För lanthemmet

Stenestadstraktens nyuppförda lantgårdar på skånska Söderåsen, källa vid skapandet av lanthemmet.

För ett boende med själ i...

För funkishemmet

Med närmare 500 kulturskyddade funkisvil lor, är Södra Ängby, i utkanten av Stockholm, ett av världens idag bäst bevarade funkisområde. Villorna har varit en inspi rationskälla vid skapandet av Kulturarvets funkisstol.

...om stolen Kulturarvet Välkommen in!

aeff-design/Bo Ingvar Svensson landsbygdenshus.se

A

tt finna en tydlig design, både för ett lanthem och ett funkishem, har varit målet vid skapandet. Resultatet har blivit en stol för lanthem met och en stol för funkishemmet.

Namnet Kulturarvet passar för båda.

Vid beställning av minst fyra stolar, kan stolarna levereras i valfri färg. Vitrinskåpet Kulturarvet kan även det erhållas i valfri färgkombination.

U

nder ett års tid har ett flertal personer provat stolen. Reaktionerna har varit enbart positiva, extremt skön att sitta i, lätt att lyfta för att flytta med hjälp av det urfrästa handtaget i rygg stödet, mycket lätt att mon tera och framför allt lättsam i sin attityd.

Tack vare bortvalet av pinnar och tvärstag i ryggstödet, har stolen Kulturarvet blivit så skön att sitta i, att den känns som mjuktstop pad. Den tillåter flera tim mars skönt sittande.

S

tolen för funkishemmet är helt slät, vilket signalerar funkisens enkla formspråk. Två runda förkromade skruvhuvud på stolens baksida, håller ryggstödet på plats. Skruvarna medför ett behagligt och lättsamt designinslag i stolen. Stolens originalfärg är grå.

P å Stockholmsutställningen 1930, visades några möbler lackerade gröna. Kulturarvet modell funkis kan erhållas i en liknande grön färg.

S tolen för lanthemmet har fått urfrästa spår, vilka ger en känsla av pärlspont, ett av lanthem mets mest vanligt förekommande inslag. Ett flertal signaler pekar på att boendet i ett äldre hus på landsbygden, blir allt mer popu lärt. Naturligtvis är detta också en anledning att stolen Kultur- arvet skapats, just för landsbygdens boende.

G

enom att försiktigt ändra handtagets placering och betsa stolen ”Åraslöv” svart, fick vi en stol med en helt annan attityd, än våra övriga modeller som passar väl i flera olika boende miljöer.

Stolen

1930

Då aktualiserades formspråket funkis...

...på Stockholmsutställningen och slog igenom i vårt land. 4,5 miljoner besökare såg utställningen under sommarmånaderna 1930. Kökssto len är tillverkad i en begränsad och numrerad upplaga, som en hyllning till utställningen. På dess stolsrygg syns ett antal symboler, grafiskt typiska för Stockholmsutställningen. Upplagan är endast 88 stolar.

Kulturartvets stol ”Grön rand” är ämnad för det moderna lanthemmet.

P

rototyptillverkare Bo Wremp / Skillingaryd, med gedigen kunskap om en stols egenskaper, tillverkade den första stolen. Berömmet från honom om stolens konstruktion och sittriktighet var därför oerhört glädjande. Vad gäller de två olika stolarna, ansåg Bo att både funkis stolen och den för lanthemmet, var lika ”träff säkra” i sin design.

Stolen monteras med enkla handgrepp.

Vitrinskåpet Kulturarvet

Idén att skapa en stol för både lanthemmet och för funkishemmet, har också resulterat i ett passande vitrinskåp. Ett mycket annorlunda vitrinskåp i en mjuk och lättsam designattityd. Belysning i vitrinen.

”Inspirationsframkallande”

Att inleda ett samarbete med en känd möbelaktör, är tveklöst inspira tionsframkallande.

Se även huskonceptet www.landsbygdenshus.se

Ett boende på skånska Söderåsens landsbygd är en lisa för min krea tivitet. Mitt skapande inleds oftast, antingen på bygdens grusvägar, eller så viker jag av in i skogen.

Att bygden skänker näring åt kreativiteten, känns övertygande. Väl hemkommen till ateljén och vid mitt ritbord av äldre modell, påbörjas skissarbetet.

Som reklamtecknare, med specialitet på illustration, tecknas stolen med färgpennor. Att teckna i gammal teknik och ge stolen ett stänk av verkligt utseende, är oerhört viktigt för mig. Häri ligger tryggheten för att göra den slutliga bedömningen, om skapandet blivit som jag tänkt mig. Och, om resultatet ska presenteras för sakkunnig, eller ej.

Så skapar jag.

Vidareutveckling av koncept Kulturarvet

Att Kulturarvets koncept ses som lyckat, vad gäller konstruktion, funktion och design, beror till stor del på att stolen är lätt att tillverka, lätt att montera, lätt att hantera och dessutom har stolen en lättsam attityd. Alltså har de flesta kriterier uppfyllts.

Bo Wremp, möbelprototyptillverkare i Skillingaryd, som tillverkade Kultur arvets prototypstol, anser att konceptet är så väl genomtänkt, att det bör fin nas möjligheter till att vidareutveckla fler modeller, utifrån dess grundmodell. Jag har därför skissat på två stolsmodeller, utifrån grundmodellen, en karm stol och en stol med en något luxuösare attityd, passande för vardagsrummet.

Matsalsstolen ”Attityd”

urfrästa hålet i ryggstödet.

Stolen Kulturarvet är lätt att lyfta tack vare det Matsalsstolen ”Attityd” får istället två handtag, vilket medför ännu bättre balans då stolen lyfts med båda händerna.

Att stolen döpts till Attityd, beror på ett antal tydliga designinslag, exempelvis stolens två handtag, stolens ben vilka bryter igenom sittelementet och som ”grädde på moset” ett rotfanerat inslag under sittelementet. Färgkombinationen svart och gult, med ett tyg från Jobbs, medför också att stolen Attityd ger signaler om att vara ganska luxuös.

Karmstolen ”Åraslöv”

Ett flertal svartbetsade stolar, som ”Åraslöv” intill varandra, kan upplevas som färgmässigt tråkiga.

Vid skapandet av karmstolen, har jag därför valt att låta lackera armstödet orange. Följden blir att det oranga inslaget lättar upp möbel sammansättningen.

Genom att låta karmstolens armstöd, i 10 mm armeringsjärn, passera igenom stolsitsen och landa mot frambenens baksida, skapas en annorlunda och tydlig design.

Matsalsstolen ”Attityd” Karmstolen ”Åraslöv”

Matsalsstolen ”Claëson”

Varför namnet ”Claëson”? Jo, en hyllning till en av Sveriges absolut mest kända de signers genom tiderna, Josef Frank. Under större delen av sitt liv var Josef knuten till Svenskt Tenn och dess skapare Estrid Eric son. På Falsterbonäset i Skåne uppfördes fem villor, ritade av Josef Frank. Den först uppförda var Villa Claëson, vilken stod färdig 1927, tre år innan funkisen på allvar slog igenom på Stockholms- utställningen 1930. Att stolen ”Claëson” klätts med Josef Franktyget Gröna Fåglar, tydliggör hyllningen.

Bilporträttet av en Mercedes Benz SSK racer, årsmodell från det året då Villa Claëson stod färdig. Genom att låta villan deltaga i detta bilporträtt, visas två världsunika designikoner, Ferdinand Porsches skapelse av Mercedes-racern och Josef Franks funkisvilla. Den äldre avporträtterade mannen, var ägare till Mercedesen.

Illustration: Bo Ingvar Svensson, se hemsida oldtimercarportrait.se