Transcript Med ena foten i akuten

SO S
En tidning från SOS Alarm···Nr 3 2014
146
nödnummer blev
ett på Island
”För låga krav
i byggreglerna”
Hans-Eric Zetterström,
brand­ingenjör på Länsförsäkringar
Flygplatslarmen
måste enas
Små ändringar
minskar ambulanstrycket
Med ena
foten i akuten
Sjuksköterskan Johan Göransson delar sin tid
mellan lasarettet och SOS Alarm
14SOSK3_omslag_10053.indd 1
2014-08-28 10:41:37
Innehåll nr 3 2014
Tidningen SOS ges ut
av SOS Alarm Sverige AB
fyra gånger per år.
Ansvarig utgivare:
Johan Hedensiö
Redaktör:
Jenny Friberg
Adress:
SOS Alarm Sverige AB
Box 19546
104 32 Stockholm
Besöksadress:
Rådmansgatan 40
Telefon: 08-407 30 00
www.sosalarm.se
Utrusting och
larm­r utiner skiljer
sig stort mellan
Sveriges olika
flygplatsledningar.
På bilden Arlanda
flygplats. Sidan 8.
04 Signaler
Nyheter, statistik och röster
från SOS Alarms horisont.
07 Alarm!
Helene Öberg (mp) vill förnya
ambulanssjukvården.
Söker du kontakt med en lokal
SOS-central finner ­du den under
www.sosalarm.se/kontakt
08 Fokus
En djungel av rutiner för larm
på Sveriges flygplatser.
För frågor om prenumeration,
material till tidningen och
­annonsering kontakta
[email protected]
12 Utveckling
I Falun bemannar landstinget
SOS Alarm med sjuksköterskor.
Redaktionell produktion:
Appelberg
Tryck: Edita Bobergs 2014
Omslagsfoto: Tobias Ohls
Nästa nummer av SOS
kommer ut i november 2014.
Citera oss gärna, men ange
­alltid källan.
SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som ­dygnet runt
larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag
av svenska staten ansvarar SOS
Alarm för nödnumret 112, informationsnumret 113 13 och har
även en cent­ral roll i samhällets
kris­beredskap. Verksamheten
innefattar även säkerhets- och
jourtjänster. SOS Alarm ägs till
50 procent av svenska staten samt
50 procent av Sveriges Kommuner
och Landsting.
15 Insats
Nya vägar för krisberedskap
i landstingen.
17 Profil
Hans-Eric Zetterström vill
se hårdare byggregler.
20 Effekt
Klarspråk när Sjöräddningen
använder Rakel.
22 Effekt
Östergötland har lyckats
effektivisera ambulansvården.
24 Utblick
146 olika larmnummer
blev ett på Island.
27 Fråga SOS Alarm
Om språktolkning, betydelsen
av SOS, koordinater och låsta
dörrar.
28 Årtalet: 2005
Stormen Gudrun bidrog till ett
nytänk med kriskommuni­kation.
2 SOS
14SOSK3_ledare_3fragor_10055.indd 2
2014-08-28 10:41:44
foto: nils petter nilsson
SO S
foto: Tobias ohls
Intro
foto: nils petter nilsson
”Branden satte Sveriges
krisberedskap på prov”
”Vi har verkligen fått det krisberedskapsstöd vi var ute efter.” Så beskriver Stefan
Österström, beredskapssamordnare i Blekinge
den nya tjänst som landstinget använder sig av
genom SOS Alarm (se sidan 15).
Den stora branden som härjade i Västmanland i augusti satte Sveriges krisberedskap och
samverkan på prov. Hela landet följde utvecklingen. Kommunikationsbehovet är oerhört
stort vid en sådan händelse. Människor evakuerades, kommunernas webbsidor gick ner och
medias bevakning var intensiv. SOS Alarm var
på plats och hjälpte till med kommunikations­
arbetet, inte minst med Sveriges informationsnummer, 113 13, dit många drabbade vände sig.
I Dalarna finns en annan typ av lyckad samverkan som du kan läsa om i detta nummer av
SOS. Genom att dela sin tid mellan lasarettet
och SOS Alarm tas sjuksköterskornas viktiga
arbete tillvara på bästa sätt (läs mer på sidan 12).
Vi besöker också en larmcentral på Island, tittar
på hur Östergötland har lyckats effektivisera
ambulanssjukvården och mycket mer.
Jag önskar dig en trevlig läsning!
Johan Hedensiö
vd SOS Alarm
3
frågor till ...
… Lennart Person, talesperson för
organisationen Säkerhets­branschen, som varnar
för larm som fastnar i telenätet.
Säkerhetsbranschen lyfter fram arbetet för en säkrare larmkommunikation som ett prioriterat område.
Vad består utmaningen i?
− Telenätet blir mer och mer
digitaliserat i stationer, switchar
och routrar. Vissa frekvenser som
sänds från larmsändaren kan ha
svårt att komma fram. Då fortsätter
larmsändaren att försöka tills den
kommer fram. Hur lång fördröjningen blir vet man inte och det kan
även hända att larmet inte kommer
fram alls. Det har ju varit några
uppmärksammade fall med trygghetslarm som missat. Det allmänna
telenätet har begränsningar. Vi har
varit i kontakt med Telia som äger
större delen av näten och de säger
att de uppgraderar och ger mer
plats för talkommunikation. Överföring av larm är ingen prioritet i
deras uppdrag från Post- och Telestyrelsen.
Med vilka sorters larm är problemen störst?
− Det gäller alla larm. Det finns
över 600 000 larmanläggningar
i landet, allt ifrån inbrottslarm till
brandlarm. För dem som kör på
dedikerade larmledningar är det en
annan sak.
Vilket mål har ni med det här
­arbetet?
− Vi vill att folk ska vara medvetna om att det finns en svaghet och
att man ser över sina anläggningar
så att man är säker på att larmöverföringen kommer fram. När man
installerar nya larm är det digitala
larmsändarutrustningar vi rekommenderar. Äldre anläggningar bör
man uppgradera.
Eriq Agélii
SOS 3
14SOSK3_ledare_3fragor_10055.indd 3
2014-08-28 10:41:50
signaler
Ökning av skadlig kod
FOTO: JENS L’ESTRADE / EXP / TT
Skadlig kod är ett ökande hot för
svenska företag. Det visar den årliga
rapporten Check Point 2014 Security
Report. 84 procent av de undersökta
företagen hade elakartad mjukvara i
sina nätverk. På 58 procent av
företagen laddade användare ner
elakartad mjukvara varannan timme
eller oftare 2013. Det är en tredubbling
jämfört med 2012.
”Svara! Du kan
vara i fara! ”
Många larm i solen
Under juli 2014 tog SOS Alarm emot
hela 330 391 nödsamtal, en ökning
med 42 538 samtal, eller 15 procent
jämfört med juli 2013. Den varma och
soliga sommaren innebar mycket folk
på badstränderna på dagen och på
krogarna på kvällen. Ju fler folk i
rörelse, desto fler 112-anrop.
Även ett stort antal bränder i mark
och skog bidrog till mängden anrop.
− I slutet av juli fick vi åskväder
med blixtrekord och skyfall. Och det
genererar i sin tur många 112-anrop om
strömavbrott och bränder orsakade av
blixtnedslag samt om översvämningar.
Jag plöjde själv fram genom vattenmassorna som kom över Värmland där det
inte gick att ta sig fram överallt, säger
Björn Skoglund på SOS Alarm.
®
Getinge i Halland
var ett av många
samhällen som
drabbades av
översvämningar
sommaren 2014.
Även åskväder och
soliga dagar gav
en ökning av nödsamtal till 112.
”Befäl som normalt inte kan beställa en bok utan
att f­ råga sin chef, kan ta beslut som slår ut svensk
­bas­industris pulsåder.”
Så lyder ett av budskapen i ­
SOS Alarms informationsinsats kring
det nya kompletterande systemet för
VMA, viktigt meddelande till allmän­
heten. Från och med den 1 september
2014 kan Sveriges invånare bli varnade
vid ett VMA genom ett talmeddelande
via den fasta telefonen. Den nya
tjänsten är ett uppdrag från staten och
ska stärka Sveriges krisberedskap
ytterligare.
Tjänsten kompletterar det nuvarande varningssystemet där varning
sker via radio, tv och vid allvarligare
händelser även utomhussignalen
”Hesa Fredrik”. Kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter och intressenter kan enkelt sprida information till
allmän­heten genom att ladda ner material på sosalarm.se/vmamaterial
Linus Eriksson, Trafikverket, på Brand 2014
6 000 tjänster för brottsförebyggande
Stiftelsen Tryggare Sverige
utlyser ett ett nationellt brottsförebyggande program med långt­
gående samarbete mellan staten
och kommuner. Enligt stiftelsen
kan samhällskostnaderna för ett
personrån uppgå till cirka 225 000
kronor medan en misshandel som
leder till livslång invaliditet kan
kosta samhället hela 50 miljoner
kronor.
För att minska samhällets kostnader och individens lidande föreslår stiftelsen en investering i
6 000 nya tjänster för brottsförebyggande arbete, till en kostnad av
5–6 miljarder kronor.
Läs mer på http://goo.gl/VzxUUA
4 SOS
14SOSK3_notiser_10056.indd 4
2014-08-28 10:41:53
foto: Robert Hagström
sedan april ny
­försäljningschef på
SOS Alarm.
SOS Alarm lanserar
ett nytt ”förtydligat”
utbud av säkerhetstjänster. Vad innebär
det?
– SOS Alarms affärsområde Säkerhet och Jourtele
står inför stora förändringar. Vi tittar på allt från vår prissättning till hur vi
paketerar vårt utbud av tjänster. Det blir en enklare
och tydligare struktur för våra tjänster inom Säkerhet och Jourtele och som bidrar till att kan vi skapa
en större kundnytta.
Hur ser erbjudandet ut rent konkret?
– Istället för den mängd olika lösningar som tidigare funnits kommer vi nu att erbjuda sex (tidigare 13)
bastjänster som man antingen kan köpa styckvis eller i tre färdiga paketlösningar. Det kommer att göra
det enklare för kunden, både när det gäller att se
utbudet av tjänster men även i förlängningen i kontakten med kundsupport hos SOS Alarm. Parallellt
med det kommer vi även att omförhandla ett antal
av våra befintliga kunders avtal för att anpassa dem i
den nya tjänstestrukturen.
Varför behövs förändringen?
– Det finns ett behov av att göra det tydligare för
våra kunder vilka tjänster vi tillhandahåller och vad
de innehåller. Vi har tidigare producerat och supporterat våra tjänster inom Säkerhet och Jourtele
på 15 olika ställen i Sverige. De har drivits nästan
som enskilda företag lokalt och man har på många
ställen gjort speciallösningar och versioner av våra
tjänster vilket gör det ohållbart i längden. Nu produceras tjänsterna för hela landet från tre centraler
och kundsupport för Säkerhet och Jourtele finns på
ett ställe. Det här är ännu ett led i den förändringen,
för att förenkla för kunden och höja kvaliteten i vår
leverans.
Hur viktiga är tjänsterna inom Säkerhet
och Jourtele vid sidan av 112-uppdraget?
– Jag skulle vilja vända på det och säga att det är
112-uppdraget och vår koppling till nödnumret som
är en stor fördel för tjänsterna inom Säkerhet och
Jourtele. SOS Alarms erfarenhet och breda kunskap
inom säkerhetsområdet gör att vi förmedlar trygghet
och kvalitet i de tjänster som vi producerar.
foto: Tobias Andersson/Räddningstjänsten Finspång, TT NYHETSBYRÅN
Hallå där
Ole Lomstedt,
Under den stora branden i Västmanland i augusti spelade Sveriges informationsnummer 11313 en viktig roll för kommunikationen mellan drabbade och kommunerna.
Eldprov för 113 13
Sommarens stora brand i Västmanland
satte Sveriges krisberedskap på prov.
För informationsnumret 113 13 blev det ett eldprov då man under ett dygn tog
emot hela 755 samtal. Som jämförelse togs ungefär lika många samtal emot under
hela augusti månad föregående år.
Stort förtroende för svensk larmberedskap
En undersökning genomförd av
SOS Alarm och Ipsos visar att det
finns ett stort förtroende för nödnumret 112. 85 procent av svenska
allmänheten håller med i påståendet ”Jag litar på att jag får hjälp
om jag ringer nödnumret 112”.
Undersökningen visar också att
kunskapen kring vilka tjänster som
utförs av SOS Alarm är varierande.
Exempelvis vet 86 procent att SOS
Alarm larmar ut ambulans men
bara 8 procent att SOS Alarm hanterar informationsnumret 113 13.
SOS 5
14SOSK3_notiser_10056.indd 5
2014-08-28 10:41:56
signaler
Glöm
inte…
... FLISA kongress 2014
Tylösand
16–18/9 2014.
Föreningen för
Ledningsan­
svariga Inom
Svensk Ambu­
lanssjukvård
håller kongress
med temat ”Pa­
tientsäkerhet
god och säker
vård”.
flisa2014.se
Hjälm för strokediagnos
En färsk studie visar att mikrovågs­
hjälmen Strokefinder, som utvecklats
av Chalmers i samarbete med Sahl­
grenska akademin och Sahlgrenska
Universitetssjukhuset, med stor säker­
het kan skilja propp från blödning hos
akuta strokepatienter.
Hjälmen placeras på patientens
huvud och undersöker hjärnvävna­
den med hjälp av mikrovågor. I de
inledande patientstudierna har två
prototyper testats på 45 stroke­
patienter som kommit in till sjukhus,
men undersökningen är tänkt att
göras redan i ambulansen.
– Att vi kan utesluta blödning
­redan i ambulans är ett stort fram­
steg som kommer att vara till stor
nytta inom den akuta strokevården,
säger Mikael Persson, professor i
medicinsk teknik på Chalmers.
Läs mer på chalmers.se
Tetris som terapi
Brukar du fråga olycksoffer hur de mår? Gör inte det, de mår bättre av att få en
filt och lämnas i fred. Eller spela Tetris. Det visar ny forskning som neuropsykolo­
gen Christina Fichler presenterade på Brand 2014.
− Samtala så lite som möjligt, är hennes råd.
... Skydd! ­
Stockholms­
mässan 14–
16/10 2014.
Nordens störs­
ta och viktigas­
te mätesplats
inom säkerhet,
brand och rädd­
ning.
Ny strategi för
oljeskadeskydd
Tre år efter den stora oljeolyckan
på Tjörn i september 2011 (som SOS
skrev om i nummer 1/2012) har en
ny nationell strategi för oljeskade­
skydd tagits fram. Den riktar sig till
alla berörda aktörer i kommuner,
privata ­företag, frivilligorganisationer
och myndigheter. Strategin utgår från
relevanta miljömål och syftar till att mi­
nimera miljöskada av oljeutsläpp och
skapa en säkrare krisberedskap. Doku­
mentet finns att ladda ner på msb.se.
skydd.net
... Konferens
om lokal
och regional
krisberedskap
12–13/11 2014:
Skogshem &
Wijk, Lidingö
Arrangörer:
Socialstyrel­
sen, Sveriges
Kommuner och
Landsting samt
Myndigheten
för samhälls­
skydd och
beredskap.
96
personer
dog i bränder i Sverige under 2013.
Det är den lägsta nivån på tio år, enligt
statistik från Myndigheten för samhälls­
skydd och beredskap. Även under första
halvåret 2014 har det varit ovanligt få
döda i bränder, 38 personer under
perioden januari−juni.
Läs mer på msb.se
6 SOS
14SOSK3_notiser_10056.indd 6
2014-08-28 10:41:59
Alarm!
illustration: cecilia Pettersson
”Att arbeta i ambulans
ska vara attraktivt”
Pengar att hämta för
krisberedskap
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
(MSB) genomför en informationssatsning för att rusta
allmänheten inför allvarliga händelser. Satsningen görs
tillsammans med berörda frivilligorganisationer som kan
söka bidrag för att delta i olika utbildningssatsningar.
Informationen ska även handla om samhällets roll och
ansvar vid kriser så att allmänheten vet vad de kan förvänta sig av det offentliga när något händer.
Läs mer på msb.se
SOS Alarm på Flisa
Under Flisa-konferensen i Tylösand 16–18 september
hålls flera spännande seminarier kring ambulansvård och
ledning, till exempel om alarmeringsutredningen, SOSbeslutstöd och triangering. I en paneldiskussion med
representanter från landstinget Östergötland kommer
SOS Alarm att diskutera och berätta om samarbetet för
en effektivare och mer patientsäker ambulanssjukvård
med minskat antal ambulansuppdrag.
flisa2014.se
I februari förra året åkte jag
med i en ambulans, för att få en
bättre förståelse för en av sjukvårdens viktiga delar. Strax efter sju
var de jag skulle åka med på plats
för att byta om. Jag växlade några
ord i fikarummet med ambulanssjuksköterskor som berättade om
att obligatoriska utbildningspass
schemaläggs direkt i anslutning till
nattliga arbetspass. Vi pratade också om att Vårdguiden i allt högre
utsträckning hänvisar till att människor ska ringa ambulans.
På fem timmar blir det ungefär
fem uppdrag som hinns med. Varje
”De jobbar
i ständig
resursbrist”
gång vi satte oss i bilen och tryckte
att vi var klara med ett uppdrag så
kom det ett nytt på mindre än en
halv minut. Känslan av att varje
minut spelar roll och att det hela
tiden finns en kö av människor som
väntar på akut hjälp var stark. Vid
två tillfällen fick jag uppleva prio1larm där det inte omedelbart fanns
lediga ambulanser. Vid ett tillfälle
befann vi oss i Stockholm city och
var den närmaste lediga ambulans i
hela länet, till en riktig sjuk person i
en förortskommun.
Några timmar i ambulansen är
att befinna sig i en speciell värld.
Sjuksköterskorna i ambulansen gör
ett viktigt jobb. Jag imponerades av
deras lugn och systematik. I mina
ögon verkar det svårt att sätta en
infart på en äldre person i en bil,
som också saknar avlastningsytor.
Men det gick så klart utmärkt.
Jag har själv aldrig behövt ringa
ambulans men har haft en bild av
att bara ambulansen kommer så
ordnar det sig och allt kommer bli
bra. Efter att ha åkt med några timmar så känner jag mig helt trygg
med att det är så det är. Men de ambulanssjuksköterskor som gör jobbet kan vara både rätt trötta, på
övertid och inte ha ätit på länge. De
jobbar i ständig resursbrist, så det
krävs en stor personlig insats för att
säkerställa den trygghet jag förväntar mig.
Ambulanssjukvården har så
mycket potential, och förtjänar att
ses som en viktig del av den akuta
vårdkedjan. Det är inte bara en
transportenhet. De flesta som arbetar i ambulansen har hög kompetens, och lång erfarenhet, som i
­högre utsträckning behöver tas tillvara. Att arbeta i ambulans ska vara
attraktivt, och då krävs precis som i
vården i övrigt, satsningar på en
bättre arbetsmiljö.
Jag tror också att krisberedskap
och akut omhändertagande mår bra
av att koncentreras till få aktörer,
med ett nära samarbete. Jag skulle
gärna se att även prioritering och
dirigering av ambulanser ligger på
SOS Alarm, och möjlighet för de
olika aktörerna att sitta under samma tak.
Helene Öberg,
landstingsråd
(mp) i Stockholm
SOS 7
14SOSK3_notiser_10056.indd 7
2014-08-28 10:42:03
På Arlanda sker i
snitt 630 starter
och landningar
per dag på tre
landningsbanor.
fokus flygplatslarm
Om det värsta
händer
Aldrig har så många flugit till eller från svenska flygplatser som nu.
2013 var antalet flygpassagerare över 31,8 miljoner.
Även om flygolyckor är sällsynta gäller ständig beredskap
för ­flygledare och räddningstjänst. Grundkraven är desamma
men rutinerna kan skifta från en flygplats till en annan.
Text: Susanna Lindgren
Foto: Nils Petter Nilsson
8 SOS
14SOSK3_fokus_flygs_kerhet_10057.indd 8
2014-08-28 10:42:07
Johan Steffen och hans
kollegor i flygtornet
på Arlanda tar emot
ett par flyglarm per
månad.
Johan Steffen har precis
klivit på eftermiddagspasset i flyg­
ledartornet på Arlanda när piloten i
ett plan på väg in för landning rap­
porterar om röklukt i kabinen. Sam­
tidigt som Johan Steffen ställer kor­
ta, snabba frågor till piloten om
eventuell farlig last ombord, miss­
tänkt fel och passagerarantal, tar
han fram sin gröna checklista. Röd
lista gäller bara vid haveri. Första
åtgärden är att utlösa varningslarm.
− Larmet går direkt till SOS
Alarm och till räddningstjänsten på
flygplatsen, säger Johan Steffen.
Så fort han fått situationen i pla­
net klar för sig anropar han insats­
ledaren på flygplatsens räddnings­
tjänst och ringer sedan upp SOS
Alarm. Där har anrop från flygplats
en särskild hotline och blir automa­
tiskt högst prioriterat och kan ses av
alla 112-operatörer i hela länet.
Samtalet vidarekopplas till Sjö- och
flygräddningscentralen JRCC i
Göteborg, som är räddningsledare
så länge planet är i luften. SOS
Alarm larmar även polisen.
− För oss på JRCC gäller det att så
snabbt som möjligt få en lägesbild.
SOS Alarm kopplar ett trepartssam­
tal mellan flygräddningsledaren på
JRCC och i tornet. SOS Alarm, den
kommunala räddningstjänsten och
ambulans medlyssnar och får där­
med bra information om situatio­
nen och räddningsledaren på JRCC
kan precisera behovet av olika rädd­
ningsresurser, säger Lars Grantinger,
driftchef på JRCC.
Vid misstänkt brand gäller det att
få ner planet så snabbt som möjligt.
Nu handlar det om att bestämma
kortast flygväg. På tre minuter ska
flygplatsens egen räddningstjänst
finnas på landningsplatsen för
eventuellt släckningsarbete och
evakuering av planet. Samtidigt
bockar Johan Steffen av punkt för
punkt på sin checklista.
”Vi
larmar
alltid
om det
finns
minsta
risk för
nödsituation”
− På Arlanda larmar vi grönt en
eller två gånger per månad. Oftast
är det ett mindre fel. Det kan vara
allt från fel i hydraulsystem, vilket
inte är så allvarligt, till att det brin­
ner. I regel slutar larmet med att det
inte är något, men vi larmar alltid
om det finns minsta risk för nöd­
situation, säger Johan Steffen.
I larmet som han tog emot gick
allt bra. Men enligt Transportstyrel­
sens statistik för 2013 inträffade 34
olyckor inom luftfarten. Tre av dem
inom kommersiell flygtrafik, övriga
inom privat eller sportbetonad luft­
fart. För att klassificeras som olycka
krävs att någon dött eller skadats,
alternativt att farkosten saknas, har
skadats eller haft strukturella fel.
− Flygräddning är en sällanhän­
delse som ofta sker i ett högt tempo
kombinerat med många åtgärder på
kort tid. Då många flygledartorn har
ensambetjäning krävs ett välövat
SOS 9
14SOSK3_fokus_flygs_kerhet_10057.indd 9
2014-08-28 10:42:13
fokus flygplatslarm
samarbete mellan räddningsledare
på JRCC, flygledare och SOS-operatör med förberedda checklistor som
grund. Därför testas metodiken med
trepartssamtal med jämna mellanrum, säger Lars Grantinger.
På Arlanda är flygledartornet
bemannat dygnet runt.
− Men går larmet på natten blir
det mycket att göra, för mellan 02
och 05 sitter du som ensam flyg­
ledare. Visserligen är det nästan
ingen trafik, men du är ensam i tornet, även om det finns fler i huset,
säger Johan Steffen.
På Arlanda, som drivs av statligt
ägda Swedavia, sker i snitt 630
”Går larmet på
natten
blir det
mycket
att göra.”
starter och landningar per dag på
tre landningsbanor. Två räddningsstationer täcker det 900 hektar stora området. Det kan jämföras med
till exempel den betydligt mindre
och kommunalt ägda Dala Airport i
Borlänge. Här är det som mest 120
starter och landningar på den enda
banan under flygplatsens öppet­
tider mellan 06.00 och 20.30.
− Tack och lov är det inte ofta vi
behöver trycka på knappen. Vi har
haft två larm på fem år. Senast var
det rökutveckling i ett av de reguljära planen, säger Sus Hedén, chef
för flygtrafikledningen i Borlänge.
Stor eller liten flygplats, rutinerna
är ganska lika, men i Borlänge
ljuder sirenen över hela flygplatsen
samtidigt som direktlinjen till SOS
Alarm har aktiverats. Och på Arlanda är checklistan längre. I Borlänge
är det SOS Alarm som ringer upp.
− Ungefär samtidigt som jag bestämmer mig för att trycka på larmknappen tar jag fram checklistan.
Lika snabbt ringer SOS Alarm upp
oss och kopplar upp ett trepartssamtal med JRCC i Göteborg som i
detta skede är räddningsledare.
Hur många brandmän som är i
tjänst avgörs av flygtrafiken. Flygplatsens 65 charteravgångar per år
kräver enligt säkerhetsföreskrifterna mer personal eftersom planen är
större än de som flyger reguljärt.
10 SOS
14SOSK3_fokus_flygs_kerhet_10057.indd 10
2014-08-28 10:42:17
Dags för enhetliga rutiner
Med ökat passagerarantal och fler aktörer inom flygtrafiken
ökar behovet av enhetliga säkerhetsregler. Transportstyrelsen arbetar just nu med att få alla flygtrafikledningar att följa
gemensamma checklistor vid larm.
146 flyglarm på ett år
2013 hade SOS Alarm 3 275 965 anrop
till 112. Av dem gällde 146 flyghändelser.
SOS Alarm efterlyser enhetliga rutiner för
alarmering vid varnings- och haverilarm.
I dag har de flesta flygplatser ett manuellt utlöst direktlarm till 112. Direktlarmet
går i allmänhet både till SOS Alarm och till
flygplatsens räddningstjänst, men av det
framgår inte vad som hänt bara att något
har hänt och på vilken flygplats.
I vissa flygledartorn är sedan rutinen
att SOS Alarm ringer tornet så fort larmet
kommit in och kopplar upp ett trepartssamtal till JRCC, som är räddningsledare.
På andra flygplatser är ringer istället flygledningen i tornet upp SOS Alarm.
− Det gör att det kan ta både tio sekunder och två minuter innan larmet från tornet når oss och vi kan koppla in JRCC. För
att spara viktiga sekunder vill vi ringa upp,
säger Björn Skoglund, affärsutvecklare på
SOS Alarm.
I maj 2014 deltog SOS Alarm i ett seminarium med representanter för landets
flygtrafikledningar där mer enhetliga alarmeringsrutiner diskuterades.
− Då framkom att det även fanns stora
skillnader i teknisk utrustning i tornen, något
som styrs av respektive flygplatsledning.
Transportstyrelsen an­
svarar för reglering och tillsyn av
flygsäkerheten. Oavsett vem som
äger flygplatsen är kraven desam­
ma. Alla flygplatser som är utrus­
tade för instrumentflygning, vilket
är en förutsättning för kommersiellt
flyg, ska vara förberedda för en
räddningsinsats. Det kan innebära
egen räddningskår på plats eller ett
avtal med kommunens räddnings­
tjänst. Kraven på tre minuter i in­
satstid är desamma.
− Luftfarten har mer speciella
regler än de flesta andra verksam­
heter i samhället på grund av de
höga hastigheterna och de stora
mängder bränsle som finns i pla­
nen. Kommuner med egen flygplats
måste ha en särskild räddningsplan,
säger Annika Wallengren, som ar­
betar med flygräddning på Trans­
portstyrelsen.
att alla flygtrafikledningar ska följa
samma checklista och samma ruti­
ner.
Enligt Transportstyrelsen ökade
antalet flygresenärer i Sverige med
4 procent 2012 till 31,8 miljoner.
− Behovet av mer enhetliga regler
påverkas mindre av ökat passa­gerar­­
antal och mer av att det finns fler
utövare av flygtrafik. När flygtrafik­
ledningen sköts av flera aktörer
måste vi få mer ensade rutiner,
­säger Annika Wallengren.
Flygplatsens ägare ansvarar
för utrustningen i tornen.
− Transportstyrelsen ställer krav
på hur flygtrafikledningen ska age­
ra och på att det finns en larm­
anordning som går direkt till larm­
centralen. Vi har just höjt kravet på
En uppdatering av föreskrifter
för alarmerings- och flygräddnings­
tjänst går ut på remiss under hös­
ten. Där föreslås bland annat ge­
mensam situationslista och utrust­
ningskrav i flygledartornen.
− Flyg är en ekonomiskt utsatt
bransch med besparingskrav. Där­
för är det viktigt att vi ställer krav på
skyldigheter och kompetens.
Från och med 2015 kommer
svenska regler för räddningstjänst
vid flygplatser att anpassas efter
gemensamma EU-regler.
− Men vissa områden är av olika
skäl inte reglerade inom EU. Alar­
mering är ett sådant, säger hon.
Huvudkonkurrenter är privata ACR och
statliga LFV.
Flygplatsräddningstjänst är
flygplatsens egen räddningsstyrka. Arlanda har till exempel två brandstationer på området. Denna räddningstjänst
har ofta fler uppgifter, till exempel
sanering av utspillda vätskor och sköter
ofta tankning och lastning.
Kommunal räddningstjänst
samverkar med flygplatsens räddningstjänst och är även ansvarig räddningsledare vid flygplanshaveri med
känd nedslagsplats.
Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) hanterar flygräddningstjänsten och är räddningsledare
vid larm så länge planet är i luften för
efterforskning av försvunna flygplan
eller flygplan som havererat men med
okänd nedslagsplats och vid nedslag i
statliga vatten, alltså kust och sjöarna
Vänern, Vättern och Mälaren.
Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för flygräddningstjänst och JRCC.
Landsting och ambulanssjukvård är ansvariga och utförare för
sjukvård vid flyghändelser.
Polisen larmas vid flyghändelser och
är ansvarig för att exempelvis avspärra
område och identifiera omkomna.
Försvarsmakten har egna flygplatser och ansvar för dessa. Några flygplatser har både civil och militär trafik.
Bakom spakarna
Flygsäkerheten på Sveriges
flygplatser har många aktörer.
Vem som gör vad beror på ägarförhållanden och upphandling.
Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet för flygsäkerheten och ansvarar för övergripande föreskrifter.
flygplatsledningEN är ytterst
ansvarig för säkerheten på flygplatsen. Ägare av svenska flygplatser är
huvudsakligen statliga Swedavia eller
kommuner. Det finns också ett fåtal
privatägda och militära flygplatser.
Flygtrafikledning. Sedan 2010
kan svenska flygplatsinne­havare fritt
upphandla flygtrafikledningstjänsten.
SOS 11
14SOSK3_fokus_flygs_kerhet_10057.indd 11
2014-08-28 10:42:20
utveckling samverkansmodellen
”På SOS Alarm sitter jag
stilla och koncentrerar mig
på samtalen med dem som
ringer. På akuten är det liv
och rörelse och där får jag
möta patienterna.”
12 SOS
14SOSK3_utv_falun_10060.indd 12
2014-08-28 10:42:25
Sjuksköterskan
Johan Göransson
delar sin tid mellan
Falu lasarett och
SOS Alarm.
Det bästa
av två världar
I Landstinget Dalarna delar sjuksköterskor sin tid mellan
SOS-centralen och akutmottagningen på Falu lasarett. Den så kallade
”samverkansmodellen” har blivit en framgång och intresset för den ökar.
Text: Karin Strand
Flera av Sveriges landsting kräver att SOS Alarm ska
­bemanna larmcentralerna med utbildade sjuksköterskor för vårdbedömning. Något som inte alltid är
lätt i tider av sjuksköterskebrist.
Landstinget Dalarna har tillsammans med SOS Alarm löst problemet genom att låta akutsjuksköterskor arbeta deltid på SOS Alarm
som HMK, personal med högre
medicinsk kompetens. Samarbetet
har pågått i nästan 25 år och är
mycket framgångsrikt.
Foto: Tobias Ohls
– Man ska ha arbetet tre år som
akutsjuksköterska innan man får gå
till HMK-rollen i SOS-centralen.
Och vi har inga problem med att
rekrytera, säger Åsa Hammarbäck,
verksamhetschef på akutkliniken.
Sjuksköterskorna är anställda av
landstinget och under den tid de
arbetar på SOS Alarm ägnar de sig
enbart åt att intervjua, prioritera och
ge råd. Arbetet med att lokalisera
den som ringer och att ta fram
adresser sköts av SOS-operatörerna.
– Sjuksköterskorna ska arbeta där
de gör bäst nytta. De och operatörerna har olika kompetenser och
kompletterar varandra på ett bra
sätt, säger Åsa Hammarbäck.
Landstinget i Dalarna sticker
även ut såtillvida att man kräver att
endast medicinska akutsamtal från
egna länet ska kopplas till sjuk­
sköter­skorna i Falun.
– Vi har bestämt att det är våra
sjuksköterskor som ska sköta Dalarnas befolkning. Det finns en styrka i
att man känner igen patienter,
SOS 13
14SOSK3_utv_falun_10060.indd 13
2014-08-28 10:42:29
utveckling samverkansmodellen
”Sjuksköterskorna och
operatörerna har olika
kompetenser och kompletterar
varandra på ett bra sätt.”
Åsa Hammarbäck
Inga baksidor
SOS Alarm ser bara fördelar med den typ av samarbete som bedrivs i Dalarna.
– Vi samverkar kring en kompetens som är svår att attrahera och som vi annars konkurrerar om. Det är ett unikt
sätt att arbeta och vi skulle gärna vilja jobba på samma sätt i
andra regioner och landsting, säger Ulrika Bergvall, verksamhetschef vårdproduktion på SOS Alarm.
Hon har själv en bakgrund som sjuksköterska på ­
SOS Alarm i Falun och ser stora fördelar med att sjuksköterskorna delar sin tid mellan akutmottagning och larmcentral.
– Det ger variation i arbetet och ökar kompetensen.
­Dessutom stannar de här sjuksköterskorna längre på jobbet.
De trivs, säger hon.
­ än­ner till geografin, vet när vårdk
centralerna har öppet och så vidare,
betonar Åsa Hammarbäck.
Johan Göransson är sjuksköterska på akuten och sedan drygt fyra
år arbetar han halvtid på SOS Alarm.
– Jag trivs jättebra med omväxlingen. På SOS Alarm sitter jag stilla
och koncentrerar mig på samtalen
med dem som ringer. På akuten är
det liv och rörelse och där får jag
möta patienterna, säger han.
– Personligen skulle jag inte vilja
sitta i telefon på heltid. Dessutom är
jag övertygad om att det faktum att
jag även träffar patienter öga mot
öga ökar min kompetens. Jag kan
ställa bättre frågor och bättre bedöma hur ett tillstånd kan komma
att utvecklas.
Både Johan Göransson och Åsa
Hammarbäck understryker det svåra i att göra medicinska bedömningar vid akuta samtal. Det krävs
bra samtals- och beslutsstöd och
bra utbildningar i kommunikation
– men också något av ett sjätte sinne
som kan uppfatta det allvarliga i
något som kanske inte ens uttalas.
Den så kallade samverkans­
modellen har väckt intresse i andra
landsting och regioner.
Avgörande för att modellen blivit
en sådan framgång är enligt Åsa
Hammarbäck att SOS Alarm i Falun
sedan länge haft fokus på vårdfrågan. Det har lett till att landstinget
fått förtroende för SOS Alarm och
tillsammans har de byggt en kultur
där alla ser varandra som kollegor
som gemensamt arbetar för tredje
man. Samarbetet förstärks genom
en gemensam styrgrupp där även
ambulansverksamheten ingår.
Sedan kan man inte komma ifrån
att samarbetet mellan landstinget
och SOS Alarm även vunnit på personfrågan. Många har arbetat ihop
även tidigare.
– Samarbetet underlättas självklart av att vi känner varandra och
att vi alla har våra hjärtan i vården,
säger Åsa Hammarbäck.
14 SOS
14SOSK3_utv_falun_10060.indd 14
2014-08-28 10:42:32
insats krisberedskap
kbx
Räddningstjänst
ambulans
tib
POLIS
SOS Alarm erbjuder krisberedskapsalarmering
till landstingen. Det kan handla om allvarliga
händelser som exempelvis bränder som riskerar
att drabba många.
08:39 112 får ett larm om en brand i ett flerfamiljshus i Ronneby. Räddningstjänst och ambulans larmas kort därefter till
platsen innan SOS Alarms krisberedskaps­operatör, KBX, informerar landstingets tjänsteman i beredskap, TIB, om händelsen.
Ny krisberedskap
för landstingen
Sedan februari 2014 använder sig landstingen i Kronoberg,
Blekinge och Kalmar av SOS Alarms krisberedskapsfunktion
för att få en bättre omvärldsbevakning.
Text: Robin Eriksson
Illustration: Kjell Thorsson
Ett larm inkommer till 112
en tidig förmiddag i maj. Ett flerfamiljshus i Ronneby i Blekinge står i
brand. Boende i området har larmat
om kraftig rökutveckling från en lägenhet. Via SOS Alarms nationella
system för krishantering, KBX, tar
en KBX-operatör del av larmrapporten innan en tjänsteman i beredskap (TIB) vid Landstinget Blekinge
informeras. TIB håller kontinuerlig
kontakt med KBX under händelsen
och uppdaterar med lägesbilder
och huruvida förstärkningsresurser kommer att behövas eller inte.
KBX ger ett helhetsperspektiv kring
branden och vilka resurser som
finns att tillgå.
Genom att använda sig av KBX
kan TIB:ar i landstingen samverka
för att så effektivt som möjligt
underlätta krisarbetet, berättar
Jonas Löf, verksamhetschef för
ambulanssjukvården i Kronoberg.
– KBX har ofta mer information och kunskap än vad en SOS-­
operatör på en larmcentral har, som
kanske inte har tiden att ge samma
helhetsinformation om vad som
händer i omkringliggande landsting
och vilken påverkan det kan ha för
ett larm, säger han.
Landstingen i Blekinge, Kalmar
och Kronoberg är de första i landet
att använda sig av KBX för information till sina TIB:ar. Ett skäl till att
landstingen valt att använda sig av
KBX är att landstingens TIB:ar har
fått en allt bredare funktion och
varit i behov av mer information än
bara direkta ambulans- och vårdrelaterade ärenden, berättar Stefan
SOS 15
14SOSK3_insats_lt_tib_10058.indd 15
2014-08-28 10:42:34
kbx
kbx
tib
08:42 Kvittens och muntlig kontakt via Rakel från TIB till
KBX. TIB har kontinuerlig kontakt med KBX under händelsen
och lämnar lägesbild ur ett krisberedskapsperspektiv.
tib
08:49 Första ankomstrapport från polisen beskriver
mycket kraftig rökutveckling och brand.
Bekräftat !
kbx
tib
08:58 TIB bekräftar att det är en allvarlig händelse men
bedömer att det inte finns behov att mobilisera förstärkningsresurser.
Österström, beredskapssamordnare i Blekinge.
– SOS Alarm har skapat en funktion som fyller det behov som vi i de
här tre landstingen har sett att TIBorganisationen behöver. Med KBX
får vi en mycket snabbare hantering
av larm till TIB då ambulansdirigenten inte behöver fokusera på
detta, säger han.
Trots att samarbetet med
landstingen inte är mer än några
månader gammalt så är Fredrik Sjöberg, KBX-operatör på SOS Alarm,
nöjd med hur det har fungerat. 37
meter under jorden i centrala Stockholm arbetar han tillsammans med
sina kollegor dygnet runt med att
”Vi får en
mycket
snabbare
hantering
av larm
till TIB.”
10:40 Branden är under kontroll och nedsläckt. Flera
skadade är omhändertagna. TIB avslutar ärendet.
övervaka inkommande larm och
avvikande händelser i landet. Larmen som KBX hanterar varierar
och innefattar allt från omfattande
transportolyckor, till infrastrukturstörningar och vädervarningar.
Men att arbeta med landstingen
skiljer sig från samarbetet med andra myndigheter.
– Landstingen är något helt nytt
för oss, med andra myndigheter
utvärderar vi händelsen först för att
se om det är en stor händelse eller
inte. Men landstingen vill vara med
så tidigt som möjligt, för om det
händer någonting stort så behöver
de tid för att flytta om resurser. Men
de har varit positiva från början och
jag känner att de är väldigt aktiva
när det gäller krishantering och
ligger verkligen i framkant, säger
Fredrik Sjöberg.
Ett gediget förarbete i landstingen tillsammans med SOS krisberedskap är grunden till att KBXfunktionen fått så positiv inverkan i
krishanteringsarbetet i landstingen,
menar Stefan Österström.
– Det är ett långt arbete där vi
under många år har identifierat
utvecklingsmöjligheterna. Vi tog
fram ett gemensamt index för
landstingens krisberedskap där vi
pratar samma språk så att KBX vet
vad vi behöver, och det har funkat
klockrent. Vi har verkligen fått det
krisberedskapsstöd vi var ute efter,
säger han.
16 SOS
14SOSK3_insats_lt_tib_10058.indd 16
2014-08-28 10:42:37
profilen Hans-Eric Zetterström
”Byggreglerna orsakar
storbränder”
Färre träbyggnader,
fler sektioneringar och
hårdare byggregler.
Hans-Eric ­Zetterström är
brandingenjören som försöker
möta ekvationen om att bränderna blir färre medan
skadekostnaderna ökar.
Text: Tomas Nilsson
Foto: Louise Billgert
En man i skjorta och jeans
går med gängliga steg igenom ent­
rén på Länsförsäkringar vid Värta­
hamnen i Stockholm. Han heter
Hans-Eric Zetterström och är brand­
ingenjör på Länsförsäkringar och
flitig debattör i brandskyddsfrågor.
− Jag vill föra ut den kunskap som
jag besitter om brandsäkerhet. Jag
har märkt att om man gör detta
med lite humor så får man större
gehör hos folk, men budskapet
måste ändå vara tydligt, säger han.
Hans-Eric Zetterström talar
snabbt och det märks att han är en­
gagerad. Han redogör för brister i
egendomsskyddet i Boverkets se­
naste byggregler. Därefter hamnar
han i hur synen på brandsäkerhet
har förändrats med åren.
SOS 17
14SOSK3_profilen_10059.indd 17
2014-08-28 10:42:42
profilen Hans-Eric Zetterström
Hans-Eric studerade till brandingenjör vid Statens brandnämnd
(i dag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och började
på Länsförsäkringar 1986. En fråga
som Hans-Eric var involverad i
handlade om så kallad restvärderäddning − att efter brand vidta åtgärder mot sekundära skador som
korrosionsangrepp.
− I Sverige har vi en världsunik
organisation för restvärderäddning.
Alla räddningstjänster har avtal
med Försäkringsbranschens Restvärderäddning AB om att efter en
brand påbörja arbete med att rädda
egendom, säger han.
Numera har Hans-Eric ett mer
omfattande verksamhetsområde
och en längre yrkestitel: teknisk
samordningsansvarig för Länsförsäkringars riskingenjörer med tonvikt på brand- och räddningstjänstrelaterade frågor. Enklare uttryckt:
han hjälper bolagets lokala kontor
med bland annat brandriskbedömningar.
− Jag träffar kunder främst på
företagssidan och identifierar det
värsta scenariot för en brand: till
exempel vilka platser som är mest
sårbara och hur en spridning kan se
ut. Det som är roligast med mitt
jobb är att jag får träffa människor
och se Sverige. Jag reser runt mycket
och föreläser.
Med åren har Hans-Eric vuxit
fram till en offentlig röst om brandskydd. I maj 2011 skrev han en artikel i Svenska Dagbladet om att
­Boverkets nya byggregler ”skjuter
vid sidan av målet” ur brandskyddssynpunkt.
− Jag vet inte om jag ska kalla det
för en offentlig vanföreställning
eller missuppfattning. Men kraven
för egendomsskydd är för låga i
byggreglerna. Det är fokus på funktionskrav i stället för detaljkrav. I
dag är det i princip möjligt att uppföra byggnader hur som helst, säger
han.
Hans-Eric ger ett exempel. I slutet av augusti 2013 brann det i ett
nybyggt studentboende med
Personligt
Namn: Hans-Eric
Zetterström
Född: 1957 ­
i Stockholm
Bor: Enskede,
Stockholm
Familj: Fru och
dotter
Gör: Sedan 1986
brandingenjör på
Länsförsäkringar
AB
Livsmotto:
”Se inte allt så
­allvarligt”.
sammanlagt 65 lägenheter i Luleå.
En kastrull med olja på en spis på
femte våningen fattade eld och elden spred sig via ventilationssystemet till vinden och taket. Den initiala branden, liksom branden på
vinden och taket, släcktes av Räddningstjänsten men sedan kunde
man konstatera att branden hade
hunnit sprida sig neråt i huset via
luftspalter bakom tegelfasaden.
Branden var kraftig och trängde
igenom luftspalternas brandisolering. Detta försvårade släcknings­
arbetet, då Räddningstjänsten var
tvungen att riva fasaden för att
överhuvudtaget komma åt elden.
Branden fortsatte sprida sig – om än
långsamt – och nådde efter cirka 16
timmar lägenheter på andra våningen. Huset, vars stomme var i
trä, låg senare totalförstört i ruiner.
− Ska det vara så här år 2014 i
Sverige? En spisplatta börjar brinna
och det får dessa konsekvenser.
Okej, det var tack och lov ingen som
det ännu sämre ur miljöhänseende:
byggmaterialet måste först saneras
och destrueras och sedan transporteras för att härbärgeras eller deponeras. Sedan måste det nyproduceras material, som därefter ska
transporteras och monteras. Det är
därför jag vill vara med i debatten.
Jag tycker att miljödiskussionen
saknas.
Han är även kritisk till de trähus som byggs i landet och vill hellre se att dessa uppförs med sten och
betong. Med sektioneringar, alltså
brandväggar. De är oftast alldeles
för få, menar han.
− Höga bostadshus byggda helt i
trä har inga förlåtande system. Där
kan en gnista lätt bli en storskalig
brand. De sprinklers som installeras
ska inte rädda egendomen utan
människorna. Ett annat problem är
att husen isoleras med cellplast. Det
är ett bra och lätt material. Problemet är att dess energiinnehåll är
”Kraven för
­egendomsskydd är för
­låga i byggreglerna.”
Kundägd
försäkringsjätte
Länsförsäkringar är ett
bolag inom bank
och försäkring
med 23 lokala
och kundägda
länsförsäkringsbolag samt gemensamt ägda
Länsförsäkringar AB. Länsförsäkringar
har 140 kontor
runtom i Sverige
och totalt 6 000
anställda.
omkom i branden men för egendomen fick den jättestora konsekvenser. Detta är ett typiskt exempel,
tycker jag. Brandskyddet är för lågt i
moderna byggnader därför att
dessa är uppförda enligt byggregler
som bara fokuserar på personskydd, inte egendomsskydd.
Hans-Eric berättar sedan med
emfas hur brandskadekostnaderna
ökar i samhället trots att bränderna
blir färre. I början på 2000-talet
uppgick kostnaderna till ungefär
3,5 miljarder kronor per år. Sedan
2007 har kostnaderna ökat med
miljardbelopp, hävdar Hans-Eric
med hänvisning till en sammanställning från Länsförsäkringar.
− En sak som inte alls framkommer i debatten är miljöperspektivet.
En brand har i sig negativ miljöpåverkan. Om ett hus brinner ner är
lika högt som i bensin, och vem
skulle vilja isolera sitt hus med bensin?
− Inom industrin verkar det även
finnas ett kunskapsglapp. Man tror
att så länge man uppfyller samhällets byggregler så är allting frid och
fröjd. Men så är det inte. De industribyggnader som uppförs i dag är
klena ur brandsäkerhetssynpunkt
och för snarare tankarna till väderskydd – utan sektionering, utan
brandsäkerhet, säger han.
Men han tycker sig se ett visst
uppvaknande.
− Jag har stöd från svensk räddningstjänst och från mina kollegor
inom försäkringsbranschen. Trähusfabrikanterna visar intresse för
samarbete och även Boverket börjar
ta ordet ”egendomsskydd” i sin
mun. Det är positivt.
18 SOS
14SOSK3_profilen_10059.indd 18
2014-08-28 10:42:44
Syftet med Boverkets verksamhet avseende
brandskydd är att
förebygga skador
på människor till
följd av bränder.
Hans-Eric Zetterström menar att
byggreglerna skjuter bredvid målet
och glömmer bort
egendomsskyddet.
SOS 19
14SOSK3_profilen_10059.indd 19
2014-08-28 10:42:49
foto: Mats Ryde
effekt Rakel i sjöräddningen
Räddningen
är närmare med Rakel
Svenska Sjöräddningssällskapet har sedan tre år tillbaka Rakelsystemet installerat på alla
sina större båtar och räddningsstationer. Enklare, mer logisk och lättförståelig kommunikation är resultatet. Text: Boel Halldén Foto: Svenska Sjöräddningssällskapet
–Vid samverkan med polis,
ambulans och räddningstjänst blev
det ofta mycket rörigt med det
gamla ’blåljusnätet’, System 70.
Vilka radiokanaler vi skulle arbeta i,
vad kanalerna hette och hur vi
skulle kontakta andra enheter. De
problemen slipper vi i dag eftersom
all kommunikation sker digitalt i
Rakel, säger Klas Johansson, räddningschef på Svenska Sjöräddningssällskapet, SSRS.
Totalt har SSRS cirka 350 Rakel-
terminaler. Alla sällskapets täckta
båtar över tio meter har en fast terminal installerad, plus en bärbar.
Öppna båtar under tio meter har
bara en fast terminal och befälhavarna på räddningsstationerna är
utrustade med bärbara terminaler.
Vid larm skickar SOS Alarm all
larminformation via Rakel till SSRS
respektive räddningsbåt och befälhavare. Samtidigt får sjöräddarna
veta vilken av de totalt 15 nationella
så kallade insats-talgrupper i Rakel-
systemet, som de ska arbeta i. Meddelandet kommer upp i klartext på
Rakelterminalerna.
SOS Alarm kopplar samman
insatsgruppen med aktuell RAPStalgrupp (Räddningstjänst, Ambulans, Polis och SOS Alarm). Gruppen ger full samverkan mellan alla
räddningsaktörerna via Rakel.
– Om vi inte hade haft Rakel hade
vi inte kunnat kommunicera direkt
med de andra aktörerna, som vi
20 SOS
14SOSK3_effekt_ssrs_10061.indd 20
2014-08-28 10:42:54
foto: OLLE WAKTEL
foto: OLLE WAKTEL
foto: henrik trygg
foto: Mats Ryde
”Rakel är betydligt enklare, mer logiskt och lättförståeligt att arbeta
med än det gamla r­ adionätet.”
hjälper vid räddningsuppdrag. Med
Rakel positionerar sig våra båtar
automatiskt med hjälp av GPS mot
respektive SOS-central. Till exempel kan SOS Alarm i Göteborg därför se var alla våra båtar längs med
hela Västkusten befinner sig, och
kan hjälpa en ambulans att hitta
fram till oss.
Rakel har också bättre täckning
ute till havs än det gamla analoga
systemet. Sjöräddarnas båtar kan
dessutom ha kontakt med varandra
eftersom systemet är nationellt.
– Just räckvidden är ett jättestort
plus med Rakel och det är också
väldigt skönt att systemet är krypterat, så att det inte går att avlyssna
samtalen. Överlag är våra sjöräddare mycket nöjda med Rakel, men
det finns saker som kan förbättras.
Till exempel borde personsökarna,
som är kopplade till systemet, bli
mindre – samma gäller för Rakelterminalerna, säger han.
På vissa avlägsna platser har de
jourhavande befälhavarna problem
med inomhustäckningen för de
bärbara terminalerna. Dagens
Rakel-nätverk är inte dimensionerat för garanterad inomhustäckning, och det vore bra om den förbättras, anser Klas Johansson.
Han ser nu fram emot att få börja
samarbeta via Rakel med våra
grannländers räddningsaktörer:
– Just nu pågår ett samarbete mellan Sverige och Norge som förhoppningsvis ska leda till att vi snart kan
koppla ihop svenska Rakelnätverket
med dess norska motsvarighet
Nödnett. Nästa steg är att vi kanske
får till ett liknande samarbete med
Danmark och Finland.
MÅNGA OLIKA UPPDRAG
4S
venska Sjöräddningssällskapet, SSRS, är en ideell organisation med runt 2 000 frivilliga sjöräddare,
67 räddningsstationer samt fler än 190 räddningsbåtar längs landets kuster och största sjöar.
4 Inom 15 minuter ska sjöräddningen vara på väg efter ett larm.
4 En stor del av driften täcks av medlemsavgifter från cirka 86 000 medlemmar.
4F
örutom statlig sjöräddning utför SSRS också 500 sjöambulanstransporter varje år åt landstingen och
hjälper kommuner att släcka bränder på öar och söka efter försvunna personer i sjöar eller längs med
kusterna. Sjöräddarna rycker också ut vid miljöräddning, till exempel för att förhindra oljespridning
ute till havs vid ett oljeläckage.
SOS 21
14SOSK3_effekt_ssrs_10061.indd 21
2014-08-28 10:43:00
effekt optimering
Små detaljer
–stort
resultat
Bättre avlämningsrutiner, tydligare status­
rapporter och effektivare ambulansdirigering.
Det är framgångsreceptet för landstinget
i Östergötland som har halverat antalet
beredskapsuppdrag på ett år.
Text: Tomas Nilsson
Foto: Fredrik Schlyter, Johnér
I slutet av 2012 bestämde
sig Magnus Käck och Erik Freiholtz
för att kalla till en workshop om
resursoptimering av ambulanser i
länet. De arbetar som verksamhetsutvecklare på enheten för prehospital vård vid landstinget i Östergötland och hade, likt andra landsting,
under ett par år sett hur andelen
ambulansuppdrag ökat samtidigt
som de inte uppnådde sina verksamhetsmål.
På workshopen deltog förutom
representanter från landstinget
även ambulansentreprenörerna i
länet, Ambulanssjukvården i Östergötland AB och Falck Ambulans AB,
samt SOS Alarm.
− Det hela resulterade i ett nytt
styrdokument som vi tog fram i
samverkan med inblandade parter.
Det består bland annat av hur vi ska
förbättra våra rutiner kring prio1uppdrag, när en ambulansresurs är
gripbar och hur vi ska göra för att
säkerställa rätt transportnivåer för
de olika utryckningarna, säger
­Magnus Käck.
En åtgärd är att ambulansen ska
vara tillgänglig för nya uppdrag
­inom 20 minuter efter avlämning av
patient. ­SOS-operatören kan kontakta en ambulans och fråga hur
lång tid det tar innan besättningen
är tillgänglig för nya uppdrag. Åtgärden har resulterat i att andelen
beredskapsuppdrag i Östergötland
har halverats på ett år.
Beredskapsuppdrag används när
det för tillfället råder brist på ambulansresurser i ett område av länet.
Om det då finns ledig ambulansresurs i annat område kan den skickas
dit för att täcka upp. Beredskapsuppdragen ökade drastiskt mellan
2006 och 2012: från 1678 till 6108
per år. 2013 landade siffran på 3070.
− Detta arbetssätt har använts
förut men inte i samma omfattning
och lika systematiskt som efter vårt
projekt. Att antalet beredskapsuppdrag minskar bidrar till att det blir
22 SOS
14SOSK3_effekt__sterg_tland_10062.indd 22
2014-08-28 10:43:05
Antalet
ambulansuppdrag
i Östergötland
har minskat från 60 000
år 2012 till 57 000
år 2013.
”För att optimera användandet av
ambulansresurserna så arbetar vi med att
informera, förbättra rutiner och även
utveckla larmmottagningen.”
Magnus Käck
lättare för SOS-operatören att ha
kontroll på resurserna jämfört med
tidigare då resurserna var mer utspridda, säger Erik Freiholtz.
En annan åtgärd som hänger
ihop med resursoptimeringen av
ambulanserna är nya rutiner för så
kallade statustryck, det vill säga när
en ambulans rapporterar till
­SOS-operatören om bilen är tillgänglig eller inte.
− Det har funnits lite oklarheter
när vilken status ska användas, det
har inte fungerat klockrent förut. Vi
fick gå ut och påminna ambulanspersonalen om det och sätta in nya
rutiner. Bara genom att påtala en
liten detalj kan vi få ett stort resultat
i slutändan, säger Erik Freiholtz.
Magnus Käck berättar att de arbetat med att bli ännu bättre på att
hitta rätt transportalternativ till respektive uppdrag.
− Vi vet att ambulans ibland beställs fast det egentligen inte föreligger något behov av vård under
transporten. Orsaken kan vara att
landstingets vårdenheter beställer
transport på fel grund eller vid akuta larm då operatören har att gå på
det som framkommer i samtalet.
För att optimera användandet av
ambulansresurserna så arbetar vi
med att informera, förbättra rutiner
och även utveckla larmmottagningen, säger Magnus Käck
Resursoptimeringsarbetet har lett
till goda resultat, berättar projekt­
ledarna. Dels har landstinget i
Öster­götland visat en markant
minskning av andelen ambulansuppdrag: år 2012 låg siffran på
60 000, 2013 hamnade den på
57 000. Också i år väntas antalet
uppdrag minska med 5−10 procent.
Samtidigt har tillgängligheten på
ambulanser förbättrats. Landstinget har som mål att 75 procent av alla
så kallade prio1-uppdrag ska nås
inom tio minuter. Förra året låg de
på 72 procent men i år väntas målet
nås.
− Det är många olika delar som
bidrar till de förbättrade ambulanssifforna. Vi har blivit bättre på att
optimera resurserna, att se till att
bilarna har rätt status och att dirigera ambulanserna. Men den kanske största vinsten är att vi nu har
skaffat kunskap om vår ambulanssjukvård som ger möjligheter att
fortsätta att utvecklas.
Tror du att er arbetsmodell kan
fungera på andra håll i landet?
− Det är vi helt övertygade om.
När vi träffar andra landsting hör vi
ofta att deras ambulansuppdrag
ökar hela tiden och de vet inte riktigt varför. Vi kan säga att våra uppdrag minskar. Det är klart att det
väcker nyfikenhet. Vi ska försöka bli
bättre på att berätta om hur vi har
uppnått detta, säger Magnus Käck.
Projektet i korthet:
År 2012 tog landstinget i Östergötland i samverkan med SOS Alarm
och länets ambulansentreprenörer fram ett nytt styrdokument för
optimering av ­ambulansresurserna.
Styrdokumentet reglerar rutinerna för prio1-uppdrag, statusrapporter,
transportbeställningar och ambulansdirigeringen.
Projektets främsta syfte är att förbättra tillgängligheten på ambulanser
vid prio1-larm.
Ambulansuppdragen har minskat från 60 000 år 2012 till 57 000 år 2013.
Beredskapsuppdragen har minskat från 6 108 år 2012 till 3 070 år 2013.
Östergötlands landsting beräknar att det i år kommer att nå målet ­
(75 procent) om att varje prio1-utryckning ska vara på plats inom tio minuter.
SOS 23
14SOSK3_effekt__sterg_tland_10062.indd 23
2014-08-28 10:43:10
Foto: Brynjar Gauti/Nyhetsbyrån TT
utblick Island
Nödlinan
− från 146 olika nödnummer till 1
I centrala Reykjavik ligger Islands katastrofcenter, där Neyðarlínan −
nödnumret − 112 huserar. I samma kvarter finns även ledningarna
för landets kustbevakning, brandkår, ambulans, krisberedskap och
­räddningstjänst. Närheten är viktig i ett land med stora ytor.
Text: Árdis Sigurðardóttir
Neyðarlínan bedrivs som
ett bolag, samägt av isländska staten, Reykja­viks kommun, Reykjavik
Energy och det statliga energibolaget Landsvirkjun. Tómas Gíslason
är vd sedan 2009. Han visar oss
runt i företagets moderna lokaler
och förklarar verksamheten. Bakom
flera säkerhetsdörrar råder en
märkligt lugn atmosfär. Det är svårt
att tro att här tas alla nödsamtal på
Island emot, via telefon och sms.
112 på Island har liknande funktioner som i övriga Norden, men
har även tagit en del inspiration
från amerikanska 911. Island är mer
än dubbelt så stort som Danmark
till ytan, men med knappt 6 procent
av dess befolkningsmängd. Det är
alltså stora och oftast både glesbefolkade och svårtillgängliga ytor att
täcka, med mycket vildmark. Merparten av inlandet är dessutom i
princip stängt under vintern. Och
24 SOS
14SOSK3_utblick_island_10063.indd 24
2014-08-28 10:43:14
Foto: mcdomx/istockphoto
Foto: Ásgeir Ásgeirsson
”Det är ju en stor
fördel att ringa
endast ett nummer
i stället för att
tvingas söka det
rätta polisområdet
eller kommun som
du ska kontakta.”
Svenska Anna Rebecka Einarsdottir jobbar som 112-operatör på
Island. Överst: Reykjavik
Ett askmoln väller
ut ur vulkanen
på glaciären
Eyjafjallajökull
på södra Island
den 19 april 2010.
till skillnad från 112-tjänsten i övriga Norden är jordbävningar och
vulkanutbrott relativt vanliga larm
på Island. En annan skillnad är att
merparten av nödlarmen gäller
­polisfrågor.
− Vi har en stor landyta och väldigt många olika uppgifter som vi
hanterar, vilket är en viss utmaning.
Vi har ett nära samarbete med andra aktörer för att få det hela att
fungera. Det är en fördel att vårt
huvudkontor ligger så nära andra
institutioner som arbetar med nödsituationer, säger Tómas Gíslason.
− Vår verksamhet är inte så stor
jämfört med de andra nordiska länderna, men vi är stolta över vårt
arbete. Neyðarlínan grundades
1996 och 112 ersatte då 146 olika
nödnummer. Det är ju en stor fördel
att ringa endast ett nummer i stället
för att tvingas söka det rätta polisområdet eller kommun som du ska
kontakta. Före 1996 hamnade jag
själv i en situation då jag behövde
ringa runt innan jag kom rätt.
Neyðarlínan använder alla
tillgängliga kanaler för att nå ut
med viktiga meddelanden till allmänheten, till exempel vid vulkanutbrott som 2010 i Eyjafjallajökull.
Då gick information och varningar
ut via textmeddelanden till mobiler,
112:s hemsida och facebook.
För att bli 112-operatör på Island
krävs ingen sjukvårdsutbildning,
men medarbetarna får en gedigen
utbildning.
− Vårt team består av drygt 30
medarbetare, så ansvaret som ligger hos dem är stort.
En av de senast rekryterade medarbetarna är svensk-isländska Anna
Rebecka Einarsdottir som sedan
mars 2014 går den tvååriga operatörsutbildningen.
− Jag kom till Island för att utbilda mig till hästtränare men råkade
ut för en olycka 2012 när jag föll av
en häst. Jag blev förlamad och rullstolsbunden, så jag behövde tänka
över vad jag ville göra med resten
av mitt liv, knappt 30 år gammal.
Jag sökte till 112 och trivs mycket
bra, säger hon.
Anna Rebecka Einarsdottir
har just börjat ta emot nödsamtal,
med en mentor vid min sida.
− På sätt och vis är det en fördel
att jag själv har hamnat i en nödsituation och vet hur det känns. Det
gäller att hålla sig lugn och lyssna
noggrant på dem som ringer för att
kunna värdera hur man ska agera. Vi
är inte så många som jobbar här
jämfört med 112 i Sverige, men vi är
ett bra team som arbetar nära och
hårt för att få det hela att fungera.
Neyðarlínan 112 i siffror
4A
v 202 517 samtal till 112 på ­Island 2013 krävde 136 937
assistans.
45
5 procent var polisärenden, 35 procent vård och 5 procent brandkår.
49
0 procent av samtalen besvarades inom åtta sekunder.
41
12-tjänsten på Island sköts av Neyðarlínan, ett bolag
som samägs av isländska staten (73,6 %), Reykjaviks
kommun (10,5 %), det statliga energi­bolaget Landsvirkjun (7,9 %) och Reykjavik Energy (7,9 %).
4N
är nödnumret 112 infördes på Island 1996 ersatte det
146 lokala nödnummer.
4N
eyðarlínan har 31 anställda.
SOS 25
14SOSK3_utblick_island_10063.indd 25
2014-08-28 10:43:17
Katastrofer
och annat
elände.
Nu i en
telefon
nära dig.
Viktigt Meddelande till Allmänheten, VMA är
Sveriges varningssystem vid allvarliga händelser och kriser. Från och med den 1 september
kan du även få varningar via telefon.
Läs mer om Sveriges nya kompletterande
varningssystem på www.sosalarm.se/vma.
14SOSK3_annons_10064.indd 26
2014-08-28 10:43:20
Fråga SOS Alarm
SOS Alarms kundsupport svarar på många frågor från allmänheten och kunder. Här presenterar vi några ur skörden. Har du en
fråga till kund­supporten? Gå in på sosalarm.se/kontakt
Hur kommer ni in?
Om jag blir akut sjuk - hur kommer räddningspersonal in i trapphus och lägenhet på natten när
dörrarna till entrédörr och lägenhetsdörr är låst?
Kristin
Kristin
SOS-operatören säkerställer alltid i sin intervju att vi får tillgång till portkod. Om den
hjälpsökande inte kan koden så brukar SOS
operatören ta kontakt med någon annan som
bor i samma trapphus och be dem om kod eller att de hjälper till med att öppna porten.
Dessa åtgärder löser det flesta fallen.
Ambulansen har också möjlighet att tillkalla
polis och låssmed för att öppna dörren men då
som absolut sista utväg. Vi har alltid tagit oss
in till hjälpsökande.
Är SOS en förkortning av något?
Lina
Bokstavsförkortningen har många olika betydelser
men i vårt fall står det för Samhällets Olycksfalls- och
Säkerhetstjänst. Utredningen som föregick bildandet av
SOS använde den benämningen och det fördes över till
den nya organisationen 1973.
Vilka koordinater?
Sist jag behövde ambulans så hade de
svårt att hitta så jag undrar om jag kan ge
koordinaterna (latitud och longitud) som
jag fått fram via Google earth istället om
det blir aktuellt med ambulans nån mer
gång, för att underlätta.
Sven
För att hitta rätt koordinater råder
vi dig att ta kontakt med Lantmäteriet på tel: 0771-63 63 63. Om du
uppger koordinaterna kan vi knappa
in dem i systemet när du ringer 112.
Vem tolkar?
illustrationer: cecilia pettersson
Har ni några tolkar som svara på larm från
personer som inte kan svenska?
Lukas
SOS Alarm har avtal med ett företag
som dygnet runt tillhandahåller tolktjänst
i de vanligast förekommande språken arabiska, somaliska och ryska. För finskspråkiga larmsamtal tar vi hjälp av det finska
Nödcentralsverket. SOS Alarm kan också
få tolkning på runt 200 andra språk om
tolk finns tillgänglig när behovet uppstår.
Alla SOS-operatörer ska kunna klara att
kommunicera på svenska och engelska.
SOS 27
Avsändare:
SOS Alarm Sverige AB
Box 19546
104 32 Stockholm
posttidning B
w
Årtalet: 2005
­
Roten till svensk krisberedskap
Den 8 januari 2005 drog stormen Gudrun in
över södra Sverige. Fler än 660 000 elabonnen­
ter blev utan ström under kvällen då motsva­
rande ett helt års skogsavverkning blåste ner på
bara några ­timmar. De förödande konsekven­
serna visade en sårbarhet i den svenska krisbe­
redskapshanteringen. Åtta år senare inrättades
det nationella informationsnumret 113 13 med
syftet att stärka samhällets kriskommunikation.
Roger Petersson, regionansvarig på SOS Alarm,
­arbetade på den kommunala räddningstjänsten
i Värnamo när Gudrun slog till.
– Stormen blev en stor påfrestning för sam­
hället, med stora krav på att förstå och förmedla
information. Hade vi haft 113 13 då hade det
14SOSK3_artalet_gudrun_10066.indd 28
Röjningen av nedblåst
skog efter stormen
Gudrun 2005 resulterade i ett gigantiskt
visuellt träd.
varit enklare, det är en milstolpe att det finns i
dag. Nu har nästan alla med sig telefoner och
det är ett enormt starkt verktyg att utnyttja för
att få ut snabb information till berörda.
Enligt Roger Petersson var just stormen
­Gudrun och tsunamin i Sydostasien 2004 de två
bidragande faktorerna till att krisberedskapen
utvidgades i Sverige.
– Händelserna har berört många och man har
tagit åt sig och lärt sig från dem. Det handlar
inte om att göra fel utan att ta tillvara på erfaren­
heterna och göra det bättre hela tiden.
Text: Robin Eriksson
Foto: Joakim Berglund, TT Nyhetsbyrån
2014-08-28 10:43:27