan du känna dig
trygg hela tiden. Under natten behöver du
Så fungerar en tampong:
Tampongen fungerar som en liten svamp i
kroppen. Den suger upp blodet och fördelar
det jämnt inne i tampongen tills det blir dags
att byta.
Tamponger tillverkas av viskos med ett
silkeslent hölje. Ytan och den rundade
toppen gör dem lätta att föra in och enkla att
använda. Om du tycker att det är svårt att ta
ut tampongen kan du försöka med en mindre
storlek som har mindre sugförmåga och som
inte utvidgar sig lika mycket.
inte byta tampong. Sätt in en ny tampong
innan du går och lägger dig, och byt den
så fort du vaknar.
Vad gör jag med använda
bindor och tamponger?
Ett gott råd
Spola inte ned dem i toaletten, det kan
bli stopp i avloppet. Använd i stället en
papperskorg eller en påse på toaletten.
Du kan också rulla ihop bindan och
lägga den i förpackningen den låg i
när du köpte den, och sedan kasta
den i en vanlig papperskorg eller
soppåse.
pong ska hela tam­
När du byter tam­
pongen vara röd
– det är ett bevis
på att du använder
rätt storlek. Om den
fortfarande är delvis
vit kan du prova
en mindre storlek
nästa gång.
23
http://www.libresse.se
Fråga Libresse
fråga: Jag är 12 år och har I NGA bröst alls. Jag är helt platt.
svar: Hej och tack för d itt brev. Jag tror att detta är d in
första mens. Lycka till! Hälsningar, Libresse
Det är hemskt, och killarna i klassen retar mig för jag är
fråga: Jag är en tjej på 12 år. Jag har inte fått mens än
den enda som är utan... Är det så att en del inte får någ ra
men har ändå en fråga: Kan man få f ly tningar in nan man
bröst och är platta hela livet???
får mens? Jag vet inte om jag vågar berätta det för min
svar: Hej och tack för d itt brev. Vissa kvin nor har större
mamma. Men jag behöver ju någon slags binda mot f ly t-
bröst än andra, men helt platt under hela livet är det ingen
ningarna! Hoppas på svar. Louise
av oss som behöver vara. Du är säkert bara en av dem som
svar:
får vänta lite läng re. Någon gång i 20-årsåldern br ukar brös-
någ ra månader upp till ett par år in nan man börjar få
ten ha v u xit klart. Hälsn ingar, Libresse
mens. Alla kvin nor har f ly tningar. Det är kroppens sätt att
Hej och tack för d itt brev. Man kan ha f ly tningar
skydda sig mot in fektioner. Tag mod till d ig och prata med
fråga: Hej
Libresse! I dag hade jag f ly tningar som var helt
svarta. Vad kan det bero på? Jag tycker att jag snart borde
d in mamma. Hon vet vil ket skydd som är bäst mot f ly tningar. Hälsningar Libresse
få mens, Kan det ha något med det att göra? Kram från mig
24
25
»Mitt humör svänger,
jag blir sur och
hängig dagarna
innan mens – är det
normalt?«
SVA
R
»Det är något jag inte fattar.
Vad betyder det när de inre
blygdläpparna hänger
utanför de yttre?
Hur vanligt
är det?«
Alla flickor är olika. Hos vissa är de
yttre blygdläpparna mindre än de inre,
och det är därför de inre sticker ut. Det
är inte ovanligt och helt normalt.
Är det bara
ja g som
är s
26
åda
n?
Dagarna innan mens kan vara jobbiga.
Allt känns lite besvärligare än det brukar, och helst av allt skulle du bara vilja
stanna kvar under täcket hela dagen.
Det är inte alla som känner så här, och
det behöver inte kännas likadant varje
gång. Du kan också råka ut för att det
spänner lite i brösten, att du känner
dig sur och irriterad och får fler finnar
än du brukar.
Det bästa du kan göra är att bara
acceptera det. Gör någonting du verkligen gillar de här dagarna, gå på bio
med din vän, läs en bra bok eller ta en
skön joggingtur. Många upplever att de
är glada vid ägglossning! Det är normalt att humöret varierar!
27
Det är mycket vanligt att mensen är
oregelbunden, det vill säga att det inte
är exakt 26 - 34 dagar mellan två menstruationer, särskilt när du just börjat få
mens. Ibland kan det hända att du får
mens mer än en gång i månaden. Andra månader kanske det inte kommer
någon mens alls. Det är helt OK. Din
kropp behöver tid att vänja sig vid att
vara vuxen. Och du är inte ensam. Det
är faktiskt bara var tredje flicka mellan
11 och 16 år som har regelbunden
mens. Stress och miljöombyte kan
också göra att mensen dröjer.
När du har haft mens i något år brukar den bli mer regelbunden.
28
Du kan också
anvä nda
webbkalendern som f inns på
www.girls1st.se
Tips
Det kan vara en bra idé att
sätta ett kryss i kalendern
när du räknar med att få
mens nästa gång. Då är du
När var det nu jag hade
mens senast?
alltid beredd. Räkna med 26
till 34 dagar från den första
dagen för din senaste mens.
Om du till exempel
f ick mens den 1 mars är det
troligt att din nästa mens
kommer i perioden 27 mars
till 3 april.
29
Luktar flytningar och mens?
Flytningar har en lite syrlig doft,
men ska inte lukta illa.
Mensblod kan få en sötaktig
doft när det kommer i kontakt
med luften. Om du besväras
av doften är det bara att byta
binda eller tampong. Därför är
det bra att alltid ha ett par bindor eller tamponger i väskan.
Använd helst en mild tvål
när du tvättar dig. Du bör aldrig använda aldrig tvål i slidan,
eftersom det kan förstöra bakteriefloran.
30
Vi ska gå och simma
...och jag har mens!
Tips
Det går lika bra
att bada eller
duscha när man har
mens som när man inte
har det. Och vem vill inte
lukta gott och känna sig
fräsch?
Många tror att de inte kan vara med på
gymnastiken, träna eller gå till simhallen när de har mens. De är rädda för
att bindan ska synas eller att de ska
blöda igenom. Det skulle ju vara så
pinsamt!
Men du kan faktiskt idrotta under
mensen både om du använder binda
eller tampong. Om du simmar bör du
använda tampong och då ska du byta
till ny tampong eller ny binda när du
klivit upp ur bassängen.
P.S. Motion och idrott kan
faktiskt hjälpa mot
mensvärk
orn a!
Läs me r på de följ and e sid
31
Vad gör jag om jag får
mensvärk?
En varm dusch,
De första gångerna märks menstruationen ofta inte alls, men efter något år är
det inte ovanligt att man får mensvärk.
Värken dyker normalt upp just innan
eller i början av mensen. Mensvärk kan
kännas lite som magkramp och kan
också ge ryggont. Den brukar försvinna
på ett par dagar.
en promenad
lätt träning,
och en varm vetekudde eller
värme fflaska på magen
kan göra underverk
Prova ett av
dessa tips
för att lindra
värken:
Du kan också testa dessa övningar
32
Stäl l d ig på händer och k nä. Svan ka lätt i r yggen så att
mag musk lerna slappnar av. Skjut sedan upp r yggen i en
båge så att magen dras in ordentl ig t. Upprepa övn ingen
långsamt 20 gånger.
Sträck bäckenmusklerna. Ta tag med båda händerna
i en bordskant och sätt d ig ned på hu k med fötterna
platt mot golvet. Sitt kvar cirka en minut. Upprepa ett
par gånger.
Lägg d ig på r yggen med raka ben och armarna rakt ut.
Låt armarna vila tu ng t mot golvet. Ly ft vänster ben
rakt upp utan att böja det. Sän k sedan ned benet
till höger så att d in vänsterfot
når d in högerhand. Undvik att dra
upp a xlarna mot huv udet. Upprepa övn ingen ett par gånger.
Sträck de långa r yggmusklerna. Stå upp, lägg upp ett ben på bordet och böj det så att fotsulan rör d itt andra lår. Luta d ig in över
d itt böjda ben så lång t du kan. By t ben.
33
Ordförklar ingar :
Menscykel
Tiden från den första
dagen i en menstruation
till den första dagen i nästa
menstruation. Det brukar
gå mellan 26 och 34 dagar
mellan två mensperioder,
men mensen kommer
inte alltid regelbundet
– särskilt inte de första sex
månaderna. Ätstörningar,
bantningskurer, hård träning,
stress, resor och graviditet
kan också göra att mensen
inte kommer alls.
34
TSS (Toxic Shock Syndrome)
TSS är en väldigt ovanlig,
men allvarlig infektion som
kan drabba både kvinnor,
män och barn. Ungefär
hälften av alla TSS-fall
drabbar kvinnor eller flickor
som har mens. TSS har
beskrivits som något som
uppstår vid användandet av
tamponger, men det kan lika
gärna uppstå även om man
inte använder tamponger.
TSS orsakas av kroppens
egna bakterier och kan vara
livshotande. Därför är det
viktigt att behandla TSS så
fort som möjligt. Om du
under mensen plötsligt
drabbas av hög feber (39°C
eller mer), kräkningar,
diarré, huvudvärk, ont i
halsen, yrsel, muskelvärk
eller hudutslag som
liknar solsveda, ska du
för säkerhets skull ta ut
tampongen på en gång och
kontakta en läkare. Nämn
då att symtomen påminner
om TSS och berätta för
läkaren att du har mens. TSS
kan komma igen, vare sig
du använder tampong eller
inte. Om du redan haft TSS
någon gång så rådgör med
din läkare innan du använder
tampong igen.
Pubertet
Puberteten är den period då
kroppen förändras så att den
blir fertil och kan få barn.
Det är utvecklingen från
barn till vuxen människa.
Förändringarna sker hos
både pojkar och flickor, men
brukar starta lite tidigare hos
flickor.
Hormoner
Hormoner är kemiska
ämnen som produceras av
olika körtlar i kroppen, bl.a.
i hypofysen, testiklarna och
äggstockarna. Människan har
över 100 olika hormoner i
kroppen.
Vi har försökt svara på de vanligaste frågorna, men kanske har vi missat något
som du funderar på. Du kan läsa mer på
vår hemsida www.girls1st.se eller tala
med din skolsköterska, din mamma, en
lärare eller en vän.
35
Om du vill veta mer
kan du besöka:
¨12A4š?C<?2@/6;152992?6882
C™?@4<=?šCC<?2@/6;1
9VO_R``ROV[QR_`X_ŸQQR_`fRQRaVYNa]N``RQR[XcV[QRYVTRX_\];x_OV[QRaS YTR_
X_\]]R[`S\_ZZV[Q`XR`_V`VX\R[S\_YŸXNTR\TQRaS YR`ZR_RORXcRZa
ww w.g irls1st.se
FEEL
SECURE
. WEA
R LIBR
ESSE.
www.l
ibr
esse.s
e
D
LIK U SER
ADA
INT
A
N
OCH UT F
BAK RAM
...