Transcript Smärtan for som en blixt genom kroppen marken försvann under

POJKEN PÅ DEN ANDRA SIDAN
Smärtan for som en blixt genom kroppen, marken försvann under hans fötter. Han kände hur
han kastades genom luften. Gälla skrik ekade inne i hans huvud, för att sedan ersättas av
tystnad och ett okänt mörker. Efter den blixt av smärta som hade gått igenom kroppen la sig
smärtan lika snabbt som den kom.
Ögonen är tunga att öppna. Han lyckas resa sig upp. Det är varken kyligt eller varmt. När
ögonen har vant sig vid mörkret ser han var han befinner sig, där mitt i ett dike. Med stora
funderingar kliver han upp ur diket på den smala vägen. Några meter från där han står, ligger
många ljus fint utplacerade runt en stor blombukett. Han känner igen ljushållarna. De brukar
stå i gästrummet hemma. Han tar upp ljusen, blåser ut dem och håller dem i famnen. Han
börjar gå hemåt.
När han står vid ytterdörren ser han att den står på glänt och med förvåning knuffar han upp
den med foten och kliver in. Han går in med ljusen till köket och lägger dem i en hög på
köksbordet. Var är alla? tänker han och ropar ”MAMMA!” Inget svar. Han tar ett djupt
andetag och ropar ”PAPPA!” I väntan på att någon ska svara hör han ett fräsande ljud bakom
sig. Han vänder sig om och där står Tussi med uppburrad svans och öronen bakåt. Han böjer
sig ner för att ta upp Tussi i famnen, men hon fortsätter fräsa och går sin väg. Det här är den
konstigaste kvällen i hans liv. Han är väldigt förvirrad, men han känner sig inte sömnig ännu.
Han lägger sig i soffan och knäpper på TV:n, bläddrar tills han hamnar på en gammal action
från -92. Så klart funderar han varför inte föräldrarna kommer och knäpper av TV:n, för han
brukar aldrig få se sådana här filmer. Han skyndar sig ut till köket och knuffar en köksstol till
diskbänken, ställer sig på stolen och sträcker sig upp till skåpet ovanför diskhyllan. Han ser
inte, men han känner en liten påse, som han drar till sig. Pappas hemliga godisgömma är inte
så hemlig längre, tänker han och kastar sig i soffan.
När filmen går mot sitt slut och eftertexten börjar rulla släpper han blicken från TV:n och ser
ut genom fönstret. Han ser att solen tittar fram mellan träden utanför huset. Han kommer på
sig själv att det är första gången han har varit uppe så här länge, utan några föräldrar som har
tvingat honom tills sängs, men han säger till sig själv att det är ju i allafall lov och går till sitt
rum. Han startar det nya spelet, som han fick i present.
Hon somnade i gråt och vaknar helt tom av känslor. Hon tänker på inget, men när hon
blundar så ser hon sin egen sons livlösa kropp i diket. Hon måste få i sig något tänker hon
och reser sig upp ur sängen. Med trötta steg går hon mot köket. Hon sträcker sig efter
vattenkranen, men hon stöttar med benen i en stol vid diskbänken. Av förvåning ställer hon
tillbaka stolen vid bordet. När hon lyfter blicken, så stannar blir hon häpen. Ljusen ligger i en
hög på köksbordet ”VA FAN!” säger hon till sig själv och vänder sig om. Från köket ser hon
att TV:n står på. Med nervösa steg går hon mot TV-rummet. Hon får syn på en tom godispåse
som ligger i soffan. Med raska steg går hon för att väcka sin man, men stoppas av okända
ljud från hennes sons rum. Hon kikar in i rummet och ser att TV:n är i gång. Hon blir alldeles
kallsvettig och knäpper av TV:n. Hon rusar in i köket, klunkar i sig vatten direkt från kranen,
blundar och tänker att hon borde lugna ner sig. I samma sekund hör hon en JÄVLA SMÄLL,
en av ljushållarna har åkt i golv.
Han sitter i sitt rum och spelar sitt nya spel. Efter en stunds spelade hör han steg i köket.
Äntligen har de vaknat säger han till sig själv, men de borde hört när jag ropade på dem. En
liten stund efter att han har hört stegen i köket ser han att mamman kikar in i rummet. Han
säger ”God morgon” och behåller blicken på TV:n, men han får inget svar tillbaka. Hon bara
går mot TV:n och knäpper av den. Han höjer rösten och frågar ”Vad gör du?” men då rusar
hon till köket. Han ropar efter henne ”VAD HÅLLER DU PÅ MED?” När han kommer in i
köket står mamman vid diskbänken och blundar. Han skriker till henne ”VA, FAN GÖR
DU?” Han står där som ett frågetecken. Hon reagerar inte ens på att han svär eller att han
skriker. Han vet inte vad han ska ta sig till, utan tar en av ljushållarna och drämmer den i
golvet och springer in på sitt rum. Kastar sig på sängen. Han inser just att han tillhör de döda.
Daniel Larsson 2014-10-16