Transcript Arne Gummesson - en småländsk riksdagsman och hans familj

Arne Gummesson - en småländsk
riksdagsman och hans familj
Släktforskning är ett fenomen som pågått länge. Någon berättade en gång för mig att detta var något som
speciellt adelns kvinnor höll på med för mycket länge
sedan. Det gällde att placera sin ätt rätt och också
kontrollera att man valde rätt giftasobjekt för sina
barn – kan jag tänka mig. Den här personen nämnde
också att det var adelns kvinnor i mannens andra och
speciellt tredje äktenskap som kunde syssla med sådant här. Då hade mannen blivit så gammal att hustrun inte behövde ha tiden till barnafödande och vad
därtill hörde.
släktutredningar i sitt arkiv mot betalning i egen
ficka. I Malmö stads krönikebok som han gav ut år
1911 finns t.ex. en privatannons: ”Stadsarkivarien e.o.
hofrättsnotarien A:U. Isberg, rådhuset Malmö. Arkivforskningar samt släkt- och arfsutredningar i Sverige
och utlandet”.1
Genom mormonerna i Amerika och deras stora religiösa intresse för avdöda släktingar började man på
allvar mikrofilma de svenska kyrkböckerna. Detta
gav stora möjligheter för många intresserade att själva via biblioteken beställa filmrullar för egna studier.
Nu slapp man åka riket runt för att jaga uppgifter i
de olika arkiv som var spridda runt omkring i landet.
Som museiman var jag måttligt road av sådant arbete. Arkiven var för mig i stället platserna som härbärgerade de stora uppslagsverken när det gällde den
politiska historien eller Malmös utvecklingshistoria,
stadens byggnader och brottsmål etc. Och så hade jag
ju min far, Gunnar Rosborn. Det var egentligen först
när han var död år 1993 och jag fick ta del av hans
efterlämnade material som jag förstod vilket enormt
arbete med släktens historia som han lagt ner. Visserligen hade vi ofta diskuterat släktfrågor men aldrig
kunde jag då förstå hur många timmar han måste ha
använt vid bibliotekens läsapparater för mikrofilmrullar. Jag tog upp hans fallna mantel och blev snabbt
fascinerad över släktforskningens tjusning. Tänk om
han fått vara med om datarevolutionen och det enkla
förfarandet att kunna plocka fram så många dokument på bildskärmen hemma i vardagsrummet!
Det må nu vara hur det vill med den historien men
att vara nyfiken på sin släkts anor är inte något speciellt modernt påfund. Redan Malmö stadsantikvarie
Anders Ulrik Isberg sysslade med sådant här runt
sekelskiftet 1900. Det som var speciellt med honom
var att han, trots anställd vid staden, gärna åtog sig
Mycket arbete har alltså lagts ner av äldre släktforskare. Vissa har haft möjlighet att publicera dessa sina
arbeten i årsböcker eller liknande. En sådan forskare
var Johan Nilsson som år 1960 publicerade den fjärde
delen av boken ”Västan om sjön Åsnen”. Här finns
en artikeln ”En riksdagsmanna- och fogdesläkt” som
fångade mitt intresse.2 Bland alla de människoöden
som passerar revy i denna artikel var det nämligen
några som var Rosbornssläktens anfadrar. Vid egen
genomgång av det digra material som Johan Nilsson
gått igenom fann jag visserligen några frågetecken
men mycket av hans faktapresentationer har kunnat
användas i denna artikel. Här är historien.
Den 23 april 1705 samlas en skara människor kring
en nygrävd gravgrop på Vislanda kyrkogård. Prästen
viger stoftet efter bonden Jöns Månsson till gravens
Series pastorumtavla i Vislanda kyrka. Det var kyrkoherdarna Elias Wiesel och Samuel Wiesels anteckningar i kyrkoböckerna som skapat fakta för denna artikel.
25
tid endast sitter som inhysing på gården. Nu inträffar emellertid snart något som ter sig högst märkligt.
Gudmund går åstad och gifter sig. Ett giftermål är i
och för sig knappast något ovanligt men åldersskillnaden mellan makarna! Den 16 oktober 1699 lovar
han i Vislanda kyrka trohet till sin hustru Ingrid.5 I
vigselförteckningen är hon endast antecknad som
Ingrid i Röan; efternamnet saknas men det dyker upp
längre fram i senare papper. Det märkliga är emellertid att brudgummen är runt sextio år och bruden
bara ca tjugo år. Vi vet inte om Gudmund varit gift
tidigare. Hade så varit fallet bör han vid giftermålet
stå upptagen som änkoman. Så är inte fallet. Det ska
noteras att det i vigselboken för detta datum står ett
namn som Kronobergs genealogiska förening tolkat
som Gunnar, inte det av Johan Nilsson angivna namnet Gudmund. Bostaden är dock Värmanshult så det
är nog Gudmund som det är frågan om. Johan Nilsson anger också att paret får flera barn. Karin Gummesdotter föds 1701 och Kirstin kommer till världen
år 1703.6
vila. Jöns har avlidit några dagar tidigare i sitt hem på
gården Värmanshult (1). Han har blivit gammal; 98
år har prästen antecknat i dödsboken. Alltså var han
född runt året 1607.3 Vi får anta att alla eller de flesta av hans barn och barnbarn med familjer följt den
döde till kyrkogården denna vårdag. Han efterlämnar fem till namn kända barn – Gudmund (Gumme)
Jönsson, Karin Jönsdotter, Måns Jönsson, Nils Jönsson och Martha Jönsdotter.
Så var det då dags för Arne Gummesson att se dagens ljus. Enligt Johan Nilsson döptes han den 19
april 1713 i Vislanda kyrka. Fadern skulle alltså vid
tillfället ha varit 75 år gammal. I födelseboken är vis-
Gudmund Jönsson är född runt 1639 och han köper
upp halva Värmanshult av sina syskons arvsdel den 6
februari 1695.4 Det är väl troligt att fadern vid denna
Det moderna Värmanshult. Denna gård brukades på 1600- och 1700-talen av anfadrar till den Rosbornska släkten.
26
handskrift. Prästen har uppenbart endast antecknat
de som är vuxna i socknen, inte barnen.
Arne och de övriga barnen i det tidigare äktenskapet får genom moderns nya äktenskap en tämligen
ung styvfar som nu styr i gården Värmanshult. Redan
som 32-åring lämnar han dock jordelivet året 1729.9
Kyrkboken förtäljer inte dödsorsaken. Åter är Ingrid
änka, vilket hon ska förbli till sin egen hädangång i
april 1760.10 Hennes bostad är samma gård som hon
själv som sjuttonårig brud flyttat in i sextiett år tidigare. Den ende sonen hennes har tagit över skötseln
av gården.
serligen upptagen en son från Värmanshult men står
det Arne? Texten är något svårtydd.7 Bilden kompliceras av att Arne Gummesson konsekvent i senare
husförhörslängder påstås vara född året 1714. Under
detta år finns dock ingen Arne upptagen i födelse- eller dopboken.
Nu låter vi sökljuset falla på just hennes son Arne
Gummesson. Den 17 april 1737, när Arne är 23-24 år
gammal har kärleken hunnit ifatt honom. Den utvalda kvinnan kommer från grannsocknen Blädinge och
hon bor i den där varande gården Västregård i byn
Näs. Vigseln denna aprildag verkar dock inte ha skett
i brudens sockenkyrka som brukligt är. Förgäves får
man nämligen söka efter någon notering i Blädinges
vigselbok. Däremot finns i Vislandas vigselbok under året 1737 noterat: ”D. 17 Aprilis Copulerades
Arne Gudmundsson i Wärmanshult med pigan Ingrid
Samuelsdotter i Näs Wästragård.”11 Under Värmanshults tak föds barnen Gudmund år 1741 och Samuel
året 1743. När det tredje barnet ska komma till världen sker dock födseln i ett nytt hem. Kierstin Arnesdotter föds nämligen den 26 april 1748 i Sibbagården
Arnes far Gumme dör på våren 1718 men redan ett år
senare, den 3 maj 1719, gifter hans då 37-åriga mor
om sig med den 22-årige Samuel Pehrsson.8 Den nye
mannen i hennes liv är bondson från gården Ugnabygden (2) i samma socken. Nu inträffar ytterligare
en märklighet vid studiet av kyrkböckerna. I Vislandas äldsta bevarade husförhörslängd kan vi följa
familjen under åren 1717 till 1723 genom prästens
noggranna datumanteckningar när familjemedlemmarna skriftat sig. Här finns styvfader Samuel upptagen och modern Ingrid. Dottern Karin hade året 1719
varit så gammal att hon tagit nattvarden och dottern
Kirstin gick in i vuxenåldern två år senare. Men var
är Arne? Han är inte upptagen i husförhörslängden.
Förklaringen ges om man närmare studerar denna
27
(3) i byn Lövhult i Skatelövs socken.12 Vi vet inte
exakt när flytten skett, endast att den inträffat mellan
åren 1743 och 1748; flyttningslängder saknas nämligen för dessa år.
Arnes fallna riksdagsmantel ska emellertid tas upp
av hans son Gudmund Arnesson. Den 24 september
1778 blir han utsedd till riksdagsman efter att i valet
på tingsplatsen i Aringsås (Alvesta) ha slagit ut faderns konkurrent Jon Bengtsson. Om hans arbete i
Stockholm är fortfarande nästan allt dolt i riksdagens
arkiv. Den 29 oktober 1778 vet vi dock att han som
representant för bondeståndet tillsammans med 23
andra bönder gjorde ”sin underdåniga uppvaktning
och hälsning hos hennes Kungl Majestät Änkedrottningen”.17
De bevarade husförhörslängderna för Skatelöv börjar med en förteckning från 1760-talet. I denna skrift
kan man delvis rekonstruera vad som hänt efter det
att familjen flyttat in i socknen. I Sibbagård utökas
familjen med tre barn, den redan omtalade Kierstin
år 1748, Pehr året 1754 och slutligen Malin år 1756.
Efter en tid överlåter Arne Sibbagård till sin äldste
son Gudmund Arnesson och låtit resten av familjen
flytta vidare till gården Nygård (4).13 Denna flytt har
skett innan år 1770 då sonen Samuel Arnesson går
åstad och gifter sig med pigan Maria Bengtsdotter
från Grimslöv.14
Gudmund har också tagit över faderns gård Nygård
och han är en välbärgad man. I hans ägo finns också
Össagård och dessutom äger han en krog vid namn
”Nöjet”. Denna är livligt frekventerad då den ligger
väl placerad – vid landsvägen strax invid Skatelövs
kyrka. Prästen har givetvis ett ont öga till detta utskänkningsställe. Efter det att han hos biskopen klagar över missförhållandena som han anser uppstår
vid krogen tar denne upp saken år 1794 när han är på
en visitationsresa:
Vi vågar kanske utgå från att flytten skett t.o.m. före
året 1769. Arne Gummesson måste nämligen ha haft
högt anseende i socknen – så högt att han vid valet
av riksdagsledamöter blir vald som representant för
bondeståndet för Allbo härad. Han är redan då nämndeman och kyrkovärd i sin hemsocken Skatelöv.15
Arne kommer som riksdagsman att ersätta en annan Skatelövsbo, Jon Bengtsson från Jonsgård i byn
Ströby. Jon har bevistat sin första riksdag redan år
1755 och är känd som en frispråkig och stridbar man.
Han tillhör det s.k. Mösspartiet som för en hård kamp
mot riksdagens andra parti, Hattpartiet. Vid riksdagen år 1765 har Mössorna fått övertaget och utsätter nu fiendepartiet för en hänsynslös förföljelse. Vid
nästa riksdag , åren 1769-1770, finner vi emellertid
inte Jon som riksdagsman längre. I stället träder Arne
Gudmundsson in i hans ställe. Vad har hänt? Vi vet
inte mer än att valkampanjen i riket i allmänhet inför
denna riksdag verkar vara mycket smutsig. Genom
att tillföra mutor i form av guld försöker utländska
makter stödja de olika partiernas delegater.16
”D 26 (juli 1794) om morgonen for jag helt nära
förbi krogen Nöjet på Grimslövs ågor 5 á 6 bösshåll
från prästgården. Anläggningen är av den beryktade
nämndemannen Gumme Arneson, som bor här med
sin krögerska men har hustru och barn på hemmanet
i byn. Vid ett här uppfört bränneri skall han årligen
tillverka brännvin av 200 tunnor strid säd. Stället är
ett nästeför all liderlighet, men har icke kunnat utvräkas oaktat mångåriga anmärkningar av präster,
klagomål av grannar och åtgärder av ämbetsmän.”18
Hur går det då för sonen Gudmund Arnesson som
riksdagsman? Redan vid nästföljande riksdag år 1786
har åter konkurrenten Jon Bengtsson lyckats få majoriteten av väljarna på sin sida. Liksom fallet var för
fadern får således Gudmund endast tjänstgöra som
riksdagsman en kort tid. Innan jag avslutar avsnittet
om Gudmund Arnesson är det på sin plats att nämnas
att författaren Klaës Reinhold i sin roman ”Skogsfrun. Historisk saga från Småland” som utkom 1941
låter honom inta en av bokens huvudroller.19
Uppgifterna om Arne Gudmundssons arbete i riksdagen är ännu ett dolt kapitel - dolt i riksdagens stora
arkiv som man inte gjort tillgängligt i digital form
ens för sådana enkla uppgifter som namnet på riksdagsmännen genom tiderna. Skäms Sverige, som inte
värderar äldre politikers arbete i en av världens äldsta
demokratier. Vad vi hittills vet är att Arne väljs till ledamot i ett par deputationer och också arbetar i dessa.
Vad vi vet är också att hans tid som riksdagsman blir
kort. Faktiskt är han endast i Stockholm så länge riksdagen varar i perioden 1769-1770. Vid nästa riksdag
år 1771 återväljs nämligen den tidigare ledamoten
Jon Bengtsson vilket tyder på en kamp mellan de två.
Om detta beror på att Arne kanske tillhör Hattpartiet
eller om det varit andra orsaker har inte kunnat fastställas.
Låt oss backa berättelsen till fadern Arne Gummesson. Sin sista flytt gör den åldrige f.d. riksdagsmannen och hans hustru Ingrid till Södregård i Skatelövs
by. Här dör Ingrid i början av augusti 1782 av ”inflammation”.20 Arne har nu en ålder av runt sjuttio år.
Därmed skulle man kanske tänka sig att älskogslivet
är slut för hans del men så är det definitivt inte. Han
har nämligen städslat en piga, Karin Olofsdotter och
med henne blir det sängaläge. Hon kommer från orten
Trästen i Vishult socken. Det som är anmärkningsvärt är att hon var född år 1760 och alltså kommer att
28
. .Törnåkra
. Kvarnhagen
.
.. .
Åkesgården
Ekelund
..
Käxlegården
.
Nyagård
. . Göteslida
.
.
.Ekemon
Persborg
Ugnabygden
Johannelund
.
Målerås
Olofstorp
Lästad
.
Stolparås
.
Speleboda
Holmen
Lilla Hyltan
.
.
Hökaryd
.
.
atorp
.Sälhyttan
L. Enigheten
Skövlemon
..
.. .
.
Marielund
Spjutaretorp
.
.
.
.
Enigheten
Kyllershylte
Apelholm
.
.
.
.
. .
Tubbaremma
Lindön
Västerås
.Fagernäs Aplamon Brånan
. Riddarhem
.
Lindholmen
.
.
Torsta säte
Grönalund
. Haga
Slättahult
Grönelid
.
Hönetorp
Skyhyltan
. Kojtet
Gamla.
.
Degerö
prästgården
Sjöholmen Håralund
Vislanda
. Skärvholmen
.
Örnhyltan
. .
Glimminge
Tubbamåla
Sandtorpet
Nyatorp
.
. Linnevik
. .
.. Lindelund
Danielsboda
Hö
Sjötorp
Håramon
.
Granhult
Sjöanäs
Stenstorp Bergö
Silverdalen
. Skogslund
.
.
.
.
Vislanda
.
Stora
Madhem
Skansen
.
.
Bröthagen
Norrhult
.
Gustavslund
Karlstorp
Lyckhult
.
.
.
.
Huseby
. .
Röshult
Källstorp
. Elnaryd
..
Bäckalun
. Lilla.Madhem
Granelund
Boaberg
.
. .
.
Hästhagen
Nygård
.
Gransö
.
.
.
Dalah
.
. .
.
.
Grimsnäs
.
Bromon
Moshult
Lindås
.
Jonsgården .
. ..
.
Kringlehall
.
.
.
Lunden
. .
.Kalkatorp
.
.
.Ströby
Östratorp Nyalund
Nyholmen
.
.
. .
Svensboda .
Mariedal
.
.
.
.
. .
.
.. ... O
. .
Tykatorp .
. . Enedalen
.
.
Kronhem
Olofstorp
.
Störjagården
.
.
.
. .
tensholm
Värmanshult
.
Skörda
. .Lidhem .
Brohult
... Taptos
.Råknahult Råknen Kalkalycke
.
Änganäs
..
..Kar
.
.
Storö
.
.
.
.
Ramsdal
..Lockagårde
.. .
.Ulvsboda .
Nyalund
.
.
Moen
.
Mellangården
.
Källeboda
. Rödjelund
.
Myraås
. Enebacken .
.
.
Nyborg
.
. by
Baljaryd
.
ällerberg
.
Grimslövs
.
Aspelund
Rödingsås
.
.
.
.
.
Skördatorp
.
.
.
.
Hagalycka
Gamlarödjan
.
.
.
..
.
. .. . Skatelöv
.
.
EsbjörnsBjörkedal
..
Hullingsved
..
Trästen
Moadal
Norrahult
.Rickardshult
.
gården.
Haghult
.
.
.
.
.
.
Sandliden
Södratorp
Sjöanäs.
..
.
Nyatorp
Fårhyltan .
...
. .
Persgården
.
.
. Östratorp
Hölmö
.
botten
Biabacken
Nyhem
.
.
.
.
.
.
B
.
.
.
.
. Fågelvik
..Haga. Sjöbylund
Nybygget
Ängaholm
Aspholmen Myradal
.
.
Myradal
..Bengtsboda
Rönnäs
Snöreshul
Lyckan
.
.
.
Västralycke
... .Palmelund
Björkholmen
..
Duveryd
.
Hagalund
neboda
Hult
.
.
. Stensryd
.
.HjulsrydNorräng.
.
Hallasten
.
Grimslöv
Backen
Åker
.
.
Smörhöga
Annelund
Sjöborgen Sjöby
Lövön
..
Norra Kulla
Åsnen
Gottåsa
.
.
.Röckla
Haramon
.
.
.
Åryd
.
Ekelund
.
.
.
Lunnagården Sälleberg
. Bygget
.
.
Grönadal
Planen
. .
Skogsnäs .
..
.
. Sjöbyholm
Skipatången
.
Tannatorp
.
Norra Arnön
.Värpeshult
.
.
Torp
Falåkra
.
Runnstorp
Källeberg
.
.
Rosenlund
Bon
. .. Hagadal
. .
.
Åstorp
Hungerstorp
Liljeborg
.
. Rosendal
. Södra Arnön Högaberg ..SjögårdFuret
Tagelkärr
..
.
Barnaholm Buttetorp
Fölshult
.
.
Högalund
.
.
Grönadal
. .Ryden . .
Kvarnbacken
Barnhult
.Gransholmen
.
.
.
.
Kärrshult
Planen
Kärr
Friheten
Bräknaryd
Hultet
Bosgård
.
.
.
.
. .
Liljeholmen
. Hunna
Sissekulla Kolabotten
Bokedalen
Björkelund .
..
. Ryd .
.
Lillegården
Garphyttan
Storegård
.
..Ekesgård
Rödjan .
Sjö
Mellangården
Kulla
Lillegård
Sågsberg
.
.
Sjöåsen
.
.
.
.
Sibbagården
Kittegården
.
Skallekulla
.
.
.
Eneryda
..Kull Gunnarås
.
lm
Pålstorp
.
.Lövhult
.
Sjövik
.
Resers hög
.
Södralund
..
.
.
Torpaskog
.Fållen
n
Myrekull
.Brogården
Lövås
Lyckhem .
.
Högalycke
.
Opparyd
Slättebacken
.
Lindås
Lindeberg .
Råsgården
Brosnäs
. . Norratorp
Stensnäs
.
Boansö
.
Gotthem
..
.
.
. Karta
.
S
.
. över småländska platser. Siffrorna hänvisar till platser
som omtalas i.artikeln.
Hillandsgärde
Sjöbo
.
. . . Pepparlid
.
Myreberg Kättlagården
Bokelund
..
.
Ängön
.
. Rosendal
Lindön
. Österås Torne
Myrelund
Leaboda
..
.
Björkelund
.
.
. Sjöaryd
.
Mölleryd
.
.
Hagstad
. det att Arne Gudmundsson
Furudalen
..
som 24-åring
januari
1784 stå brud bredvid
.är. död den 19 Strandhem
Mässingskullen
Hyltekvarnen
.Sjögården
.
. Strax efter
.
. den2130Degerön
.
stugan
.
.
.
.
.
Hyltanen man på .
.
.
70 år. Hon var t.ex. nitton
än februari 1795
göras.24 Organisten
Hynnenäs ska bouppteckning
Håralycke
.
.. år. yngre
Skulatorp
Björket
.
.
. . Svenstorp
. Romsalycke
Källhult Hagstad
.
m
.
Kråketorp .
.
.
Arnes äldste son. Det verkar dock ha varit en
slug i .Skatelöv
Gudmund
Ströberg
anländer
den
7 mars Backen
Björkholmen
.
Loftsboda
Åsen
.
Intäktan
.
Högalund
.
. Skärvet
Fröseberg
.
.
.
.
ung kvinna som fångat upp
en
trånsjuk
gamling.
Hur
1795
till
dödsboet,
medförande
papper,
penna
och ...
Tvetaryd
.
Jungfruboda
.
Sandhem
Långasten
Sjöbyholm
..
.
.
.
..
Lilla Boön
Mörhult
Höljeholm
. .det som avslöjas
..
Vare
ska man annars tolka
när väl Arne bläck. Nu ska allt det världsliga Horsakulla
efter Arne
noggrantTykatorp
.
Ekåsen
Granhult
.
Strömstorp Ryd
Grönestrand
.
.Virestadnäs
.
.
.
. på
dör elva år senare, året
dokumenteras.
Med
Peterslund
Arnöbro
. bouppteckningen
Boön 1995. Då kunde nämligen den .
.Linneryd Årenäs
. är barnen
Köp
. .Råhalls
..
. .för dessa.
.Älmeberg
unga
änkan
plocka
fram
ett
äktenskapsförord
som
eller
utsedda
representanter
Här
samlas
nu .. Slagestorp
Norratorp
Boatången
.
Josefstorp
Stahult
Aleslätt
.
.
.
.
.Hultet.
Spånghult
Fårshult Gudundertecknats
några dagar innan
och nämndmannen
. bröllopet. Här stod i stugan riksdagsmannen
.
.Linnehörn
Myradal
.
Skogslund
.
Björkängen
Hägersjöhylte
.
.. bli Liden
Ebbön
..
. Arnesson, bonden
. Arnes samtliga
al
att
tidigare barn helt skulle
utan
mund
Samuel
Arnesson
i GrimsGrönhult
.Håldala
Hjärpalyckan
Björkholmen Ö Garanshult
.Lycke
. Kistiga
.
.Hökahult
Grönaberg
Fårshult
.
Hägerön
.
Sälleberg
Ringatorp
. Åmanstorp
.
.
sin
arvslott
efter
fadern
om
det
skulle
bli
”livsfrukt”
i
löv,
dottern
Kierstin
Arnesdotter,
gift
med
nämndeVästra
Torsås
Långhult
Baggås
.
Fridhem
.
.
.Änganäs.
. Brostugan
.
Hallen
Målensås
22
Flogmyran
Möcklehult
.
det senare äktenskapet. Och
visst hade
Bengtsson i Torp.
och kyrkovärden
Per ..Ljusadal.
Johannesfält
V Garanshult
Linnekärr
.
. det blivit ett mannen Sven
..
.
.
.
Södragården
.
Sjöbacken
.
Lönashult
.
.
.
.
.
Klippan
. . .Hunna
Mälen
.
.
barn. Fem
tidigare barn kunde således
vid arvets uppfrån. Nygård.
Den dödes son med
sin sista
.
.
.
.
.
.
.
.
Kvarnatorp
Mannatorp ArnessonHökhult
.
Högalund
Abrahamsryd
.
.
Sjöhult
. Arnesson,
Arnanäs
.Torhultkan av förklarliga skäl
görande
efter fadern
kännaFosterkulla
sig blåsta på..
sin arvedel. hustru, Gudmund
Backhultet
.
.
Nybygden
.
.
.
.
.
.
.
Strömsfors
Rubbastugan Nybygget
.
Elensås
. Tohålan
.
Moeboda
Hälmeshult – han är ju bara sex
inte närvara
ett halvt år gam. Lilladal
..och Sällön
Östregården
hult
.Horgemo . . .
.
. intressen
.av halvbrodern,
Hagarp
.misstankar om hur
Backastugan
Palmeryd
Gunnhult
.
.
.
.
Man kan Nyhem
inte låta bli att fatta
detta
mal.
Hans
bevakas
därför
Palmelund
Ringshult
Hultet
.
. Virestad
Skogsnäs
.
.
egentligen gått till. Endast ett barn, Gumme Elenshylte
Arnesriksdagsmannen
Gudmund
Arnesson.
Den
unga
änull
Öveshult
Norretorp
.
.
.
Långö
Liljedalen
.
Haga
son,Björkelund
ser nämligen dagens
ljus i detta senare äkten- kan KarinVerakullen
Olofsdotter
var givetvis också med.
Persön
.
.
Nävsjökulla
.
Sjövik
.
.
.
.
Johanneslund
Rubbatorp
Brobacken Hulevik
Peppanäs
Skiftesbacken
Stubbholmen
skap.
Med
tanke
på
faderns
höga
ålder
blir
det
märk.
Nävsjöbacken
. Sjövik
.
.
.
Olsholmen
Kristinelund
Strängdragliden
Stubbalycke
Horshult
. behagar
Sjödalen
fyra år . Bouppteckningen ärHjortatorp
mycket detaljerad
i Nyatorp
Källeholm
. återges
.Ö..Väljeligt att ”livsfrukten”
. komma först Elensbäck
Truvedsmåla och
.
Brommeshult
V.
Välje
Högadal
.
.
Ramnaberg
.
efter
bröllopet.
Om
den
unga
hustrun
inte
framfödde
slutet
av
denna
artikel.
Det
är
en
efter
dåtida
mått
.
Ekelund
Bengtstorp
.
.
Björkenäs
.
.
.
Granhult
.
.
Enaholm
Koppingebygd
. som den Nyhem
Björkelund
något barn var
utan verkan. Är Arne
mätt ansenlig Lönashult
förmögenhet
gamle
. ju hennes
. papper
.
. lämnarLillaef.Mo Hagsverksboda
Ljustorp
Vanstigshult
.
.
Stockhyltan
.
.
Blomingtorp
.
Sunanäs
.
Finnanäs
.
.
verkligen far till barnet?Gylteboda
Knappt tre årFagerlund
efter Arnes ter sig. Behållningen
boet
är
637
riksdaler
och
26
.
.
.
Olofshylte
.. Olofsbergav
.
.
Finnaholm
Södergård .
GrönadalTuvan
Björkudden
död gifter änkan om Lilla
sig med en jämngammal man, skilling. Är det kanske först
nu som den unga änkan Karlsro
Skogslund
Köp
.
.
.Bohult
. Röckla
Fagranäs
isterhult
Skulatorp
Norregården
Ängadal
Sjöholmen
Anders
Hansson.
Denna
gång
är
ålderskillnaden
bara
plockar
fram
äktenskapsförordet
som gör de tidigare
.
.
.
.
. .
.
.Sjöudden
Elinsholm .
Örjans
Almedalen
23
..
.
Kvarnäng
.
.
Bäckhult
Sjöbäcken
.
två
år,
han
är
nämligen
fyrtio
år.
barnen
helt
lottlösa?
Vi
vet
inte
men
man
kan
väl
.
.
.
Hormeshult
Nyadal
Skeppshult
Ekhult
. Lekarekulla
.
.
.
Ängaholm
. Tranö
Björkelund
.
Bokelund
.
Nyhem
..Röckla Nygård
Rosenlund Skulatorp
Horgemo
. AspelundFagranäs
Liljeborg
.
Björkehu
29
Raphult
Lilla
.
Dalhem
Peaboda
Lekarekulla
.
Horgedal
..
.
.
Sjödalen
Höganäs
Alekull
.
.
Lillanäs
Änganäs
.Tullanäs
.
Sjövik
Rosenlund
.
.
.
.
Skärvet Bastekulla
Bredanäs
.
Petersborg
Lillagärde Liatorp
Sjöholmen
.
.
Björnslätt
Nybacken
.
Lillanäs
. Sjöviken
.Degersnäs
.
Sandåsen
.
Krokshult
nsberg
Sjöbo
.
.
Björkemon
2

1
5
3
4
misstänka att man inte mött upp mangrant om man
vetat att det inte fanns något att hämta. Resultatet
blir att det unga barnet blir ägare till föräldragården
Skatelöv Södregård, värderad till 333 riksdaler och
16 skilling. Återstoden av arvet, 304 riksdaler och 10
skilling, delas lika mellan änkan och hennes son.25 Jag
skulle ha velat vara med som ett tyst vittne i stugan
när detta arv fördelades. Speciellt vänliga ord och
blickar kan knappast ha utväxlats.
Vad hände då efter den gamle Arnes död? Hans äldste
son Gudmund har det talats om ovan men han hade
ju fler barn, Samuel, Kierstin, Per och Malin. Sonen
Samuel Arnesson är en av den Rosbornska ättens anfadrar. Han föddes den 13 april 1743 i bondgården
Wärmanshult i Vislanda socken och blev förd till dopet fyra dagar senare.26 Efter det att storebror Gudmund övertagit faderns gård Sibbagård och familjen
flyttat till Nygård blev Samuel äldste sonen i familjen
och med tanke på att hans far var gammal har han säkert fått axla ett stort ansvar för gårdens skötsel.
Så finner också Samuel kärleken i den elva år yngre
Maria Bengtsdotter. När hösten börjar övergå i vinter den 26 oktober 1770 står de tu framför prästen i
Skatelövs kyrka.27 Det har säkerligen varit ett präktigt
bröllop, det var ju inte bara en bondson som gick åstad
till prästen, det var en son till en nyvald riksdagsman.
Och en egen gård hade de unga också. När det första
barnet, Malin, föds elva månader efter bröllopet sker
detta i Persgården (5) i Grimslövs by.28 Sedan kommer barnen tätt; Kierstin år 1774, Kierstin år 1775,
Elin år 1779, Gumme år 1783, Bengt år 1786, Elin år
1792 och Catharina året 1797. Två av dessa, Kierstin
och Elin, dör i späd ålder. Elin dör endast fem år gammal av koppor medan Kierstin måste ha dött under
eller strax efter födseln. När nästa barn föds ett drygt
år efter hennes födsel fick hon nämligen samma namn
som sin döda syster.
Samuel kommer att bo hela sitt vuxna liv på Persgården. Det är också här han som undantagsman i en ålder av 71 år drabbas av gulsot. Den 3 december 1814
utandas han sitt sista andedrag.29 Hustrun Maria ska
efterleva mannen i sjutton år och slutar också sitt liv
på undantag i bondehemmet.30
denna familj är Maria Svensdotter den som de sista
skälvande dagarna av året 1858 ska komma att stå
brud i Skatelöv kyrka med Jon Larsson Skytt.33 Därmed är vi framme vid Skyttarnas historia som är ett
helt annat kapitel i denna släktkrönika.
Samuel Arnesson och Maria Bengtsdotter får tillsammans sju döttrar och två söner. Den äldsta dottern,
Malin Samuelsdotter, född 1771, gifter sig redan som
nittonåring i Skatelöv kyrka med den 26-årige drängen Jon Andersson som tjänar på Boabergs gård.31 I
samband med giftermålet har han tagit över som brukare av gården. De två får åtta barn, däribland Sven
Jonsson som föds år 1796. Han ska senare gifta sig
med Catharina Håkansdotter32 och av de fyra barnen i
NOTER
1 A.U. Isberg: Malmö stads krönikebok. Malmö
1911.
2 Johan Nilsson: Västan om sjön Åsnen. Minnen från
södra Allbo. IV. Växjö 1960.
3 Vislanda CI:1 (1688-1726) p 195.
4 Johan Nilsson: a.a. 1960. Sid 122.
5 Vislanda CI:1 (1688-1726) p 223.
30
skatts småskriftserie, nr1. Landsbiblioteket i Växjö 1992.
19 Klaës Reinhold: Skogsfrun. Historisk saga från Småland. Göteborg 1941.
20 Skatelöv CL:3 (1747-1806) p 647.
21 Skatelöv CI:3 (1747-1806) p 8.
22 Johan Nilsson: a.a. 1960. Sid 123.
23 Skatelöv CI:3 (1747-1806) p 875.
24 Skatelöv CI:3 (1747-1806) p 687.
25 Johan Nilsson: a.a. 1960. Sid 122.
26 Vislanda C I:2 (1727-1774) p 111.
27 Skatelöv CI:3 (1747-1806) p 841.
28 Skatelöv C I:3 (1747-1806) p 321.
29 Skatelöv CI:4 (1807-1855) p 38.
30 Skatelöv CI:4 (1807-1855) p 416.
31 Skatelöv CI:3 (1747-1806) p 861.
32 Skatelöv CI:4 (1807-1855) p 490.
33 Skatelöv CI:5 (1856-1860) p 69.
34 Johan Nilsson: En Skatelövs-bondes och stormans kvarlåtenskap.Skatelövs hembygdsförening. Årskrift 1970.
6 Vislanda CI:1 (1688-1726) p 37.
7 Vislanda CI:1 (1688-1726) p 87.
8 Vislanda CI:1 (1688-1726) p 239.
9 Vislanda CI:2 (1727-1774) p 401.
10 Vislanda CI:2 (1727-1774) p 481.
11 Vislanda CI:2 (1727-1774) p 551.
12 Skatelöv CI:3 (1747-1806) p 17.
13 Skatelöv AI:_ p 275.
14 Skatelöv CI:3 (1747-1806) p 841.
15 Johan Nilsson: a.a. 1960. Sid 122.
16 Rune Gustavsson: Bonderiksdagsmän i Skatelöv. Skatelövs hembygdsförenings årsskrift 1970.
17 Rune Gustavsson: a.a. 1970. Sid 16.
18 Olof Wallquist: En resa i Småland 1794. Vår kultur-
Bouppteckningen den 7 mars 1795
Nedan följer den bouppteckning som uppgjordes efter riksdagsmannen, nämndemannen och kyrkovärden
Arne Gummesson i hans hem Nygård i Skatelöv socken.34
Penningar
uti riksgäldssedlar
i spesie mynt
i lös pgr.
22
8
12
I dito gl
1/2 stop
1 liten gl bägare
Mässing:
4
1 ljusstake
1 gl plåt
7 st. spiror
Silver:
4 st. matskedar 16 lod
1 väl med silver beslaget krus
15
6
1
4
1
8
2
32
Koppar:
Tenn:
1 stort flat fat nr I
1 dito nr 2 gl (gammalt) 3 1/2 mkr
1 djupt fat nr 3
1 tennfat nr 4 3 mkr
1 dussin tallrikar 16 mkr
1/2 dito flata 6 mkr
3 st. gl 3 1/2 mkr
1 stop med fötter
16
16
1
1 kittel 16 mkr
1 dito 14 mkr
1 dito driven 6 mkr
1 potta med kopparfötter 1/2 (lispund)
1 dito mkr 5
1 dito g]. 2 mkr
1 skopa
1 malmgryta
1 stor tekittel
24
28
32
30
32
24
32
31
3
2
1
1
1
2
4
16
44
24
24
12
12
40
16
8
Järnsaker:
1 gl gryta med grepe
1 smidd potta
2:ne bräepannor (stekpannor)
1 stor fotaring
2:ne små dito
1 eldgaffel och skoffa
1 gl fotaring
1 kålkniv
1 tälj ‑ dito
1 dito
1 bolyxa (större vedyxa)
1 handyxa (sådan som vanligen
användes vid ris­hackning)
1 kängsla (för tillverkning av skoffor,
skopor m. m.)
3 st. navrar (större borr) gl
1 skärekniv (skräkniv, hackelseverkets
föregångare)
2 st. skåror (handskäror)
4 st. gl liar
1 gl stor kniv
2:ne handsåg
1 p. gorosjärn
1 p. vaffeljärn
1 gl yxa
4 st. hackor
1 järnstång (järnspett)
1 spjällplåt (för skorstenen)
2:ne järnklaffar
2:ne gl spadar
Hovtång och 2:ne hammare
1 rävsax
1 släthyvel
3 st. holländska knivar
5 p. bordknivar
3 st. gl knivar och en gaffel
1 p. små dito
1 betsman
1 bill
1 skåp med lådor
1 matskål gl
1 kista nr 1
1 dito liten 2
1 dito gl 3
1 dito 4
1 dito 5
1 dito 6
1 dito 7
i dito 8
1 kar
2 gl sillatunnor
8 st. styrestolar (stolar med ryggstöd)
1 litet bord
2:ne kärror
1 vävstol gl
3:ne krönta mått, ett degtråg
1 stort altråg
4 st. resel (rissel)
3 st. runda mått
2:ne vattensåar
1 vattenspann
2:ne baljer, 1 kimma
6 st. lockspannar (spannar, försedda med
lock)
1 stor dito
3 mjölkebötter
3:ne st. åttingar (trämått)
1 öltunna
26 st. silefat (mjölkfat av trä; vanligen
laggade)
12 st. grytskedar
4 st. hornskedar
12 st. träskedar
28 st. tallrikar
2:ne st. ostekar och en korg
1 st. bykeså
en bordstol
2:ne ryggstolar
annan små träbråte av flera slag
5 st. siktar
1 spinnerock
3 st. såll
10 st. vävskedar, en spännare
vävsölv gl för
vespar
24
8
12
14
8
12
1
8
12
10
8
16
12
8
6
12
8
1
18
24
12
4
24
16
16
16
12
12
2
2
12
16
3
6
16
14
Porslin:
3 st. avlånga fat
1 djupt dito
2 st. tallrikar
1 ask med assehietter
12
8
4
12
1 rödrandig bolster 17 mkr nr 1
1 blårandig dito 24 mkr
1 dito nr 3 1 (lispund)
1 dito nr 4
1 dito nr 5
1 dito nr 6 1 lispund 5 dito
1 dyna nr 2 1/2 mkr
1 dito nr 2 1/2 lispund
2:ne st. dukar med rägg
1 dito nyare
1 dito av lärft med dito
3:ne st. små grova dito
1 gl. groft lakan
7 st. stångkläder
6 st. kortare
2:ne grövre
6
6
6
66
4
4
6
2
Träsaker:
1 klädesskåp
1
1
1
1
1
32
16
32
12
16
8
2
14
12
12
16
4
12
12
12
3
8
20
4
8
40
16
1
1
6
2
3
4
4
4
4
4
24
10
16
12
8
6
8
Säng‑ och linkläder:
Glas:
1 flaska
1 dito
1 stopaboutelli (stopaflaska; rymde 2/3
liter
4 st. halvstopa dito (halvstopaflaskor)
1 dito större
1 ännu större
3 st. drickesglas
1 spetseglas
1
1
3
32
3
3
3
4
2
3
1
1
1
16
16
16
16
24
24
20
24
16
20
32
16
4
2:ne små dukar
6 par gardiner
6 st. linnena örngottsvar
16 aln. lärft
6 1/2 alr twäskiftsväv
2 3/4 alr vitt vadmal
2 alnar varken
1
1
2
Fordringar:
4
1 mo nämndemannen Gumme Arnesson,
enligt förskrivning den 5 april 1794.
Kapital:
Ett års ränta till detta års april
nr 2 Pappersmakaren Anders
Samuelsson efter förskrivning den 2
oktober sistl. år
nr 3 av Måns Jönsson i gården efter
förskrivning den 8 nov. 1793, rester
32
28
4
20
1färdskläder:
12 st. skjortor
1 p. nya bockskinnsbyxor
1 u. dito gamla
1 p. gamla av vadmal
1 skinnlivsstycke (skinnväst)
1 av vadmal dito
1 päls
1 ljusblå rock
1 dito äldre
1 väst gl
1 grå tröja
1 dito kasserad
1 hatt ny
1 dito gl
5 p. strumpor
2:ne par gamla stövlar
4
1
1
2
1
1
32
32
12
4
Räntan inberäknad till nästa vårfrudag.
nr 4 Pehr Arnesson i Nygård
nr 5 Petter Persson i Arnön
nr 6 Herr Prosten Källgren
nr 7 prostinnan Dyk (änka efter prosten
J. H. Dyk)
nr 8 Måns Jonsson i Skatelöv
Mellangård
nr 9 nämndemanen Gumme Arnesson
nr 10 drängen Jon Gummesson i
Össagård, som skall betalas 1796 års
vårfrudag
nr 11 drängen Peter ibm (där
sammestädes)
nr 12 änkan Ingrid Olofsdoter i Skörda
nr 13 soldaten Gabriel Ekströms hustru
nr 14 korporalen Lind
nr 15 Måns Erngiselsson i Skäggalösa B
nr 16 Petters hustru i Lunden
12
32
24
32
32
24
16
20
2
24
24
Diverse sorter:
ett väggur
Petterssons Postilla
en större manual
1 dito mindre
2:ne större psalmböcker
1 hemkvarn
1 sadel och betsel gl
6 st. möllesäckar (mjölsäckar)
2:ne st. slipestenar
2:ne ludna oxhudar
2:ne ludna fårskinn
1/2 oxhul berakad, 1/2 lispund
1/2 dito dito
1/2 dito och 2:ne stumpar
1 garvat skinn
1 spegel
1 1/2 lispund hörtågor (lintågor)
3 marker hampetågor
2 lispund 8 mkr blåegarn
6 marker dito blekt
1 lispund skättefallsgarn
1 mkr oblekt tåggarn
1 mkr ull
3:ne lerfat, 1 skål, 1 kruka
1 rivjärn (för potatisrivning)
5/6 tunna råg
1/3 tunna råg och korn hos Måns i
gården
220 dubbelspik (större spik)
1 gl båt och nät
1 ko
ett litet får
20
1
1
1
1
5
2
2
3
0
5
4
1
1
4
1
8
32
4
2
32
360
18
24
25
19
40
4
25
4
20
6
16
1
28
3
6
32
12
5
1
36
8
1
14
738
44
4
Efter den tidens penningvärde var det en ganska
ansenlig förmögenhet, som den gamle riksdagsmannen
efterlämnade, sedan skulderna frånräknats. Största
skuldbeloppet hade han till Jöns Giermundsson i Odensjö,
vilket med kapital och ränta utgjorde 64 riksdaler och 59
skilling. Detta belopp betalades bouppteckningsdagen.
De fattigas andel var en riksdaler, bouppteckningsarvodet
erlades med samma belopp, kartor 5 skilling och till
nämndemannen Gumme Arnesson 14 skilling. När denna
skuldsumma avdragits utgjorde behållningen 671 riksdaler,
4 skilling och 4 runstycken. Enkans fördel belöpte sig till
33 riksdaler, 26 skilling och 4 runstycken, vadan själva
delningssumman kom att sluta på 637 riksdaler och 26
skilling. Nämnda fördel bestod av:
24
12
24
24
8
16
16
24
12
32
4
16
8
28
1:sta vägguret, med det förbehåll att om
hennes
omyndige som åstundade att lösa det efter
sitt värde, när han blivit myndig, skulle han
ha möjlig­het därtill. Det värdesattes till
24
32
16
24
33
20
2 do ett klädesskåp
3 tjo ett matskåp
4 to 11/2 lispund tågor
5 to 2 lispund 8 mkr blångarn
6 to 6 mkr blekt garn
7 mo en gammal manual
3
1
5
4
Summa som ovan
33
24
2
26