Transcript Lika eller olika? - Skolinspektionen

Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
Lika eller olika?
Omrättning av nationella prov i
grundskolan och gymnasieskolan
-
Redovisning av regeringsuppdrag Dnr. U2009/4877/G
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
2 (121)
Förord
Statens skolinspektion fick den 19 augusti 2009 i uppdrag av regeringen att
genomföra viss central rättning av nationella prov för grundskolan och gymnasieskolan årligen under tre år.
Skolinspektionen redovisar här till regeringen resultatet av andra årets rättning. Redovisningen innefattar en presentation och analys av resultatet av den
genomförda rättningen samt slutsatser och erfarenheter kring rättningen.
Vid Skolinspektionen har följande personer arbetat med att genomföra uppdraget: Arletta Plunkett (projektledare), Hampus Strömberg, Linn Brandelius,
Sara Merenius och Gabriella Bremberg.
Ann-Marie Begler
Generaldirektör
Anna Nyqvist
Avdelningschef
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
3 (121)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
SAMMANFATTNING ........................................................................................................ 4
2.
INLEDNING ...................................................................................................................... 6
2.1 DET NATIONELLA PROVSYSTEMET ................................................................................................. 7
3.
SLUTSATSER OCH RESULTAT ........................................................................................... 9
3.1 OMFATTANDE AVVIKELSER FÖR VISSA DELPROV............................................................................. 11
3.2 ELEVENS LÄRARE TENDERAR ATT SÄTTA HÖGRE BETYG .................................................................... 17
3.3 VARIATION MELLAN OLIKA SKOLOR ............................................................................................. 21
3.4 BAKOMLIGGANDE FAKTORER .................................................................................................... 25
4.
REKOMMENDATIONER ................................................................................................. 29
5.
GENOMFÖRANDE AV UPPDRAGET ................................................................................ 32
5.1 URVAL.................................................................................................................................. 32
5.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT .............................................................................................................. 32
5.3 BORTFALL ............................................................................................................................. 36
5.4 BRISTER OCH PROBLEM ............................................................................................................ 38
BILAGA 1 RESULTAT AV OMRÄTTNINGEN ............................................................................. 40
ÄMNESPROV ÅRSKURS 3 ................................................................................................................ 40
ÄMNESPROV ÅRSKURS 5 ................................................................................................................ 54
ÄMNESPROV ÅRSKURS 9 ................................................................................................................ 68
KURSPROV GYMNASIESKOLAN ......................................................................................................... 83
BILAGA 2 RESULTAT PÅ SKOLNIVÅ ........................................................................................ 90
BILAGA 3 UPPDRAGSBESKRIVNING ..................................................................................... 105
BILAGA 4 URVALSSPECIFIKATION ........................................................................................ 108
BILAGA 5 BORTFALLSANALYS .............................................................................................. 114
BORTFALLET .............................................................................................................................. 114
TABELL B1: EXTERNT OCH INTERNT BORTFALL. ................................................................................. 114
URVALSPROCESSEN..................................................................................................................... 115
SVARSFREKVENSER ..................................................................................................................... 116
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
4 (121)
1. Sammanfattning
Skolinspektionen har på regeringens uppdrag, för andra året i rad, samlat in
och bedömt 34 895 nationella prov på delprovsnivå från 750 skolor. Proven
avser ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk för
årskurs tre1, årskurs fem och årskurs nio. I gymnasieskolan ingår kurserna engelska A, matematik A och svenska B/svenska som andraspråk B. Prov har även
samlats för de naturorienterande ämnena (biologi, fysik och kemi) i årskurs nio.
Proven har genomförts under vårterminen 2010.
Resultatet av omrättningen redovisas som avvikelser med minst ett betygssteg2
mellan den lärare som ursprungligen rättade provet och Skolinspektionens
bedömning av elevens prestation. I de fall som Skolinspektionen kommer till en
annan bedömning av hur eleven presterat på provet görs ingen värdering av
om ursprungsrättarens bedömning är felaktig. Däremot kan man konstatera att
minst två lärare har i dessa fall gjort olika bedömningar av samma elevs prestation på provet.
Resultat
Resultatet av omrättningen visar att det generellt sett finns omfattande och
stora avvikelser mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning för vissa delprov. Detta gäller framför allt de delprov där eleven
ska avge sitt svar i form av en uppsats. Avvikelser som innebär att ursprungsrättaren och Skolinspektionen har satt olika betyg förekommer på uppemot 50
procent av proven i svenska B/svenska som andraspråk B i gymnasieskolan.
För detta delprov är avvikelserna även stora så till vida att avvikelsen är större
än ett betygssteg för 20 procent av de delprov som avviker.
Avvikelserna mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning är få eller mycket få, oftast under tio procent3, för de delprov där
det finns ett facit eller där svaret har karaktären av rätt-eller-fel samt generellt i
årskurserna tre och fem.
Avvikelserna mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning går i störst utsträckning i negativ riktning för samtliga delprov. Det
innebär att Skolinspektionen bedömer att elevens prestation i årskurs 9 eller
gymnasieskolan motsvarar ett lägre betyg än vad ursprungsrättaren bedömt
1
I årskurs tre finns inte några nationella prov i engelska.
2
För de delprov där provbetyget inte kan användas för jämförelse utgör avvikelsen skillnad i poängsättning.
3
En spridning finns mellan 1procent och 18 procent.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
5 (121)
eller i motsats till ursprungsrättaren bedömer att eleven i årskurs 3 eller 5 inte
når kravnivån för delprovet. Avvikelser i positiv riktning, det vill säga att Skolinspektionen bedömer att elevens prestation motsvarar ett högre betyg än vad
ursprungsrättaren bedömt eller att eleven når kravnivån för delprovet, förekommer också förhållandevis ofta men inte i den utsträckningen som avvikelser i negativ riktning.
Enligt uppdraget ska resultaten vara representativa på nationell nivå för årskurs 3 och 5, samt NO-ämnen i årskurs 9. För matematik, svenska/ svenska som
andra språk samt engelska för årskurs 9 och gymnasieskolan ska resultaten
även vara representativa på skolnivå. Resultatet från analysen på skolnivå visar
att avvikelserna mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning varierar kraftigt mellan olika skolor. Huruvida avvikelserna för
enskilda skolor är systematiska felbedömningar eller inte kan inte besvaras
utifrån den studie som nu redovisas.
Det är allvarligt för den enskilde eleven att avvikelserna är omfattande och skiljer sig kraftigt mellan olika skolor. Eleven riskerar att gå miste om särskilt stöd
eller att få ett felaktigt betyg, vilket kan ha stor betydelse för framtida studieoch yrkesval.
Slutsatser
Skolinspektionen ifrågasätter, på samma sätt som i förra årets omrättning,
huruvida ett av de nationella provens huvudsakliga syften, att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning, kan uppnås. Bedömningen av elevens prestation på vissa delprov är i stor utsträckning kopplad till vilken lärare som
rättar proven. Skolinspektionen har identifierat tre områden i det nationella
provsystemet, kopplat till vissa delprov, som inte gynnar likvärdig bedömning
och betygssättning. Slutsatserna som redovisades i förra årets omrättning kvarstår därmed.



Skolinspektionen anser att de nationella proven har ett för omfattande syfte. Proven har nu flera syften och mål som kräver olika typer av prov för att uppfyllas på ett fullgott sätt. Det gynnar inte likvärdig betygssättning, vilket är ett av provens huvudsyften.
De bedömningsanvisningar som följer med proven är omfattande och
komplexa och ger stort utrymme för tolkning.
Möjligheten för läraren att förhålla sig objektiv vid bedömningen av
sina elevers prov kan påverkas av den relation som finns mellan lärare och elev och den kunskap som läraren besitter om eleven och
dennes tidigare prestationer.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
6 (121)
2. Inledning
Regeringen har givit Skolinspektionen i uppdrag att ansvara för viss central
rättning av nationella prov inom grundskolan och gymnasieskolan årligen under tre år.
Regeringen skriver i uppdragsbeskrivningen att:
”Syftet med en central rättning av nationella prov är främst att stödja
en likvärdig bedömning och betygssättning av proven över landet.
Den centrala rättningen innebär en kvalitetssäkring av likvärdigheten
i provsystemet genom att skapa möjlighet att upptäcka felbedömningar som äventyrar systemets tillförlitlighet. Verksamheten kommer att generera ett statistiskt underlag över hur de nationella proven
bedöms och betygsätts inom olika ämnen, årskurser och skolor.”
I uppdraget anges att Skolinspektionen ska samla in ett urval av kopior av rättade elevlösningar och genomföra ytterligare en rättning av dessa. Ett urval av
samtliga elevlösningar ska göras bland ämnesproven i grundskolan och de
prov som skolan är skyldiga att erbjuda till alla elever i gymnasieskolan. Utfallet av rättningen ska analyseras med avseende på förekomsten av systematisk
felbedömning4.
En fördjupad granskning ska genomföras utifrån ett nytt urval av skolor om
Skolinspektionen bedömer att resultatet av rättningen föranleder detta. Utifrån
en analys av de samlade resultaten ska Skolinspektionen föreslå lämpliga
grunder för urval i kommande omgångar. Uppdraget i sin helhet återfinns i
bilaga 3.
Regeringen ger i uppdragsbeskrivningen Skolinspektionen i uppdrag att genomföra ”viss central rättning” av nationella prov. Skolinspektionen använder i
rapporten begreppet omrättning i stället för central rättning eftersom omrättning
bättre beskriver innehållet i uppdraget.
Resultaten av omrättningen redovisas som avvikelser mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning. Med avvikelse avses en
skillnad i bedömning av elevens prestation med minst ett betygssteg. För de
4
Regeringen definierar inte systematiska felbedömningar. Skolinspektionen har gjort tolkningen att systema-
tiska felbedömningar avser felaktiga bedömningar som är återkommande och konsekvent går i en viss riktning.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
7 (121)
delprov där provbetyget inte kan användas för jämförelse utgör avvikelsen
skillnad i poängsättning.
I uppdragsbeskrivningen och i regleringsbrevet avseende Statens skolinspektion 2011 preciserar regeringen ett antal analyser som ska genomföras inom ramen för Skolinspektionens omrättning.
”*…+ Skolinspektionen ska så långt möjligt analysera avvikelserna
mellan ursprunglig rättning och ny rättning utifrån typ av frågekonstruktion, elevernas kön samt typ av huvudman och skola
m.m. Avvikelser ska även analyseras för olika betygsnivåer utifrån
ursprungligt provbetyg. *…+”5
Delar av dessa analyser redovisas i denna rapport. Samtliga analyser har dock
inte kunnat genomföras eftersom sekretesslagens bestämmelser om tillgång till
statistikuppgifter på individnivå inte tillåter att Skolinspektionen får tillgång
till de uppgifter som behövs för att utföra dessa analyser. Skolinspektionen har
därför uppdragit åt forskare på Handelshögskolan i Stockholm att utföra ytterligare analyser som efterfrågas, exempelvis utifrån elevens sociala bakgrund.
Dessa analyser kommer att redovisas separat till regeringen vid det tredje rapporteringstillfället.
2.1 Det nationella provsystemet
Det nationella provsystemet omfattar diagnostiska material för grundskolan,
nationella prov och provmaterial i Skolverkets provbank. Proven har idag två
huvudsyften6 och ytterligare två mål7 som proven ska bidra till att uppfylla.
Samtliga ämnesprov i grundskolan är obligatoriska för skolan att genomföra
och de tillhandahålls av Skolverket vårterminen under aktuellt läsår. I årskurs
tre genomförs ämnesprov i ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk, i årskurs fem och nio i ämnena engelska, matematik, svenska och
svenska som andraspråk. I årskurs nio genomförs också ämnesprov i biologi,
5
Regleringsbrev avseende Statens skolinspektion för verksamhetsåret 2011.
6
Syftet med de nationella proven är i huvudsak att: (1) stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygs-
sättning och (2) ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. (Information från Skolverkets webbsida, 2011-04-14)
7
De nationella proven ska också bidra till: (1) att konkretisera kursplanernas mål och betygskriterier och (2)
en ökad måluppfyllelse för eleverna.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
8 (121)
fysik och kemi. En elev genomför provet antingen i biologi, fysik eller kemi där
samma ämne gäller för alla elever på en skola, det vill säga att en skola endast
genomför provet i ett av ämnena.
I gymnasieskolan finns nationella kursprov i ämnena engelska, matematik samt
svenska och svenska som andraspråk. Kursproven i engelska A, matematik A,
svenska B och svenska som andraspråk B är obligatoriska för skolan att använda på samtliga program. I engelska och matematik finns också nationella
kursprov i engelska B och matematik B, C och D. Dessa är dock inte obligatoriska för läraren att använda. 8
Samtliga nationella prov består av flera delprov. Ämnesproven avser att testa
elevens kunskap mot målen att uppnå i årskurs tre, fem och nio. I gymnasieskolan avser proven att testa elevens kunskap mot målen att uppnå i respektive
kursplan. För årskurs tre och fem bedöms delproven som att kravnivån uppfyllts eller att kravnivån inte uppfyllts. För årskurs 9 betygsätts proven med G,
VG, MVG, eller EUM (ej uppnått målen). För gymnasieskolan betygsätts proven med G, VG, MVG eller IG (icke godkänd). De olika delproven fokuserar på
de förmågor som framkommer av målen i kursplanen och läraren bedömer
elevernas svar med hjälp av omfattande bedömningsanvisningar. Alla mål
prövas dock inte i proven.
Att proven har utformats så som de har gjorts förklaras i Skolverkets rapport
Det nationella provsystemet i den målstyrda skolan9. Skolverket framhåller att utformningen av nuvarande provsystem ska ses mot bakgrund av de förändringar som genomfördes inom skolsystemet i början av 1990-talet. Övergången till
mål och resultatstyrning, den ändrade ansvarsfördelning mellan stat, kommun
och profession samt den vidgade definitionen av kunskapsbegreppet var tre
genomgripande och betydelsefulla förändringar som hade direkt påverkan på
utformningen av det nationella provsystemet. Den grund på vilken proven
byggdes från början har inte förändrats under de år det innevarande nationella
provsystemet varit i bruk. Det som har tillkommit är den alltmer omfattande
diskussionen om kvalitet och kvalitetssäkring och skolhuvudmannens ansvar
att bedöma kvaliteten i den egna verksamheten för att därefter rapportera till
Skolverket. Det har då legat nära till hands att se elevernas resultat på nationellt fastställda prov som ett mått på kvalitet och den fråga som rests i sammanhanget är i vilken grad resultaten är tillförlitliga.
8
Information från Skolverkets webbsida (2011-04-18)
9
Skolverket (2004), Det nationella provsystemet i den målstyrda skolan
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
9 (121)
3. Slutsatser och resultat
Skolinspektionen har samlat in och bedömt 34 895 nationella prov på delprovsnivå från 750 skolor. Proven avser ämnena engelska, matematik och
svenska/svenska som andraspråk i årskurs tre10, årskurs fem och årskurs nio. I
gymnasieskolan ingår kurserna engelska A, matematik A och svenska
B/svenska som andraspråk B. Prov har även samlats för de naturorienterande
ämnena (biologi, fysik och kemi) i årskurs nio. Proven har genomförts under
vårterminen 2010.
Resultatet av omrättningen redovisas som avvikelser med minst ett betygssteg11
mellan ursprungsrättarens bedömning12 och Skolinspektionens bedömning av
elevens prestation på provet. I de fall som Skolinspektionen kommer till en
annan bedömning av hur eleven presterat på provet görs ingen värdering av
om ursprungsrättarens bedömning är felaktig. De lärare som för Skolinspektionens räkning genomfört omrättning har relevant lärarexamen och utbildning
för att undervisa i aktuellt ämne och årskurs som proven avser. De har också
erfarenhet av att rätta dessa nationella prov. Det kan ändå inte med bestämdhet
hävdas att de bedömningar som Skolinspektionen gör är mer rätt än den som
ursprungsrättarna gör. Däremot kan man konstatera att minst två lärare har i
dessa fall gjort olika bedömningar av samma elevs prestation på provet.
Bedömningen av elevens prestation på vissa delprov är i stor utsträckning
kopplad till vilken lärare som rättar proven. Skolinspektionen ifrågasätter därför av den anledningen att de nationella proven verkligen stödjer en likvärdig
bedömning och betygssättning, vilket är ett av provens huvudsyften.
Skolinspektionen har identifierat tre områden i det nationella provsystemet,
kopplat till vissa delprov, som inte gynnar likvärdig bedömning och betygssättning. Dessa stöds också av aktuell forskning och andra studier. Slutsatserna
som redovisades i förra årets omrättning kvarstår därmed.
Det övergripande problemet är att de nationella proven har ett för omfattande
syfte. Proven har idag två huvudsyften, vilka är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning samt att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på
nationell nivå13. Utöver huvudsyftena finns ytterligare två mål som proven ska
10
11
I årskurs tre finns inte några nationella prov i engelska.
För de delprov där provbetyget inte kan användas för jämförelse utgör avvikelsen skillnad i poängsätt-
ning.
12
Ursprungsrättaren avser den lärare som bedömde elevens prestation på provet i samband med att provet
genomfördes.
13
Information från Skolverkets webbsida, 2011-04-14
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
10 (121)
bidra till att uppfylla: att konkretisera kursplanernas mål och betygskriterier
samt en ökad måluppfyllelse för eleverna14. Proven ska därmed fungera som ett
stöd för läraren vid betygssättning15. Dessa syften och mål kräver dock olika
typer av prov för att uppfyllas på ett fullgott sätt.
Skolinspektionens uppdrag har varit att analysera hur nationella prov fungerar
som instrument för att uppnå syftet att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning av proven över landet. Huruvida övriga syften och mål uppfylls
på ett fullgott sätt värderas inte av Skolinspektionen i den här studien. Skolinspektionen tar heller inte ställning till vilket av provens syften som bör vara det
primära, men kan konstatera att den nuvarande syftesbeskrivningen är komplex. Det finns målkonflikter mellan de olika syftena vilket gör det svårt att
förena dem i ett och samma prov. Att på ett konstruktivt och säkert sätt kunna
följa upp i vilken mån kunskapsmålen nås på skolnivå, samtidigt som proven
ska utgöra en grund för likvärdig bedömning och betygssättning är en besvärlig kombination. Om det mest primära syftet med proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning tyder resultatet av omrättningen på att vissa delprovs konstruktion kan behöva ändras.
Vidare är de bedömningsanvisningar16 som följer med proven, samtidigt i sig,
för omfattande och komplexa och ger alltför stort utrymme för tolkning.
Slutligen bör läraren heller inte rätta sina egna elevers prov eller veta vem som
gjort provet vid rättningen. Möjligheten för läraren att förhålla sig objektiv vid
bedömningen av sina elevers prov kan påverkas av den relation som finns mellan lärare och elev och den kunskap som läraren besitter om eleven och dennes
tidigare prestationer.
Slutsatserna utgår från tre övergripande resultat från omrättningen som redovisas nedan. Resultaten i sin helhet redovisas i bilaga 1.

Det finns omfattande avvikelser mellan ursprungsrättarens och
Skolinspektionens bedömning för de delprov där eleven ska avge sitt
svar i en längre sammanhängande text.
14
http://www.skolverket.se/sb/d/2852
15
7 kap. 10 § grundskoleförordningen (SFS 1994:1194), 2.5 kap. lpf (SFS 1994:2).
16
De bedömningsanvisningar som refereras till rör de för engelska, matematik och svenska/svenska som
andraspråk i årskurs nio samt engelska A, matematik A och svenska B/svenska som andraspråk B för gymnasieskolan.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
11 (121)


Elevens lärare tenderar att sätta ett högre betyg eller bedöma att
eleven nått kravnivån i större utsträckning än vad Skolinspektionens bedömare gjort.
Avvikelserna mellan ursprungsrättarens och Skolinspektionens bedömning varierar mellan olika skolor.
3.1 Omfattande avvikelser för vissa delprov
Det är tydligt att flest avvikelser förekommer på de delprov där eleven avger
sitt svar i en längre sammanhängande text. Avvikelserna är betydligt färre för
delprov med fasta svarsalternativ eller där det finns ett givet svar som är korrekt. Denna tendens återfinns i samtliga årskurser och ämnen.
Uppsatsfrågor ger fler avvikelser
Avvikelserna mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning är omfattande för de delprov där eleven ska avge sitt svar som en
längre sammanhängande text. Detta gäller i första hand uppsatsproven i
svenska och engelska i årskurs nio och i gymnasieskolan. I närmare 50 procent
av de rättade proven i svenska B/svenska som andraspråk B i gymnasieskolan
finns avvikelser mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning.
Diagram 1: Avvikelsen mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning
för delproven i svenska och engelska som avser en uppsats för elever i årskurs nio och gymnasieskolan samt matematik i gymnasieskolan.
Engelska
Årskurs nio
Gymnasieskolan
Svenska
Årskurs nio
Gymnasieskolan
0
20
40
60
Procent
Avvikelse
Ingen avvikelse
80
100
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
12 (121)
Tendensen är den samma för motsvarande delprov i årskurs tre och årskurs
fem även om avvikelserna mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning är mindre omfattande. Som mest förekommer avvikelser mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning
på 18 procent, vilket är i svenska/svenska som andraspråk i årskurs fem.
Samma tendens, som för de delprov där eleven ska avge sitt svar i form av en
uppsats, återfinns också i de delar av kursprovet i matematik A i gymnasieskolan som utgörs av problemlösande delar. Eleven ska här i beskrivande text avge
sitt svar.17
Att avvikelserna mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning är mest omfattande för de delprov där eleven ska avge sitt svar i
form av en uppsats eller längre sammanhängande text grundar sig på att det är
här som det blir aktuellt med en bedömning av elevens prestation i egentlig
mening. Dessa ämnen och delprov är även de som andra studier kunnat visa på
de mest omfattande och största avvikelserna. Bland annat visar Skolverket i sin
studie, Bedömaröverensstämmelse vid bedömning av nationella prov18, på låg överenstämmelse i svenska efter att tre bedömare utöver elevens ordinarie rättande
lärare bedömt ett antal prov. Resultaten stöds även av en omrättningsinsats
som genomförts i Skaraborg där nationella prov i engelska A, matematik A och
svenska B har omrättats av en grupp bestående av fem erfarna lärare. Studien
visar att omrättarnas bedömning avviker från ursprungsrättarnas bedömning i
uppemot 50 procent av de omrättade delproven. Det gäller de delprov som
innebär att eleven skriver uppsats i svenska B och engelska A.19
Det är också för dessa delprov som problematiken kring de nationella provens
olika syften blir mest påtaglig. Skolverket uppger att:
”Syftet med de nationella proven är i huvudsak att
o
17
stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
För matematikprovet för årskurs nio ges inte möjlighet till samma jämförelse. Skolinspektionen kan här inte
göra en avstämning av ursprungsrättarens bedömning i förhållande till Skolinspektionens bedömning eftersom det endast är delar av provet som går att omrätta på grund av att vissa svar redovisas i muntligt och
genomförs i grupp. Betyg sätts endast för hela provet och inte för enskilda delprov som är fallet vad gäller de
flesta andra prov.
18
19
Skolverket (2009), Bedömaröverensstämmelse vid bedömning av nationella prov
Styrelsen för Gymnasium Skaraborg, Beredningskommitté Kvalitet (2010), Årsrapport 2009
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
13 (121)
o
ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på
nationell nivå.
De nationella proven bidrar också till
o
o
att konkretisera kursplanernas mål och betygskriterier
en ökad måluppfyllelse för eleverna.”20
Detta är en ambitiös utgångspunkt som inte fullt ut kan förenas i ett prov eftersom olika syften kräver olika typer av prov och innehåll för att uppfyllas i
sin helhet. Samma slutsats pekar Borgström och Yassin21 på i sin forskning
kring bedömning av läs- och skrivförmåga. De menar att de nationella provens
ambitiösa syftesbeskrivning gör att varje provkonstruktion måste förhålla sig
till svårförenliga och ibland motstridiga ingångsvärden. Vilket gör att provens
syften blir svåra att uppnå.
En stor del av undervisningen i språk, svenska och engelska i det här fallet, ska
resultera i ett för eleven väl utvecklat skrivspråk. Samtidigt blir bedömningen
av elevens prestation i förhållande till de nationella målen svår att genomföra
på ett likvärdigt sätt när måluppfyllelsen mäts i form av en uppsats. Inslaget av
bedömning blir stort, komplext och bedömningen i sig blir subjektiv. Skolinspektionen tar här inte ställning till om uppsatsprov ska uteslutas från de nationella proven. Om syftet är att uppnå en likvärdig betygssättning av proven
visar resultatet däremot på en problematik som är mest påtaglig i de provdelar
som avser uppsatser.
Även bedömningsanvisningarnas karaktär ger upphov till problem kring likvärdig bedömning. Bedömningsanvisningarna för svenska B/svenska som andraspråk B är mycket omfattande. De överstiger 65 sidor. Detta gör att anvisningarna är svåra att ta till sig.
Samtidigt är anvisningarna vagt formulerade vad gäller de krav som ställs på
elevens prestation. Värderingen av elevens prestation mellan de olika betygsstegen utgår dessutom från olika värdeord som inte är ömsesidigt uteslutande
och som lätt kan tolkas olika. Under rubriken språk och stil i bedömningsan-
20
Skolverkets webbsida, 2011-04-14
21
Borgström och Yassin (2010), Tioåringar skriver nationellt prov, i Att bygga broar - kulturella, språkliga och
mediala möten /sjunde Nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Se även Borgström (2010),
Att skriva prov - Om normer och textstruktur i gymnasieskolans skriftliga nationella prov , i Språk & Stil NF
20 2010
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
14 (121)
visningarna22 för respektive betygssteg anges exempelvis ”Språket är huvudsakligen tydligt, om än inte helt korrekt.” (Godkänt). ”Språket är klart, varierat
och i stort sett korrekt. Stilen är anpassad till situationen.”(Väl godkänt). ”Språket är stilistiskt säkert och väl anpassat till situationen.” (Mycket väl godkänt).
Utöver det förekommer i samma bedömningsanvisningar beskrivningar av att
diskussionen i elevens text ska vara ”fokuserad”, ”läsvärd”, ”väl genomtänkt”
och att ”*…+ diskussionen i viss mån är koncentrerad *…+”. Bedömningen kan
därmed påverkas av bedömarens erfarenheter och utgångspunkter och ger
stort utrymme för tolkningar.
Färre avvikelser med frågor av karaktären rätt-eller-fel
Avvikelserna mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning är generellt mindre omfattande för årskurs tre och fem än för de
högre årskurserna. En spridning finns mellan 1 procent och 18 procent men
samtliga utan två delprov i svenska/svenska som andraspråk för årskurs fem
har avvikelser som understiger tio procent. Detta gäller både för frågor där eleven ska avge sitt svar i form av en längre sammanhängande text och frågor av
karaktären rätt-eller-fel. Det är också tydligt att det även för årskurs nio och
gymnasieskolan förekommer avvikelser mellan ursprungsrättarens bedömning
och Skolinspektionens bedömning i mindre omfattning för svar med fasta alternativ eller tydliga rätt-och-fel frågor.23 Det är naturligt eftersom det för dessa
prov inte handlar om en bedömning i egentlig mening.
Det är inte överraskande att det för de lägre årskurserna förekommer jämförelsevis få avvikelser mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning. Många frågor är just de som nämns ovan, frågor med fasta
svarsalternativ eller tydliga rätt-och-fel frågor. Även för de frågor där svaret
inte lika tydligt har karaktären av rätt-och-fel är svaren korta och koncentrerade, vilket gör att tolkningsutrymmet i bedömningen ändå inte hamnar på
samma nivå som för de högre årskurserna. Att det är flest avvikelser på gymnasieskolan är sannolikt en logiskt följd av att det där är mer komplexa bedömningar och mer omfattande svar.
22
Bedömningsanvisningar för nationella provet i svenska B/svenska som andraspråk B i gymnasieskolan,
vårterminen 2010.
23
Se resultatpresentationen i sin helhet i bilaga 1 för en mer detaljerad redovisning.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
15 (121)
Vissa avvikelser är stora i årskurs 9 och gymnasieskolan
Vanligast är att avvikelser sker i den övre delen av betygsskalan för proven
som genomförs i årskurs 9 och i gymnasieskolan, och där det finns flera betygssteg. Det innebär att delprov som ursprungsrättaren bedömt som MVG eller
VG, bedöms av omrättaren som ett eller flera betygssteg lägre.
Uppsatsproven i svenska/svenska som andraspråk i årskurs nio och i gymnasieskolan är de delprov där flest avvikelser förekommer. Det är samtidigt de
delprov där de enskilt största avvikelserna, mätt i betygssteg, förekommer. I
elva procent av delproven för gymnasieskolan där ursprungsrättaren har bedömt elevens prestation som MVG har Skolinspektionen bedömt elevens prestation som IG.
Tabell 1: Avvikelsen för olika betygssteg mellan ursprungsrättarens bedömning och omrättarens
bedömning för delproven i svenska som avser en uppsats för elever i årskurs nio och gymnasieskolan
Årskurs nio Gymnasieskolan
G, VG eller MVG till EUM/IG
MVG till EUM/IG
12%
21%
2%
11%
Förklaring: G=Godkänt, VG=Väl godkänt, MVG=Mycket väl godkänt, IG=Icke godkänt, EUM=Ej uppnått
målen
I kursproven i matematik A för gymnasieskolan förekommer störst avvikelser i
den lägre delen av betygsskalan. Här är det 20 procent av proven som ursprungsrättaren bedömde som G som Skolinspektionen bedömer som IG. Om
Skolinspektionens bedömning stämmer kan eleven ha gått miste om särskilt
stöd, eftersom det är möjligt att skolorna då inte uppmärksammat att eleven
inte når målen för ämnet.
Av de delprov där ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning avvek från varandra var avvikelsen mer än ett betygssteg för 18 procent av delproven för uppsatsprovet i svenska/svenska som andraspråk för
årskurs nio och 20 procent för uppsatsprovet i svenska B/svenska som andraspråk B i gymnasieskolan. Motsvarande siffror för engelska var fyra procent för
årskurs nio och åtta procent för gymnasieskolan.
Tabell 2: Tabellen redovisar andel (procent) delprov där avvikelsen är större än ett betygssteg av
delproven där ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning avvek från
varandra
Årskurs nio Gymnasieskolan
Svenska/svenska som andraspråk
Engelska
18%
20%
4%
8%
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
16 (121)
Att bedömningen så kraftigt skiljer sig åt mellan vilken lärare som gör bedömningen är allvarligt. Skolinspektionen har i de fall ursprungsrättaren eller omrättaren bedömt elevens prestation som EUM (ej uppnått målen) eller IG låtit
ytterligare en lärare bedöma provet. De delprov som är redovisade som IG är
således bedömda som så av två av varandra oberoende bedömare.
Betygssättningen är en myndighetsutövning som får konsekvenser för elevens
möjlighet till fortsatta studier och karriärval. Eftersom elevens prestation på
provet ska vara underlag för betygssättningen är det i förlängningen en fråga
om elevens rättsäkerhet.
Det är också viktigt för elever som inte når målen att detta uppmärksammas för
att relevanta stödåtgärder ska kunna ges så tidigt som möjligt. Om en elev inte
når kravnivån för proven i årskurs tre eller fem alternativt målen för proven i
årskurs nio eller i gymnasieskolan men läraren trots det bedömer elevens prestation som att denne når kravnivån eller målen kan konsekvensen för eleven
bli uteblivet särskilt stöd. Detta kan leda till att eleven inte når den kunskapsnivå som eleven har rätt till.
Jämfört med 2009
Resultaten av innevarande års rättning bekräftar i stor utsträckning den bild
som kunde redovisas i förra årets omrättning. De skillnader som förekommer
utgörs av enstaka procentenheter för de flesta delproven.
Det förekommer något större skillnader i avvikelse mellan ursprungsrättarens
bedömning och Skolinspektionens bedömning för innevarande rättningsomgång för de delprov i svenska i årskurs fem där eleven ska avge sitt svar i form
av en längre sammanhängande text, berättelse eller uppsats. Det är dock inget
som ändrar slutsatserna annat än att det stärker den tendens som finns över
samtliga årskurser, det vill säga att avvikelsen mellan ursprungsrättarrens bedömning och omrättarens bedömning är större för de delprov där eleven ska
avge sitt svar som en längre sammanhängande text.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
17 (121)
Vad gäller proven i biologi, fysik och kemi24 för årskurs nio har avvikelserna
mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning
minskat både i omfattning och i storlek. Dessa prov genomfördes för första
gången 2009 och var då under utprövning. Till provomgången 2010 har vissa
ändringar gjorts i proven och lärarna har fått mer erfarenhet och kunskap i bedömning av nationella prov. Detta har sannolikt påverkat utfallet av bedömningen.
3.2 Elevens lärare tenderar att sätta högre betyg
Ursprungsrättaren har satt högre betyg eller bedömt att eleven nått kravnivån i
större utsträckning än vad omrättaren gjort för i stort sett samtliga delprov. I
rapporten anges riktningen för avvikelsen mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning som negativ respektive positiv avvikelse. Negativ avvikelse innebär att Skolinspektionen bedömt att elevens prestation motsvarar ett lägre betyg än vad ursprungsrättaren bedömt provet i
årskurs 9 och gymnasieskolan eller att kravnivån, i motsats till ursprungsrättaren, inte nåtts för proven i årskurs tre och fem. Det motsatta gäller för positiv
avvikelse.
Elevens lärare sätter högre betyg
Avvikelserna mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning går oftast i negativ riktning, vilket diagram 2 visar. Avvikelser i
positiv riktning förekommer också förhållandevis ofta men inte i samma utsträckning som avvikelser i negativ riktning.
24
För delproven i kemi har dock bortfallet varit så omfattande att man bör iaktta stor försiktighet vid tolkning
av resultaten.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
18 (121)
Diagram 2: Riktning på avvikelserna mellan ursprungsrättarens bedömning och omrättarens
bedömning för delproven i årskurs 3, årskurs 5, årskurs 9 ämnena engelska och
svenska/svenska som andraspråk samt gymnasieskolan.
Åk 3 Matematik - delprov A
Åk 3 Matematik - delprov B
Åk 3 Matematik - delprov C
Åk 3 Matematik - delprov D
Åk 3 Matematik - delprov E
Åk 3 Matematik - delprov F
Åk 3 Svenska/svenska som andraspråk - delprov B
Åk 3 Svenska/svenska som andraspråk - delprov C
Åk 3 Svenska/svenska som andraspråk - delprov E
Åk 3 Svenska/svenska som andraspråk - delprov F
Åk 3 Svenska/svenska som andraspråk - delprov G
Åk 3 Svenska/svenska som andraspråk - delprov H
Åk 5 Engelska - delprov B
Åk 5 Engelska - delprov C och D
Åk 5 Engelska - delprov E
Åk 5 Matematik - delprov A
Åk 5 Matematik - delprov B
Åk 5 Matematik - delprov C
Åk 5 Matematik - delprov D
Åk 5 Svenska/svenska som andra språk - delprov A
Åk 5 Svenska/svenska som andra språk - delprov B
Åk 5 Svenska/svenska som andra språk - delprov C
Åk 5 Svenska/svenska som andra språk - delprov D
Åk 9 Engelska - delprov B
Åk 9 Engelska - delprov C
Åk 9 Svenska/svenska som andraspråk - delprov A
Åk 9 Svenska/svenska som andraspråk - delprov C
Gy Engelska A - delprov reading och listening
Gy Engelska A - delprov writing
Gy Matematik A - provbetyg
GY Svenska B/svenska som andraspråk B - delprov B
-50
-40
-30
Negativ avvikelse
-20
-10
0
10
20
30
40
50
Positiv avvikelse
De negativa avvikelserna, som innebär att Skolinspektionen bedömer delprovbetyg eller kunskapsnivå lägre än ursprungsrättaren, dominerar i stort sett i
samtliga årskurser och delprov. Avvikelserna kan bero på att elevens lärare
hellre friar-än-fäller vid gränsfall och att läraren vid bedömningen väger in
andra aspekter än prestationen på provet.
Det finns forskningsstudier där det exempelvis framkommer att läraren tar
hänsyn till hur eleven har presterat under terminen eller kursen i övrigt. Läraren kanske också känner till elevens sätt att uttrycka sig och därmed i ett vidare
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
19 (121)
perspektiv tolkar det som eleven uttrycker snarare än det som texten förmedlar. Det kan också handla om att läraren omedvetet väger in irrelevanta faktorer
om eleven. I studien Grades and grade assignment: effects of student and school characteristics25, konstaterar forskarna att betygsättning i allmänhet och inte endast
av nationella prov är influerad av olika faktorer förutom de kunskaper eleven
uppvisat. Om de nationella proven skulle avidentifieras finns möjligheten till
en mer objektiv personlig bedömning.
Till liknande slutsatser kommer Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU)26 i en nyligen publicerad rapport. I en undersökning av nationella
prov i svenska i gymnasieskolan, där betyg satta av den ordinarie läraren jämförs med betyg satta av lärare som inte känner till elevens identitet, visas att
den ordinarie läraren satte högre betyg än den oberoende läraren.
Möjligheten för lärare att förhålla sig objektiva i sin roll som bedömare av nationella prov ifrågasätts också av Tyrefors Hinnerich et al27. De visar att hänsyn
tas till irrelevanta faktorer vid bedömning av nationella prov. Studien utgår
från nationella prov i svenska i årskurs nio där elever med utländsk bakgrund
och elever med svensk bakgrund bedöms olika trots att prestationen på provet
inte skiljer sig åt.
Om läraren tar hänsyn till andra aspekter vid bedömningen av elevens prestation på det nationella provet kan dess kalibrerande effekt som utgångspunkt för
likvärdig betygssättning utebli eller bli felaktig. Elevens betyg och rätt till särskilt stöd kan också påverkas i de fall läraren inte fullt ut behärskar innehållet i
de nationella målen, vilket Skolinspektionen vid sin regelbundna tillsyn och
kvalitetsgranskning av enskilda undervisningsämnen28 kunnat konstatera på
ett stort antal skolor. De nationella proven är utformade för att testa elevens
kunskaper i förhållande till de nationella målen i kursplanen. Om lärarens
undervisning inte följer de nationella målen i kursplanen är resultatet på de
nationella proven ett mer korrekt underlag vid betygssättningen.
Bedömning och betygssättning
De nationella proven är inte examensprov och resultatet behöver inte vara likalydigt med elevens slutbetyg eller kursbetyg. Vid betygssättningen ska läraren
25
Klapp Lekholm (2008), Grades and grade assignment: effects of student and school characteristics, Göteborgs
universitet
26
27
28
IFAU (2010), Diskrimineras pojkar i skolan? rapport 2010:23
Tyrefors Hinnerich et al (2011), SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance No. 733
Skolinspektionen (2010), Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009 – Skolinspektionens erfarenheter och resultat
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
20 (121)
göra en bedömning av elevens måluppfyllelse i ämnet utifrån de ställda betygskriterierna. Hänsyn ska tas till elevens prestation på det nationella provet
men läraren ska vid betygssättningen även utnyttja all tillgänglig information
om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig
bedömning av kunskaperna. Den värderingen ska dock göras vid betygssättningen i samband med slutbetyg eller kursbetyg och inte vid bedömningen av
elevens prestation på det nationella provet.
Även här kan svårigheten att tolka bedömningsanvisningar vara ett skäl till de
stora avvikelserna mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning. Bedömningsanvisningarna för uppsatsprovet i engelska i årskurs nio ger läraren riktlinjer i punktform för vad som kan ligga till grund för
bedömningen. Utöver det ges ett antal exempel på elevtexter som ger olika betyg. I ett exempel för betyget MVG sägs följande i bedömningsmotiveringen:
”I den här korta texten blir ämnet egentligen inte så utförligt behandlat, då de olika föreslagna punkterna berörs ganska flyktigt.
Eleven reflekterar över förhoppningar förknippade med det egna
intresset för musik och ifrågasätter därefter en del av uppgiften *…+,
för att som avslutning omformulera och ta ställning till uppgiftens
”live for tomorrow/today”. Texten har därmed innehållsligt sammanhang men saknar egentlig disposition i inledning, avslutning
och styckesindelning. Språkligt sett gör texten emellertid ett mycket
säkert och ledigt intryck, så väl när det gäller meningsstruktur som
grammatik och idiomatik.”29
Någon hjälp att vikta de olika aspekterna ges dock inte. Med den typen av formulering blir det därför upp till läraren och dennes subjektiva bedömning att
själv vikta de olika bedömningsaspekterna. Risken att bedömningen blir olika
mellan olika lärare och olika skolor är därför stor. För de lägre årskurser ges,
för vissa delprov30, möjlighet för eleven att i efterhand utveckla sitt svar muntligt om läraren inte förstår vad eleven menat eller om läraren vet att eleven tidigare visat de aktuella kunskaperna.
Även bedömningsanvisningarna för proven i svenska/svenska som andraspråk
i årskurs nio och i gymnasieskolan ger stort utrymme för tolkning. Se vidare
om bedömningsanvisningarna för svenska B/svenska som andraspråk B för
gymnasieskolan på sidan 15.
29
Bedömningsanvisningar Bedömning och exempel för ämnesprovet i engelska delprov writing i årskurs nio
avseende vårterminen 2010, s. 33.
30
Se exempelvis delprov A i matematik i årskurs fem.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
21 (121)
Kritik mot omrättningen
Efter att Skolinspektionen 2010 redovisade den första rättningsomgången har
viss kritik framförts mot att omrättaren kan påverkas i sin bedömning av sin
roll som omrättare. Enligt kritikerna kan omrättaren ha en undermedveten
striktare hållning i och med vetskapen att man utgör en kontrollfunktion. Skolinspektionen kan inte helt utesluta att detta har förekommit i några fall.
Det har förekommit omrättare som Skolinspektionen inte bedömt som trovärdiga i sin bedömning av proven efter att deras bedömning redovisats. Dessa
lärare har friställts från uppdraget och proven har rättats om. Skolinspektionen
bedömer dock risken som liten att resultaten i sin helhet har påverkats av någon striktare hållning. Detta eftersom det kan konstateras att avvikelserna i
förhållandevis stor omfattning både går i positiv och negativ riktning, det vill
säga omrättaren ger både högre och lägre betyg än ursprungsrättaren.
Skolinspektionen har kunnat notera att många omrättare upplever att de kan
förhålla sig mer korrekt till de bedömningsanvisningar som följer med proven
och att de är striktare i sin tolkning av dessa i sin roll som omrättare än när de
rättar sina egna elevers nationella prov. Detta ses dock inte som ett problem
eller en felkälla utan stärker snarare omrättningens resultat.
Även om det inte kan uteslutas att det kan ha funnits lärare som haft en striktare hållning vid omrättningen är de avvikelser som observerats i analysen så
pass stora att det inte till sin helhet skulle kunna vara en förklaring till avvikelserna.
Jämfört med 2009
Innevarande rättningsomgång visar samma resultat som för 2009 års omrättning. Det vill säga att avvikelser där ursprungsrättaren satt högre betyg än
Skolinspektionens bedömare dominerar i båda rättningsomgångarna. Dessa
avvikelser ligger på samma nivå mellan åren. Även var i betygsskalan som avvikelserna i huvudsak förekommer är samma mellan de två åren.
3.3 Variation mellan olika skolor
Urvalet har, i enlighet med uppdragsbeskrivningen, gjorts för att vara representativt på skolnivå för ämnena engelska, matematik och svenska/svenska
som andraspråk för årskurs nio och kurserna engelska A, matematik A och
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
22 (121)
svenska B/svenska som andraspråk B för gymnasieskolan.31 Resultatet kan därför redovisas utifrån avvikelserna mellan ursprungsrättarens bedömning och
Skolinspektionens bedömning för varje skola i urvalet i dessa ämnen.32
Resultatet från analysen på skolnivå visar att avvikelserna mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning varierar kraftigt mellan olika skolor. Huruvida avvikelserna för enskilda skolor är systematiska
felbedömningar kan inte besvaras utifrån den studie som nu redovisas. Skolinspektionen måste kunna fastställa vad som är en korrekt respektive felaktig
rättning för att kunna avgöra detta. I denna analys har Skolinspektionen som
tidigare nämnts konstaterat att det finns en avvikelse mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning. Ingen värdering har kunnat göras av vilken rättning som är den korrekta respektive felaktiga då bland
annat rättningsanvisningarna för vissa delprov ger utrymme för tolkning av
vad som är rätt eller fel.
Provens konstruktion med stort utrymme för tolkning i bedömningen av vissa
delprov försvårar dessutom möjligheten att avgöra om felbedömning skett.
Underlaget för bedömningen måste även innefattat nationella prov från fler än
ett år för att kunna betraktas som systematiskt.
Skolinspektionen kan dock konstatera att vissa skolor uppvisar resultat som
föranleder krav på vidare granskning. På de skolor som uppvisat stora avvikelser och/eller avvikelser som entydigt går i en viss riktning kommer Skolinspektionen att vidare granska arbetsförfarandet kring bedömning och betygssättning på skolorna.
Skolinspektionens slutsats är att orsaken till många och stora avvikelser kan
tänkas till en del ligga i det nationella provsystemet och det sätt som detta är
utformat, men det kan även misstänkas att avvikelserna till viss del beror på
enskilda skolors bristande bedömarkompetens. Detta kan man få indikationer
på genom att studera diagram 3 som visar avvikelsen på skolnivå i svenska
B/svenska som andraspråk B i gymnasieskolan. I stort sett samtliga skolor har
avvikelser som ligger nära eller över 40 procent av de rättade delproven. Detta
tyder på att provkonstruktion och bedömaranvisningar inte stödjer en likvärdig bedömning. Vissa skolor har dock betydligt större avvikelser och då i huvudsak negativa avvikelser, vilket indikerar att det finns skillnader i bedömar-
31
För årskurs tre och årskurs fem samt ämnena biologi, fysik och kemi för årskurs nio är urvalet endast re-
presentativt på nationell nivå.
32
Ett stort bortfall för vissa skolor gör dock att resultatet av omrättningen inte kan redovisas för alla skolor.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
23 (121)
kompetens mellan skolorna. Skillnaden mellan de skolor där avvikelsen är som
minst och störst är 25 procent respektive 95 procent.
Diagram 3: Avvikelsen mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning
för delproven i svenska B/svenska som andraspråk B som avser en uppsats för elever i gymnasieskolan för respektive skola i urvalet.
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Negativ avvikelse
Positiv avvikelse
Förklaring: Staplarna i diagrammet avser de skolor i urvalet som inkommit med fler än tio prov och där bortfallet inte överstiger 50 procent av de efterfrågade proven.
För kursprovet i matematik A för gymnasieskolan finns också avvikelser som
tydligt visar på skillnader i avvikelser mellan ursprungsrättarens bedömning
och Skolinspektionens bedömning mellan olika skolor. Det finns också en systematik i att det i princip uteslutande handlar om avvikelser i negativ riktning,
det vill säga att omrättaren ger lägre betyg än ursprungsrättaren. Även om
Skolinspektionen inte kan uttala sig om förekomsten av felaktiga bedömningar
är det anmärkningsvärt att avvikelserna mellan ursprungsrättarens bedömning
och Skolinspektionens bedömning på många skolor är omfattande och i princip
uteslutande går i den riktningen. Därmed kan vi inte utesluta att en bristande
bedömarkompetens kan vara en bidragande orsak till skillnader i avvikelse
mellan skolor.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
24 (121)
Diagram 4: Avvikelsen mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning
för delproven i matematik A i gymnasieskolan för respektive skola i urvalet.
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Negativ avvikelse
Positiv avvikelse
Förklaring: Staplarna i diagrammet avser de skolor i urvalet som inkommit med fler än tio prov och där bortfallet inte överstiger 50 procent av de efterfrågade proven.
Skolinspektionen kan sedan tidigare konstatera att det finns problem kopplade
till undervisningen i matematik33. Ett sådant problem är att undervisningen i
matematik på många skolor inte utgår från de nationella målen. När inte
undervisningen utgår från de nationella målen, trots att läraren i många fall
tror att så är fallet är risken stor för att elever inte klarar delar av det nationella
provet. Läraren tar det som en signal att eleven tillfälligt underpresterar och
låter det vägas upp av goda resultat från tidigare prestationer. Om dock målen
för ämnet inte varit grund för lärarens undervisning och därmed inte heller för
bedömningen av elevens prestation blir det ingen rättvisande bedömning. Istället kan det vara så att det nationella provet som utgår från målen för ämnet och
den bedömning av prestationen som görs där är mer rättvisande för elevens
kunskapsnivå.
Samtidigt kan det finnas lärare som inte vill ge en elev ett IG för att det skulle
ge en negativ inverkan på en elev som i övrigt har haft en positiv utveckling
33
Skolinspektionen (2009), Undervisningen i matematik – utbildningens innehåll och ändamålsenlighet, rapport
2009:5
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
25 (121)
eller på annat sätt väger in annan information vid bedömning.34 För ämnesprovet i matematik för årskurs nio finns samma tendenser även om sammanställningen inte kan ske på samma sätt eftersom omrättningen där inte kan bedöma
hela provet.
Skillnader från 2009
Skillnaderna mellan utfallet på skolnivå mellan ursprungsrättarens bedömning
och Skolinspektionens bedömning är samma för innevarande års omrättning
som den som genomfördes 2009. Variationen mellan olika skolor var stor även i
förra årets omrättning. Det går inte att närmare redogöra för eventuella skillnader eftersom det är olika skolor i urvalet för de två åren. Omfattningen på
avvikelserna mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning mellan de två åren kan därför inte göras på en mer detaljerad nivå
än den som redovisas här.
3.4 Bakomliggande faktorer
Skolinspektionen har i samband med att elevlösningarna samlades in för varje
delprov begärt uppgifter, avseende den lärare som rättade provet, om:
-
Lärarens ålder
Lärarens kön
Om läraren har utbildning för att undervisa i det aktuella ämnet och
årskursen
I vilken konstellation av lärare som provet bedömts.
Analyser har gjorts utifrån dessa uppgifter för att se om det finns skillnader
mellan olika grupper i hur ofta ursprungsrättarens bedömning skiljer sig från
Skolinspektionens bedömning. Analysen visar att det finns tendenser till skillnad mellan olika grupper.
34
Lärarförmedlarnas enkätstudie till omrättande lärare; Klapp Lekholm (2008), Grades and grade assignment:
effects of student and school characteristics, Göteborgs universitet; Tyrefors Hinnerich et al (2011), SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance No. 733; IFAU (2010), Diskrimineras pojkar i skolan? rapport
2010:23; Skolverket (2009), Bedömaröverensstämmelse vid bedömning av nationella prov
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
26 (121)
Lärarens ålder, kön och utbildning
Resultatet tyder på vissa skillnader i avvikelser mellan ursprungsrättarnas bedömning och Skolinspektionens bedömning utifrån ursprungsrättarens ålder
för vissa delprov men däremot inga större skillnader i avvikelser när det gäller
ursprungsrättarens kön. Exempelvis finns det skillnader i svenska/svenska som
andra språk i årskurs nio respektive gymnasieskolan som indikerar att andelen
avvikelser är minst omfattande när ursprungsrättaren är i åldern 21-35 år. För
dessa delprov kan man även se att avvikelserna är större när läraren inte har
utbildning i det ämne och årskurs som provet avser. De utgör dock en mycket
liten andel av det totala antalet lärare i urvalet.
Urvalet är inte anpassat för att kunna dra några säkra slutsatser utifrån den
information som samlats in om lärarna. Det innebär att fördelningen av exempelvis män och kvinnor i urvalet inte speglar könsfördelningen bland lärare i
riket som helhet. Det kan därmed inte uteslutas att de skillnader i avvikelser
som man kan se är slumpartade. Skillnaderna kan inte heller helt förklara de
ibland omfattande och stora avvikelserna mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning.
De tendenser till skillnader som man ändå kan se mellan olika lärare ger dock
upphov till frågor och kommer därför att undersökas mer grundligt av de forskare som Skolinspektionen anlitat för att göra ytterligare och fördjupade analyser Dessa analyser kommer att presenteras senare.
Vem som rättat provet
Vid ursprungsrättningen kan provet ha rättats av
-
enbart klassens ordinarie lärare,
klassens ordinarie lärare tillsammans med en eller flera andra lärare på skolan,
en annan lärare än klassens ordinarie lärare på samma skola,
en annan lärare än klassens ordinarie lärare på annan skola.
Vanligast är att de ursprungsrättade proven rättats av enbart klassens ordinarie
lärare eller klassens ordinarie lärare tillsammans med en eller flera andra lärare
på skolan.
Det finns inget tydligt mönster i skillnad i avvikelse vid uppdelning på vem
som ursprungsrättat proven. En viss skillnad finns dock. Den tyder på att andelen avvikelser är högre när enbart klassens ordinarie lärare rättat provet. Vilken
av de andra lärarkonstellationerna som genererar minst andel avvikelser varierar dock.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
27 (121)
Sambedömning
Skolverket rekommenderar i sina instruktioner till lärare som ska rätta nationella prov att rättningen sker i form av sambedömning. Det innebär att fler än en
lärare bedömer samma prov eller ger sin syn på en aktuell bedömning. Syftet
med detta är att öka säkerheten i bedömningen av elevens prestation och
minska den enskilde lärarens subjektiva inslag, vilket stärker likvärdigheten i
bedömningen. Detta stöds även av forskning. Bland annat visar Larson i studien Skrivförmåga. Studier i svenskt elevspråk35 att flera bedömare ger en mer reliabel bedömning samt att det för exempelvis elevtexter är möjligt att uppnå ett
gott resultat när tre lärare bedömer samma text.
Skolinspektionens uppfattning är att det är viktigt att även sambedömning
problematiseras och inte ses som den enda lösningen på de problem som finns
med de nationella proven. Om proven sambedöms på elevens skola kan en
likvärdig bedömning av eleverna på den aktuella skolan ske men skillnader
kan fortfarande förekomma i förhållande till andra skolor i landet. Sambedömning kompenserar inte heller provens komplexa syfte eller bedömningsanvisningarnas tolkningsutrymme och vaga kriterier. Det är också viktigt att sambedömningen definieras, baserat på vad forskningen visat är den mest effektiva
metoden, så att det blir tydligt för skolorna vad som avses med sambedömning.
I denna omgång av omrättningen har Skolinspektionen för varje insamlat prov
begärt uppgifter om huruvida rättningen skett endast av elevens lärare, elevens
lärare samt flera andra lärare, en annan lärare än elevens lärare på den egna
skolan eller annan lärare på en annan skola.
Som beskrivs ovan finns det en tendens, för vissa delprov i årskurs nio och
gymnasieskolan, att de delprov som bedömts av elevens lärare tillsammans
med en eller flera andra lärare uppvisar färre avvikelser mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning. Samma tendens, förekommer för delprov som rättats av en lärare som inte är elevens lärare på
samma skola eller en lärare på en annan skola. För samtliga delprov är det flest
avvikelser mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning där elevens lärare ensam har gjort bedömningen av elevens prestation.
Ett möjligt problem som kan vara skäl till att tendensen inte är starkare kan
vara att det i instruktionerna till lärare inte definieras hur sambedömning ska
ske och hur bedömningen ska viktas. Sambedömning kan ske på olika sätt, ex-
35
Larson Kent (1984), Skrivförmåga. Studier i svenskt elevspråk, Liber
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
28 (121)
empelvis att lärare diskuterar bedömningar som de är osäkra på, att flera lärare
oberoende av varandra gör en bedömning av samma prov som vägs samman
eller att flera lärare rättar samma prov och diskuterar sig fram till en gemensam
bedömning.
Avvikelser uppdelat på huvudman
Skillnaden mellan den ursprungliga rättningen och Skolinspektionens bedömning har även analyserats uppdelat på huvudmannaskap. Vid urvalsförfarandet togs ej hänsyn till huvudmannaskap. För det skulle ett större urval krävas.
Vidare har fristående skolor fram tills nu inte omfattats av kravet på att elevlösningarna från de nationella proven ska bevaras, vilket har resulterat i ett
större bortfall för de fristående skolorna än för de kommunala skolorna. På
grund av detta går det inte att dra slutsatser från analyserna. Resultaten visar
endast på eventuella tendenser, vilka kan vara intressanta att titta närmare på
vid senare tillfälle.
De tendenser som går att se är att det inte finns någon skillnad i avvikelse beroende på om provet är från en fristående skola eller en kommunal skola. För de
flesta ämnen och årskurser är avvikelserna de samma och de små skillnader i
avvikelser som finns visar ibland på större andel avvikelser för fristående skolor och ibland för kommunala skolor.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
29 (121)
4. Rekommendationer
Utifrån omrättningen 2010 rekommenderade Skolinspektionen att åtgärder
skulle vidtas för att stärka möjligheten till likvärdig bedömning av de nationella proven. Eftersom resultaten av omrättningen är de samma i 2011 års rättningsomgång kvarstår rekommendationerna.
Skolinspektionen rekommenderar därför att följande åtgärder vidtas:

Syftet med de nationella proven bör klargöras och begränsas. Om det
primära syftet med nationella prov är att bidra till och stödja likvärdig
bedömning och betygssättning av elevens prestation bör det tydliggöras
och fokuseras. Proven har i dagsläget ett flertal syften och mål som inte
kan förenas i ett prov som fullt ut bidrar till likvärdig betygssättning.

Provens konstruktion bör avgöras av provens primära syfte. Om det
viktigaste syftet med proven är att stödja likvärdig bedömning och betygssättning av elevens prestationer på proven behöver de förändras så
att de ger bättre förutsättningar för att göra likvärdiga bedömningar,
oavsett vem som rättar.

Anvisningarna som rättande lärare har som stöd för sin bedömning
bör förenklas. Bedömningsanvisningarna behöver göras tydligare och
förenklas om de ska främja likvärdig bedömning, så att utrymmet för
tolkning minskar.

Lärare bör ges möjlighet att utveckla sin bedömarkompetens. Lärare
som ska bedöma elevers prestation på de nationella proven bör också
genomgå fortbildning i bedömning för att skapa förutsättningar för en
mer likvärdig bedömning.

Ett rättningsförfarande där elevens identitet inte är känd av den som
rättar proven bör införas. Detta kan ske på flera sätt. Det centrala är att
läraren inte påverkas i bedömningen av sin relation till eleven eller kunskapen om elevens tidigare prestationer.
Skolinspektionen är väl medveten om den komplexitet och de svårigheter som
finns kopplad till att utforma nationella prov och bedömningen av dessa. Vissa
problem är sannolikt också kopplade till utbildningssystemets utformning. De
rekommendationer som föreslås ska därför inte ses som försök till enkla lösningar. Rekommendationerna ska läsas som att de utgör en del i en helhet och
kan inte var för sig lösa de problem som Skolinspektionen pekar på i slutsatserna av omrättningen. Att genomföra de förändringar som rekommenderas är
dock ett steg mot att öka möjligheten till likvärdig bedömning.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
30 (121)
Urval inför kommande rättningsomgångar
Enligt uppdragsbeskrivningen ska Skolinspektionen föreslå lämpliga grunder
för urval i kommande rättningsomgångar utifrån en analys av de samlade resultaten. Inför omrättningen av 2010 års nationella prov gjordes inga ändringar
i urvalskriterierna. Det berodde på att Skolinspektionen ville ha ett bättre och
säkrare underlag innan några förändringar i urvalet föreslogs. Skolinspektionen kan nu konstatera att resultatet efter innevarande rättningsomgång är
mycket likt resultatet i den första rättningsomgången.
Det är tydligt att flest avvikelser förkommer på de delprov där eleven avger sitt
svar i en längre sammanhängande text. Detta gäller framförallt uppsatsproven i
svenska och engelska för årskurs nio och gymnasieskolan men även de problemlösande delarna av proven i matematik i årskurs nio och i gymnasieskolan.
Avvikelserna är betydligt färre för delprov med fasta svarsalternativ eller där
det finns ett givet svar som är korrekt. Denna tendens återfinns i samtliga årskurser och ämnen.
Avvikelserna mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning är dock generellt mycket låga för de lägre årskurserna. För flera
delprov är det endast ett par procent som avviker. Många frågor i proven för de
lägre årskurserna är just frågor med fasta svarsalternativ eller rätt-och-fel frågor. Även för de frågor där svaret inte lika tydligt har karaktären av rätt och fel
är svaren korta och koncentrerade vilket gör att tolkningsutrymmet i bedömningen ändå inte hamnar på samma nivå som för de högre årskurserna.
Med utgångspunkt i de gjorda analyserna vill Skolinspektionen föreslå följande
förändringar i urvalet inför den tredje rättningsomgången:

Nationella prov i årskurs tre ska inte omrättas under den tredje rättningsomgången. Skolinspektionen bedömer att det inte finns behov att
omrätta dessa årligen i och med att avvikelserna mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning generellt är mycket
låga.

Nationella prov i årskurs fem ska inte omrättas i den tredje rättningsomgången på grund av att dessa inte är obligatoriska för skolorna under vårterminen 2011. Istället införs nationella prov i årskurs sex läsåret
2011/2012.

Nationella prov i årskurs nio i matematik och NO-ämnen ska inte omrättas under den tredje rättningsomgången. Anledningen är att proven i
dessa ämnen delvis genomförs i form av en laboration som inte kan om-
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
31 (121)
rättas. Eftersom det inte sätts delprovsbetyg utan endast provbetyg blir
någon direkt jämförelse mellan provens ursprungliga betyg och de resultat som erhållits i samband med omrättningen inte möjlig.

Urvalet för övriga prov förändras inte.
Genom dessa åtgärder skulle mängden prov som kommer i fråga för omrättning för den tredje rättningsomgången minska. Skolinspektionen får därmed
möjlighet att göra en del ändringar i uppdragets upplägg.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
32 (121)
5. Genomförande av uppdraget
Uppdraget är till vissa delar logistiskt komplext och har krävt stora resurser för
att kunna rapporteras på utsatt tid och uppfylla de krav på utformning och
kvalitet som ställs i uppdraget. Nedan redovisas principer för urvalet, tillvägagångssätt, bortfall och problem.
5.1 Urval
Ett urval av elevlösningar gjordes bland de obligatoriska proven i grundskolan
samt de prov som är obligatoriska för alla elever i gymnasieskolan. Proven avser ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk i årskurs tre, årskurs fem och årskurs nio. I årskurs nio har prov även samlats för de
naturorienterande ämnena (biologi, fysik och kemi). I gymnasieskolan omfattar
urvalet kursproven i engelska A, matematik A samt svenska B/svenska som
andraspråk B.
Urvalet genomfördes med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) på ett sådant
sätt att erhållna resultat skulle vara representativa dels:

på nationell nivå per ämne och årskurs, och dels

på skolnivå för de utvalda skolorna i ämnena engelska, matematik och
svenska/svenska som andraspråk i årskurs nio i grundskolan samt kurserna i gymnasieskolan.
Urvalet drogs från de insamlingar av nationella prov som SCB genomförde
under sommaren och hösten 2010. Totalt sett omfattar urvalet 39 707 prov, fördelat på 5 159 prov från årskurs tre, 8 965 från årskurs fem, 13 783 prov från
årskurs nio och 11 800 prov från gymnasieskolan.
5.2 Tillvägagångssätt
Tillvägagångssättet vid omrättningen innehåller följande moment: Insamling,
rättning, analys, överväganden och avgränsningar. Dessa redovisas var för sig
nedan.
Insamling av elevlösningar
Det genomförda urvalet innebar att 799 skolor kontaktades och ombads skicka
in kopior av rättade elevlösningar till Skolinspektionen. Omfattningen av ar-
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
33 (121)
betsinsatsen varierade för de utvalda skolorna. Målsättningen var dock att ingen skola skulle skicka fler än 100 provkopior.
Med hjälp av SCB fick Skolinspektionen tillgång till det register med provresultat som sammanställs av SCB för Skolverkets räkning. På så sätt kunde skolornas arbetsbörda till viss del minskas. De enda resultat som samlades direkt från
skolorna avsåg resultaten på poängnivå för prov i matematik, fysik, biologi och
kemi för årskurs nio. Anledningen till detta är att proven i dessa ämnen inte
har några delprovsbetyg utan endast provbetyg. I och med att dessa prov även
innehåller en muntlig respektive en laborativ del skulle en jämförelse mellan
den ursprungliga bedömningen och Skolinspektionens bedömning vara missvisande.
Till varje insamlat prov utformades ett försättsblad dels för att resultaten skulle
kunna samlas in på ett enhetligt sätt och dels för att samla in information om
skolornas arbete med rättning av prov samt information om den lärare som
rättat provet. Informationen om läraren avsåg uppgifter om ålder, kön samt om
läraren har utbildning för att undervisa i den årskurs och i det ämne som provet avsåg. Samtliga försättsblad var i förväg ifyllda med uppgifter om skolans
identitet (skolkod, skol-id och elev-id) samt skolans namn för att på detta sätt
öka kvaliteten på de uppgifter som skulle samlas in.
Skolorna fick detaljerade anvisningar för hur inrapporteringen och kopieringen
skulle ske.
Kopiorna av elevlösningarna skannades av Skolinspektionen till digital form
för att lättare kunna spridas till de lärare som skulle omrätta proven. Den ursprungliga rättningen samt annan information som kunde leda till att enskilda
elever kunde identifieras togs också bort. Detta för att säkra att lärarna som
kontrakteras för uppdraget inte skulle påverkas av den ursprungliga rättningen.
Rättning av proven
På Skolinspektionens uppdrag kontrakterade företaget Lärarförmedlarna 178
ämnesutbildade och erfarna lärare på visstid för att rätta om proven. Lärarna
utförde rättningen i sina hem och kommunikationen med lärarna skedde i huvudsak digitalt.
I avtalet mellan Lärarförmedlarna och Skolinspektionen ställdes krav på att
lärarna skulle ha relevant lärarexamen och utbildning, enligt skollagens bestämmelser 2 kap. 3-4 §§, för att undervisa i aktuellt ämne och årskurs. Lärarna
skulle också ha erfarenhet att rätta nationella prov i aktuellt ämne och årskurs.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
34 (121)
Skolinspektionen tog fram ett instruktionsbrev till de kontrakterade lärarna
samt försåg lärarna med det aktuella provet med tillhörande lärarinformation
inklusive bedömningsanvisningar. I de fall prov eller tillhörande provmaterial
fortfarande innefattats av provsekretess enligt 17 kap. 4 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) har de kontrakterade lärarna på Skolinspektionens
initiativ skrivit under en sekretessförbindelse.
Av de lärare som anlitades för innevarande års rättning deltog 80 procent även
i förra årets rättningsomgång. Totalt finns ungefär en femtedel av landets
kommuner representerade bland de anlitade lärarna.
För att öka kvaliteten på omrättningen har vissa prov rättats en tredje gång av
ytterligare en lärare i de fall det förekom stora eller avgörande skillnader mellan omrättande lärares bedömning och den ursprungliga bedömningen. Detta
benämns som en andra omrättning. Med stora eller avgörande skillnader avses
här prov där antingen ursprungsrättarens bedömning eller omrättarens bedömning inneburit ett IG eller att eleven bedömts som att denne inte nått målen, eller att antingen omrättaren eller ursprungsrättaren gett betyget G och den
andre gett betyget MVG. För årskurs tre och fem har proven omrättats en andra
gång om fler än ett delprov under ett och samma prov avvikit mellan omrättarens bedömning kontra ursprungsrättarens bedömning. Eftersom delproven i
matematik och de naturorienterande ämnena i årskurs nio inte har varit möjliga
för omrättaren att betygssätta har inte någon andra omrättning genomförts för
dessa delprov.
Resultatet av den andra omrättningen har tolkats utifrån principen att den
andra omrättningen avgör om det är ursprungsrättningen eller omrättningen
som är den som ska gälla. Om den andra omrättningen har resulterat i ett tredje
värde har omrättningen inte påverkats. Om kriterierna för den andra omrättning uppfyllts av ett delprov har samtliga delprov inom ett prov genomgått en
andra omrättning. Detta för att läraren som omrättar provet en andra gång inte
ska veta att det är en andra omrättning som görs och därmed omedvetet påverkas i sin bedömning.
Resultat och analys
Resultaten presenteras som en redovisning av avvikelser mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning utifrån betyg eller poäng
på delprovsnivå för årskurs nio och gymnasieskolan. För årskurs tre och årskurs fem presenteras resultaten som en redovisning av avvikelser mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning av huruvida
eleven uppnått eller inte uppnått kravnivån på delprovsnivå. Utöver detta re-
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
35 (121)
dovisas betygsfördelningen eller poängfördelningen mellan ursprungsrättarens
bedömning och omrättarens bedömning. Analysen av resultaten grundar sig på
dessa resultat.
Resultaten redovisas som negativa och positiva avvikelser. Negativ avvikelse
innebär att omrättaren bedömer att elevens svar motsvarar ett lägre betyg/poäng än vad ursprungsrättaren har bedömt. Positiv avvikelse innebär att
omrättaren bedömer att elevens svar motsvarar ett högre betyg/poäng än vad
ursprungsrättaren har bedömt. För årskurs tre och fem innebär en negativ avvikelse att omrättaren har gjort bedömningen att elevens svar inte når kravnivån för delprovet där ursprungsrättaren bedömt att elevens svar når kravnivån.
Positiv avvikelse innebär att omrättarna har gjort bedömningen att elevens svar
når kravnivån för delprovet där ursprungsrättaren bedömt att elevens svar inte
når kravnivån.
Överväganden
Skolinspektionen värderar inte om ursprungsrättarens bedömning är felaktig i
de fall där Skolinspektionen gör en annan bedömning än ursprungsrättaren.
Skolinspektionen kan inte fastslå att de bedömningar av elevlösningar som
genomförts av Skolinspektionens kontrakterade lärare är mer rätt än ursprungsrättarens bedömning. Därför talas i rapporten istället om förekomsten
av avvikelser mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning.
Regeringen preciserar i uppdraget till Skolinspektionen att analysen ska baseras på förekomsten av systematisk felbedömning. Skolinspektionen menar
dock att en sådan bedömning inte är möjlig att göra utifrån den nu genomförda
omrättningen. För att kunna avgöra om systematisk felbedömning förekommer
måste Skolinspektionen kunna fastställa en felaktig rättning, vilket inte är möjligt inom ramen för uppdraget. Underlaget för bedömningen måste även innefatta nationella prov från fler än ett år för att kunna betraktas som systematiskt.
Provens konstruktion med stort utrymme för tolkning i bedömningen av vissa
delprov försvårar dessutom möjligheten att avgöra om felbedömning skett.
Dock har Skolinspektionen gjort en vidare tolkning av begreppet systematisk
felbedömning och hävdar att det finns en systematik i de avvikelser som förekommer mellan ursprungsrättarens bedömning och omrättarens bedömning på
en övergripande nivå.
I jämförelser mellan resultatet av ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning använde Skolinspektionen den fyrgradiga betygsskalan – Ej uppnått målen/Icke godkänt (EUM)/IG, Godkänt (G), Väl godkänt (VG)
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
36 (121)
och Mycket väl godkänt (MVG) – vilket är den skala som SCB använder när de
samlar in provresultat på uppdrag av Skolverket. Eftersom Skolinspektionen
beställer provresultaten från SCB är det endast den fyrgradiga skalan som finns
att tillgå.
Avgränsningar
Av praktiska skäl samlades bara de delprov in som kunde omrättas. Därför
gjordes insamlingen på delprovsnivå. Delprov som genomfördes i grupp, redovisades muntligt och/eller innehöll laborativa moment samlades inte in från
skolorna. Exempelvis består provet i matematik för årskurs fem av fem delprov. Fyra av dessa, delproven A-D, kan omrättas eftersom det till dessa finns
elevhäften där eleverna skriftligt och enskilt redovisar sina svar. Ytterligare ett
delprov, delprov E, genomförs gemensamt med svenskämnet och redovisas
muntligt. Detta delprov kan enbart omrättas om elevens svar spelas in, vilket
mycket sällan sker. Därför beslutade Skolinspektionen att inte inkludera den
typen av delprov i omrättningen.
I proven i matematik, biologi, kemi och fysik i årskurs nio ges inte några delprovsbetyg. Detta eftersom de två delprov som utgör provet i matematik genomförs i grupp och redovisas muntligt och ett av de två delprov som utgör
provet i biologi, kemi och fysik delvis innehåller ett laborativt moment som
Skolinspektionen inte har kunnat omrätta har heller inte någon bedömning av
provbetyget varit möjlig. Resultatredovisningen och analysen har därför gjorts
på poängnivå för det delprov som redovisas skriftligt.
Svenska och svenska som andraspråk samredovisas i rapporten. Någon särredovisning av svenska som andraspråk har inte gjorts. Urvalet av prov i svenska
var inte designat för att vara representativt i svenska respektive svenska som
andraspråk utan bara i svenska som ett ämne. Därmed vore det inte korrekt att
göra en redovisning som redovisar separata resultat för svenska respektive
svenska som andraspråk. Skolinspektionens anlitade lärare har dock känt till
vilka elevlösningar som avser svenska som andraspråk, där sådan information
funnits.
5.3 Bortfall
Av samtliga nationella prov som ingick i urvalet, 39 707 stycken, skickade skolorna in 34 895 prov, fördelat på 4 761 prov från årskurs tre, 8 215 prov från
årskurs fem, 12 121 prov från årskurs nio och 9 798 prov från gymnasieskolan.
Många av de prov som inkom visade sig dock vara bristfälligt kopierade och
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
37 (121)
därmed inte möjliga att omrätta. När det gäller prov i matematik för gymnasieskolan har det också visat sig att proven som skickats in gällde prov från andra
år än den som omrättningen avsåg, det vill säga vårterminen 2011. Detta utgör
det som benämns som det interna bortfallet. I motsats till det externa bortfallet,
där provet i sin helhet uteblev, såg det interna bortfallet olika ut för olika delprov.
Bristerna varierade i omfattning. De kunde bland annat handla om att kvaliteten på de kopierade elevlösningarna var så låg att kopiorna inte var läsbara.
En annan vanligt förekommande anledning är att vissa sidor i elevlösningen
uteblev i kopieringen eller att elevlösningar blandats ihop. Ingen analys av enskilda bristers omfattning har dock gjorts. I tabell 3 redovisas bortfallet fördelat
på ämne och årskurs. För en detaljerad bortfallsanalys hänvisas till bilaga fem.
Tabell 3: Totalt bortfall fördelat på årskurs och ämnesprov respektive kursprov
Årskurs
Äm ne
Årskurs 3
Matematik
Årskurs 5
Årskurs 9
Gymnasieskolan
Antal
begärda prov
2 559
Bortfall
8 – 10%
Svenska/svenska som andraspråk
2 600
16 – 18%
Engelska
3 042
13 – 18%
Matematik
2 900
9 – 11%
Svenska/svenska som andraspråk
3 023
11 – 13%
Engelska
3 775
6 – 7%
Matematik
3 236
14 – 17%
Svenska/svenska som andraspråk
3 589
16 – 19%
Biologi
1 080
15%
Fysik
849
10%
Kemi
1 254
36%
Engelska A
4 220
21%
Matematik A
3 960
38%
Svenska B/svenska som andraspråk B
3 620
32%
Förklaring: I de fall bortfallet anges som ett intervall innebär att bortfallet varit olika för olika delprov som
ingår i ett specifikt prov.
Av den beskrivning som framkommer ovan kan man konstatera att det finns
ett relativt stort bortfall när det gäller vissa prov.
Utifrån bortfallsandelen är det svårt att avgöra om det går att dra några slutsatser eller inte. I vissa fall förefaller bortfallet vara relativt låg. Ett litet bortfall kan
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
38 (121)
vara allvarligt, om bortfallet avviker kraftigt från de svarande med avseende på
vad man vill mäta. För att kunna avgöra om man kan dra generella slutsatser
eller inte bör man göra bortfallsanalyser och bortfallskompensation med hjälp
av registerdata.
För att kontrollera bortfallets påverkan på resultaten för matematik och
svenska/svenska som andraspråk i gymnasiet samt Kemi årskurs 9 har Skolinspektionen anlitat SCB för att göra nödvändiga bortfallsanalyser. Utifrån SCBs
bortfallsanalys kan konstateras att samtliga resultat är representativa på nationell nivå, med undantag för Kemi årskurs 9 där man bör iaktta stor försiktighet när man analyserar omrättningens resultat. För att ta del av bortfallsanalysen, se bilaga 5.
5.4 Brister och problem
Vid förra årets omrättning identifierades ett flertal problem kopplat till insamlingen av delproven från skolorna i urvalet och genomförandet av rättningen.
Problemen bestod huvudsakligen av:
-
Skolorna har generellt sett svårt att frigöra tid i november och december, vilket var den tid kopieringen av elevlösningarna skulle ske.
-
Alla skolor hade inte sparat elevlösningarna utan, i strid med gällande
lagstiftning, slängt proven eller på annat sätt förlagt dem. Fristående
skolor omfattas heller inte av lagstiftningen som säger att proven ska
arkiveras.
-
Skolorna hade mycket kort tid för att kopiera elevlösningarna eftersom
uppdragets som helhet hade en snäv tidsram. Detta påverkade kvaliteten på de kopierade elevlösningarna.
-
För vissa prov hade läraren vid rättningen gjort markeringar i proven.
Dessa togs i de flesta fall bort vid skanningen. För vissa prov var det
dock inte möjligt utan att ta bort delar elevens svar. Detta kan ha påverkat Skolinspektionens bedömare.
Inför innevarande års omrättning har Skolinspektionen vidtagit flera åtgärder
för att minska problemen i den mån det har varit möjligt utifrån de krav som
uppdraget ställer.
Skolinspektionen meddelade vid två tillfällen i god tid innan insamlingen
skulle äga rum att skolan var föremål för omrättning och att elevlösningar
skulle begäras in senare under hösten. För vilket ämne och årskurs som var
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
39 (121)
aktuellt meddelades dock inte eftersom det skulle kunna påverka skolornas
bedömning av elevernas prestationer. Skolorna uppmanades att ha proven tillgängliga och att avsätta resurser för kopiering. Svarstiden förlängdes samtidigt
med en vecka.
Skolinspektionen samverkade med Skolverket kring att i lärarinformationen
som följer med proven uppmana lärarna att göra rättningsnoteringar i marginalen och inte i provet.
Regeringen uppmanades också att förlänga uppdraget för att inte skolorna
skulle behöva belastas under den arbetsintensiva perioden i slutet på året.
Detta hörsammades och redovisningsdatumet flyttades en månad framåt.
Problemen har minskat kraftigt som en följd av de vidtagna åtgärderna men
kvarstår i flera delar. Detta gäller framför allt att skolorna upplever en mycket
stor arbetsbelastning för att inkomma med de efterfrågade elevlösningarna
inom utsatt tid och problem med kvaliteten på de kopierade elevlösningarna.
De består huvudsakligen av att:

Kopiorna inte var läsbara. Vid inskanningen gjordes dock ansträngningar för att framhäva svärta så mycket som möjligt.

Skolorna missade att kopiera vissa sidor i elevlösningen.

Skolorna skickade elevlösningar från tidigare provomgångar.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
40 (121)
Bilaga 1 Resultat av omrättningen
Nedan redovisas resultaten av kontrollrättningen för respektive årskurs, ämne
och delprov.
Ämnesprov årskurs 3
Matematik
Ämnesprovet i matematik består av sju delprov:
Delprov A: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt. Delprovet testar elevens kunskaper i skriftliga räknemetoder i såväl addition som subtraktion. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
Delprov B: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt. Delprovet testar elevens förmåga i huvudräkning inom multiplikation och division. Detta
delprov ingår i kontrollrättningen.
Delprov C: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt. Avsikten med
delprov C är att pröva om eleven har kunskap om jämförelse, uppskattning och
avläsning av tid. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
Delprov D: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens kunskap om likheter, tallinjen samt talföljder. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
Delprov E: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt. Delprovet testar elevens kunskap om uppdelning av tal samt uppdelning av helheter i olika
delar. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
Delprov F: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt. Avsikten med
delprovet är att testa elevens kunskap om area och volym. Delprovet ingår i
kontrollrättningen.
Delprov G: delprovet genomförs enskilt och redovisas delvis muntligt. Delprovet prövar elevens kunnande i statistik samt elevens förmåga att kommunicera matematik muntligt. Detta delprov ingår inte i kontrollrättningen.
De delprov som ingår i kontrollrättningen är delproven A, B, C, D, E och F.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
41 (121)
Delprov A
Analysen grundar sig på 2 347 insamlade prov från 112 grundskolor. Totalt har
2 559 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 212 prov, 8
procent. Det externa bortfallet uppgår till 157 prov, 6 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 55 prov, 2 procent.
Tabell R1: Delprov A, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
165
7
Positiv avvikelse
51
2
Ingen avvikelse
2 131
91
Totalt antal prov
2 347
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R2: Delprov A, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
1 817
165
1 982
Nej
51
314
365
Totalt
1 868
479
2 347
Tabell R3: Delprov A, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
11
48
Styrker ursprungsrättning
12
52
0
0
23
100
Ny bedömning
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
42 (121)
Delprov B
Analysen grundar sig på 2 360 insamlade prov från 112 grundskolor. Totalt har
2 559 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 199 prov, 8
procent. Det externa bortfallet uppgår till 157 prov, 6 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 42 prov, 2 procent.
Tabell R4: Delprov B, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal Procent
Negativ avvikelse
12
1
Positiv avvikelse
13
1
Ingen avvikelse
2 335
99
Totalt antal prov
2 360
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R5: Delprov B, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
Ja
2 206
12
2 218
Nej
13
129
142
Totalt
2 219
141
2 360
Tabell R6: Delprov B, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
11
48
Styrker ursprungsrättning
12
52
0
0
23
100
Ny bedömning
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
43 (121)
Delprov C
Analysen grundar sig på 2 356 insamlade prov från 112 grundskolor. Totalt har
2 559 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 203 prov, 8
procent. Det externa bortfallet uppgår till 157 prov, 6 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 46 prov, 2 procent.
Tabell R7: Delprov C, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
51
2
Positiv avvikelse
22
1
Ingen avvikelse
2 283
97
Totalt antal prov
2 356
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R8: Delprov C, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
2 124
51
2 175
Nej
22
159
181
Totalt
2 146
210
2 356
Tabell R9: Delprov C, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
12
39
Styrker ursprungsrättning
18
58
1
3
31
100
Ny bedömning
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
44 (121)
Delprov D
Analysen grundar sig på 2 337 insamlade prov från 112 grundskolor. Totalt har
2 559 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 222 prov, 9
procent. Det externa bortfallet uppgår till 157 prov, 6 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 65 prov, 3 procent.
Tabell R10: Delprov D, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
33
1
Positiv avvikelse
17
1
Ingen avvikelse
2 287
98
Totalt antal prov
2 337
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R11: Delprov D, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
Ja
2 155
33
2 188
Nej
17
132
149
Totalt
2 172
165
2 337
Tabell R12: Delprov D, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
18
47
Styrker ursprungsrättning
19
50
1
3
38
100
Ny bedömning
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
45 (121)
Delprov E
Analysen grundar sig på 2 313 insamlade prov från 112 grundskolor. Totalt har
2 559 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 246 prov, 9
procent. Det externa bortfallet uppgår till 157 prov, 6 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 89 prov, 3 procent.
Tabell R13: Delprov E, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
26
1
Positiv avvikelse
16
1
Ingen avvikelse
2 271
98
Totalt antal prov
2 313
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R14: Delprov E, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
Ja
2 164
26
2 190
Nej
16
107
123
Totalt
2 180
133
2 313
Tabell R15: Delprov E, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
11
52
Styrker ursprungsrättning
7
33
Ny bedömning
3
14
21
99
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
46 (121)
Delprov F
Analysen grundar sig på 2 319 insamlade prov från 112 grundskolor. Totalt har
2 559 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 240 prov, 9
procent. Det externa bortfallet uppgår till 157 prov, 6 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 83 prov, 3 procent.
Tabell R16: Delprov F, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
118
5
Positiv avvikelse
38
2
Ingen avvikelse
2 163
93
Totalt antal prov
2 319
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R17: Delprov F, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
1 832
118
1 950
Nej
38
331
369
Totalt
1 870
449
2 319
Tabell R18: Delprov F, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
27
57
Styrker ursprungsrättning
18
38
2
4
47
99
Ny bedömning
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
47 (121)
Svenska/svenska som andraspråk
Ämnesprovet i svenska består av åtta delprov:
Delprov A: delprovet genomförs enskilt och redovisas muntligt och testar elevens förmåga att kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att
innehåll och handling på ett tydligt sätt framgår. Delprovet prövar också elevens förmåga att kunna ge och ta emot enkla muntliga instruktioner. Detta delprov ingår inte i kontrollrättningen.
Delprov B: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt. Delprovet testar elevens förmåga att kunna läsa elevnära skönlitterära texter och kunna återberätta handlingen muntligt och skriftligt. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
Delprov C: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens förmåga att läsa elevnära faktatexter och instruktioner och kunna beskriva
och använda sig av innehållet muntligt och skriftligt. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
Delprov D: delprovet genomförs enskilt och redovisas muntligt. Delprovet
testar elevens förmåga att läsa bekanta och elevnära texter med flyt. Detta delprov ingår inte i kontrollrättningen.
Delprov E: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt. Delprovet prövar om eleven kan återge ett kronologiskt händelseförlopp där handlingen tydligt framgår. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
Delprov F: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och prövar om
eleven kan på minst tre ställen i en text börja en mening med stor bokstav och
avsluta med punkt. Delprovet prövar också elevens förmåga att stava ett antal
vanliga formord samt minst tio olika innehållsord rätt. Detta delprov ingår i
kontrollrättningen.
Delprov G: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt. Delprovet
prövar om eleven kan skriva en text som andra kan läsa, forma bokstäver och
ord samt använda sig av mellanrum mellan orden. Delprovet ingår i kontrollrättning.
Delprov H: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens förmåga att kunna skriva ett tydligt innehåll ur minst två aspekter, det vill
säga texten ska innehålla minst två tydliga informationsdelar. Detta delprov
ingår i kontrollrättningen.
De delprov som ingår i kontrollrättningen är delproven B, C, E, F, G och H.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
48 (121)
Delprov B
Analysen grundar sig på 2 211 insamlade prov från 108 grundskolor. Totalt har
2 600 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 389 prov, 15
procent. Det externa bortfallet uppgår till 241 prov, 9 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 148 prov, 6 procent.
Tabell R19: Delprov B, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
26
1
Positiv avvikelse
11
0
Ingen avvikelse
2 174
98
Totalt antal prov
2 211
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R20: Delprov B, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
2 058
26
2 084
Nej
11
116
127
Totalt
2 069
142
2 211
Tabell R21: Delprov B, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
22
76
Styrker ursprungsrättning
6
21
Ny bedömning
1
3
29
100
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
49 (121)
Delprov C
Analysen grundar sig på 2 214 insamlade prov från 108 grundskolor. Totalt har
2 600 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 386 prov, 15
procent. Det externa bortfallet uppgår till 241 prov, 9 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 145 prov, 6 procent.
Tabell R22: Delprov C, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
26
1
Positiv avvikelse
15
1
Ingen avvikelse
2 173
98
Totalt antal prov
2 214
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R23: Delprov C, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
2 070
26
2 096
Nej
15
103
118
Totalt
2 085
129
2 214
Tabell R24: Delprov C, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
18
69
Styrker ursprungsrättning
7
27
Ny bedömning
1
4
26
100
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
50 (121)
Delprov E
Analysen grundar sig på 2 153 insamlade prov från 108 grundskolor. Totalt har
2 600 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 447 prov, 17
procent. Det externa bortfallet uppgår till 241 prov, 9 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 206 prov, 8 procent.
Tabell R25: Delprov E, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
60
3
Positiv avvikelse
71
3
Ingen avvikelse
2 022
94
Totalt antal prov
2 153
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R26: Delprov E, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
Ja
1 941
60
2 001
Nej
71
81
152
Totalt
2 012
141
2 153
Tabell R27: Delprov E, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
43
34
Styrker ursprungsrättning
76
60
7
6
126
100
Ny bedömning
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
51 (121)
Delprov F
Analysen grundar sig på 2 165 insamlade prov från 108 grundskolor. Totalt har
2 600 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 435 prov, 16
procent. Det externa bortfallet uppgår till 241 prov, 9 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 194 prov, 7 procent.
Tabell R28: Delprov F, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
167
8
Positiv avvikelse
58
3
Ingen avvikelse
1 940
90
Totalt antal prov
2 165
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R29: Delprov F, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
1 755
167
1 922
Nej
58
185
243
Totalt
1 813
352
2 165
Tabell R30: Delprov F, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
75
54
Styrker ursprungsrättning
56
41
7
5
138
100
Ny bedömning
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
52 (121)
Delprov G
Analysen grundar sig på 2 172 insamlade prov från 108 grundskolor. Totalt har
2 600 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 428 prov, 16
procent. Det externa bortfallet uppgår till 241 prov, 9 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 187 prov, 7 procent.
Tabell R31: Delprov G, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
45
2
Positiv avvikelse
21
1
Ingen avvikelse
2 106
97
Totalt antal prov
2 172
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R32: Delprov G, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
Ja
2 072
45
2 117
Nej
21
34
55
Totalt
2 093
79
2 172
Tabell R33: DelprovG, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
29
33
Styrker ursprungsrättning
53
60
6
7
88
100
Ny bedömning
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
53 (121)
Delprov H
Analysen grundar sig på 2 151 insamlade prov från 108 grundskolor. Totalt har
2 600 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 449 prov, 17
procent. Det externa bortfallet uppgår till 241 prov, 9 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 208 prov, 8 procent.
Tabell R34: Delprov H, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
55
3
Positiv avvikelse
24
1
Ingen avvikelse
2 072
96
Totalt antal prov
2 151
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R35: Delprov H, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
Ja
2 019
55
2 074
Nej
24
53
77
Totalt
2 043
108
2 151
Tabell R36: Delprov H, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
32
35
Styrker ursprungsrättning
53
58
7
8
92
101
Ny bedömning
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
54 (121)
Ämnesprov årskurs 5
Engelska
Ämnesprovet i engelska består av fem delprov:
Delprov A: delprovet genomförs enskilt och redovisas muntligt och testar elevens interaktiva förmåga, det vill säga att växelvis kunna fungera som lyssnare
och talare, men även elevens produktiva förmåga, det vill säga muntlig kommunikation och sammanhängande tal. Detta delprov ingår inte i kontrollrättningen.
Delprov B: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens förmåga att förstå tydligt och enkelt tal i ett antal korta samtal. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
Delprov C och D: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens förmåga att lokaliseringsläsa och söka information i korta meddelanden och beskrivningar i form av annonser. Delprov D prövar förmågan
att läsa och förstå en enkel text och att återge viss information. Delproven bedöms tillsammans och ingår i kontrollrättningen.
Delprov E: delproven genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens förmåga att utrycka sig fritt och göra sig förstådd i skrift i mycket enkel
form och att kunna genomföra en kort, skriftlig uppgift på egen hand. Detta
delprov ingår i kontrollrättningen
De delprov som ingår i kontrollrättningen är delproven B, C, D och E.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
55 (121)
Delprov B
Analysen grundar sig på 2 651 insamlade prov från 106 grundskolor. Totalt har
3 042 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 391 prov, 13
procent. Det externa bortfallet uppgår till 311 prov, 10 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 80 prov, 3 procent.
Tabell R37: Delprov B, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
67
2
Positiv avvikelse
23
1
Ingen avvikelse
2 561
97
Totalt antal prov
2 651
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R38: Delprov B, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
2 346
67
2 413
Nej
23
215
238
Totalt
2 369
282
2 651
Tabell R39: Delprov B, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
17
74
Styrker ursprungsrättning
6
26
Ny bedömning
0
0
23
100
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
56 (121)
Delprov C och D
Analysen grundar sig på 2 655 insamlade prov från 106 grundskolor. Totalt har
3 042 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 387 prov, 13
procent. Det externa bortfallet uppgår till 311 prov, 10 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 76 prov, 3 procent.
Tabell R40: Delprov C och D, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
28
1
Positiv avvikelse
21
1
Ingen avvikelse
2 606
98
Totalt antal prov
2 655
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R41: Delprov C och D, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
Ja
2 512
28
2 540
Nej
21
94
115
Totalt
2 533
122
2 655
Tabell R42: Delprov C och D, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal Procent
Styrker Skolinspektionen
14
78
Styrker ursprungsrättning
4
22
Ny bedömning
Totalt antal prov
0
0
18
100
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
57 (121)
Delprov E
Analysen grundar sig på 2 531 insamlade prov från 106 grundskolor. Totalt har
3 042 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 511 prov, 17
procent. Det externa bortfallet uppgår till 311 prov, 10 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 200 prov, 7 procent.
Tabell R43: Delprov E, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
165
6
Positiv avvikelse
50
2
Ingen avvikelse
2 316
92
Totalt antal prov
2 531
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R44: Delprov E, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ja
Ursprungsrättning
Nej
2 251
165
Totalt
2 416
Nej
50
65
115
Totalt
2 301
230
2 531
Tabell R45: Delprov E, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
16
47
Styrker ursprungsrättning
18
53
0
0
34
100
Ny bedömning
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
58 (121)
Matematik
Ämnesprovet i matematik består av fyra delprov:
Delprov A: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens förståelse för räknesätten samt kunskap och färdigheter då det gäller att
använda miniräknare. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
Delprov B: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens förståelse av begreppen area och skala. Eleven ska också visa i vilken utsträckning den kan jämföra, uppskatta och mäta längder. Detta delprov ingår i
kontrollrättningen.
Delprov C: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt. Eleven ska
visa kunnande om klockan, tidsuppfattning samt kunskap när det gäller statistik. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
Delprov D: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens räknefärdigheter såväl i huvudräkning som skriftligt. Delprovet behandlar multiplikation och division. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
De delprov som ingår i kontrollrättningen är delproven A, B, C och D.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
59 (121)
Delprov A
Analysen grundar sig på 2 635 insamlade prov från 109 grundskolor. Totalt har
2 900 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 265 prov, 9
procent. Det externa bortfallet uppgår till 202 prov, 7 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 63 prov, 2 procent.
Tabell R46: Delprov A, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
83
3
Positiv avvikelse
19
1
Ingen avvikelse
2 533
96
Totalt antal prov
2 635
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R47: Delprov A, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ja
Ursprungsrättning
Nej
2 479
83
Totalt
2 562
Nej
19
54
73
Totalt
2 498
137
2 635
Tabell R48: Delprov A, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
24
67
Styrker ursprungsrättning
10
28
2
6
Ny bedömning
Totalt antal prov
36
101
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
60 (121)
Delprov B
Analysen grundar sig på 2 631 insamlade prov från 106 grundskolor. Totalt har
3 042 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 391 prov, 13
procent. Det externa bortfallet uppgår till 311 prov, 10 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 80 prov, 3 procent.
Tabell R49: Delprov B, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
101
4
Positiv avvikelse
46
2
Ingen avvikelse
2 484
94
Totalt antal prov
2 631
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R50: Delprov B, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
2 229
101
2 330
Nej
46
255
301
Totalt
2 275
356
2 631
Tabell R51: Delprov B, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
24
63
Styrker ursprungsrättning
12
32
2
5
38
100
Ny bedömning
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
61 (121)
Delprov C
Analysen grundar sig på 2 614 insamlade prov från 106 grundskolor. Totalt har
3 042 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 428 prov, 14
procent. Det externa bortfallet uppgår till 311 prov, 10 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 117 prov, 4 procent.
Tabell R52: Delprov C, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
66
2
Positiv avvikelse
22
1
Ingen avvikelse
2 526
97
Totalt antal prov
2 614
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R53: Delprov C, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ja
Ursprungsrättning
Nej
2 455
66
Totalt
2 521
Nej
22
71
93
Totalt
2 477
137
2 614
Tabell R54: Delprov C, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
22
58
Styrker ursprungsrättning
12
32
4
11
38
101
Ny bedömning
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
62 (121)
Delprov D
Analysen grundar sig på 2 592 insamlade prov från 106 grundskolor. Totalt har
3 042 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 450 prov, 15
procent. Det externa bortfallet uppgår till 311 prov, 10 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 139 prov, 5 procent.
Tabell R55: Delprov D, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
66
3
Positiv avvikelse
32
1
Ingen avvikelse
2 494
96
Totalt antal prov
2 592
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R56: Delprov D, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
2 299
66
2 365
Nej
32
195
227
Totalt
2 331
261
2 592
Tabell R57: Delprov D, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
25
69
Styrker ursprungsrättning
7
19
Ny bedömning
4
11
Totalt antal prov
36
99
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
63 (121)
Svenska/svenska som andraspråk
Ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk består av fem delprov:
Delprov A: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens förmåga att urskilja detaljer i texten, att förstå orsakssammanhang, att
förstå språkliga utryck samt att dra egna slutsatser med stöd av texten. Detta
delprov ingår i kontrollrättningen.
Delprov B: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens förmåga att finna fakta, att dra slutsatser av textens innehåll samt att
kunna urskilja vem som säger vad i en text. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
Delprov C: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens förmåga att berätta och beskriva sammanhängande och intressant för läsaren, att bygga begripliga meningar samt att behärska skrivtekniska färdigheter.
Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
Delprov D: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens förmåga att berätta och beskriva sammanhängande och intressant för läsaren, att bygga begripliga meningar samt att behärska skrivtekniska färdigheter.
Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
Delprov E: delprovet genomförs parvis och redovisas muntligt och testar elevens förmåga att läsa högt samt förmåga att redogöra för sina åsikter och tankar. Detta delprov ingår inte i kontrollrättningen.
De delprov som ingår i kontrollrättningen är delproven A, B, C och D.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
64 (121)
Delprov A
Analysen grundar sig på 2 714 insamlade prov från 110 grundskolor. Totalt har
3 023 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 309 prov, 10
procent. Det externa bortfallet uppgår till 237 prov, 8 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 72 prov, 2 procent.
Tabell R58: Delprov A, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
233
9
Positiv avvikelse
39
1
Ingen avvikelse
2 442
90
Totalt antal prov
2 714
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R59: Delprov A, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
Ja
2 175
233
2 408
Nej
39
267
306
Totalt
2 214
500
2 714
Tabell R60: Delprov A, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
124
47
Styrker ursprungsrättning
93
35
Ny bedömning
45
17
262
99
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
65 (121)
Delprov B
Analysen grundar sig på 2 716 insamlade prov från 110 grundskolor. Totalt har
3 023 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 307 prov, 10
procent. Det externa bortfallet uppgår till 237 prov, 8 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 70 prov, 2 procent.
Tabell R61: Delprov B, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
92
3
Positiv avvikelse
14
1
2 610
96
Ingen avvikelse
Totalt antal prov
2 716
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R62: Delprov B, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
2 462
92
2 554
Nej
14
148
162
Totalt
2 476
240
2 716
Tabell R63: Delprov B, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
58
43
Styrker ursprungsrättning
39
29
Ny bedömning
39
29
136
101
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
66 (121)
Delprov C
Analysen grundar sig på 2 675 insamlade prov från 110 grundskolor. Totalt har
3 023 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 348 prov, 12
procent. Det externa bortfallet uppgår till 237 prov, 8 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 111 prov, 4 procent.
Tabell R64: Delprov C, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
432
16
Positiv avvikelse
45
2
Ingen avvikelse
2 198
82
Totalt antal prov
2 675
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R65: Delprov C, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
Ja
2 009
432
2 441
Nej
45
189
234
Totalt
2 054
621
2 675
Tabell R66: Delprov C, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
208
44
Styrker ursprungsrättning
241
51
27
6
476
101
Ny bedömning
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
67 (121)
Delprov D
Analysen grundar sig på 2 656 insamlade prov från 110 grundskolor. Totalt har
3 023 prov efterfrågats från 117 grundskolor. Bortfallet är således 367 prov, 12
procent. Det externa bortfallet uppgår till 237 prov, 8 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 130 prov, 4 procent.
Tabell R67: Delprov D, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Negativ avvikelse
Procent
389
Positiv avvikelse
14
45
2
Ingen avvikelse
2 222
84
Totalt antal prov
2 656
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R68: Delprov D, fördelning mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens
bedömning om kravnivån för delprovet uppfyllts eller inte.
Skolinspektionens rättning
Ja
Ursprungsrättning
Nej
Totalt
Ja
2 054
389
2 443
Nej
45
168
213
Totalt
2 099
557
2 656
Tabell R69: Delprov D, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
202
43
Styrker ursprungsrättning
247
52
25
5
474
100
Ny bedömning
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
68 (121)
Ämnesprov årskurs 9
Engelska
Ämnesprovet i engelska består av tre delprov:
Delprov A: delprovet genomförs i grupp och redovisas muntligt och består av
att eleverna talar/samtalar kring olika aspekter av livskvalitet. Detta delprov
ingår inte kontrollrättningen.
Delprov B: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens förmåga att läsa och förstå texter av skilda slag. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
Delprov C: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens förmåga att på ett begripligt sätt uttrycka sig i skrift. Detta delprov ingår i
kontrollrättningen.
De delprov som ingår i kontrollrättningen är delproven B och C.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
69 (121)
Delprov B
Analysen grundar sig på 3 511 insamlade prov från 47 grundskolor 8. Totalt har
3 775 prov efterfrågats från 47 grundskolor. Bortfallet är således 264 prov, 7
procent. Det externa bortfallet uppgår till 119 prov, 3 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 145 prov, 4 procent.
Tabell R70: Delprov B, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
269
8
Positiv avvikelse
161
5
Ingen avvikelse
3 081
88
Totalt antal prov
3 511
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R71: Delprov B, betygsfördelning mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Skolinspektionens rättning
EUM
G
VG
MVG
EUM
81
4
0
0
85
G
32
1 013
67
3
1 115
2
98
1 323
87
1 510
Ursprungsrättning VG
MVG
Totalt
2
1
134
664
801
117
1 116
1 524
754
3 511
Tabell R72: Delprov B, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
49
63
Styrker ursprungsrättning
27
35
2
3
Ny bedömning
Totalt
Totalt antal prov
78
101
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
70 (121)
Delprov C
Analysen grundar sig på 3 527 insamlade prov från 47 grundskolor. Totalt har 3
775 prov efterfrågats från 47 grundskolor. Bortfallet är således 248 prov, 6 procent. Det externa bortfallet uppgår till 119 prov, 3 procent, och det interna bortfallet uppgår till 129 prov, 3 procent.
Tabell R73: Delprov C, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
822
23
Positiv avvikelse
442
13
Ingen avvikelse
2 263
64
Totalt antal prov
3 527
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R74: Delprov C, betygsfördelning mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Skolinspektionens rättning
EUM
EUM
G
Ursprungsrättning VG
MVG
Totalt
G
VG
MVG
60
12
0
1
73
108
1 124
234
9
1 475
15
452
763
186
1 416
1
26
220
316
563
184
1 614
1 217
512
3 527
Tabell R75: Delprov C, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
126
40
Styrker ursprungsrättning
147
46
44
14
Ny bedömning
Totalt
Totalt antal prov
317
100
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
71 (121)
Matematik
Ämnesprovet i matematik består inte av separata delprov för vilka ett delprovsbetyg sätts utan bedömningen görs endast i form av ett provbetyg. Ämnesprovet i matematik består av tre delprov:
Delprov A: delprovet genomförs i grupp och redovisas muntligt och testar elevens förmåga att muntligt framföra matematiskt grundade idéer samt förmåga
att lyssna till, följa och pröva andras förklaringar och argument. Detta delprov
ingår inte i kontrollrättningen.
Delprov B1: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens taluppfattning och grundläggande färdigheter i räkning med naturliga tal,
tal i bråkform, decimalform och procent. Några uppgifter prövar elevens kunskaper i grundläggande algebra, geometri och statistik. Detta delprov ingår i
kontrollrättningen.
Delprov B2: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens förmåga att lösa problem, reflektera över och tolka sina resultat samt bedöma deras rimlighet. Där prövas också elevens förmåga att utrycka sina tankar skriftligt, dra slutsatser och generalisera. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
Delprov C: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens förmåga att lösa problem samt reflektera över och tolka sina resultat och
bedöma deras rimlighet. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
De delprov som ingår i kontrollrättningen är delproven B1, B2 och C.
För ämnesprovet i matematik ges inte betyg på delprovsnivå och Skolinspektionen har inte haft möjlighet att kontrollrätta delprov A. Därför kan någon bedömning av provbetyget inte göras av kontrollrättarna för en jämförelse med
ursprungsrättarnas bedömning. Istället görs jämförelsen på poängnivå för delproven B1, B2 och C.
För varje delprov kan eleven få ett visst antal G-poäng, ett visst antal VG-poäng
och för delprov B2 och delprov C kan även eleven uppvisa MVG-kvalitet på
vissa frågor. Jämförelser mellan ursprungsrättning och kontrollrättning görs
genom att se på differensen mellan antalet poäng som kontrollrättaren har satt
gentemot ursprungsrättaren. Differensen för respektive delprov visar skillnaden i antal poäng mellan kontrollrättarens bedömning och ursprungsrättarens
bedömning. En negativ differens innebär att kontrollrättarna gett ett lägre poängantal än ursprungsrättarna. För varje delprov redovisas differensen i antalet
G-poäng, antalet VG-poäng samt antalet frågor med MVG-kvalitet.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
72 (121)
Delprov B1
Analysen grundar sig på 2 696 insamlade prov från 45 grundskolor. Totalt har 3
234 prov efterfrågats från 47 grundskolor. Bortfallet är således 538 prov, 16 procent. Det externa bortfallet uppgår till 427 prov, 13 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 111 prov, 3 procent.
Tabell R76: Avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning för delprov B1.
Differens
G-poäng
VG-poäng
Antal
Procent
9
1
0,0
6
3
0,1
5
Antal
Procent
5
0,2
4
7
0,3
3
0,1
3
3
0,1
13
0,5
2
14
0,5
44
1,6
1
153
5,7
214
7,9
0
2 276
84,4
1 990
73,8
-1
198
7,3
356
13,2
-2
25
0,9
53
2,0
-3
7
0,2
11
0,4
-4
5
0,2
5
0,2
-5
3
0,1
-6
1
0,0
Total
2696
100,0
2 694
100
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
73 (121)
Delprov B2
Analysen grundar sig på 2 743 insamlade prov från 45 grundskolor. Totalt har 3
234 prov efterfrågats från 47 grundskolor. Bortfallet är således 491 prov, 15 procent. Det externa bortfallet uppgår till 431 prov, 13 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 60 prov, 2 procent.
Tabell R77: Avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning för delprov B2.
Differens
G-poäng
Antal
Total
VG-poäng
Procent
Antal
MVG-kvalitet
Procent
Antal
Procent
5
6
0,2
4
0,1
4
3
0,1
3
0,1
3
21
0,8
12
0,4
33
1,2
2
69
2,5
46
1,7
58
2,1
1
437
15,9
191
7,0
89
3,2
0
1 537
56,0
2 076
75,7
2 406
87,7
-1
513
18,7
281
10,2
106
3,9
-2
131
4,8
88
3,2
34
1,2
-3
18
0,7
31
1,1
17
0,6
-4
6
0,2
10
0,4
-5
2
0,1
1
0,0
2 743
100,0
2 743
100,0
2 743
100
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
74 (121)
Delprov C
Analysen grundar sig på 2 774 insamlade prov från 45 grundskolor. Totalt har 3
234 prov efterfrågats från 47 grundskolor. Bortfallet är således 460 prov, 14 procent. Det externa bortfallet uppgår till 431 prov, 13 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 29 prov, 1 procent.
Tabell R78: Avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning för delprov C.
Differens
G-poäng
VG-poäng
Antal
Procent
20
1
0,0
18
1
0,0
16
1
0,0
15
2
0,1
14
2
0,1
12
1
0,0
10
2
9
8
MVG-kvalitet
Antal
Procent
Antal
Procent
0,1
3
0,1
3
0,1
3
0,1
2
0,1
3
0,1
1
0,0
2
0,1
8
0,3
7
3
0,1
2
0,1
7
0,3
6
4
0,1
3
0,1
12
0,4
5
8
0,3
7
0,2
15
0,5
4
22
0,8
13
0,5
30
1,1
3
74
2,7
41
1,5
64
2,3
2
154
5,6
135
4,9
93
3,4
1
456
16,4
449
16,2
197
7,1
0
920
33,2
959
34,6
1 925
69,4
-1
582
21
652
23,5
194
7
-2
282
10,2
292
10,5
91
3,3
-3
135
4,9
116
4,2
60
2,2
-4
70
2,5
59
2,1
33
1,2
-5
25
0,9
18
0,6
17
0,6
-6
12
0,4
13
0,5
16
0,6
-7
6
0,2
2
0,1
3
0,1
-8
3
0,1
1
0
-9
1
0
3
0,1
-10
3
0,1
1
0
-11
0
1
0
-13
0
1
0
100
2 774
100
2 772
100
Total
2 774
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
75 (121)
Svenska/svenska som andraspråk
Ämnesprovet i svenska består av tre delprov:
Delprov A: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens förmåga att läsa och förstå olika typer av text, tillämpa olika lässtrategier
och uttrycka egna reflektioner och åsikter kring texter. Detta delprov ingår i
kontrollrättningen.
Delprov B: delprovet genomförs i grupp och redovisas muntligt och testar elevens förmåga att resonera och uttrycka sig klart och begripligt. Detta delprov
ingår inte i kontrollrättningen.
Delprov C: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt i uppsatsform
som testar elevens förmåga att självständigt utveckla och uttrycka tankar och
idéer, förmedla engagemang, berätta och beskriva. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
De delprov som ingår i kontrollrättningen är delproven A och C.
Delprov A
Analysen grundar sig på 2 941 insamlade prov från 41 grundskolor. Totalt har 3
589 prov efterfrågats från 44 grundskolor. Bortfallet är således 648 prov, 18 procent. Det externa bortfallet uppgår till 434 prov, 12 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 214 prov, 6 procent.
Tabell R79: Delprov A, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
936
32
Positiv avvikelse
230
8
Ingen avvikelse
1 775
60
Totalt antal prov
2 941
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
76 (121)
Tabell R80: Delprov A, betygsfördelning mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Skolinspektionens rättning
EUM
G
VG
MVG
Totalt
EUM
367
25
1
0
393
G
283
774
108
7
1 172
59
420
564
89
1 132
1
38
135
70
244
710
1 257
808
166
2 941
Ursprungsrättning VG
MVG
Totalt
Tabell R81: Delprov A, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
385
50
Styrker ursprungsrättning
286
37
99
13
Ny bedömning
Totalt antal prov
770
100
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Prov har inkommit från 41 av 44 skolor som uppmanades att inkomma med
prov. För dessa 41 skolor avviker Skolinspektionens bedömning från ursprungsrättarnas bedömning för mellan 25 och 71 procent av delproven. Avvikelserna är i huvudsak negativa. I 6 av skolorna avviker Skolinspektionens bedömning för 50 procent eller fler av delproven36.
36
1 av skolorna har skickat in färre än 10 elevlösningar, för dem redovisar vi därför inte procent.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
77 (121)
Delprov C
Analysen grundar sig på 3 042 insamlade prov från 41 grundskolor. Totalt har 3
589 prov efterfrågats från 44 grundskolor. Bortfallet är således 547 prov, 15 procent. Det externa bortfallet uppgår till 434 prov, 12 procent, och det interna
bortfallet uppgår till 113 prov, 3 procent.
Tabell R82: Delprov C, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal Procent
Negativ avvikelse
1 011
33
311
10
Ingen avvikelse
1 720
57
Totalt antal prov
3 042
100
Positiv avvikelse
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R83: Delprov C, betygsfördelning mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Skolinspektionens rättning
EUM
EUM
G
Ursprungsrättning VG
G
VG
MVG
Totalt
92
25
14
0
131
206
1 104
187
11
1 508
1 045
95
454
422
74
MVG
25
98
133
102
358
Totalt
418
1 681
756
187
3 042
Tabell R84: Delprov C, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
380
42
Styrker ursprungsrättning
275
30
Ny bedömning
249
28
Totalt antal prov
904
100
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
78 (121)
Prov har inkommit från 41 av 44 skolor som uppmanades att inkomma med
prov. För dessa 41 skolor avviker Skolinspektionens bedömning från ursprungsrättarnas bedömning för mellan 27 och 70 procent av delproven. Avvikelserna är i huvudsak negativa. I 10 av skolorna avviker Skolinspektionens
bedömning för 50 procent eller fler av delproven37.
Naturorienterande ämnen – fysik, biologi, kemi
Ämnesproven i NO-ämnena består inte av separata delprov för vilka ett delprovsbetyg sätts utan bedömningen görs endast i form av ett provbetyg. Ämnesproven i NO-ämnena är upplagda på samma sätt och består av två delprov:
Delprov A: delprovet genomförs enskilt och består av ett antal teoretiska uppgifter som ska redovisas skriftligt. Den sista uppgiften i detta delprov innefattar
att planera en vetenskaplig undersökning. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
Delprov B: i detta delprov ska eleven genomföra den vetenskapliga undersökning som planerats i delprov A. Detta delprov ingår inte i kontrollrättningen.
Det delprov som ingår i kontrollrättningen är således delprov A för respektive
ämne.
Eftersom bedömningen endast görs på provnivå och Skolinspektionen inte har
haft möjlighet att kontrollrätta delprov B, då detta innehåller en laborativ uppgift kan någon bedömning av provbetyget inte göras av kontrollrättarna för en
jämförelse med ursprungsrättarnas bedömning. Istället görs jämförelsen på
poängnivå för delprov A.
För varje ämne kan eleven för delprov A få ett visst antal G-belägg, ett visst
antal VG-belägg och ett visst antal MVG-belägg. Som för ämnesprovet i matematik för årskurs 9 så görs jämförelser mellan ursprungsrättning och kontrollrättning genom att se på differensen mellan antalet poäng som kontrollrättaren
har satt i förhållande till ursprungsrättaren.
37
1 av skolorna har skickat in färre än 10 elevlösningar, för dem redovisar vi därför inte procent.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
79 (121)
Fysik
Analysen av delprovets första del grundar sig på 767 insamlade prov från 12
grundskolor. Totalt har 849 prov efterfrågats från 13 grundskolor. Bortfallet är
således 82 prov, 10 procent. Det externa bortfallet uppgår till 75 prov, 9 procent,
och det interna bortfallet uppgår till 7 prov, 1 procent.
Analysen av planeringsuppgiften grundar sig på 712 insamlade prov från 12
grundskolor. Totalt har 849 prov efterfrågats från 13 grundskolor. Bortfallet är
således 137 prov, 16 procent. Det externa bortfallet uppgår till 75 prov, 9 procent, och det interna bortfallet uppgår till 62 prov, 7 procent.
Tabell R85: Avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning för delprov A,
första uppgifterna.
Differens
G-belägg
VG-belägg
Antal
Procent
9
1
0,1
6
2
0,3
5
1
0,1
4
6
0,8
3
18
2
57
1
MVG-belägg
Antal
Procent
Antal
Procent
9
1,2
2
0,3
2,3
9
1,2
6
0,8
7,4
34
4,4
27
3,5
92
12,0
79
10,3
71
9,3
0
169
22,0
179
23,3
290
37,9
-1
147
19,2
157
20,5
165
21,5
-2
128
16,7
117
15,3
108
14,1
-3
71
9,3
74
9,6
63
8,2
-4
44
5,7
51
6,6
24
3,1
-5
18
2,3
29
3,8
8
1
-6
6
0,8
19
2,5
1
0,1
-7
4
0,5
6
0,8
1
0,1
-8
1
0,1
3
0,4
1
0,1
-12
1
0,1
-13
1
0,1
Total
767
100
767
100
766
100
-9
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
80 (121)
Tabell R86: Avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning för delprov A,
planeringsuppgiften.
Differens
G-belägg
Antal
VG-belägg
Procent
Antal
Procent
9
MVG-belägg
Antal
Procent
1
0,1
8
1
0,1
5
1
0,1
4
33
4,6
3
74
10,4
20
2,8
8
1,1
2
25
3,5
40
5,6
17
2,4
1
107
15,0
76
10,7
42
5,9
0
341
47,9
426
59,8
608
85,3
-1
119
16,7
142
20,0
32
4,5
-2
7
1,0
6
0,8
1
0,1
-3
1
0,1
2
0,3
-4
1
0,1
1
0,1
712
100
-5
1
-6
1
0,1
-8
1
0,1
-10
Total
712
0,1
1
0,1
712
100
Biologi
Analysen av delprovets första del grundar sig på 912 insamlade prov från 13
grundskolor. Totalt har 1 080 prov efterfrågats från 15 grundskolor. Bortfallet är
således 168 prov, 15 procent. Det externa bortfallet uppgår till 155 prov, 14 procent, och det interna bortfallet uppgår till 13 prov, 1 procent.
Analysen av planeringsuppgiften grundar sig på 891 insamlade prov från 13
grundskolor. Totalt har 1 080 prov efterfrågats från 15 grundskolor. Bortfallet är
således 189 prov, 17 procent. Det externa bortfallet uppgår till 155 prov, 14 procent, och det interna bortfallet uppgår till 34 prov, 3 procent.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
81 (121)
Tabell R87: Avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning för delprov A,
första uppgifterna.
Differens
G-belägg
VG-belägg
Antal
Procent
Antal
Procent
12
1
0,1
10
1
0,1
6
1
0,1
1
0,1
5
1
0,1
4
1
0,1
1
3
11
1,2
10
2
19
2,1
1
110
MVG-belägg
Antal
Procent
1
0,1
0,1
2
0,2
1,1
2
0,2
32
3,5
27
3,0
12,1
84
9,2
63
6,9
0
345
37,8
187
20,5
369
40,5
-1
206
22,6
193
21,2
192
21,1
-2
106
11,6
162
17,8
132
14,5
-3
57
6,3
129
14,2
66
7,3
-4
31
3,4
69
7,6
31
3,4
-5
11
1,2
32
3,5
19
2,1
-6
6
0,7
7
0,8
5
0,5
-7
1
0,1
3
0,3
1
0,1
-8
3
0,3
1
0,1
-9
1
0,1
Total
912
100
911
100
910
100
Tabell R88: Avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning för delprov A,
planeringsuppgiften.
Differens
G-belägg
VG-belägg
Antal
Procent
Antal
Procent
4
12
1,3
2
0,2
3
34
3,8
6
2
56
6,3
27
MVG-belägg
Antal
Procent
0,7
3
0,3
3,0
12
1,3
1
73
8,2
74
8,3
64
7,2
0
505
56,7
627
70,4
635
71,3
-1
208
23,3
155
17,4
161
18,1
-2
2
0,2
16
1,8
891
100
-6
1
0,1
Total
891
100
891
100
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
82 (121)
Kemi
Analysen av delprovets första del grundar sig på 799 insamlade prov från 11
grundskolor. Totalt har 1 254 prov efterfrågats från 16 grundskolor. Bortfallet är
således 455 prov, 36 procent. Det externa bortfallet uppgår till 446 prov, 35 procent, och det interna bortfallet uppgår till 9 prov, 1 procent.
Analysen av planeringsuppgiften grundar sig på 747 insamlade prov från 11
grundskolor. Totalt har 1 254 prov efterfrågats från 16 grundskolor. Bortfallet är
således 507 prov, 40 procent. Det externa bortfallet uppgår till 446 prov, 35 procent, och det interna bortfallet uppgår till 61 prov, 5 procent.
Tabell R89: Avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning för delprov A,
första uppgifterna.
Differens
G-belägg
VG-belägg
Antal
Procent
12
1
0,1
11
3
0,4
6
1
0,1
5
4
MVG-belägg
Antal
Procent
1
0,1
1
0,1
Antal
Procent
8
1,0
3
4
0,5
13
1,6
5
0,6
2
20
2,5
28
3,5
10
1,3
1
74
9,3
60
7,5
36
4,5
0
180
22,5
181
22,7
394
49,3
-1
148
18,5
166
20,8
173
21,7
-2
143
17,9
133
16,6
89
11,1
-3
101
12,6
89
11,1
55
6,9
-4
70
8,8
61
7,6
21
2,6
-5
34
4,3
31
3,9
13
1,6
-6
15
1,9
16
2
2
0,3
-7
4
0,5
9
1,1
1
0,1
799
100
-8
1
0,1
2
0,3
Total
799
100
799
100
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
83 (121)
Tabell R90: Avvikelse mellan ursprungsrättning och kontrollrättning för delprov A, planeringsuppgiften.
Differens
G-belägg
VG-belägg
MVG-belägg
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent
1
53
7,1
39
5,2
24
3,2
0
485
64,9
495
66,3
586
78,4
-1
126
16,9
166
22,2
104
13,9
-2
21
2,8
32
4,3
21
2,8
-3
56
7,5
12
1,6
7
0,9
-3
6
0,8
2
0,3
3
0,4
3
0,4
747
100
747
100
-6
Total
747
100
Kursprov gymnasieskolan
Engelska A
På grund av provens utformning och karaktär har inte samtliga delprov varit
möjliga att samla in och rätta. Kursprovet i engelska består av fyra delprov:
Speaking: delprovet genomförs i grupp och redovisas muntligt och testar elevens färdigheter i att uttrycka sig muntligt. Detta delprov ingår inte i kontrollrättningen.
Reading: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens
förmåga att tillgodogöra sig skriftligt material. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
Listening: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens förmåga att tillgodogöra sig talad kommunikation. Detta delprov ingår i
kontrollrättningen.
Writing: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens
förmåga att uttrycka sig i skrift. Detta delprov ingår i kontrollrättningen.
De delprov som ingår i kontrollrättningen är således delproven reading, listening och writing. För delprov reading och listening sätts ett gemensamt delprovsbetyg.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
84 (121)
Delprov reading och listening
Analysen grundar sig på 3 376 insamlade prov från 41 gymnasieskolor. Totalt
har 4 220 prov efterfrågats från 46 gymnasieskolor. Bortfallet är således 844
prov, 20 procent. Det externa bortfallet uppgår till 708 prov, 17 procent, och det
interna bortfallet uppgår till 136 prov, 3 procent.
Tabell R91: Delprov reading+listening, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens
rättning.
Antal Procent
Negativ avvikelse
289
8
Positiv avvikelse
194
6
Ingen avvikelse
2 893
86
Totalt antal prov
3 376
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R92: Delprov reading +listening, betygsfördelning mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Skolinspektionens rättning
IG
G
VG
IG
204
16
G
43
991
6
118
Ursprungsrättning VG
MVG
Totalt
MVG
2
Totalt
1
223
108
0
1 142
1 315
67
1 506
1
4
117
383
505
254
1 129
1 542
451
3 376
Tabell R93: Delprov reading +listening, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
80
64
Styrker ursprungsrättning
44
35
1
1
125
100
Ny bedömning
Totalt antal prov
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
85 (121)
Prov har inkommit från 41 av 46 skolor som uppmanades att inkomma med
prov. För dessa 41 skolor avviker Skolinspektionens bedömning från ursprungsrättarnas bedömning för mellan 5 och 49 procent av delproven. Avvikelserna är i huvudsak negativa. I 15 av skolorna avviker Skolinspektionens
bedömning för 15 procent eller fler av delproven38.
Delprov writing
Analysen grundar sig på 3 384 insamlade prov från 41 gymnasieskolor. Totalt
har 4 220 prov efterfrågats från 56 gymnasieskolor. Bortfallet är således 836
prov, 20 procent. Det externa bortfallet uppgår till 700 prov, 17 procent, och det
interna bortfallet uppgår till 136 prov, 3 procent.
Tabell R94: Delprov writing, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal Procent
Negativ avvikelse
744
22
Positiv avvikelse
558
16
Ingen avvikelse
2 082
62
Totalt antal prov
3 384
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R95: Delprov writing, betygsfördelning mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens
rättning.
Skolinspektionens rättning
IG
VG
MVG
Totalt
IG
134
39
7
0
180
G
86
1 081
315
29
1 511
23
393
620
168
1 204
6
34
202
247
489
249
1 547
1 144
444
3 384
Ursprungsrättning VG
MVG
Totalt
38
G
3 av skolorna har skickat in färre än 10 elevlösningar, för dem redovisar vi därför inte procent.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
86 (121)
Tabell R96: Delprov writing, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
127
30
Styrker ursprungsrättning
209
49
88
21
Ny bedömning
Totalt antal prov
424
100
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Prov har inkommit från 41 av 46 skolor som uppmanades att inkomma med
prov. För dessa 41 skolor avviker Skolinspektionens bedömning från ursprungsrättarnas bedömning för mellan 18 och 48 procent av delproven. Avvikelserna är i huvudsak negativa39.
Matematik A
Kursprovet i matematik utgörs av två delprov:
Delprov 1: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och innehåller i
huvudsak kortsvar. Delprovet ingår i kontrollrättningen.
Delprov 2: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och innehåller
uppgifter av problemlösningskaraktär. Delprovet ingår i kontrollrättningen.
Båda delproven ingår i kontrollrättningen. För dessa delprov sätts ett gemensamt provbetyg.
39
3 av skolorna har skickat in färre än 10 elevlösningar, för dem redovisar vi därför inte procent.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
87 (121)
Kursprov
Analysen grundar sig på 2 441 insamlade prov från 42 gymnasieskolor. Totalt
har 3 960 prov efterfrågats från 45 gymnasieskolor. Bortfallet är således 1 519
prov, 38 procent. Det externa bortfallet uppgår till 991 prov, 25 procent, och det
interna bortfallet uppgår till 528 prov, 13 procent.
Tabell R97: Kursprov i matematik, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
457
19
Positiv avvikelse
58
2
Ingen avvikelse
1 926
79
Totalt antal prov
2 441
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
Tabell R98: Kursprov i matematik, betygsfördelning mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Skolinspektionens rättning
IG
G
VG
MVG
IG
714
14
2
0
730
G
190
766
30
0
986
1
199
392
12
604
0
4
63
54
121
905
983
487
66
2 441
Ursprungsrättning VG
MVG
Totalt
Tabell R99: Kursprov i matematik, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
190
70
Styrker ursprungsrättning
78
29
3
1
271
100
Ny bedömning
Totalt antal prov
Totalt
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
88 (121)
Prov har inkommit från 42 av 45 skolor som uppmanades att inkomma med
prov. För dessa 41 skolor avviker Skolinspektionens bedömning från ursprungsrättarnas bedömning för mellan 4 och 60 procent av delproven. Avvikelserna är i huvudsak negativa. I 8 av skolorna avviker Skolinspektionens bedömning för 30 procent eller fler av delproven40.
Svenska B/svenska som andraspråk B
På grund av provens utformning och karaktär har inte samtliga delprov varit
möjliga att samla in och rätta. Kursprovet i svenska B/svenska som andraspråk
B består av två delprov:
Delprov A: delprovet redovisas enskilt och redovisas delvis muntligt och delvis skriftligt och testar elevens förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt.
Detta delprov ingår därför inte i kontrollrättningen.
Delprov B: delprovet genomförs enskilt och redovisas skriftligt och testar elevens förmåga att uttrycka sig i skrift. Delprovet ingår i kontrollrättningen.
Det är således delprov B som ingår i kontrollrättningen.
Delprov B
Analysen grundar sig på 2 449 insamlade prov från 34 gymnasieskolor. Totalt
har 3 620 prov efterfrågats från 38 gymnasieskolor. Bortfallet är således 1 171
prov, 32 procent. Det externa bortfallet uppgår till 303 prov, 26 procent, och det
interna bortfallet uppgår till 868 prov, 74 procent.
Tabell R100: Delprov B, avvikelse mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Antal
Procent
Negativ avvikelse
989
40
Positiv avvikelse
216
9
Ingen avvikelse
1 244
51
Totalt antal prov
2 449
100
Negativ avvikelse: Kontrollrättningen < Ursprungsrättningen
Positiv avvikelse: Kontrollrättningen > Ursprungsrättningen
Ingen avvikelse: Kontrollrättningen = Ursprungsrättningen
40
10 av skolorna har antingen skickat in färre än 10 elevlösningar eller så understiger antalet inskickade
elevlösningar 50 procent av det efterfrågade antalet, för dem redovisar vi därför inte procent.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
89 (121)
Tabell R101: Delprov B, betygsfördelning mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens rättning.
Skolinspektionens rättning
IG
G
VG
MVG
Totalt
IG
262
33
1
1
297
G
293
657
120
8
1 078
120
371
258
53
802
Ursprungsrättning VG
MVG
31
86
88
67
272
Totalt
706
1 147
467
129
2 449
Tabell R102: Delprov B, prov med avvikelser som omrättats en andra gång.
Antal
Procent
Styrker Skolinspektionen
365
48
Styrker ursprungsrättning
217
29
Ny bedömning
175
23
Totalt antal prov
757
100
Styrker Skolinspektionen: Andra omrättningen = Första omrättningen
Styrker ursprungsrättning: Andra omrättningen = Ursprungsrättningen
Ny bedömning: Andra omrättningen ≠ Första omrättningen ≠ Ursprungsrättningen
Prov har inkommit från 34 av 38 skolor som uppmanades att inkomma med
prov. För dessa 34 skolor avviker Skolinspektionens bedömning från ursprungsrättarnas bedömning för mellan 25 och 94 procent av delproven. Avvikelserna är i huvudsak negativa. I 5 av skolorna avviker Skolinspektionens bedömning för 60 procent eller fler av delproven41.
41
5 av skolorna har antingen skickat in färre än 10 elevlösningar eller så understiger antalet inskickade elev-
lösningar 50 procent av det efterfrågade antalet, för dem redovisar vi därför inte procent.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
90 (121)
Bilaga 2 Resultat på skolnivå
De nationella prov som Skolinspektionen omrättat har samlats från ett urval
skolor. Urvalet har i enlighet med uppdragsbeskrivning utformats så att det,
förutom att vara representativt på nationell nivå, även är representativt på
skolnivå för ämnena engelska, matematik42 och svenska/svenska som andraspråk i årskurs nio och kurserna engelska A matematik A och svenska
B/svenska som andraspråk B i gymnasieskolan.
Skolinspektionen kan inte för varje enskilt delprov uttala sig om bedömningen
som skolan gjort är felaktig eller inte utan endast om den avviker eller inte avviker från Skolinspektionens bedömning. För vissa skolor finns kraftiga avvikelser mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning. Skolinspektionen kommer att kontakta ett antal skolor med de mest omfattande avvikelserna för att utreda skolans arbetsförfarande med bedömning
och betygssättning.
Tabellerna nedan visar avvikelser mellan ursprungsrättningen och omrättningen i antal delprov.
Resultatet redovisas som negativ och positiv avvikelse. Negativ avvikelse innebär att omrättaren bedömer att elevens svar motsvarar ett lägre betyg än vad
ursprungsrättaren har bedömt. Positiv avvikelse innebär att omrättaren bedömer att elevens svar motsvarar ett högre betyg än vad ursprungsrättaren har
bedömt.
42
För matematikprovet för årskurs nio redovisas inte resultatet av omrättningen på skolnivå. Skolinspektion-
en kan här inte göra en avstämning av ursprungsrättarens bedömning i förhållande till Skolinspektionens
bedömning eftersom det endast är delar av provet som går att omrätta på grund av att vissa svar redovisas i
muntligt och genomförs i grupp. Betyg sätts endast för hela provet och inte för enskilda delprov som är fallet
vad gäller de flesta andra prov.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
91 (121)
Årskurs 9
Tabell S1: Engelska delprov B, avvikelser i antal delprov för respektive skola
43
Negativ
Positiv
Ingen
avvikelse avvikelse avvikelse
6
8
104
Skolans nam n
Kom m un
Alléskolan
Vara
Alléskolan
Åtvidaberg
9
4
102
Almåsskolan
Mölndal
1
2
65
Bergskolan
Luleå
9
7
94
Björnåkerskolan
Skellefteå
3
3
39
Bodals skola
Lidingö
4
3
40
Brattebergsskolan
Öckerå
6
9
99
Byskeskolan 6-9
Skellefteå
5
4
63
Daltorpskolan
Borås
10
2
106
Djurgårdsskolan 7-9
Kristinehamn
Engelska skolan i Bromma
Stockholm
Eriksbergsskolan
2
2
40
10
3
105
Uppsala
8
7
104
Folkungaskolan MH
Linköping
12
2
70
Forsheda skola 7-9
Värnamo
4
2
64
Frillesåsskolan
Kungsbacka
4
2
31
Friskolan Asken
Strängnäs
6
0
48
Geneskolan
Örnsköldsvik
8
4
101
Gränbyskolan
Uppsala
9
6
96
Gylle skola
Borlänge
8
1
106
Johan Olovsskolan
Avesta
4
2
23
Kungsmarksskolan
Munkedal
6
2
76
Kunskapsskolan Spånga
Stockholm
9
10
85
Kunskapsskolan Uppsala
Uppsala
4
11
92
Liljeborgsskolan 7-9
Trelleborg
12
3
77
Linnéskolan
Malmö
4
4
91
Mellringeskolan
Örebro
6
4
99
Norreportskolan
Ystad
7
6
100
Norrhammarskolan 7-9
Skellefteå
6
6
89
Nya tidens Montessorisk. Täby
Täby
2
1
10
Pitholmsskolan
Piteå
4
6
103
Rosenborgskolan
Södertälje
9
2
66
Rudolf Steinerskolan i Lund
Lund
0
2
17
Rättviksskolan
Rättvik
4
0
91
Rödebyskolan F-9
Karlskrona
13
1
71
43
Även Dalskolan på Lidingö, Frostviksskolan i Strömsund, Kattebäcksskolan i Uppsala, Kusthöjdens skola i
Härnösand och Montessoriskolan Lära för livet i Varberg har ombetts skicka in elevlösningar för Engelska
delprov B. För dessa skolor understiger antalet inskickade elevlösningar 10 stycken eller 50 procent av det
efterfrågade antalet och redovisas därför inte.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
92 (121)
Snyggatorpsskolan
Klippan
3
2
71
Stora Dalslundskolan
Burlöv
7
5
71
Svanbergaskolan
Norrtälje
4
2
35
Tokarpsskolan 1-9
Linköping
7
1
35
Tunabergsskolan
Uppsala
11
10
93
Våxtorpsskolan 7-9
Laholm
2
4
42
Ålidhemsskolan
Umeå
10
2
42
Ängdalaskolan
Vellinge
1
1
18
Ängskolan
Mark
5
3
97
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
93 (121)
Tabell S2: Engelska delprov C, avvikelser i antal delprov för respektive skola
Skolans nam n
Kom m un
Alléskolan
Vara
Alléskolan
Åtvidaberg
Almåsskolan
Mölndal
Bergskolan
Luleå
Björnåkerskolan
Skellefteå
Bodals skola
Lidingö
Brattebergsskolan
Öckerå
Byskeskolan 6-9
Skellefteå
Daltorpskolan
44
Negativ
Positiv
Ingen
avvikelse avvikelse avvikelse
27
11
77
42
4
67
8
12
49
34
9
70
6
13
25
15
3
29
28
13
74
8
11
49
Borås
34
9
77
Djurgårdsskolan 7-9
Kristinehamn
22
0
22
Engelska skolan i Bromma
Stockholm
26
19
73
Eriksbergsskolan
Uppsala
19
17
79
Folkungaskolan MH
Linköping
19
13
55
Forsheda skola 7-9
Värnamo
18
8
41
Frillesåsskolan
Kungsbacka
14
1
23
Friskolan Asken
Strängnäs
9
5
40
Geneskolan
Örnsköldsvik
25
12
77
Gränbyskolan
Uppsala
4
41
63
Gylle skola
Borlänge
26
4
86
Johan Olovsskolan
Avesta
10
4
14
Kungsmarksskolan
Munkedal
20
13
52
Kunskapsskolan Spånga
Stockholm
27
15
61
Kunskapsskolan Uppsala
Uppsala
17
26
71
Liljeborgsskolan 7-9
Trelleborg
20
7
64
Linnéskolan
Malmö
22
16
62
Mellringeskolan
Örebro
32
7
66
Norreportskolan
Ystad
23
16
77
Norrhammarskolan 7-9
Skellefteå
25
15
59
Nya tidens Montessorisk. Täby
Täby
4
0
9
Pitholmsskolan
Piteå
14
22
79
Rosenborgskolan
Södertälje
21
9
48
Rudolf Steinerskolan i Lund
Lund
5
2
12
Rättviksskolan
Rättvik
12
16
66
Rödebyskolan F-9
Karlskrona
36
5
44
Snyggatorpsskolan
Klippan
38
1
38
Stora Dalslundskolan
Burlöv
10
17
57
44
Även Dalskolan på Lidingö, Frostviksskolan i Strömsund, Kattebäcksskolan i Uppsala, Kusthöjdens skola i
Härnösand och Montessoriskolan Lära för livet i Varberg har ombetts skicka in elevlösningar för Engelska
delprov C. För dessa skolor understiger antalet inskickade elevlösningar 10 stycken eller 50 procent av det
efterfrågade antalet och redovisas därför inte.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
94 (121)
Svanbergaskolan
Norrtälje
Tokarpsskolan 1-9
Linköping
Tunabergsskolan
Uppsala
Våxtorpsskolan 7-9
Laholm
Ålidhemsskolan
Umeå
Ängdalaskolan
Vellinge
Ängskolan
Mark
14
1
29
8
6
29
18
21
75
5
5
39
18
2
39
4
3
13
30
6
76
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
95 (121)
45
Tabell S3: Svenska delprov A, avvikelser i antal delprov för respektive skola
Negativ
Positiv
Ingen
avvikelse avvikelse avvikelse
38
7
68
Skolans nam n
Kom m un
Adolfsbergsskolan 7-9
Örebro
Ahlafors Fria skola
Ale
6
1
16
Blombackaskolan
Södertälje
12
9
59
Bodaskolan
Borås
22
11
82
Brandbergsskolan
Haninge
8
12
56
Brunnsängskolan
Södertälje
26
6
63
Bäckbyskolan
Bäckbyskolan
42
3
49
Carlssons skola
Stockholm
19
1
34
Centralskolan
Arvika
32
14
45
Centralskolan
Kristianstad
5
3
13
Dalsjöskolan 4-9
Borås
30
20
63
Dalskolan
Tyresö
16
4
58
Ekdalaskolan
Härryda
33
9
54
Eklidens skola
Nacka
40
9
62
Engelska skolan i Enskede gr
Stockholm
24
6
86
Fjällskolan
Göteborg
23
2
28
Fridhemsskolan
Arvidsjaur
8
9
48
Hasslarödsskolan
Osby
16
4
33
Hjälmstaskolan
Vallentuna
14
4
52
Hälsinggårdsskolan
Falun
31
11
68
Källbrinkskolan
Huddinge
33
5
36
Lundsbergs skola
Storfors
2
6
12
Mariedalsskolan
Timrå
20
0
42
Mimerskolan
Sundsvall
23
7
12
Mogaskolan, 7-9
Svenljunga
45
8
65
Myrsjöskolan
Nacka
52
2
60
Onsala Montessorisk
Kungsbacka
7
0
7
Rålambshovsskolan
Stockholm
37
3
64
Själevadskolan
Örnsköldsvik
25
5
45
Stora Sätraskolan
Gävle
23
9
35
Strandskolan
Tyresö
29
0
23
Stölletskolan
Torsby
10
0
7
Sylteskolan 7-9
Trollhättan
18
4
39
Söderskolan
Falkenberg
29
2
46
Söderskolan
Sandviken
28
6
69
Tornadoskolan
Stockholm
8
1
10
45
Även Gnesta Waldorfskola i Gnesta, Kunskapsskolan i Enskede, Luthagens skolor i Uppsala och Varlasko-
lan i Kungsbacka har ombetts skicka in elevlösningar för Svenska delprov A. Dessa skolor har antingen inte
skickat in några elevlösningar, skickat in dem för sent eller så är antalet elevlösningar färre än 10 stycken eller
understiger 50 procent av det efterfrågade antalet och redovisas därför inte.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
96 (121)
Tornhagsskolan 4-9
Linköping
26
2
45
Vasa Real
Stockholm
41
4
63
Viksjöskolan
Järfälla
26
18
50
Vittra i Väsby
Upplands Väsby
2
3
8
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
97 (121)
46
Tabell S4: Svenska delprov C, avvikelser i antal delprov för respektive skola .
Negativ
Positiv
Ingen
avvikelse avvikelse avvikelse
30
19
65
Skolans nam n
Kom m un
Adolfsbergsskolan 7-9
Örebro
Ahlafors Fria skola
Ale
12
1
9
Blombackaskolan
Södertälje
35
7
43
Bodaskolan
Borås
48
9
59
Brandbergsskolan
Haninge
3
17
53
Brunnsängskolan
Södertälje
26
14
60
Bäckbyskolan
Bäckbyskolan
35
9
50
Carlssons skola
Stockholm
38
1
17
Centralskolan
Arvika
46
4
63
Centralskolan
Kristianstad
6
3
14
Dalsjöskolan 4-9
Borås
37
8
67
Dalskolan
Tyresö
24
9
47
Ekdalaskolan
Härryda
23
13
62
Eklidens skola
Nacka
27
11
70
Engelska skolan i Enskede gr
Stockholm
31
17
70
Fjällskolan
Göteborg
25
4
24
Fridhemsskolan
Arvidsjaur
18
13
35
Hasslarödsskolan
Osby
26
2
27
Hjälmstaskolan
Vallentuna
21
10
38
Hälsinggårdsskolan
Falun
26
19
61
Källbrinkskolan
Huddinge
37
7
49
Lundsbergs skola
Storfors
2
4
15
Mariedalsskolan
Timrå
34
1
27
Mimerskolan
Sundsvall
20
5
18
Mogaskolan, 7-9
Svenljunga
49
8
59
Myrsjöskolan
Nacka
44
5
60
Onsala Montessorisk
Kungsbacka
9
0
7
Rålambshovsskolan
Stockholm
42
10
51
Själevadskolan
Örnsköldsvik
11
10
56
Stora Sätraskolan
Gävle
31
3
36
Strandskolan
Tyresö
15
4
38
Stölletskolan
Torsby
8
1
8
Sylteskolan 7-9
Trollhättan
20
6
46
Söderskolan
Falkenberg
27
1
46
Söderskolan
Sandviken
27
13
70
Tornadoskolan
Stockholm
5
2
13
46
Även Gnesta Waldorfskola i Gnesta, Kunskapsskolan i Enskede, Luthagens skolor i Uppsala och Varlasko-
lan i Kungsbacka har ombetts skicka in elevlösningar för Svenska delprov C. Dessa skolor har antingen inte
skickat in några elevlösningar, skickat in dem för sent eller så är antalet elevlösningar färre än 10 stycken eller
understiger 50 procent av det efterfrågade antalet och redovisas därför inte.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
98 (121)
Tornhagsskolan 4-9
Linköping
27
1
47
Vasa Real
Stockholm
33
15
65
Viksjöskolan
Järfälla
21
20
61
Vittra i Väsby
Upplands Väsby
6
5
11
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
99 (121)
Gymnasieskolan
Tabell S5: Engelska A delprov reading+listening, avvikelser i antal delprov för respektive skola
47
Negativ
Positiv
Ingen
avvikelse avvikelse avvikelse
11
6
112
Skolans nam n
Kom m un
Almåsgymnasiet
Borås
Arlandagymnasiet
Sigtuna
11
5
110
Frans Möllergymnasiet
Kävlinge
6
0
51
Fredrika Bremergy Fredrik
Haninge
6
6
98
Fria gymnasieskolan i Haninge
Haninge
5
1
56
Fyrisskolan
Uppsala
11
22
90
Grans naturbruksskola
Piteå
3
0
15
Haraldsbogymnasiet
Falun
16
5
88
Holavedsgymnasiet
Tranås
13
6
109
IT-Media & Turismgymnasiet
Lund
9
4
73
Jenny Nyströmsskolan
Kalmar
7
4
114
John Norlandergymnasiet
Kumla
1
1
35
Kulturama gymnasium
Stockholm
7
2
84
Leksands gymnasium
Leksand
Lugnetgymnasiet
Falun
Lundellska skolan
5
13
110
14
4
109
Uppsala
6
10
106
Magnus Åbergsgymnasiet
Trollhättan
9
8
109
Midgårdsskolan
Umeå
8
5
59
Motorsportgymn. Anderstorp
Gislaved
2
1
14
Munkebäcksgymnasiet
Göteborg
11
9
71
Nackademins gymnasium City
Stockholm
4
3
101
Naturbruksgymnasiet i Burträsk
Skellefteå
1
2
16
Naturbruksgymnasiet Älvdalen
Älvdalen
2
0
33
Nynäshamns gymnasium
Nynäshamn
7
3
111
Polhemsskolan
Gävle
3
4
104
Rekarnegymnasiet
Eskilstuna
4
7
115
Rodengy. Människa Nat. O Sam.
Norrtälje
6
5
116
S:t Eskils gymnasium
Eskilstuna
11
3
103
Schillerska gymnasiet
Göteborg
11
4
109
Skellefteå Praktiska Gymnasium
Skellefteå
0
1
14
Thorildsplans gymnasium
Stockholm
12
15
97
Tullholmsgymnasiet
Karlstad
10
13
24
Umeå Internationella Gymnasium
Umeå
5
5
21
Även Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping, Framtidsgymnasiet i Stockholm, Gymnasieskolan Spyken i Lund, Impius gymnasium i Helsingborg, Kungsholmens gy/Sthlms Musikgy i Stockholm, Munkeröds
utbildningscentrum i Stenungsund, Processtekniska gymnasiet i Munkedal och Säbyholm utbildningar i
Säbyholm har ombetts skicka in elevlösningar för engelska Engelska A delprov reading+listening. Dessa
skolor har antingen inte skickat in några elevlösningar, skickat in dem för sent eller så är antalet elevlösningar färre än 10 eller understiger 50 procent av det efterfrågade antalet och redovisas därför inte.
47
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
100 (121)
Vasaskolan
Gävle
15
7
Vägga gymnasieskola
Karlshamn
17
1
101
67
Yrkestekniskt centrum – YTC
Göteborg
11
8
100
Österänggymnasiet
Kristianstad
3
1
35
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
101 (121)
Tabell S6: Engelska A delprov writing, avvikelser i antal delprov för respektive skola
48
Negativ
Positiv
Ingen
avvikelse avvikelse avvikelse
26
16
87
Skolans nam n
Kom m un
Almåsgymnasiet
Borås
Arlandagymnasiet
Sigtuna
25
21
80
Frans Möllergymnasiet
Kävlinge
19
4
34
Fredrika Bremergy Fredrik
Haninge
15
20
76
Fria gymnasieskolan i Haninge
Haninge
20
7
38
Fyrisskolan
Uppsala
34
16
73
Grans naturbruksskola
Piteå
4
1
13
Haraldsbogymnasiet
Falun
18
29
62
Holavedsgymnasiet
Tranås
24
9
93
Impius gymnasium
Helsingborg
2
3
7
IT-Media & Turismgymnasiet
Lund
35
4
44
Jenny Nyströmsskolan
Kalmar
47
11
66
John Norlandergymnasiet
Kumla
8
4
25
Kulturama gymnasium
Stockholm
25
17
54
Leksands gymnasium
Leksand
25
14
89
Lugnetgymnasiet
Falun
28
24
75
Lundellska skolan
Uppsala
20
25
72
Magnus Åbergsgymnasiet
Trollhättan
25
27
73
Midgårdsskolan
Umeå
9
25
39
Motorsportgymn. Anderstorp
Gislaved
6
1
10
Munkebäcksgymnasiet
Göteborg
27
17
47
Nackademins gymnasium City
Stockholm
22
21
64
Naturbruksgymnasiet i Burträsk
Skellefteå
3
2
14
Naturbruksgymnasiet Älvdalen
Älvdalen
6
1
31
Nynäshamns gymnasium
Nynäshamn
10
27
84
Polhemsskolan
Gävle
26
17
69
Rekarnegymnasiet
Eskilstuna
29
20
79
Rodengy. Människa Nat. O Sam.
Norrtälje
35
16
77
S:t Eskils gymnasium
Eskilstuna
26
24
67
Schillerska gymnasiet
Göteborg
21
23
80
Skellefteå Praktiska Gymnasium
Skellefteå
4
3
8
Thorildsplans gymnasium
Stockholm
22
38
65
Tullholmsgymnasiet
Karlstad
5
7
36
Umeå Internationella Gymnasium
Umeå
3
8
19
48
Även Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping, Framtidsgymnasiet i Stockholm, Gymnasieskolan Spy-
ken i Lund, Impius gymnasium i Helsingborg, Kungsholmens gy/Sthlms Musikgy i Stockholm, Munkeröds
utbildningscentrum i Stenungsund, Processtekniska gymnasiet i Munkedal och Säbyholm utbildningar i
Säbyholm har ombetts skicka in elevlösningar för Engelska A delprov writing. Dessa skolor har antingen inte
skickat in några elevlösningar, skickat in dem för sent eller så är antalet elevlösningar färre än 10 stycken eller
understiger 50 procent av det efterfrågade antalet och redovisas därför inte.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
102 (121)
Vasaskolan
Gävle
48
10
69
Vägga gymnasieskola
Karlshamn
32
7
48
Yrkestekniskt centrum – YTC
Göteborg
5
31
78
Österänggymnasiet
Kristianstad
5
6
29
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
103 (121)
Tabell S7: Matematik A, avvikelser i antal delprov för respektive skola
Skolans nam n
Kom m un
4 ans Gymnasium
Malmö
Alléskolan
Hallsberg
AWPE-gymnasiet
Ånge
Bräckegymnasiet
Negativ
avvikelse
49
Positiv
avvikelse
Ingen
avvikelse
6
0
4
13
3
61
7
0
45
Göteborg
7
1
29
Brännkyrka gymnasium
Stockholm
14
2
45
Design och Constr. Coll. Malmö
Malmö
1
0
16
Fyrisskolan
Uppsala
13
1
61
John Bauergymnasiet Ängelholm
Ängelholm
7
0
54
Jönköpings Praktiska Gymnasium
Jönköping
8
0
14
Klara Södra Gymnasium Sthlm
Stockholm
12
0
22
Lärlingsgymnasiet i Håby
Munkedal
8
0
8
Malmö Praktiska gymnasium
Malmö
3
0
67
Mediegymnasiet
Malmö
5
3
90
Mimers Hus Gymnasium Väst
Kungälv
11
2
22
Nacka gymnasium
Nacka
34
0
82
NTI-gymnasiet Malmö
Malmö
6
0
49
NTI-gymnasiet Sundsvall
Sundsvall
8
1
48
Osbecksgymnasiet
Laholm
21
4
97
Peabskolan
Malmö
8
0
12
SAM-gymnasiet, Järfälla
Järfälla
20
5
113
Skolstaden
Helsingborg
22
2
90
Stadsmissionens gymnasieskola
Stockholm
2
0
30
Strömbackaskolan
Piteå
24
0
103
Sundlergymnasiet
Vårgårda
7
1
35
Thomasgymnasiet
Strängnäs
16
1
62
Tibble Fristående Gymnasium
Täby
13
14
111
Torsås korrespondensgymnasium
Torsås
4
0
9
Vasaskolan
Gävle
17
3
61
Viktor Rydberg gy. Djursholm
Danderyd
Västerhöjdgymnasiet
Skövde
Östersunds Gymnasieskola
Östersund
49
9
0
7
33
5
99
7
1
28
Även Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping, Arlandagymnasiet i Sigtuna, Holavedsgymnasiet i
Tranås, Kunskapsgymnasiet Kista i Kista, Lugnetgymnasiet i Falun, Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan,
MoveITgymnasiet i Torslanda, S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna, Schillerska gymnasiet i Göteborg och Yrkesteknisk centrum i Göteborg har ombetts skicka in elevlösningar för Matematik A. Dessa skolor har antingen inte skickat in några elevlösningar, skickat in dem för sent eller så är antalet elevlösningar färre än 10
stycken eller understiger 50 procent av det efterfrågade antalet och redovisas därför inte.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
104 (121)
Tabell S8: Svenska B/Svenska som andra språk B, avvikelser i antal delprov för respektive
50
skola
Negativ
avvikelse
Positiv
avvikelse
Ingen
avvikelse
Skolans nam n
Kom m un
Alléskolan
Hallsberg
84
24
85
Almåsgymnasiet
Borås
54
8
72
Ellen Key skolan
Stockholm
12
0
3
Framtidsgymnasiet
Kristianstad
6
5
33
Framtidsgymnasiet
Nyköping
13
0
16
Haraldsbogymnasiet
Falun
63
13
77
InfoKompGymnasiet, Södertälje
Södertälje
16
0
1
Jenny Nyströmsskolan
Kalmar
34
21
56
John Bauergymnasiet, Uddevalla
Uddevalla
38
2
36
Kalmar Praktiska Gymnasium
Kalmar
26
2
33
METG i Göteborg
Göteborg
59
0
25
Mimers Hus Gymnasium Öst
Kungälv
20
1
8
Munkagårdsgymnasiet
Varberg
18
2
15
Nacka gymnasium
Nacka
52
21
98
Naturbruksgymnasiet Svenljunga
Svenljunga
18
0
17
Norrlands Entreprenörsgymn.
Luleå
13
4
10
Nynäshamns gymnasium
Nynäshamn
3
1
7
Polhemsskolan
Gävle
52
5
65
Prins Wilhelm gymnasiet
Flen
21
10
35
Rekarnegymnasiet
Eskilstuna
44
26
126
Sandbackaskolan
Arvidsjaur
60
2
45
Skvaderns gymnasieskola
Sundsvall
36
15
50
Strömbackaskolan
Piteå
86
14
94
Thomasgymnasiet
Strängnäs
12
0
20
Thorildsplans gymnasium
Stockholm
33
10
45
Vansbro utbildningscenter gy.
Vansbro
16
1
14
Vägga gymnasieskola
Karlshamn
51
22
120
50
Även Bräckegymnasiet i Göteborg, Helsingborgs Sportgymnasium i Helsingborg, Lundellska skolan i
Uppsala, Midgårdsskolan i Umeå, Pihlskolan gymnasium i Hällefors, S:t Petri skola i Malmö, Strömstad
gymnasium i Strömstad, Västerhöjdsgymnasiet i Skövde och Öknaskolan i Nyköping, har ombetts skicka in
elevlösningar för Svenska B/Svenska som andra språk B. Dessa skolor har antingen inte skickat in några
elevlösningar, skickat in dem för sent eller så är antalet elevlösningar färre än 10 stycken eller understiger 50
procent av det efterfrågade antalet och redovisas därför inte.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
105 (121)
Bilaga 3 Uppdragsbeskrivning
Regeringens beslut
Statens skolinspektion får i uppdrag att ansvara för viss central rättning av nationella prov inom grundskolan och gymnasieskolan. Skolinspektionen ska,
efter samråd med Statens skolverk, inom myndigheten genomföra viss central
rättning av nationella prov utifrån de förutsättningar som anges nedan. Skolinspektionen ska även kartlägga användningen av nationella prov i den gymnasiala vuxenutbildningen samt undersöka förutsättningarna för en eventuell
verksamhet med central rättning av nationella prov inom gymnasial vuxenutbildning.
Skolinspektionen ska samla in ett urval av kopior av rättade elevlösningar och
genomföra ytterligare en rättning av dessa. Den centrala rättningen av nationella prov ska utgöra ett led i inspektionens löpande verksamhet. Resultat av
den centrala rättningen ska kunna utgöra ett underlag för fördjupad granskning inom ramen för Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning.
I verksamhetens första omgång ska ett urval av samtliga elevlösningar göras
bland de obligatoriska proven i grundskolan och de prov som är obligatoriska
för alla elever i gymnasieskolan. Urvalet ska göras på ett sådant sätt att erhållna
resultat är representativa dels på nationell nivå per ämne och årskurs, dels på
skolnivå vid de utvalda skolorna i ämnena svenska/svenska som andraspråk,
matematik och engelska i årskurs 9 i grundskolan samt i gymnasieskolan. Även
de prov i nya ämnen i grundskolan som är under utprovning ska ingå under
utprovningsfasen.
Utfallet av rättningen av ett representativt urval av elevlösningar ska analyseras med avseende på bl.a. förekomsten av systematisk felbedömning. I den
mån Skolinspektionen bedömer att systematiska felbedömningar förekommer
ska en närmare analys göras av vad dessa består i. Om Skolinspektionen bedömer att resultaten av rättningen föranleder behov av en fördjupad granskning, ska myndigheten genomföra en sådan utifrån ett nytt urval av skolor.
Skolinspektionen ska utifrån en analys av de samlade resultaten föreslå lämpliga grunder för urval i kommande omgångar.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
106 (121)
För uppdraget får Skolinspektionen använda högst 20 miljoner kronor från det
på statsbudgeten under utgiftsområdet 16 för budgetåret 2009 uppförda anslaget 1:2 Statens skolinspektion, anslagspost 1.
Den del av uppdraget som avser central rättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 april 2010. Av redovisningen ska framgå hur Skolinspektionen utformat verksamheten, vilka prov som rättats centralt, en analys
av de resultat som framkommit och om resultaten lett till att myndigheten vidtagit några åtgärder. Den del av uppdraget som avser en kartläggning av användandet av nationella prov i gymnasial vuxenutbildning och en undersökning av förutsättningarna för central rättning på detta område ska redovisas till
Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 januari 2010.
Ärendet
Två viktiga syften med de nationella proven är att de ska ge underlag för lärares betygssättning i ett ämne och att de ska bidra till en likvärdig bedömning
över landet. Det finns i dag inte något tillförlitligt underlag för att bedöma i
vilken utsträckning proven rättas korrekt och likvärdigt. Ett antal studier (se
t.ex. Boesen, J., Bedömarreliabilitet. Med fokus på aspektbedömningen i det nationella
B-kursprovet i matematik våren 2002 och Olofsson, G., Likvärdig bedömning) har på
olika sätt behandlat frågan om likvärdig rättning av centrala prov och Skolverket har i rapporten Central rättning av nationella prov (Skolverkets dnr 642008:258) redogjort för resultaten av dessa.
I fråga om provbetygens överensstämmelse med ämnesbetygen, som är en näraliggande fråga, finns mer underlag. De nationella proven utgör en av flera
bedömningsgrunder vid betygssättning och det är därmed inte självklart att
betyg på ett nationellt prov ska sammanfalla med slutbetyg i samma ämne på
elevnivå. På skolnivå bör dock individuella skillnader ta ut varandra och samstämmigheten vara högre. Skolverket har i olika rapporter, bl.a. i Redovisning av
uppdrag om skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i
svenska, matematik och engelska i årskurs 9 (U2009/273/S), visat att provbetyg och
ämnesbetyg överensstämmer i ungefär 80 procent av fallen på nationell nivå.
Variationerna i avvikelserna är stora mellan skolor och ändras inte nämnvärt år
från år. Stor variation mellan skolorna kan vara en indikation på bristande likvärdighet i bedömningen och betygssättningen.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
107 (121)
I juni 2007 tillsatte regeringen Utbildningsinspektionsutredningen (U 2007:09) i
syfte att förbereda genomförandet av den utökade och skärpta tillsyn och kvalitetsgranskning som aviserats. I direktiven till utredningen (dir. 2007:80) anger
regeringen att utbildningsinspektionen ska utvecklas på ett sätt som stödjer en
stärkt mål- och resultatstyrning inom skolväsendet, där förtydligade nationella
mål och regelbundna uppföljningar av måluppfyllelsen i form av nationella
prov är kärnan. Regeringen konstaterar vidare att inspektionen exempelvis
skulle kunna inrymma en central funktion som skulle svara för en regelbunden
kvalitetssäkring av bedömningen av ett urval genomförda nationella prov och
jämföra denna bedömning med betygssättningen i motsvarande ämnen.
I betänkandet Tydlig och öppen – förslag till en stärkt skolinspektion (SOU 2007:101)
föreslår den särskilde utredaren att en verksamhet med en nationell bedömning
av rättningen av nationella prov bör genomföras. Syftet ska vara att ge utbildningsinspektionen ökade möjligheter att granska rättningen av proven och betygssättningen. Verksamheten bör, enligt utredningen, utvärderas efter tre år
för att ge underlag för beslut om former för en kvalitetssäkring av betygssättningen på sikt. Utredaren bedömer att verksamheten bör omfatta ett urval om
högst en tiondel av provmängden och kostnaderna bedöms till ca 20 miljoner
kronor per år.
Skälen för regeringens beslut
Regeringen fäster stor vikt vid de nationella proven som stöd för uppföljning
av elevernas kunskaper, men även vid dess funktion att bidra till en likvärdig
betygssättning över landet. Det är av yttersta vikt att säkerställa att rättningen
av proven sker på ett likvärdigt sätt. Skolinspektionen bör därför få i uppdrag
att genomföra viss central rättning av nationella prov.
Syftet med en central rättning av nationella prov är främst att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning av proven över landet. Den centrala rättningen innebär en kvalitetssäkring av provsystemet genom att skapa möjlighet
att upptäcka felbedömningar som äventyrar systemets tillförlitlighet. Verksamheten kommer att generera ett statistiskt underlag över hur de nationella proven bedöms och betygsätts inom olika ämnen, årskurser och skolor.
Regeringen avser att utvärdera verksamheten efter tre år för att ge underlag för
beslut om riktlinjer för uppdragets genomförande under kommande år.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
108 (121)
Bilaga 4 Urvalsspecifikation
Årskurs 3
Urvalsramen av skolor skapas utifrån SCB:s elevinsamling avseende höstterminen 2009. Urvalsramen utgörs av 3 743 skolor med minst 1 elev i årskurs 3.
Urvalsramen stratifieras efter antalet elever i årskurs 3. Total urvalsstorlek bestämdes till 120 skolor.
Stratum
1
2
3
4
5
Antal elever
1-10
11-18
19-26
27-40
41-
Antal skolor
817
765
704
714
743
Urval
15
12
11
21
61
I varje stratum dras sedan ett obundet slumpmässigt urval (OSU). Allokering
över strata sker med x-optimal allokering där antal elever på skolan används
som x-variabel.
För att fördela uppgiftslämnarbördan över skolor dras två disjunkta OSU i
varje stratum. De skolor som dras till urval 1 ska skicka in elevlösningar för
ämnet Matematik, de som dras till urval 2 ska skicka in elevlösningar för ämnet
Svenska.
Detta förfarande innebär att flera skolor (sammanlagt 240 skolor) berörs av urvalet jämfört med förra gången, då urvalen för de olika ämnena kunde vara
överlappande.
De utvalda skolorna kommer sedan att få skicka in elevlösningar enligt en urvalsplan som ska ge totalt ca 2 500 elever per ämne. Planen är att urvalet ska
omfatta ca 60% av eleverna i de utvalda skolorna.
Årskurs 5
Urvalsramen av skolor skapas utifrån SCB:s elevinsamling avseende höstterminen 2009. Urvalsramen utgörs av 3 561 skolor med minst 1 elev i årskurs 5.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
109 (121)
Urvalsramen stratifieras efter antalet elever i årskurs 5. Total urvalsstorlek bestämdes till 120 skolor.
Stratum
1
2
3
4
5
Antal elever
1-9
10-18
19-27
28-42
43-
Antal skolor
713
750
714
674
710
Urval
11
12
12
20
65
I varje stratum dras sedan ett obundet slumpmässigt urval (OSU). Allokering
över strata sker med x-optimal allokering där antal elever på skolan används
som x-variabel.
För att fördela uppgiftslämnarbördan över skolor dras tre disjunkta OSU i varje
stratum. De skolor som dras till urval 1 ska skicka in elevlösningar för ämnet
Engelska, de som dras till urval 2 ska skicka in elevlösningar för ämnet Matematik, de som dras till urval 3 ska skicka in elevlösningar för ämnet Svenska.
Detta förfarande innebär att flera skolor (sammanlagt 360 skolor) berörs av urvalet jämfört med förra gången, då urvalen för de olika ämnena kunde vara
överlappande.
De utvalda skolorna kommer sedan att få skicka in elevlösningar enligt en urvalsplan som ska ge totalt ca 2 600 elever per ämne. Planen är att urvalet ska
omfatta ca 60% av eleverna i de utvalda skolorna.
Årskurs 9
Urvalsramen av skolor skapas utifrån SCB:s elevinsamling avseende höstterminen 2009. Urvalsramen utgörs av 1 689 skolor med minst 1 elev i årskurs 9.
Urvalsramen stratifieras efter antalet elever i årskurs 9. Total urvalsstorlek bestämdes till 47 skolor.
Stratum
1
2
3
4
Antal elever
1-20
21-49
50-75
76-110
Antal skolor
340
341
343
330
Urval
5
7
6
8
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
110 (121)
5
111-
335
21
I varje stratum dras sedan ett obundet slumpmässigt urval (OSU). Allokering
över strata sker med x-optimal allokering där antal elever på skolan används
som x-variabel.
För att fördela uppgiftslämnarbördan över skolor dras fyra disjunkta OSU i
varje stratum. De skolor som dras till urval 1 ska skicka in elevlösningar för
ämnet Engelska, de som dras till urval 2 ska skicka in elevlösningar för ämnet
Matematik, de som dras till urval 3 ska skicka in elevlösningar för ämnet
Svenska, de som dras till urval 4 ska skicka in elevlösningar för ämnet NO.
Detta förfarande innebär att flera skolor (sammanlagt 480 skolor) berörs av urvalet jämfört med förra gången, då urvalen för de olika ämnena kunde vara
överlappande.
De utvalda skolorna kommer sedan att få skicka in elevlösningar enligt en urvalsplan som ska ge totalt ca 3 600 elever per ämne. Eftersom det finns ett krav
på att resultaten ska vara representativa på skolnivå krävs en hyggligt stor urvalsstorlek inom varje skola.
Planen är att urvalen ska omfatta ca 100 elever per skola. Om skolan har 100
elever eller färre som genomfört prov inkluderas alla elever. Om skolan har fler
än 100 elever dras ett urval på 100 elever.
Gymnasieskolan
Kursproven i gymnasieskolan samlas in för ett urval av gymnasieskolor. Urvalet drogs som ett OSU och består av 149 skolor. Detta urval utgör urvalsram för
vårt urval.
Urvalsramen stratifieras efter antalet elever i årskurs 1. Total urvalsstorlek bestämdes till 50 skolor.
Stratum
1
2
3
4
5
Antal elever
1-30
31-67
68-118
119-236
237-
Antal skolor
27
33
27
26
36
Urval
5
5
8
8
24
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
111 (121)
I varje stratum dras sedan ett obundet slumpmässigt urval (OSU). Allokering
över strata sker med x-optimal allokering där antal elever på skolan används
som x-variabel.
För att fördela uppgiftslämnarbördan över skolor dras tre OSU i varje stratum.
De skolor som dras till urval 1 ska skicka in elevlösningar för ämnet Engelska,
de som dras till urval 2 ska skicka in elevlösningar för ämnet Matematik, de
som dras till urval 3 ska skicka in elevlösningar för ämnet Svenska.
Dock så är det inte möjligt att dra tre disjunkta urval i stratum 5 då antalet skolor inte ”räcker till”. Därför kommer dessa 36 skolor att få skicka in elevlösningar för två ämnen.
Detta förfarande innebär att flera skolor berörs av urvalet jämfört med förra
gången (sammanlagt 114 skolor), då urvalen för respektive ämne kunde vara
överlappande.
De utvalda skolorna kommer sedan att få skicka in elevlösningar enligt en urvalsplan som ska ge totalt ca 4 300 elever per ämne. Eftersom det finns ett krav
på att resultaten ska vara representativa på skolnivå krävs en hyggligt stor urvalsstorlek inom varje skola.
Planen är att urvalet ska omfatta ca 100 elever per skola. Om skolan har 100
elever eller färre som genomfört kursprov inkluderas alla elever. Om skolan
har fler än 100 elever dras ett urval på 100 elever.
Översikt urvalsplan
Skolform
Årskurs 3
Årskurs 3
Ämne
Matematik
Svenska
Antal skolor
120
120
Antal elever ca
2 400
2 400
Årskurs 5
Årskurs 5
Årskurs 5
Engelska
Matematik
Svenska
120
120
120
2 600
2 600
2 600
Årskurs 9
Årskurs 9
Engelska
Matematik
47
47
3 600
3 600
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
112 (121)
Årskurs 9
Årskurs 9
Svenska
NO
47
47
3 600
3 600
Gymnasieskolan
Gymnasieskolan
Gymnasieskolan
Engelska
Matematik
Svenska
50
50
50
4 300
4 300
4 300
Urvalsplanen kontrollerar för att en skola som mest kan dras till ett ämne per
årskurs. Undantaget är gymnasieskolan där vissa stora skolor dras till två ämnen.
Dock görs ingen kontroll mellan årskurserna. Om en skola har både årskurs 3
och 5, kan den dras till att delta i båda årskursurvalen.
Förväntad precision
Utifrån ett antagande om hur förhållandet mellan ursprungsrättning och omrättning ser ut, görs beräkningar av förväntad precision. Vid beräkningarna
antas en svarsfrekvens på ca 85 procent.
Vi antar att 80 procent av de insamlade proven är godkända i båda rättningarna. 13 procent är underkända i båda rättningarna, o.s.v. enligt tabeller nedan.
I kolumnen 95kI visas då halva längden av ett 95 procentigt konfidensintervall.
Exempelvis kommer då konfidensintervallet för andelen prov som är godkända
i ursprunglig rättning och underkända i omrättning i årskurs 3 att se ut som
följer:
pˆ GU  0,015
Detta under antagande att pGU , d.v.s. den sanna andelen, är 0,050.
Årskurs 3
Ursprunglig
rättning
G
U
Omrättning
Andel
95 kI
G
U
0,800
0,130
0,022
0,019
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
113 (121)
G
U
U
G
0,050
0,020
0,015
0,010
Omrättning
Andel
95 kI
G
U
U
G
0,800
0,130
0,050
0,020
0,022
0,018
0,014
0,009
Omrättning
Andel
95 kI
G
U
U
G
0,800
0,130
0,050
0,020
0,023
0,014
0,010
0,007
Omrättning
Andel
95 kI
G
U
U
G
0,800
0,130
0,050
0,020
0,020
0,014
0,009
0,006
Årskurs 5
Ursprunglig
rättning
G
U
G
U
Årskurs 9
Ursprunglig
rättning
G
U
G
U
Gymnasieskolan
Ursprunglig
rättning
G
U
G
U
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
114 (121)
Bilaga 5 Bortfallsanalys
Bortfallet
Av samtliga nationella prov som ingick i urvalet, 39 707 stycken, skickade skolorna in 34 895 prov, fördelat på 4 761 prov från årskurs tre, 8 215 prov från
årskurs fem, 12 121 prov från årskurs nio och 9 798 prov från gymnasieskolan.
Det totala bortfallet delas upp på ett internt och ett externt bortfall. Det externa
bortfallet utgörs av prov som uteblev i sin helhet. Det interna bortfallet utgörs
av prov inkomna prov som av olika orsaker inte var möjliga att omrätta.
Tabell B1: Externt och internt bortfall.
Årskurs
3
5
9
Äm ne
Antal
begärda prov
Antal
skolor
Externt
bortfall
Internt
bortfall
Matematik
2 559
117
6%
2-4%
Svenska/Svenska som andraspråk
2 600
117
9%
7-9%
Engelska
3 042
117
10%
3-8%
Matematik
2 900
117
7%
2-4%
Svenska/Svenska som andraspråk
3 023
117
8%
3-5%
Engelska
3 775
47
3%
3-4%
Matematik
3 236
47
13%
1-4%
Svenska/Svenska som andraspråk
3 589
44
12%
4-7%
Biologi
1 080
15
14%
1%
Fysik
849
13
9%
1%
Kemi
1 254
16
35%
1%
Gymnasie- Engelska A
4 220
46
17%
4%
skolan
Matematik A
3 960
45
25%
13%
Svenska B/Svenska som andraspråk B
3 620
38
8%
24%
Nedan följer en, av SCB utförd, analys av bortfallets påverkan på resultaten för
matematik och svenska/svenska som andraspråk i gymnasiet samt Kemi årskurs 9 utförd av SCB. Det då bortfallet för dessa årskurser och ämnen var högt.
Utifrån SCBs bortfallsanalys kan konstateras att samtliga resultat är representativa på nationell nivå, med undantag för Kemi årskurs 9 där man bör iaktta stor
försiktighet när man analyserar omrättningens resultat.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
115 (121)
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
PCA/MIH – Ö
Johan Löfgren
2011-05-06
Urvalsprocessen
Urvalet bestod av ett tvåstegs klusterurval. I första steget drogs ett stratifierat
urval av skolor.
Första stegets urval av skolor årskurs 9 NO
Stratum
1
2
3
4
5
Antal elever
1-20
21-49
50-75
76-110
111-
Antal skolor
340
341
343
330
335
Urval
5
7
6
8
21
Första stegets urval av skolor gymnasiet Svenska
Stratum
1
2
3
4
5
Antal elever
1-30
31-67
68-118
119-236
237-
Antal skolor
27
33
27
26
36
Urval
4
3
6
6
19
Första stegets urval av skolor gymnasiet Matematik
Stratum
1
2
3
4
5
Antal elever
1-30
31-67
68-118
119-236
237-
Antal skolor
27
33
27
26
36
Urval
4
4
7
8
22
I andra steget drogs sedan ett urval av elever från varje utvald skola. För dessa
elever begärdes provlösningar in för kontrollrättning.
Årskurs 9 NO: Totalt valdes 3 183 elever ut.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
116 (121)
Gymnasiet Svenska: Totalt valdes 3 620 elever ut.
Gymnasiet Matematik: Totalt valdes 3 960 elever ut.
Nationella proven i NO är uppdelade på Kemi, Fysik och Biologi. Denna bortfallsanalys avser endast Kemi, då bortfallet för övriga NO-ämnen var mindre
allvarligt.
Tabellen nedan visar hur många skolor som valdes ut till ämnet Kemi.
Urval av skolor årskurs 9 Kemi
Stratum
1
2
3
4
5
Antal elever
1-20
21-49
50-75
76-110
111-
Urval NO
5
7
6
8
21
därav Kemi
0
3
1
3
9
Svarsfrekvenser
Kemi årskurs 9
Sexton skolor och 1 254 elever valdes ut till Kemi. Av dessa svarade 798 elever
fördelade på 10 skolor. Filen från Skolinspektionen innehöll 808 rader men 9 av
dessa elever hittades inte i urvalet. Dessutom har en individ som var ensam
svarande på sin skola räknats som bortfall.
Svarande skolor årskurs 9 Kemi
Stratum
Antal elever
Urval kemi
1
2
3
4
5
1-20
21-49
50-75
76-110
111-
0
3
1
3
9
Svarande
Kemi
0
2
0
1
7
Den ovägda svarsfrekvensen är således 63,6 % (798/1 254). Den vägda svarsfrekvensen är 57,6 %. Vid beräkning av den vägda svarsfrekvensen tas hänsyn till
att eleverna har varierande sannolikhet att komma med i urvalet. I fortsättningen studeras endast vägda svarsfrekvenser.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
117 (121)
Svenska gymnasiet
Av utvalda 3 620 elever svarade 3 316 elever fördelade på 35 skolor. Filen från
Skolinspektionen innehöll 3317 men en individ som var ensam svarande på sin
skola har räknats som bortfall.
Svarande skolor gymnasiet Svenska
Stratum
1
2
3
4
5
Antal elever
1-30
31-67
68-118
119-236
237-
Urval
4
4
7
8
22
Svarande
4
3
6
5
17
Den ovägda svarsfrekvensen är således 91,6 % (3 316/3 620). Den vägda svarsfrekvensen är 91,3 %
Matematik gymnasiet
Av de utvalda 3 960 eleverna svarade 2 961 elever fördelade på 42 skolor. Filen
från Skolinspektionen innehöll 2 969 rader men 7 av dessa elever hittades inte i
urvalet. Dessutom har en individ som var ensam svarande på sin skola räknats
som bortfall.
Svarande skolor gymnasiet Matematik
Stratum
1
2
3
4
5
Antal elever
1-30
31-67
68-118
119-236
237-
Urval
4
4
7
8
22
Svarande
3
3
7
8
21
Den ovägda svarsfrekvensen är således 74,8 % (2 961/3 960). Den vägda svarsfrekvensen är 77,6 %.
Är svarsmängden representativ för urvalet?
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
118 (121)
En metod för att kontrollera om svarsmängden är representativ för urvalet, är
att studera svarsfrekvensen i olika grupper. Därför påförs urvalet ett antal registervariabler som används i detta syfte. De variabler som används är
Elevens kön
Elevens skolkommun
Elevens och föräldrarnas födelseland
Föräldrarnas utbildningsnivå
Skolstorlek
Huvudman
I tabellen nedan visas vägda svarsandelar i olika grupper definierade av registervariablerna.
Svarsfrekvenser i olika grupper
Kön
Pojke
Flicka
Skolkommun
Storstadskommun
Övriga kommuner
Födelseland
Född i Sverige med
svenskfödda föräldrar
Född i Sverige, minst en
förälder född utomlands
Född utomlands
Faderns utbildning
Grundskola
Gymnasial
Eftergymnasial
Kemi åk9
Svarsfrekvens
(Vägd)
57,7
57,6
Svenska Gy
Svarsfrekvens
(Vägd)
92,2
90,4
Matematik Gy
Svarsfrekvens
(Vägd)
77,3
77,9
Svarsfrekvens
(Vägd)
43,5
59,5
Svarsfrekvens
(Vägd)
93,9
91,0
Svarsfrekvens
(Vägd)
76,8
77,9
Svarsfrekvens
(Vägd)
58,5
Svarsfrekvens
(Vägd)
91,3
Svarsfrekvens
(Vägd)
78,4
50,5
91,5
76,9
65,3
90,4
72,0
Svarsfrekvens
(Vägd)
57,9
56,4
59,8
Svarsfrekvens
(Vägd)
91,4
91,3
91,3
Svarsfrekvens
(Vägd)
76,2
77,5
78,9
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
119 (121)
Moderns utbildning
Grundskola
Gymnasial
Eftergymnasial
Skolstorlek
-110 (236) elever
>110 (236) elever
Huvudman
Kommunal skola
Fristående skola
Svarsfrekvens
(Vägd)
55,4
55,8
60,4
Svarsfrekvens
(Vägd)
92,2
90,7
91,7
Svarsfrekvens
(Vägd)
72,1
78,0
79,3
Svarsfrekvens
(Vägd)
42,7
70,5
Svarsfrekvens
(Vägd)
89,2
92,7
Svarsfrekvens
(Vägd)
91,3
72,0
Svarsfrekvens
(Vägd)
62,3
32,4
Svarsfrekvens
(Vägd)
92,9
87,0
Svarsfrekvens
(Vägd)
73,8
89,7
Kommentar Kemi årskurs 9
Det finns väldigt stora skillnader i svarsfrekvens mellan olika grupper. Svaren
är inte representativa för urvalet, i alla fall inte med avseende på de registervariabler som studerats. Detta är en indikation på att de resultat som ska tas fram
kan ha betydande bortfallsfel. Bland annat saknas svar från små skolor, och
fristående skolor i stor utsträckning. Det är bara en fristående skola som svarat
och det finns bara tre svarande skolor i stratum 1-4.
Ett annat problem med årskurs 9 Kemi är att urvalsosäkerheten är väldigt stor.
Detta beror främst på att urvalet är designat för att analysera NO som en
grupp. Urvalet är väl litet för att analysera ämnena var för sig. Dessutom är
bortfallet är stort. Sammantaget medför detta att svarsmängden i Kemi är fördelat på ett litet antal skolor, vilket innebär att urvalsosäkerheten blir stor.
Tabell 9 visar ett exempel på urvalsosäkerhet. Här skattas antal och andel elever som har två högutbildade föräldrar. Urvalsosäkerheten är stor.
Urval ovägt visar antalet individer i urvalet. Svarande ovägt visar antalet individer som svarat.
Urval vägt har räknats upp med designvikterna. Svarande vägt har räknats
upp med designvikter korrigerade för bortfall.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
120 (121)
För de uppräknade talen (som är skattningar) visas urvalsosäkerheten. Den
visas i form av ett 95 procentigt konfidensintervall.
Antal och andel elever med högutbildade föräldrar årskurs 9 Kemi
Urval ovägt
Svarande ovägt
Urval vägt
Antal med
högutbildade
föräldrar
236
156
5 279 ± 2 636
Svarande vägt
5 190 ± 3 526
Antal totalt
1254
798
29 390 ±
12 395
29 016 ±
19 053
Andel med
högutbildade
föräldrar
18,8
19,6
18,0 ± 6,4
17,9 ± 8,2
Med hänsyn tagen till ovan nämnda kvalitetsproblem, bör man iaktta stor försiktighet när man analyserar kontrollrättningar i Kemi årskurs 9.
Kommentar Svenska och Matematik gymnasiet
Här finns inte alls de skevheter som finns i årskurs 9 Kemi. Svaren är också
spridda på en större mängd skolor. Svaren tycks vara representativa för urvalet
och eventuella bortfallsskevheter bör vara av liten betydelse. Urvalsosäkerheten är också på en acceptabel nivå.
Antal och andel elever med högutbildade föräldrar gymnasiet Matematik
Urval ovägt
Svarande ovägt
Urval vägt
Antal med
högutbildade
föräldrar
716
555
2 131 ± 596
Svarande vägt
2 180 ± 685
Antal totalt
3 960
2 961
12 127 ±
2 895
11 956 ± 3 152
Andel med
högutbildade
föräldrar
18,1
18,7
17,6 ± 2,3
18,2 ± 2,8
Antal och andel elever med högutbildade föräldrar gymnasiet Svenska
Antal med
högutbildade
Antal totalt
Andel med
högutbildade
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2011-05-16
Dnr: 01-2010:2643
121 (121)
Urval ovägt
Svarande ovägt
Urval vägt
föräldrar
763
697
1 798 ± 515
Svarande vägt
1 956 ± 608
3 620
3 316
9 328 ±
2 328
10 078 ± 2 698
föräldrar
21,1
21,0
19,3 ± 3,3
19,4 ± 3,5