Dessa instruktioner ska bifogas till byggnadens bruks- och serviceanvisningar.

Bruksanvisning för eldstäder

F i n l a n d s v a c k r a s t e a c k u m u l e r a n d e s p i s a r : w w w . u u n i s e p a t . f i

ANVÄNDARMANUAL FÖR VÄRMELAGRANDE ELDSTÄDER

Det är viktigt att du läser användarmanualen noggrant innan du börjar använda din nya eld stad. På så sätt ger den dig mest nytta och hål ler i tiotals år. Du kommer att märka att det är lätt och tryggt att använda eldstaden – du kan lugnt njuta av dess värme och atmosfär.

I fråga om montering, användning, sotning och bränsle ska alltid nationella, regionala och lo kala bestämmelser följas. För att säkerställa att eldstaden är säker och fungerar som den ska är det viktigt att alltid följa användarmanualen, om inte något annat följer av ovan nämnda be stämmelser.

Funktionsprincipen hos en eld stad med elementkonstruktion

När veden brinner stiger rökgaserna upp i den övre brännkammaren i eldstadens mitt, och fortsätter vidare till eldstadens nedre del för att sedan ledas ut genom skorstenen.

Vid dubbelcirkulation leds rökgaserna, efter att ha gått genom eldstadens nedre del, en extra gång till en yttre kanal.

Eldstäder med lång rökgascirkulation (dubbel cirkulation) effektiviserar tillvaratagandet av värme och gör att vedens värmeenergi utnytt jas bättre. Det gör att behovet av ved minskar och upp värmningen blir ekonomisk, samtidigt som också utsläppen är små. Rökspjäll Tändspjäll

Rökutgång nedtill Dubbelcirkulation

Tr y g g v ä r m e

Direktdrag, tändspjäll öppet

Innehåll

1. Montering och anslutning till rökkanal

a. Grunden b. Skyddsavstånd c. Anslutning till rökkanal d. Skorsten som vilar på eldstaden sida 4 4 4 4

2. Ibruktagande och ineldning av en ny eldstad

a. Torkning b. Ineldning

3. Bränsle

5 5 a. Ved som bränsle b. Rätt vedmängd 6 6

4. Drag

a. Tillräckligt drag b. Dragproblem

5. Eldning

a. Asklåda och roster b. Vedens placering i eldstaden c. Reglera spjäll och asklåda d. Tända e. Lägga i ved g. Stänga spjällen f. Avsluta eldningen 7 7 8 8 8 8 9 9 9

6. Bakugn

a. Baka b. Bräsera

7. Rengöring och skötsel

10 10 a. Ytor b. Glasluckor c. Rengöra asklådan

8. Sotning samt rengöring av eldstaden

11

9. Säkerhet

12

10. Åtgärder vid sotbrand

11 11 11 12

Då det gäller bruk och skötsel kan ni vända er till vår när maste spisstudio: www.uunisepat.fi

1. Montering och anslutning till rökkanal

a. Grunden d. Skorsten som vilar på eldstaden

Det är viktigt att ta reda på grundens bärighet innan den nya eldstaden monteras. Om byggnaden är försedd med rökkanal för en eventuell eldstad behöver man vanligen inte förstärka grunden. En förutsättning är dock att eldstaden uppförs på det angivna stället. Om den nya ersätter en gammal – minst lika tung – eldstad borde det inte uppstå problem, men grunden för en massiv eldstad som placeras på ett helt nytt sälle bör förstärkas. Vanligen vilar skorstenen mot golvet, men en skorsten med endast en rökkanal kan också monteras så att den vilar direkt på eldstaden. Max-höjden för IKI blockskor sten är 9 m när den monteras på eldstaden. IKI-me tallskorsten (vikt under 50 kg/m, längd under 8 m) kan monteras så att den i stället för på grunden – med hjälp av stödkonstruktioner av icke brännbart material – vilar mot bärande byggnadsdelar.

b. Skyddsavstånd

Skyddsavståndet från eldstaden till brännbart material anges i den modellspecifika prestandadeklarationen*. Som minst är skyddsavstånden följande:

Modell med rökutgång nedtill/mm:

åt sidorna 50 framåt uppåt bakåt 1000 150 50

Modell med rökutgång upptill/mm:

åt sidorna framåt uppåt bakåt 100 1000 150 100

c. Anslutning till rökkanal

Den modellspecifika medeltemperaturen för rökgaserna från eldstaden vid säkerhetstest anges i prestandade klarationen. Denna temperatur ska beaktas när rök kanal i rätt temperaturklass ska väljas. Eldstäder från Uunisepät är helt kompatibla med alla rökkanaler som Unisepät levererar. Om eldstaden ansluts till en rökka nal som inte levererats av Uunisepät ska det kontrolle ras att eldstaden och rökkanalen passar ihop. Den allmänna regeln är att endast en eldstad ansluts till en rökkanal. Två eldstäder kan anslutas till samma rök kanal om eldstäderna är placerade på samma nivå och eldas med samma bränsle. Om två eldstäder ansluts till samma rökkanal ska denna dimensioneras så att eld städerna kan användas samtidigt. Båda eldstäder ska då vara försedda med spjäll. Värmebelastningen är i så fall högre och vi rekommenderar en rökkanal av tempe raturklass T600.

*Prestandadeklarationerna återfinns på tillverkarens webbsidor www.uunisepat.fi

2. Ibruktagande av en ny eldstad

a. Torkning

Låt den nya eldstaden torka i rumstemperatur (över 15 °C) i cirka en vecka – minst fem dagar – efter monteringen, med rökkanalens rökspjäll och eldstadens luckor öppna. När du eldar de första gångerna i den nya eldstaden är det viktigt att du börjar försiktigt så att fukten i massan långsamt avdunstar. En för snabb och häftig eldning kan förkorta eldstadens livslängd och till och med skada den.

b. Ineldning

Börja använda eldstaden genom att varje dag i 4 - 5 dagar elda en liten mängd ved. Den första dagen eldar du cirka 1 kg torra ”stickor”. Ett par timmar efter att el den slocknat kan du elda lika mycket en gång till. Efter att eldstaden kallnat kan du de följande dagarna elda cirka 2 kg ved. Låt rökspjällen vara öppna efter de för sta gångerna du eldar, så att luften hela tiden cirkulerar i eldstaden och fukten avdunstar ur materialet. Upprepa detta de följande dagarna och öka vedmängden med cirka 1 kg. Ineldningen är klar efter 4 - 8 gånger, bero ende på eldstadens storlek.

Också om byggnaden, eldstaden och skorstenen en längre tid stått oanvända eller kalla, lönar det sig att utföra en mindre ineldning. Elda i så fall cirka 2 kg torra små vedklabbar och låt rökspjället och eldstadsluckorna vara öppna i 2 - 3 timmar innan du börjar med den egentliga eldningen. Med en brasbakugn utförs ineldningen i braseldstaden så som ovan. I bakugnseldstaden ska ineldningen göras särskilt noggrant eftersom de för hand gjutna eldstads elementen har bundit mycket fukt. En liten mängd ved eldas 8 - 10 dagar. Två dagar eldas ett halvt kilo stickor, och sedan kan vedmängden ökas till ett kilo och eld ningen utföras två gånger. Upprepa detta samtidigt som du vid varannan eldning ökar vedmängden med cirka 1 kg.

3. Bränsle

a. Ved som bränsle b. Rätt vedmängd

Eldstaden har konstruerats för vedeldning, så elda inte med annat. Alla träslag lämpar sig, liksom träbriket ter. Använd endast torr (relativ fuktighet 12 - 20 %) och obehandlad ved. Torr ved brinner bra och ger bästa möjliga effekt. Om veden är fuktig sjunker förbrän ningstemperaturen, utsläppen ökar och verkningsgra den minskar. Fukten i veden förångas och kan kon denseras på rökkanalernas yta, vilket gör att draget försvagas och att elden helt kan slockna.

Du kan se till att din ved är torr genom att lagra färsk, kluven ved i ett luftigt, regnskyddat utrymme i minst ett år. Kom ihåg att olika träslag kan ha olika långa torktider. När det hörs ett klart klingande ljud då du slår två klabbar mot varandra vet du att veden är torr. Ta in veden i rumstemperatur dagen innan, så att den blir varm och ytan torr. Eldstäder i Uunisepäts sortiment av eldstäder är av sedda för eldning med maximalt knappt 1 kg ved per 100 kg eldstadsvikt och dag. Man får elda högst tre omgångar ved per eldning och dag. Det bästa eldnings resultatet får du genom att elda ett par omgångar ved på morgonen och vid behov en omgång på kvällen.

UUNISEPÄT-ELDSTÄDER OCH BRASKAMINPAKET

Takat.fi

Mändgden ved bestäms efter eldstadens vikt: Eldstadens vikt ca 950-1100 kg 3 x 2,5 kg ” ca 1250-1450 kg 3 x 3 kg ” ca 1500-1900 kg 3 x 4 kg ” ca 2000-2500 kg 3 x 6 kg Använd klabbar som är 4 - 10 cm i diameter. Vi rekom menderar en längd på 25 - 35 cm i bakugnar, beroende på hur djup eldstaden är. Klyv alltid runda vedklabbar för att säkerställa att de brinner bra.

LÄTTA ACKUMULERANDE ELDSTÄDER

Balladi Iso Balladi 1,5 kg + 2 kg + 2 kg 3 x 2 kg Bland annat följande material avger giftiga och för eldstaden skadliga ämnen: impregnerat eller målat trä, spånskivor, möbler, saftburkar, plastpåsar, PVC-plast, blöjor och tidskrifter.

Vedens värmevärde är rätt konstant oberoende av träslag, vilket innebär att samma volym ved ger mer energi ju tyngre träslaget är. För att erhålla samma mängd energi ur till exempel al måste du använda cirka 40 procent mer – räknat i volym – än om du eldar med björk.

Eldstaden är inte avsedd för att bränna skräp eller avfall. KAMINKÄRNOR

Erkkerisydän Iso sydän Normaali sydän Pieni sydän Takkaleivinuunisydän Takat.fi

3 x 4,5 kg 3 x 6 kg 3x 4 kg 3x 2,5 kg 3x 6 kg

ANGIVNA VEDMÄNGDER FÅR INTE ÖVERSKRIDAS!

Maxmängderna ved gäller vid eldning i en kall eldstad. Om eldstaden är varm ska vedmängden reduceras för att undvika övereldning. Om du eldar med mindre än fulla vedomgångar bör du använda mindre klabbar så att förbränningen är rökfri och ren. När du använder hård lövved räcker en något mindre vedmängd.

Använd inte flytande bränsle ens för att tända med!

Notera att en ackumulerande spis når sin maximala effekt först 3,5-4 timmar (Balladen 2h) efter tändning.

Om angivna vedmängder följs stiger rökgasernas temperatur till högst 320 °C.

(VTT 29072011_KUVAAJAT) Övereldning och för stora vedomgångar kan skada eldytorna och eldstadskonstruktionen samt orsaka hår sprickor i eldstadens ytbeläggning. En för hög tempera tur i eldstaden medför förändringar i luckornas metall delar och skadar glasdelar och ytbeläggningar.

4. Drag

a. Tillräckligt drag

• stäng av mekanisk ventilation och spisfläkt • koppla på braskaminbrytaren 5 - 10 min innan du tänder på • om bostaden saknar braskaminbrytare öppnar du närmaste tilluftsventil eller ventilationsfönster. Det lönar sig att öppna dem innan du tänder på • om eldstaden är försedd med rökgasfläkt ska fläkten alltid vara påkopplad när du bränner ved

Innan du tänder eld på veden bör du kontrollera att draget i skorstenen är tillräckligt. Tillfälliga dragproblem i eldstaden beror nästan alltid på rökkanalen. Drag upp står på grund av suget i rökkanalen, som är en följd av att varm luft strömmar uppåt i kanalen. När veden har börjat brinna påskyndar rökgaserna snabbt luftström ningen vilket leder till tillräckligt drag i eldstaden och till att du kan reglera draget med eldstadens dragreglage. En av de vanligaste orsakerna till dragproblem är att temperaturen i rökkanalen ligger nära yttertemperatu ren eller till och med under den. Det gör att strömning en i rökkanalen är svag, helt har upphört eller rentav vänt i fel riktning.

b. Dragproblem

Andra möjliga orsaker till dragproblem

• bristfällig sotning eller asktömning • undertryck i rummet • rökkanalen är tilltäppt (t.ex. fågel eller annat djur som fallit på rökspjället, fågelbon, barr, löv, spindel- nät, söndervittrade tegelstenar o.d.) • terrängförhållanden, husets läge nedanför en backe eller mitt bland stora träd • väderförhållanden: under lågtryck är draget i eldsta den svagare än normalt • tilltäppta ventilationsfilter

Testa vid behov draget i eldstaden med en tändsticka eller ett stycke papper vid en rökkanalslucka eller eld stadens sotlucka. Om du inte känner något drag kan du vanligen få igång draget i rökkanalen genom att bränna en sida hopskrynklat tidningspapper i sotluckan. Luften i nedre delen av rökkanalen blir då varm och börjar stiga uppåt. Draget är tillräckligt när det suger både askan och pappret upp i skorstenen.

I dåliga dragförhållanden kan du också få igång draget genom att blåsa varm luft med en hårtork eller varm fläkt i rökkanalens rengöringslucka.

När draget är bra är röken ur skorstenen jämn och ljusgrå.

Nya eldstäder och rökkanaler är alltid kalla och fuktiga. Då uppstår det kanske inte tillräckligt drag i rökkanalen. Det samma är ofta fallet om eldstaden länge har stått oanvänd. Det kan också finnas fukt i rökkanalen, eld staden eller veden, som då elden tar fart omvandlas till vattenånga. Eftersom vattenånga är betydligt tyngre än rökgaserna stannar den kvar i de nedre delarna av rök kanalen och eldstadens kanaler, och hindrar rökgaserna att stiga uppåt. Detta märker man vanligen av att dra get inledningsvis är bra, men efter några minuter avtar eller upphör, och det börjar komma rök in i bostaden.

Svart sot är ett tecken på dåligt drag eller våta vedklabbar.

Dragproblem uppstår vanligen om

• du bränner fuktig ved, • eldstaden har stått oanvänd en längre tid, • skorstenen inte är försedd med regnhatt och det har kommit vatten i rökkanalen

Du kan undvika fuktproblemet genom att

• elda med torr ved och vid tändningen använda små bitar och stickor som du vet att brinner bra • inte stänga rökspjället helt om eldstaden länge står oanvänd; detta låter rökkanalen ”vädras” • montera regnhatt och torka rökkanalen och eldstaden så bra som möjligt före ibruktagandet, till exempel med en fläkt

5. Eldning

a. Asklåda och roster

Se till att rostret alltid är rent. Asklådan får inte vara för fylld med aska.

Kontrollera innan du tänder eld om asklådan är full och töm vid behov. Se till att också rostret är fritt från aska. En effektiv förbränning kräver att ersättningsluften fritt kan komma in i eldstaden under rostret och samtidigt kyler ner rostret. Detta säkerställer att rostret hålls i skick och håller länge.

b. Vedens placering i eldstaden Upprätt

Vedklabbarna placeras upprätt mot bakväggen i eldsta den. Placera klabbarna och tändveden så att luften kan cirkulera mellan klabbarna. Eldstaden ska inte vara helt fylld av ved. Lämna ett av stånd om minst 10 cm mellan veden och gnistgallret.

Vågrätt

Om du ytterligare vill minska utsläppen är det bäst att elda med kortare klabbar och placera dem vågrätt. Pla cera större klabbar under och mindre ovanpå. Placera klabbarna luftigt och ”omlott”.

c. Reglera spjäll och asklåda

Öppna först rökkanalens avstängningsspjäll. Om eldsta den är försedd med tändspjäll så vrider du det i öppet (= auki) läge. Öppna asklådans lock cirka 2 - 5 centi meter.

d. Tända

Använd tändved vid tändningen. När du tänder eld på den första omgången ved använder du ren, torr ved som du spjälkt i tunna stickor (1 - 2 cm i diameter). Placera tändveden (näver, tändstycken, tidningspapper) på bottnen av rostret och sätt veden ovanpå tändveden.

Har du placerat veden vågrätt tänder du ovanpå.

Använd aldrig flytande bränsle.

Tänd på. När du tänt på stänger du eldstadsluckorna. Om eldstaden är försedd med tändspjäll stänger du det när veden har fattat eld. Det gör att rökgaserna börjar cirkulera i kanalerna och eldstaden börjar lagra värme. För att din eldstad ska bli varm på bästa möjliga sätt behöver den tillräckligt med ersättningsluft och en hög, het låga. Se till att eldstaden får tillräckligt med luft och att veden brinner glatt. Då lagrar eldstaden effektivt värme och förbränningen är ren.

Se till att inte förbrän ningen förhindras genom för knapp tillgång på förbrän ningsluft. Du reglerar tillgången på förbränningsluft med hur mycket asklådan är öppen.

Veden upprätt Öppna rökkanalens avstängningsspjäll Öppna asklådans lock Använd tändved Veden vågrätt Vrid tändspjället i öppet läge Tänd ovanpå när veden lagts in vågrätt Stäng tändspjället när veden fattat eld

Obs! Tändspjället ska endast vara öppet medan veden fattar eld. Att hålla tändspjället öppet en längre tid under eldningen kan höja temperaturen i rökkanalen så mycket att den blir för het och skadas eller att det uppstår risk för eldsvåda.

e. Lägga i ved

Vi rekommenderar att du fyller på ved när minst hälften av klabbarna har brunnit och du ännu tydligt ser små lågor. Att fylla på senare, när det glöder och lågorna redan har falnat, kan leda till att elden flammar upp för mycket och förbränningen inte är ren.

1. Stäng asklådan medan du fyller på ved.

2. Det lönar sig att öppna tändspjället en stund. 3. Öppna eldstadsluckan långsamt. Det förhindrar fly gaska från att virvla in i rummet. Om det är under tryck i rummet kan det komma in rök. 3a. Dra vid behov glöden med en kolkrok till rostrets kanter så att det finns plats att fylla på ny ved. Fyll på följande omgång ved. Placera klabbarna upprätt mot bakväggen, gärna med barken mot väggen. 3b. Eldar du med klabbarna vågrätt placerar du de nya klabbarna luftigt och omlott.

4. Stäng eldstadsluckorna när du lagt in veden. 5. Öppna igen askluckan på glänt.

6. Stäng tändspjället.

Undvik att onödigt röra om i elden medan det brinner. Du kan justera hur snabbt det brinner med hjälp av vedklabbarnas storlek. Det avgörande vid förbränningen är ytan, inte volymen.

Under eldningen och ännu efteråt är eldstaden het både inuti och på ytan. Ytskiktet uppnår sin temperaturtopp först några timmar efter att du slutat elda. Därför är det viktigt att följa anvisningarna, så att eldstaden inte blir för het. Eldstaden får inte eldas så het att man inte kan ta på den med handen.

Genom att reglera askluckan (2 - 5 cm springa) kan du se till att det brinner så jämnt som möjligt. Brand med lågor kräver mer luft, glödbrand mindre. Om lågorna slår upp ända in i eldstadens rökkanaler minskar du på springan i askluckan.

Frontluckan är brännande het under eldning och däref ter.

HJÄLPMEDEL SKA OVILLKORLIGEN ANVÄNDAS

när frontluckan öppnas. Det är absolut förbjudet att röra handtaget eller luckans yta med bara händer. Lämna inte små barn eller sällskapsdjur nära den heta luckan.

f. Avsluta eldningen

När den sista omgången ved har brunnit ner till glöd, minskar du luftmängden med hjälp av askluckan. Dra glöden från kanten av rostret mot mitten. Glöden brin ner då effektivare.

g. Stänga spjällen

Det är viktigt att stänga spjället vid rätt tidpunkt. Stäng rökspjället först när du kontrollerat att alla glödande kol säkert har slocknat. Rökspjället stänger av rökkanalen, och genomflödet av luft upphör – och du eldar inte för kråkorna. Värmelagringen är effektiv och eldstaden hålls länge varm. Stänger du spjället för tidigt finns det risk för os (kolmonoxid).

Den bästa uppvärmningseffekten får man genom att elda varje dag. Undvik att bränna skräp, glansigt pap per och våt ved, och att elda med för lite drag, dvs. syre. Ineffektiv och oren förbränning medför att det bildas beck i de inre delarna av eldstaden. Becket kan fatta eld och då uppstår s.k. soteld. Soteld måste alltid anmälas till brandmyndigheterna.

LÄMNA INTE ELDSTADEN UTAN TILLSYN UNDER ELDNING.

EN ACKUMULERANDE ELDSTAD FÅR INTE ANVÄNDAS SOM ÖPPEN SPIS!

VAR VARSAM NÄR DU ANVÄNDER ELDSTADEN. STÄNG INTE RÖKSPJÄLLET I ELDSTADEN ELLER RÖKKANALEN FÖR TIDIGT, SÅ ATT DET INTE UPPSTÅR FARLIG KOLMONOXID!

Kom ihåg! Kolmonoxid är en luktfri, smakfri och färglös gas, det gäller alltså att vara försiktig!

6. Bakugn

a. Baka

1. Elda först som föreldning en full omgång ved (6-8 kg) i braseldstaden. 2. Elda en andra omgång i bakugnen.

• vrid upp bakugnens luftintag och lägg in cirka 4 kg ved och tänd på • när vedklabbarna har brunnit ner fäller du de glödan de kolen ner genom luckan till kolöppningen • vrid fast bakugnens luftintag • öppna asklådan en aning så att glöden i eldstaden kan brinna slut • när glöden svartnat stänger du luckan till kolöppning en och asklådan • stäng rökspjällen när du kontrollerat att alla glödande kol säkert har slocknat • placera en termometer i bakugnen så att du kan följa med när temperaturen är lämplig för maten du tilla gar. Värmen jämnar ut sig och stiger i bakugnen ännu en stund efter att glöden i eldstaden slocknat

Bäst uppnår och upprätthåller du baktemperaturen om ugnen ännu är varm efter eldningen dagen innan.

b. Bräsera

• elda två fulla omgångar ved i braseldstaden • när det ännu finns kvar en del glöd öppnar du luckan till kolöppningen så att temperaturen i bakugnen stiger • minska springan till asklådan så att den sista glöden brinner jämnt • när glöden svartnat stänger du rökspjället och asklå dan för att hålla kvar värmen och rätt bräseringstem peratur • stäng luckan till kolöppningen

Du kan också erhålla bräseringstemperatur om du eldar bakugnen för bakning och sedan låter den svalna något. Bäst uppnår och upprätthåller du bräseringstempera turen om ugnen ännu är varm efter eldningen dagen innan.

7. Rengöring och skötsel

a. Ytor

8. Sotning samt rengöring av eldstaden

Rengör kakel och klinkers med en fuktig duk och nor mala rengörings- och lösningsmedel för hemmabruk. Undvik att använda slipande rengöringsmedel. Det är lätt att avlägsna sot med för ändamålet avsedda rengö ringsmedel som finns i järnaffärer.

Följ alltid nationella bestämmelser när det gäller sot ning av eldstaden. Det är bra att låta proffs ta hand om sotningen, även om bestämmelserna inte skulle kräva det.

Om normal rengöring inte räcker, är det bästa sättet att rengöra kakelfogar att torrgnugga dem med fin stålull eller fint sandpapper. Riklig våtrengöring med lösnings medel leder till att smutsen sugs in i fogmassan och att fogen missfärgas.

b. Glasluckor

Sot- och eldstadsluckornas metallytor ska regelbun det rengöras med normala rengöringsmedel för hem mabruk. Specialrengöringsmedel för glasluckor finns i järnaffärer. För färgat stål gäller tillverkarens separata anvisningar.

I Finland har Inrikesministeriet utfärdat en förordning om sotning (539/2005). Enligt 22 § i räddningslagen (468/2003) ska sotningen utföras av en distriktssotare som godkänts av räddningsområdet eller av en sotare som är anställd hos denne.

Fastighetens ägare eller innehavare ska se till att eld städer och rökkanaler sotas regelbundet.

Eldstäder inklusive rökkanaler i stadigvarande bostad ska sotas en gång per år. Eldstäder inklusive rök- och anslutningskanaler i privat fritidsbostad jämte bastu ska sotas en gång vart tredje år. Eldstäder inklusive rök kanaler i fritidsbostad jämte bastu i regelbundet bruk, som är avsedd för annat än privat bruk, ska sotas med ett års intervaller. Sotningen ska utföras under den tid som fritidsbostaden främst används.

c. Rengöra asklådan

Asklådan ska tömmas ofta så att askan inte förhindrar ersättningsluft att komma in i eldstaden. Askan ska fö ras ut till ett härför avsett kärl tillverkat i icke brännbart material. Töm asklådan först då askan svalnat. Kom ihåg att det kan finnas heta kol bland askan ännu ett dygn efter eldningen. Träaska är miljövänligt och bra för jordförbättring. Lägg inte aska i komposten. Askan kan också användas som gödsel.

Eldstaden ska ovillkorligen vara kall när den rengörs. Vi rekommenderar att du ber sotaren rengöra eldstaden i anslutning till sotningen. Samtidigt kontrollerar sotaren eldstädernas och rökkanalernas skyddsavstånd samt att stegar och sotställningar är i skick. Sotaren anmäler eventuella fel och brister till fastighetens ägare eller innehavare. Kontrollera att sotluckor och askkärl säkert är korrekt tillbakasatta efter sotningen. Stäng sotluckorna. Det är bra att låta en sotare kontrollera eldstaden och anslutnings- och rökkanaler om eldstaden har varit ur bruk en längre tid.

Tillverkaren ansvarar inte för ändringar i eller tillägg till konstruktioner, som utförts utan auktorisation eller tillstånd. Ändringar och tillägg kan hindra att rökgaserna cirkulerar rätt och medföra fara. Om det uppstår behov av repa ration i eldstadens konstruktioner ska en av Uuni sepät auktoriserad montör kontaktas. Endast extrautrustning och reservdelar som monterats av Uunisepäts montör får användas.

9. Säkerhet

Var alltid noggrann när du hanterar levande eld.

Brand- och kolmonoxidvarnare är nödvändiga i varje hem, likaså brandfilt.

Kontakta alltid omedelbart brandmyndigheterna vid eldsvåda.

Eldstadsluckornas metalldelar och glas blir heta under eldningen. Undvik direkt hudkontakt genom att använda skyddshandskar eller verktyg för att öppna luckan.

Lämna inte eldstaden obevakad under eldning. SE TILL ATT ELDSTADEN ÄR I GOTT SKICK – DÅ VÄRMER DEN ÄNNU KOMMANDE GENERATIONER!

10. Åtgärder vid sotbrand

Orsaken till sotbränder är sprickor i eldstäder och rök kanaler samt sotbildning. Felaktiga eldstäder och rökkanaler kan orsaka sotbrän der. Orsaker till skador kan vara ålder, felaktig använd ning eller byggfel. Rökkanalens nedre del måste klara höga temperaturer och den övre delen frost och väder. En kall skorsten kan spricka också av alltför snabb och kraftig eldning. Detta bör beaktas i sommarstugor vin tertid. Rökkanalens inre måste motstå kraftig kemisk belast ning. Alla rökgaser innehåller också vattenånga som kan göra skorstenen fuktig när den kondenserar. En fuktig skorsten skadas lätt vid frysning. En fuktig skor sten ger sämre drag eftersom rökgasernas temperatur sjunker snabbare och sotavlagringen ökar. Det finns alltid en risk för sotbrand eftersom det vid eldning med ved också bildas vattenånga, tjär- och sotämnen samt syra. Om veden brinner bra och under rätt förhållanden samlas det aska och kol i eldstaden och skorstenen. Om det är dåligt drag i rökkanalen och dess inneryta är kallare än +70 °C kan det bildas ett tjockt lager brännbara ämnen, fuktig sot, på dess innerväggar. När det torkar bildas mycket brandfarligt blanksot. Heta brandgaser eller en lämplig gnista kan starta en brand i blanksotlagret. Det brinnande blanksotet höjer snabbt temperaturen i eldstaden och rökkanalen till 700–1400 °C.

1. Sotbrand ska alltid anmälas till brandkåren. 2. Man ska inte försöka släcka sotbrand själv.

3. Om sotbranden upptäcks i begynnelsefasen kan den begränsas genom att stänga sot- och frontluckorna i eldstaden samt rökgasspjäll om sådant finns. 4. Efter en sotbrand måste sotaren kontrollera såväl eldstaden som rökkanalen innan nästa eldning.

Sotbrand kan förhindras genom följande åtgärder:

1. Kontrollera eldstadens och rökkanalens skick regel bundet, alla sprickor ska kontrolleras av yrkesman samt lagas i tid. 2. Torr ved och tillräckligt drag är det bästa för att hålla rökkanalen i skick. Mest sot i rökkanalen bildas ge nom bränning av skräp. 3. Rökkanalen ska också sotas regelbundet.