Transcript LIB110, Introduktion till Liberal Arts, 30,0 högskolepoäng An

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN
LIB110, Introduktion till Liberal Arts, 30,0 högskolepoäng
An Introduction to the Liberal Arts, 30.0 higher education credits
Grundnivå/First Cycle
1. Fastställande
Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2011-06-28 och senast reviderad 2013-05-23 av
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Den reviderade kursplanen gäller från och med 201309-01.
Utbildningsområde: Humanistiskt 100 %
Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
2. Inplacering
LIB110 utgör de första 30 hp i en kandidatexamen i liberal arts. Kursen ges endast som en del av
utbildningsprogrammet Liberal Arts, kandidatprogram (180 hp) och är behörighetsgivande till LIB120,
Liberal Arts: Trivium (30 hp).
Huvudområde
Liberal Arts
Fördjupning
G1N, Grundnivå, endast gymnasiala förkunskapskrav
3. Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet.
4. Innehåll
1. Liberal Arts: Flera discipliner – en vetenskap (The Liberal Arts: A Multitude of Scientific Disciplines.)
Momenten utgörs av en seminarieserie, där medverkande lärare på programmet presenterar sina respektive
forskningsområden och dessas relevans för huvudområdet. De forskningsområden som är representerade i
serien spänner alla över flera discipliner och grunden läggs därför redan i programmets första moment för ett
flervetenskapligt perspektiv. Seminarieserien ger studenterna omedelbar inblick i internationellt
konkurrenskraftig forskning i skärningspunkten mellan de traditionella disciplingränserna (där den
gemensamma metodologiska grunden för human- och naturvetenskap utgör ett viktigt inslag), men också en
första, grundläggande förståelse för Liberal Arts som huvudområde idag, en uppfattning om begreppets
2/ 4
vetenskapshistoriska bakgrund och en förberedelse för de övergripande frågeställningar som kommer att stå i
centrum under programmets kommande terminer. Utöver att tillsammans med programmets lärare delta aktivt
i seminarierna, reflekterar studenterna med utgångspunkt i ett urval samtida kunskapsfilosofisk litteratur över
det analytiska tänkandets betydelse för individens och samhällets utveckling.
2. Tankens gryning. De försokratiska fragmenten och deras reception (The Dawn of Thought. The Fragments
of the Presocratic Philosophers and their Reception)
De försokratiska textfragmenten studeras, analyseras och tolkas. Arbetet med fragmenten är ett första
exempel på hur filosofin och de klassiska språken samverkar på programmet, så att det är möjligt för lärare
och studenter att arbeta med relevanta filosofiska texter på originalspråk, men också på hur en filosofisk
tradition tar form. Fragmenten placeras i sin filosofihistoriska kontext och deras reception kartläggs, samtidigt
som studenterna får en första introduktion till klassisk grekiska och latin samt till texters bevarandeformer,
textkritik och filologisk metod. Fragmentens varierade innehåll introducerar samtidigt flera av de
naturvetenskapliga disciplinerna och relateras till nutida resultat inom de olika vetenskapliga disciplinerna.
Studenterna arbetar i projektgrupper med transkribering, översättning och analys av fragmenten och av äldre
och nutida kommentatorers förståelse av dessa samt deltar parallellt i arbetsseminarier som leds gemensamt
av flera lärare med både filosofisk och filologisk kompetens.
3. Till helvetet och tillbaka. En litterär tradition tar form (To Hell and Back. The Formation of a Literary
Tradition.)
Som en introduktion till litteraturen väljs eposet och därur motivet resan till dödsriket som ett exempel på en
genre och ett litterärt–filosofiskt tema som återfinns från den äldsta bevarade litteraturen fram till våra dagars
litterära yttringar. Momentet tar med de klassiska språkens hjälp avstamp i motivet som det framställs i
Homeros Odyssén och framåt – via Vergilius Aeneiden, Ovidius Metamorfoserna, Dantes Den gudomliga
komedin, James Joyce Odysseus, Eyvind Johnsons Strändernas svall etc. Genom att följa en genre i vid
mening och ett tidlöst motiv genom litteraturens olika utvecklingsfaser fram till nutid läggs grunden för en
förståelse av hur en litterär tradition formas i samspel med den övriga idéutvecklingen. Samtidigt beaktas hur
texttraderingen genom århundradena påverkar vår nutida reception av litterära standardmotiv och hur det
filologiska grundarbetet med de äldre texterna avgör förutsättningarna för nutida översättningar och
tolkningstraditioner. Samtidigt inleds programmets undervisning i de klassiska språken genom att studenterna
läser Ovidius återgivning av Orfeusmyten på originalspråk.
4. Platon eller Aristoteles? (Plato vs. Aristotle)
Delkursen ger en grundläggande förståelse för de två utan jämförelse mest inflytelserika filosofiska
riktningarna i den västerländska idéutvecklingen -- den platonska och den aristoteliska -- och för likheter och
skillnader mellan dem. På delkursen studeras representativa verk (i utdrag eller i helhet) av Platon och
Aristoteles, men även antika och medeltida, skolastiska och arabiska‚ kommentatorer, förnyare eller kritiker
av de ursprungliga skolbildningarna. Exempel ges också på hur nutida filosofiska diskussioner relaterar till
frågeställningar och metoder i antik och medeltida filosofi. Delkursen ger en bred introduktion till platonsk
och aristotelisk kosmologi, ontologi, kunskapsteori och semantik. Kosmologin inom respektive tradition
studeras som ett av flera teman, delvis som en förberedelse för termin 3.
Delkurser
3/ 4
Till helvetet och tillbaka. En litterär tradition tar form (To Hell and Back. The Formation of a Literary
Tradition), 5,0 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)
Liberal arts: flera discipliner ' en vetenskap (The Liberal Arts: A Multitude of Scientific Disciplines), 5,0 hp
Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)
Platon eller Aristoteles? (Plato vs. Aristotle), 12,0 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl
godkänd (VG)
Tankens gryning. De försokratiska fragmenten och deras reception (The Dawn of Thought. The Fragments of
the Presocratic Philosophers and their Reception), 8,0 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl
godkänd (VG)
5. Mål
Efter genomgången kurs skall studenten
Kunskap och förståelse
• uppvisa god orientering i den tidiga filosofins historia och redogöra för några centrala ståndpunkter hos
erkänt betydelsefulla filosofer under antiken samt ge exempel på centrala filosofiska problemområden och
översiktligt kunna redogöra för några typiska problem liksom grundläggande fackterminologi hämtade från
dessa områden,
• kunna ge flera konkreta exempel på teorier och slutsatser i den platonska och aristoteliska filosofin som
förefaller inkompatibla och utifrån dessa dra övergripande slutsatser om vilka likheter och skillnader som
kännetecknar de olika inriktningarna samt ge exempel på deras inflytande på vårt tänkande idag,
• på en grundläggande nivå kunna redogöra för hur en litterär tradition formas i samspel med den övriga
idéutvecklingen och de centrala verkens texthistoria,
• på en grundläggande nivå kunna redogöra för litteraturens bevarandeformer från antiken till våra dagar och
definiera flera olika problem som är förknippade med rekonstruktionen av äldre texter och som påverkar vår
förståelse av vårt filosofiskt–litterära arv idag.
Färdighet och förmåga
• kunna transkribera grekisk text till det latinska alfabetet samt kunna redogöra för och tillämpa uttalsreglerna
i de båda språken,
• ur ett grundläggande komparativt perspektiv kunna redogöra för flera betydande skillnader mellan
de klassiska språken och svenskans morfologiska och syntaktiska struktur,
• aktivt bilda de mest frekventa formerna i den latinska morfologin samt identifiera och definiera
grundläggande syntaktiska strukturer i latinsk originaltext,
• visa prov på förmåga att formulera och analysera grundläggande filosofiska frågeställningar,
• tillämpa elementär argumentationsanalys på specifikt filosofiska såväl som allmänt vetenskapliga och
vardagliga argumentationer.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
• kunna ge en självständig och konsistent definition av förmågan till kritisk analys på en grundläggande nivå
kunna anlägga ett flervetenskapligt perspektiv i analys och problemlösning,
• värdera grundläggande resonemang och strukturera argument både inom och utom filosofin samt bedöma
deras relevans och hållbarhet och avgöra enklare logiska resonemangs korrekthet,
4/ 4
• kunna leva sig in i och respektfullt bemöta alternativa och (i förhållande till den egna uppfattningen) udda
påståenden med målsättning att skapa ett tolerant och fritt prövande samtalsklimat.
6. Litteratur
Se bilaga.
7. Former för bedömning
Delkurs 1. Liberal Arts: Flera discipliner – en vetenskap examineras genom individuell skriftlig uppgift, där
ett urval samtida kunskapsfilosofisk litteratur med anknytning till huvudområdets kärna relateras till
seminarieserien enligt särskilda anvisningar.
Delkurs 2. Tankens gryning. De försokratiska fragmenten och deras reception examineras genom skriftligt
projektarbete i grupp. Arbetet skall innehålla både en gemensam och en individuell del.
Delkurs 3. Till helvetet och tillbaka. En litterär tradition tar form examineras genom muntlig examination
(skall dokumenteras skriftligt av examinerande lärare; se nedan).
Delkurs 4. Platon eller Aristoteles? examineras genom muntlig tentamen sam individuell skriftlig uppgift.
Vid samtliga examinationer är ett krav för godkänt att studenten på grundläggande nivå kan anlägga ett
flervetenskapligt perspektiv. Resultatet av examinationen skall bedömas gemensamt av undervisande lärare
på respektive moment. Vid muntlig examination av delkurs 3 utfärdas ett skriftligt intyg, som anger vilka
frågor studenten besvarat vid examinationstillfället.
Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på
samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.
8. Betyg
Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG).
För betyget väl godkänd (VG) på hela kursen krävs väl godkänt (VG) på moment omfattande minst 15 hp av
kursens 30 hp.
9. Kursvärdering
Programkoordinatorn ansvarar i samarbete med undervisande lärare för att studenternas synpunkter på kursen
systematiskt och regelbundet inhämtas och för att en sammanställning av utvärderingarna inkommer till
institutionens studievägledare. Sammanställningarna skall utgöra underlag för sammanfattande utvärdering
och ev. åtgärder vid minst ett av programnämndens sammanträden under terminen. Slutsatser och åtgärder
skall redovisas i ett protokoll som skall göras tillgängligt för både nuvarande och blivande studenter.
10. Övrigt
Undervisningsspråk: svenska.
!" #
$%&'$
$()'**
+',
-"
.
+/!
"
"
#
$
%
!&
0"!1
%&'$0"!1.
...
)$
'
!
(
)!
!*
+,
%
2 ($ !
.*
.
)$
!
(
)!
!*
+,
%
2 ($ !
.*
.
34,1 .
-
-56 7""8"& !"#$
-56 7""8"&