Transcript Apelgren är ny klubbambassadör

Apelgren är ny
klubbambassadör
Göteborgsgirot • Hummels historia • Uffe Köhl
Bobby
Warshaw
-
Richard Ekunde
Nr 2 • 2014
Supporterklubben Makrillarna
Officiell medlemstidning
Sedan 1962
3 SÄTT ATT STÖDJA GAIS!
600:-
500:-
KÖP JUBILEUMSKOLLEKTION!
Finns för försäljning på Gaisgården. Kollektionen finns endast i en begränsad upplaga.
Produkterna säljs via GAIS officiellt och 100 % av pengarna tillfaller GAIS.
BLI EN VINNARE!
BLI PRENUMERANT
OCH STÖD GAIS!
Gå in på www.bingolotto.se/gais alternativt
ring och anmäl ditt intresse på 0771- 440 440.
Innehåll
Makrillen 2 2014
3
Redaktören har ordet
4
Peter Apelgren
är ny klubbambassadör
7
Joakim Larsson
är grön och grönsvart
6
Gustaf Landströms
röda tråd i livet
7SOM-institutet
har undersökt fotbolls
supportrar och politik
2
GRÄSROTEN
Anmäl din favoritförening hos din Svenskaspel
återförsäljare och pengar tillfaller GAIS varje
gång du spelar med ditt spelkort.
8
Richard Ekunde
tillbaka i GAIS
18 Lundgren om girot
som växer och utvecklas
Omslagsbild:
Nye klubbambassadören Peter
Apelgren framför Hjalmar Branting10 Bobby Warshaw
20 120 grönsvarta år
statyn på Olof Palmes plats i
GÖ
T E B O R GS AT L E T & I D R O
T T S S Ä L L S KA P
om fotboll på
båda
i bilder
Göteborg. Apelgren drog storpublik
L A Bsidor
Atlanten
GAM
ORÅSV
Ä G E N 7 5 , 4 1 2 7 6 G Ö T E B O R G . T E L E F O N 0 3 1- 4 0 3 6 9 0 . W W W.G A I S .S
E sitt första maj-tal i hemstaden
vid
22 Uffe Köhl
Stenungssund.
i serien “Var blev de av?”
12 Tomas Andersson
svarar om läget i klubben
24 Bengt Larsson
har lämnat oss
14 Hummel
– en 90-årig historia
16 Panelen
svarar om säsongen
17 En fondvägg av stolthet
finns på Gaisgården
Foto: Tony Balogh.
24 Rapport från årsmöten
i GAIS och Makrillarna
27 Souvenirer
28 Makrillfonden
makrillarna.com
redaktören har ordet
Vårt engagemang
har konkurrens
av allt möjligt
Med jämna mellanrum blossar debatten
upp på gais.nu om vår publik men också
andras. Någon skribent anmärkte på att
engelsmännen på hans jobb fascinerades
över hur mycket tid som svenska fans
lägger ned på att diskutera publiksiffror.
Kanske har det att göra med att vi jämför oss
med hur det är i andra fotbollsländer.
Ta Tyskland där det inte är ovanligt med
40 000 eller till och med 50 000 i 2. Bundesliga
för lag som knappt har vunnit knappt vunnit
någon titel – om ens alls.
Utan att darra på manschetten kan jag,
som inflyttad till Göteborg, säga följande:
031-området är så långtifrån att vara en fotbollens huvudstad som man kan vara. Sorry, men
så är det!
IFK må ha tillbringat varje år i allsvenskan
sedan 1977 men publikt landar man nästan
alltid på ett snitt kring 10 000-15 000. Det är
bra men med tanke på stadens storlek och
antalet människor som säger sig vara blåvita, så
har klubben en bit kvar.
BK Häcken må spela allsvenskans mest attraktiva fotboll men flytten till Gamla Ullevi, nu
när Rambergsvallen byggs om, har inte gynnat
klubben. Eller rättare sagt: bra fotboll som ett
sätt att locka publik har aldrig varit, är inte och
kommer aldrig att bli ett säljande argument.
Öis spelar i division 1 södra och har helt klart
respektabla siffror för den nivån. Cirka 2 500 i
premiären var riktigt bra. Men här underpresterar laget rent sportsligt.
För vårt kära GAIS är diskussionen kring
detta att vi tror oss vara befolkningens lag
något som fascinerar.
Tidningsinfo
& redaktion
Redaktör
Tony Balogh
[email protected]
Biträdande redaktör
Tor Berggren Torell
[email protected]
Ansvarig utgivare
Björn Roslöv
Omslagsbild
Tony Balogh
makrillarna.com
För egen del har jag svårt att förstå hur vi
kunde ha 8 100 i seriefinalen mot Ljungskile år
2003 och sedan 12 000 i kvalet mot Mjällby och
hyggliga siffror i superettan 2004 och 2005 och
bra i allsvenskan 2006…för att sedan inte riktigt
kunna kapitalisera på detta.
Å andra sidan, hävdar jag, har inte någon av
fotbollsklubbarna i Göteborg lyckats få knas på
publiken vid något tillfälle under de senaste tio
åren och absolut inte sedan nya Gamla Ullevis
tillkomst år 2009.
Och det verkar som om den där basen
av supportrar som ser precis alla matcher
minskar i antal för varje år. Vilket i sig är
konstigt med tanke på att intresset för fotboll ju egentligen är hur stort som helst. Men
kanske bara för större turneringar, landslag
och lokala stormatcher?
Så vad beror det på? För egen del är livet
inrutat efter hur GAIS spelar. Har vi hemmamatch är det bara semester som kan få mig att
INTE se en match på Gamla Ullevi. Match med
GAIS går helt enkelt före! För mig är engagemang liktydigt med att man är på plats.
Samtidigt flockas fotbollsfansen till TV-soffor
och sportbarer när det vankas stormatcher, så
det finns ju bevisligen ett intresse.
För egen del är GAIS hemmamatcher heliga.
Det handlar om femton gånger per år. Så betungande är det inte.
Min uppmaning är därför enkel: gå och se
GAIS matcher!
Tony Balogh
Redaktör
Redaktion och övriga
medarbetare
Jan-Ove Andersson, Pär Jonasson,
Carin Linnér, Ingemar Mann
Bilder och illustrationer
Tony Balogh, Claes Hillén, Line
Skaugrud Landevik, Heinz Martini
och Catharina Fyrberg.
Redigering och layout
PVZ Produktion
Per Zetterqvist
[email protected]
Tryck
JOMA Grafisk Produktion AB
“031-området är så långtifrån
att vara en fotbollens
huvudstad som man kan vara.
Sorry, men så är det!”
Tre publikbilder från superettan 2014.
1. Sittplatspubliken nedanför Sektion
23 på Gamla Ullevi njuter av vårsolen i
premiärmatchen mot Gif Sundsvall.
2. Cirka 800 gaisare var på plats
på Finnvedsvallen i Värnamo för
seriepremiären mot IFK Värnamo.
3. Över 4 000 kom för att se GAIS hemma
mot Sundsvall.
Styrelse Makrillarna
Heinz Martini (ordförande)
Ingemar Mann
(förste vice ordförande)
Jan-Ove Andersson
(andre vice ordförande)
Ragnvald Eliasson (kassör)
Tor Berggren Torell (sekreterare)
Anette Magnusson (ledamot)
Tobias Grahn (ledamot)
Tommy Levin (suppleant)
Nadja Häggström (suppleant)
Philip Morsten (suppleant)
Johan Morsten (suppleant)
Owe Jonsson (hedersordförande)
Tony Balogh (adjungerad)
Utebliven Tidning
[email protected]
Hemsida
www.makrillen.com
Makrillarna Plusgiro
62 35 45-1
Makrillfonden Plusgiro
50 08 60-2
Makrillen har sedan starten
1962 varit ett medlemsmagasin för
GAIS supporterklubb Makrillarna.
Åsikterna inte nödvändigtvis
supporterklubbens
(eller GAIS) officiella.
3
Peter Apelgren i närheten
av Järntorget i Göteborg
fångad en solig dag i slutet
av april månad. Han är ny
klubbambassadör för GAIS
och det dessutom under
jubileumsåret 2014. Han gör
därmed en illuster skara
grönsvarta människor sällskap
i form av förre utrikesministern
Jan Eliasson
(2009), popsångaren Håkan
Hellström (2010) och komikern
Per Andersson (2012).
FOTO: TONY BALOGH
”Nu måste också jag
räcka upp handen”
Text: tony Balogh
Senvåren 2014 gjorde den välkände konstnären och komikern Peter Apelgren två saker som han aldrig tidigare gjort eller
varit med om under sitt 55-åriga liv: han talade på förstamaj och han utnämndes till ny klubbambassadör för GAIS för 2014.
Men det är fotbollen vi börjar med när vi ses en
lördagseftermiddag på Lagerhuset nära Draken
vid Järntorget i Göteborg. Där ska Peter och
hans fru Anna Mannheimer senare samma dag
framföra vårens sista föreställning av ”Kids”.
På 1960-talet spelade Peter fotboll för GAIS.
– Det här var innan jag flyttade till Stenungsund. Jag var kanske sju-åtta år gammal. I GAIS
spelade jag i kanske tre år men efter flytten
spelade jag med Vallens IF. Sedan slutade jag
med fotboll och började med andra grejer, säger
Peter och skrattar.
Var du bra som fotbollsspelare?
– Jag var nog inte sämst i laget men strax under medelvärde. Jag fick vara med ändå.
Farfar i GAIS
Peter följer idag GAIS på flera olika sätt och då
inte bara via att ta del av resultaten.
– Jag har blivit uppdaterad ganska väl. Janne
Palmén är min kompis. Han har berättat hur det
går för laget och hur allt ligger till, säger Peter
som har många andra grönsvarta kompisar som
brinner i sitt engagemang.
4
– Som exempelvis Håkan Hellström. Det finns
några urgaisare som jag har runt omkring mig.
Och min farfar Morgan Appelgren spelade ju i
GAIS för många år sedan, säger Peter.
Vilket ju är alldeles riktigt för Morgan Appelgren (notera skillnaden i hur efternamnen
stavas) gjorde ofredssäsongen 1943/44 sammanlagt åtta matcher och ett mål i det GAIS som
visserligen bara vann fem gånger och kryssade
lika många gånger, men som ändå kom på en
åttondeplats i den allsvenska som då bestod
av tolv lag.
Placeringen var trots allt väsentlig med
tanke på att GAIS den 11 mars 1944 firade klubbens 50-årsjubileum.
– Det var ganska mycket fotboll där hemma.
Farsan (Kenneth) spelade i juniorlandslaget
och då var han ruskigt bra. Fast då representerade han Lundby IF. Min bror Mats var också bra
i fotboll.
Ingen betänketid
Men det här ska inte bara handla om fotboll
utan även om politik. På arbetarrörelsens internationella dag den 1 maj firade Peter förstamaj med att för första gången i sitt liv tala. Det
skedde dessutom på hemmaplan i Stenungsund
när Socialdemokraterna i STO-regionen firade.
Du behövde ingen betänketid för att
tacka ja?
– Nej, jag frågade bara ”vad vill ni att jag
ska prata om?”. Svaret var att jag får prata om
vad jag vill. Det är också en sorts revansch för
Apelgrens pôjk. Jag ska prata och folk ska lyssna. Men jag är ju gammal sosse. Det är kanske
idé att visa det. När folk tidigare har frågat har
jag alltid sagt att jag är socialdemokrat. När
man sedan säger det mer aktivt får man mycket
gensvar. Några är förbannade och tycker man är
en jävla idiot.
Vad är man förbannad på?
– Jag skrev en fråga igår på Twitter vad jag
tyckte om alliansen. Då svarade jag med ”vad
tycker lyktstolpen om hundarna?” Det land
vi byggt upp under så många år har långsamt
monterats ned och gjort det nästan omöjligt att
ta tillbaka. Plötsligt har vi väldigt lite av de där
fina grejerna kvar. Jag kommer ihåg hur man
kände när vi fick biblioteket i Stenungsund för
det var ju så fint!
makrillarna.com
Peter Apelgren på scen i samband med
Humorgalan på Konserthuset i Göteborg
i september 2013.
Foto: Claes Hillén.
Arbetarhem
Hur var din uppväxt?
– Min mamma var före detta hemmafru och
arbetade deltid på posten. Min styvpappa var
snickare. Vi växte upp i en sommarstuga efter
att först bland annat ha bott i Biskopsgården. Vi
ungar på gården hade nycklar runt halsen och
fick ta hand om oss själva tills någon kom hem.
Min morfar satte kakel på båtarna på varven.
Min farfar var betongare. Det här var det enda
jag visste. Och av det blir det ett arbetarhem.
När i livet förstod du att det var så?
– Om man jämför fotoalbum med min hustru
Anna (Mannheimer), så sitter hon på axlarna på
Olof Palme. Det var också ett arbetarhem, men
långt från våra bilder. Hos oss spelade de kort
och drack grogg i ganska sjaviga lägenheter.
Hon bodde i stora våningar och vi i en etta på
Landala. Vi badade i balja och hade dass på innergården. Ibland fick man planka in på andra
gårdar för man var så skitnödig ha ha!
Hur kom de politiska värderingarna in
i ditt liv?
– I min familj har vi haft en fördomsfri syn på
folk. Från mitt hem var jag van vid att alla skulle
vara med. Det var först när man blev äldre som
man insåg att andra kunde tänka ”men den där
konstiga människan ska inte få vara med”. Man
började skilja på människor. I Stenungsund
fanns det mycket borgerlighet med tjänstemän
på industrierna. Efter ett tag blev det grupperingar med folk från Stenungsön med segelbåtar
och pappor med fina jobb och så var vi några
som inte hade det så. Så här var det i skolan men
också i utelivet. På den tiden vaskade man inte
precis champagne men det fanns tendenser till
snobbighet.
Räcka upp handen
Varför blir du offentlig socialdemokrat?
– Vi var några socialdemokrater som satt
makrillarna.com
och snackade – Henrik Schyffert, Alex Schulman
med flera – som jag tror har många i sin publik
som inte är socialdemokrater. Då kände jag att
nu måste också jag räcka upp handen. Anna och
jag gick med i partiet för tre år sedan. Hennes
pappa (Sören Mannheimer, tidigare tung Spolitiker i Göteborg – reds.anm) har alltid varit
på oss och sagt att vi måste göra det eftersom vi
är offentliga personer.
Är er gemensamma föreställning ”Kids”
politisk eftersom den handlar om livet?
– Den blir politisk för vår tes är denna: ska
vi sluta göra barn? Om vi alla tog en tablett där
vi inte blev fertila längre och långsamt planade
ut, städade upp och sa tack för oss – skulle vi då
göra jorden en tjänst? Den är politisk även om
den är på skoj.
Känns det mer angeläget att vara
politisk nu?
– För några år sedan gjorde jag en antirasistisk skulptur i Osby. En apa och kanin som står
intill varandra. Det blev ett jävla väsen. Apan
brändes ned. För mig var det här världens mest
harmlösa grej – det var ju två leksaker! Men när
man ser hur rasismen ökar, så tänker jag att nu
får det vara bra. Tanken på solidaritet går ju
tillbaka. Helt sjukt med tanke på att vi lever i en
upplyst tid.
”Smakar inte gott”
Vad lägger du för värdering i ordet
solidaritet?
– Omtanke. Det är inte roligt om jag har
det bra om den som sitter intill mig fryser och
hackar tänder. Det känns inte bra. Det smakar
inte gott.
Många kanske hoppades få skratta när du
talade på förstamaj?
– Men så blir det inte! Jag vill berätta hur jag
hade det när jag växte upp i Stenungsund och
utan att jag visste om vad det var. Det var en
oas. Man gick till exempel till skolsköterskan
för att kolla så pungkulorna hade ramlat ned i
påsen och skolan köpte in modellflygplan som
man sedan fick behålla. Man hjälptes åt. Och det
fixade sig.
Rekord i Stenungsund
Så hur gick det för Peter? Bra, tack!
Socialdemokraterna hade rekordmånga
deltagare i förstamajtåget – enligt uppgift cirka
750 personer – och många knôdde sig senare in
i kulturhuset Fregattens stora sal för att lyssna
på den person som många känner som konstnär och komiker men nu också som en offentlig
socialdemokrat.
Men Peter är också klubbambassadör i GAIS
och det är ytterligare en dimension av hans
person.
Fakta, Peter Apelgren
Peter Apelgren är född den 13 februari
1959 i Göteborg. Han har varit verksam som
konstnär under en lång rad av år och gjorde
en del av sin utbildning i Florens i Italien.
Han slog igenom för en större publik som
en del i det humorgäng som gjorde ”Rally”
i P3 åren 1995-2002. I ”Rally” ingick bland
annat Janne Palmén och Peters blivande fru
Anna Mannheimer.
Han har gjort flera krogshower och
föreställningar, senast med ”Kids”
tillsammans med Anna.
Han twittrar också på Twitter under namnet
Skinntrumpet där hans slogan är ”Alla
skrattade åt mig när jag sa att jag ville bli
komiker! Men nu skrattar dom inte längre!”
I skrivande stund följs han av fler än
23 000 personer.
5
“GAIS är ju ett mer proletärt lag
i Göteborg, en arbetarförening
sprungen ur Gårda.“
Hans politiska engagemang ledde in honom
på den fackliga banan. Han såg att det fanns
mycket som behövde göras bättre.
– Det är viktigt att organisera sig och att hålla
ihop, menar Gustav.
Gustav Landström är
engagerad i mycket:
fackligt i Kommunal,
politiskt i Vänsterpartiet och
fotbollsmässigt i GAIS. Här står
han på Andra Långgatan i
Göteborg iförd matchtröjan
för säsongen 2014.
Gustavs röda
tråd i livet
Text & foto: Tony Balogh.
Gaisare, fackligt aktiv spårvagnsförare och vänsterpartist. För den 27-årige
Gustav Landström hänger allt detta ihop.
Intervjun sker – lämpligt nog med tanke på
hans partitillhörighet – på en röd dag i veckan
och efter två val: valet till Europaparlamentet
och GAIS val att låta någon annan sköta tränarsysslan efter Thomas Askebrand.
Hur ser din summering ut av säsongen så
här långt?
– Det är en ganska bra trupp, det får jag ändå
säga. Vi har flera äldre men också yngre spelare
som har erfarenhet av att spela mot allsvenskt
motstånd. Jag tycker därför att vi borde kunna
prestera bättre än att vi ligger där vi nu ligger i
tabellen, säger Gustav.
– Det känns ju som att det var rätt nyss som
man var i den här situationen. Det var två år
sedan. Men vi ska inte ligga där vi ligger nu. Vi
borde kunna vara med längre upp.
Socialt umgänge
Gustav är född och uppvuxen i ett nedre medelklasshem i en villa strax utanför Borås men
flyttade till Göteborg 2006.
– En stor del av mitt sociala liv fanns i Göteborg. Jag hade börjat gå på GAIS sommaren mellan högstadiet och gymnasiet, säger Gustav som
sett blott tre matcher med Elfsborg där GAIS
inte varit det andra laget.
Han följde GAIS på hemsidor på nätet och
lyssnade på GAIS-låtar, men det var sommaren
2003 som det tog fart på allvar.
6
– På tåget på väg till Ytterby träffade jag av
en slump väl valda delar av GAIS dåvarande Tifogrupp. Jag tyckte det var jävligt roligt och var
ett helt annat tryck. Jag kommer ihåg att det var
många som pratade om matchen mot Celtic som
spelats den sommaren.
Hur mycket har du sett sedan dess?
– Förra säsongen lyckades jag pricka alla
spelmatcher hemma och borta. Men det har
varit lite olika genom säsongerna. Men i princip
har jag sett alla hemmamatcher sedan 2003,
säger Gustav som alltid stått i klacken och som
har årskort på Sektion 23.
– Där finns en del av mitt sociala umgänge
som är stort och betyder mycket. Men jag har ju
också ett umgänge via min arbetsplats liksom
mitt politiska engagemang.
Fack och parti
Till vardags har Gustav ett arbete och ett uppdrag: han kör sedan hösten 2011 spårvagn på
Göteborgs Spårvägar och jobbar sedan hösten
2013 fackligt för Kommunal två dagar i veckan.
– Eftersom jag jobbar fackligt har jag ingen
fast placering på en särskild station som Gårda,
Stampen eller Majorna. Förr var man placerad
på en speciell linje men nu ska man kunna köra
alla vagnar och på alla linjer, säger Gustav som
tillfogar att ”det är bra jobb med bra kollegor
men man skulle ju kunna ha bättre betalt”.
Hur växte ditt politiska engagemang fram?
– Det kommer hemifrån. Mina föräldrar
var aldrig aktiva i Vänsterpartiet, men de har
alltid haft klara vänstersympatier. Men det var
mycket som hände på 90-talet: Hessmarschen
i Trollhättan, mordet på John Hron. Hela den
vågen av rasism och fascism präglade min uppväxt. När jag var 15 år hittade jag Vänsterpartiets ungdomsförbund. Jag dit och gick aldrig
hem igen. Mycket av min kunskap kommer ifrån
mitt politiska engagemang, säger Gustav som i
sitt parti orienterar sig mer vänsterut.
– I en politisk rörelse och organisation, så är
det genom samtal och att utbyta erfarenheter
som gjort att jag har fått den kunskap jag fått,
säger Gustav som är nominerad på Vänsterpartiets valsedlar till såväl riksdag som kommun.
Hur ser ditt idealsamhälle ut?
– I grund och botten är det ett samhälle som
bygger på att människor inte är underställda
någon struktur. De är fria individer som samarbetar kring den dagliga försörjningen som
exempelvis mat, kultur och teknik. Ett samhälle
där människor möts på lika villkor. Ett samhälle
där demokrati inte enbart är passivt tyckande
utan att man mer deltar. Från var och en efter
förmåga och åt var och en efter behov.
Proletärt lag
Uppfattar du GAIS generellt som en
förening som står mer till vänster än
höger? Eller härbärgerar man alla politiska
åsikter?
– Jag skulle snarare säga att man härbärgerar
”extremister” – i alla fall i den aktiva klackkärnan. Men GAIS är ju ett mer proletärt lag
i Göteborg, en arbetarförening sprungen ur
Gårda, säger Gustav.
Finns det därmed en röd tråd i ditt liv:
ditt arbete, ditt politiska engagemang
och ditt lag?
– Det är klart att det gör, det vore ju väldigt
konstigt annars. Man är ju en och samma människa. Men det är olika sfärer i mitt sociala liv.
Det är inte vattentäta skott men det är inte alltid
som de går in i varandra. Det kan vara svårt ibland när man ska ha kalas för man vet inte vilka
man ska bjuda.
Vilket hade blivit det roligaste om det var
till ditt 30-årskalas?
– Då skulle jag nog bjuda alla men festandet
med GAIS är väldigt roligt, i synnerhet om man
har vunnit matcher. Men vill jag ha ett samtal
kanske jag pratar mer med mina politiska vänner för de känner jag bättre.
makrillarna.com
“GAIS har en tillåtande kultur”
Text: Tony Balogh. Foto:???
När den miljöpartistiske regionpolitikern Joakim Larsson flyttade till Göteborg, så skulle
han välja ett lag att hålla på. Efter moget övervägande blev det GAIS och det av flera skäl.
Den 25-årige Joakim Larsson är född och uppvuxen i bandymekkat Ljusdal i Hälsingland och
håller självfallet på Ljusdal i bandy.
– Men sedan är det långt bort om man vill
hålla på ett allsvenskt lag i fotboll. Till Gävle
(och Gefle) och (Gif) Sundsvall är det ändå 1015 mil, säger Joakim som vid 17 års ålder flyttade till Göteborg med sin dåvarande partner
för att bland annat studera.
– Då tyckte man ju att det skulle bli härligt
med Göteborg för det fanns ju så många fotbollslag som man kunde hålla på, säger Joakim
som gick empiriskt till väga.
– Jag funderade en himla massa. Med GAIS
var det så väldigt mycket som klaffade för
mig. Det var kulturen, kämparandan och att
supportrarna stöttade sitt lag även om det gick
dåligt. GAIS var helt enkelt ett lag som passade min personlighet väldigt väl. GAIS har en
tillåtande kultur, säger Joakim som håller
med om att gaisare är individer som gärna får
sticka ut åt alla håll och kanter bara man
håller på GAIS.
– Jag brukar säga att IFK är ungefär som
sossarna: de är störst, det är ett enkelt val och
de kan passa alla.
Proffspolitiker
Förutom studier och arbete för bland annat RFSL
(Riksförbundet För Sexuellt Likaberättigande)
har Joakim också under en lång rad av år varit
engagerad i Miljöpartiet.
I samband med valet 2010 valdes han in i
regionfullmäktige för Västra Götaland – den
församling som styr flera regionala frågor – och
där är Joakim just nu förste vice ordförande
vilket ungefär motsvarar uppdraget som en av
talmännen i riksdagen.
Om han är 25 år idag år 2014, så var han ännu
yngre då när han valdes till förste vice ordförande.
Han har med andra ord haft politik som arvoderat uppdrag i snart fyra års tid.
– Jag står med som förstanamn på Miljöpartiets valsedel till regionfullmäktige i det
kommande valet, säger Joakim som dessutom
är ordförande för Kungälvs och Frölundas
sjukhus samt ordförande för Miljöpartiet i
Västra Götaland.
– Jag har inte riktigt bestämt mig för
“Det var
om jag ska gå med
kulturen,
partiet eller med GAIS
kämparandan
i West Pride-paraden.
och att
Men det blir nog parsupportrarna
tiet samtidigt som jag
tycker att det GAIS gör
stöttade sitt
är väldigt, väldigt bra,
lag även
säger Joakim som syftar
om det gick
på den HBTQ-festival
dåligt. “
som hölls i Göteborg i
månadsskiftet maj-juni.
Skriker i klacken
Han försöker se så många hemmamatcher som
det bara går under en säsong, men ibland är
det inte möjligt på grund av möten, träffar och
sammanträden.
– Det blir också många resor och man har ju
sett flera matcher med GAIS på otroligt många
O´Learys runt om i Sverige och då som ensam
supporter. ”Hur fan har du hittat?” är den fråga
jag då fått, ha ha!
När han väl är på Gamla Ullevi, så väljer han
plats beroende på vilken form han befinner sig i.
I skrivande stund var den senaste matchen som
Joakim såg på plats Östersund (1-3) och det var
dagen efter valet till Europaparlamentet.
Valet var som bekant en stor framgång för
Miljöpartiet och Joakim medger skrattande att
resultatet firades rätt rejält. Därför fick det bli
sittplats på västra läktaren.
– Men jag väljer ju alltid annars att hellre att
stå i klacken och skrika!
Joakim Larsson (MP)
Andra grönsvarta Politiker
Listan nedan är med all säkerhet
inte komplett men här är andra
grönsvarta politiker.
Socialdemokraterna:
Förre utrikesministern Jan Eliasson.
Vänsterpartiet: Nuvarande partiledaren
Jonas Sjöstedt samt partiets tidigare
ekonomiske talesman Johan Lönnroth.
Folkpartiet Liberalerna:
EU-kommissionären Cecilia Malmström,
regionrådet Jonas
Andersson
i Västra Götalandsregionen samt
regionfullmäktigeledamoten Ulrik
Hammar (bilden) – den
senare bär nästan alltid
såväl partinål som GAIS
klubbnål på sin kavaj.
Vetenskap bakom supportrar och politik
Text: Tony Balogh
Står en gaisare generellt sett mer till vänster på den politiska skalan?
Svaret på den frågan är ”ja” – åtminstone om man ska ta vetenskapen till hjälp.
Vid Göteborgs universitet finns SOM-institutet
där SOM är de tre initialerna för samhälle, opinion och medier.
Institutet undersöker med jämna mellanrum
vad människor tycker och tänker om en rad saker där politiska frågor är av stort intresse men
där också andra frågor tas upp.
Lennart Nilsson och Anders Widfeldt har
publicerat rapporter där man bland annat har
frågat göteborgarna vilket som är deras favoritlag i fotboll och i ett fall kopplat samman detta
med vilket politiskt parti som man röstar på.
En sådan heter ”Lagen och dess supportrar”
och kom 2002 som en del av den större rapporten ”Flernivådemokrati i förändring”.
makrillarna.com
För den som vill läsa mer ingående går det
alldeles utmärkt att ladda ned rapporterna i sin
helhet via SOM-institutets hemsida, men så här
står i en sorts sammanfattning.
”Bland de olika partiernas väljare är Blåvitt
något starkare bland S-sympatisörer. GAIS har
sitt största stöd bland vänsterpartister och socialdemokrater medan Öis är starkast bland de
borgerliga” skriver duon i sin rapport.
När det gäller yrkesgrupper hittar man, enligt Widfeldt och Nilssons undersökning, många
blåvita hos alla grupper medan ”gaisarna har
flest anhängare bland arbetare och tjänstemän
medan Öis har störst stöd bland högre tjänstemän/akademiker och företagare”.
Undersökningen
av
“GAIS har
vilket fotbollslag som
sitt största
göteborgare och västsvenstöd bland
skar håller på har gjorts vänsterpartister
1994, 1997 och 2000 men
och socialinte sedan dess.
demokrater”
En ny undersökning
hade sannolikt fler svarsvariabler och då inte minst fler partier att ta
hänsyn till. Kanske hade Miljöpartiet tagit en
annan plats liksom Sverigedemokraterna och,
med tanke på resultatet i valet till Europaparlamentet, Feministiskt Initiativ.
Men det senare är ingen vetenskap – det är
spekulationer.
7
När Richard Ekunde
värvades av GAIS
från Åtvidabergs FF
betydde det också att
Djurgårdens IF, som hade
lånat ut Richard, inte vill
kontraktera honom. Flera
spelare i GAIS tyckte det
var märkligt agerat av Dif
med tanke på att Ekunde
per omgående visade
sig vara en back med
extraordinära kvaliteter
som fotbollsspelare.
Han är redan nu en av 2014 års skarpaste profiler i GAIS:
Ásgeir Börkur Ásgeirsson.
”Det ska göra lite ont att möta mej”
Text: carin linnér. Foto: Line Skaugrud Landevik.
– GAIS är min klubb. Det är laget i mitt hjärta.
– Och våra fans är fantastiska. Går det bra är de där. Går det dåligt är de också där.
Man vill så gärna ge dem något tillbaka, göra dem glada!
En “gammal” hjälte - Richard Ntomba
Ekunde, 31, är tillbaka i GAIS efter ett trist år i
norska Viking Stavanger.
– Det blev inte som jag hoppats. Men jag
förstår varför. Laget bara vann och vann,
och i det läget vill ingen tränare göra några
förändringar. Så varken jag eller de andra nya
spelarna fick särskilt mycket speltid. Jag har ju
alltid fått spela mycket tidigare och förväntade
mig samma sak i Norge. Man vill ju vara med på
planen och kämpa, men det blev inte så.
– Annars var det inget fel på Stavanger.
Klimatet är ungefär som i Göteborg, städerna
är lite lika och jag kom bra överens med både
tränaren och lagkamraterna. Men det var ju
rätt ensamt.
8
Gillar Majorna
Familjen – sonen Kevin, 11, döttrarna Gracia, snart 7, och Bericha, 9 månader, och deras
mamma Beatrice, som precis som Richard kommer från Kongo – var hela tiden kvar i Majorna i
Göteborg. Nu har de fått hem pappa igen.
– Jag gillar Majorna. Det är ett lugnt ställe
att bo på.
Men när Richard först kom till Sverige som
19-åring var det till Stockholm. Djurgården
hade ett samarbete med Richards klubb Kinshasa City och tillsammans med Makondele,
Bapupa och Memba värvades han hit.
– Jag kom en lördag i december. Dagen innan
första träningen började det snöa. Jag hade bara
sett snö på bild förut och kunde inte fatta hur
jag skulle kunna träna i den. Jag kunde ju inte
ens röra fötterna när det var så kallt, skrattar
han.
Nu har han inte längre några problem med
snö – men inte ens norrmännen lyckades få
honom att prova på skidåkning. När jag frågar
om det får jag bara ett gapskratt till svar.
Svensk kultur
Men för övrigt tycker han själv att han anpassat sig bra till den svenska kulturen.
– Det måste man, det är jätteviktigt, annars
skulle det bli tråkigt att vara här. Men jag vet
hur det funkar här nu, jag KAN ta en kölapp och
ställa mig och vänta, säger han med ett leende.
makrillarna.com
Richard pratar fantastiskt bra svenska. Ett
halvårs SFI-studier och mycket snack med
kompisar är förklaringen.
– Men det är inget lätt språk. Grammatiken är
svår och jag VILL så gärna att det ska låta perfekt.
Det han saknar mest från Kongo är sin familj,
mamma, pappa och åtta syskon. En bror har just
börjat arbeta som läkare i Paris, men de övriga
bor kvar i Kinshasa. Richard försöker hälsa på
dem en gång varje år och han skickar regelbundet hem pengar till dem.
– Min pappa försörjde oss alla så länge han
orkade, men nu är det jag som gör det. Det är
tufft, men det går, berättar han.
Vad tror du, blir det Kongo eller Sverige
efter fotbollen?
– Min plan är att jobba med något liknande
det som gjorde att jag kom hit, alltså leta rätt
på unga, afrikanska fotbollstalanger och hjälpa
dem att komma till klubbar i Europa. Så det blir
nog båda länderna.
Mycket muskler
Efter Djurgården hamnade Richard Ekunde
i Åtvidaberg och kom sedan till GAIS 2006.
Vid ett tillfälle fick han ett konkret anbud från
Bröndby, men det sprack på grund av en skada.
Han har spelat några landslagsmatcher för
Kongo och jag har hört andra spelare beskriva
honom som en “betongvägg”.
– Är man back måste man antingen vara väldigt lång eller väldigt stark. Jag är bara 176 cm,
så jag har tränat mig till mycket muskler. Det
ska göra lite ont att möta mej. När jag är i god
form är jag inte lätt att komma förbi.
Styrkan, snabbheten och brytningssäkerheten
är vad han själv pekar ut
som sina bästa fotbollsegenskaper.
– Sen får jag passa
bollen vidare till någon
som kan göra något bra
med den, ler han.
Den svåraste spelare
han mött är Drogba, i
en landskamp mellan
Kongo och Elfenbenskusten. Bland svenska
spelare plockar han
fram den före detta
Häckenoch
MFFspelaren Daniel Larsson.
– Han är så otroligt
snabb! Men vi mötte MFF
på Ullevi – och jag vann!
Wanderson är, inte
oväntat, den medspelare
han sätter främst.
– Han gjorde alltid något bra med bollen.
Han gjorde min uppgift så mycket lättare,
förklarar han.
Olyckligt år
Vi måste ju också prata om det olyckliga
GAIS-året 2012, som ju fick Richard Ekunde att
dra västerut.
– Det var väldigt jobbigt och tråkigt. Och det
laget vi hade borde verkligen inte ha hamnat
där. Men jag kände att jag behövde något nytt
efter det och självklart handlade det en del om
lönen också. Men jag hade många bra snack med
folk i GAIS, så det fanns absolut ingen bitterhet.
– När jag beslutat mig för Norge kände jag
mig mest ledsen att lämna GAIS-supportrarna.
Men sådan är fotbollen, man kan inte alltid styra.
Men det var ändå fotbollslivet han drömde om
redan när han var liten, att bli proffs, att spela i
landslaget. Som många afrikanska spelare är han
djupt troende och ber då och då till Gud.
– Jag vet att han finns och att det är han som
gjort att min dröm gick i uppfyllelse.
Och nu har många gaisares dröm också gått i
uppfyllelse – Ekunde är tillbaka.
– Jag ville till Sverige igen och hade anbud
från några klubbar, men jag ville först kolla med
GAIS och det ångrar jag inte.
– Det känns riktigt bra att vara tillbaka!
ETT AV SVERIGES STÖRSTA
ÖVERSKOTTSLAGER
Nätauktion • Fordon & Maskiner
Varuhus • Webshop
www.kvibergsoverskott.se
makrillarna.com
9
Tror du att du kommer få någon stor nytta
av din examen efter fotbollskarriären?
– Alltså… Nej. Självklart har jag lärt mig saker
men… Nej.
Du skriver en del nuförtiden. Det har alltså
inte med statsvetenskap att göra?
– Nej, så här är det: dagen före MLS säsongsstart publicerade deadspin.com, som är
kända för att nedvärdera MLS och att vara väldigt euro-centrisk, en artikel som bara var elak
mot MLS. Jag har en vän som är skribent där,
så jag skickade ett sms till honom och klagade:
”den där artikeln var usel.” Han svarade och
skrev ”okej, då du kan få skriva ett svar.” Så jag
satte mig ner och skrev ihop något samma kväll
och fick det publicerat. Jag hade redan skrivit
korta artiklar i lokaltidningen i Harrisburg, så
folket på Deadspin visste att jag kunde skriva.
GAIS har tidigare
haft engelsktalande
i a-laget men med
Bobby Warshaw
uppstår en ny
dimension då han
är amerikansk
medborgare. Bobby
spelade hösten
2013 för Ängeholms
FF i superettan
och representerar
i år GAIS. Hans
första tävlingsmål
för GAIS var
cupmatchen borta
mot Helsingborgs IF
och hans andra var
segermålet hemma
mot Sirius.
Småstadskillen som
prioriterade studierna
Text: tor berggren torell. Foto: Line Skaugrud Landevik.
På planen har Bobby Warshaw visat vad han kan.
Men vem är han och varifrån kommer han – GAIS förste amerikan?
Du växte upp i Mechanicsburg i delstaten
Pennsylvania. Vad är det för ställe?
– Det är en liten stad utanför delstatshuvudstaden Harrisburg, så det är mycket folk som
är tjänstemän och jobbar inne i Harrisburg. Vi
har bra skolor. Det är helt enkelt ett ställe där
föräldrar vill uppfostra sina barn.
Spelade du mycket fotboll när du var yngre?
– Min pappa var en av få fotbollssupportrar i
USA på den tiden. Han har berättat om hur han
spelade med spelare från hela världen. Jag och
mina två äldre bröder spelade mycket. Eftersom
de var större, så var jag tvungen att tuffa till mig
lite för att kunna hänga med. Det hjälpte mig
som fotbollsspelare.
Höll du på med några andra sporter?
– Jag spelade både basket och baseboll fram
tills jag blev tonåring. Det hade varit kul att
fortsätta hålla på med allt samtidigt och längre,
men när jag lade så mycket tid på fotbollen så
blev det naturligt att sluta med det andra.
Och till slut hamnade du på college…
– Ja, på Stanford på västkusten. Min mamma
var lärare. Oavsett hur mycket jag älskade fotboll, så tyckte hon alltid att jag skulle prioritera
min utbildning. Stanford gav mig den bästa möjligheten att kombinera studierna med fotbollen.
10
Vi svenskar kanske känner till att man
verkligen lever för amerikansk fotboll
i Texas och självklart finns det mer
sportkultur i USA. På vilka skolor bryr man
sig om soccer till den graden?
– Maryland, Indiana, UCLA, Akron och för
den delen också Stanford. Det hade säkert varit
kul att spela för något av de andra universiteten,
men Stanford var ändå ett lätt val just tack vare
de akademiska förutsättningarna.
Hur gick studierna?
– Jag studerade statsvetenskap. Jag, som
bara var en småstadskille, hade inte funderat
så mycket över att bli proffs. Självklart hade jag
drömt om det men inte mer än så. På college
var det folk som trodde på mig. Jag fick rådet
att trots allt överväga en proffskarriär. Eftersom
draften till MLS sker i januari och läsåret inte
slutar förrän i maj, så är det inte många draftade
killar som tar sin examen. När jag spelade med
FC Dallas i MLS var det bara två killar av 30
som hade hunnit med det. Så jag fick rådet att
klämma in så många kurser jag bara kunde under höstterminen innan draften och lyckades ta
min examen tack vare det. Jag ville egentligen
studera något med miljö eller energi, men det
var omöjligt att få in det under så kort tid.
Tänker du på livet efter karriären? Tror
du att du kommer att fortsätta hålla på
med fotbollen på något sätt, kanske som
skribent?
– Jag tror att alla spelare
“Jag älskar
tänker på det. Det är ändå
skrivandet,
svårt. Jag älskar skrivandet,
det är en
det är en speciell känsla att
speciell
dela sina tankar och få dem
känsla
att
granskade. Jag känner att
dela sina
jag kan skriva bra grejer om
tankar och
fotboll efter-som jag har
få dem
hållit på med fotboll hela
mitt liv. Samtidigt kan jag
granskade.”
känna att det får vara slut
med fotbollen efter min aktiva karriär, att jag
verkligen skall krama ut så mycket jag bara kan så
länge det går. För det tär på en, speciellt när man
är inne i en så jobbig period som nu. Så ibland
känner jag att jag vill pressa ut det där sista och
sedan känna att jag är färdig och att jag kan gå
vidare till något annat.
“Bättre än något du kan hitta i
Sverige”
Hur ser de idrottsliga faciliteterna ut
på Stanford?
– Det är högklassigt. Jag skulle säga att de
är bättre än något du kan hitta i Sverige. Samtidigt är det ju inte riktigt byggt för fotboll utan
snarare för amerikansk fotboll som ju både drar
in mycket mer pengar och drar mer publik på
Stanford. Det är dock riktigt fint. USA:s landslag
har förlagt sin träning innan VM i år dit.
– Det känns lite konstigt att se killar som
Clint Dempsey och Michael Bradley använda
ens gamla omklädningsrum och träningsplaner.
Hur känns säsongen på college?
– Det är snabbt. Vi spelar 20 matcher på 10
veckor från slutet av augusti till början av november. Så varje onsdag/söndag eller fredag/
söndag. Du spelar igenom skador och trötthet.
Det gäller bara att ta sig igenom allt.
Jag har sett en enda match från college,
en match om den nationella titeln med
Akron som ett av lagen. Jag blev inte alls
imponerad av kvalitén.
– Collegefotboll får ganska ofta befogad kritik för kvalitén. Akron är dock ett riktigt bra lag.
Förmodligen handlade det mycket om nervositet i matchen du såg. Det kan bli väldigt stort
resultatfokus ibland på college. Det påverkar
så klart spelstilen en del. Sedan är inte antalet
byten begränsade utan man kan om man vill
makrillarna.com
pressa hårt en hel match. Då blir det att mycket
vikt läggs vid hårt jobb och att hålla sig till
matchplanen.
Har ni haft några Stanfordspelare som gått
vidare och lyckats på proffsnivå?
– Nya Zeeländarna och för detta Premier
League-proffsen Ryan Nelsen och Simon Elliot.
Och två MLS All-Stars i Chad Marshall och Todd
Donivant är några exempel.
Om man jämför med resten av världen, så
kommer amerikanska spelare väldigt sent
in i seniorfotbollen. Gör det någon skillnad?
– Det är annorlunda nu, jag var i en av dom
sista årskullarna som kom innan proffsklubbarna började starta fotbollsakademier. Så när jag
var där så gick nästan som ville komma vidare
med fotbollen på college. Men nu spelar många
av de mest talangfulla spelarna i ett lag på en
akademi och det sker ändå några gånger per år
att de faktiskt skriver på riktiga proffskontrakt.
Sedan blir vissa av killarna utlånade till andra
ligor ändå, men det är ändå fler som kommer
in i seniorfotbollen nu än det var under på min
tid på college.
Vad händer efter draften?
– Först kommer det viktigaste: kontraktet.
Av alla som blir draftade är det kanske 20-30
stycken som faktiskt tar sig in i ett lag. Det
första kontraktet du får är då i 99 procent av
fallen ett fyraårskontrakt där du får minimilön
hela tiden, men det är inget vanligt fyrårskontrakt utan ett kontrakt på 1+1+1+1 år. Efter
det första året är det alltså option på option på
option. Så under perioden mellan säsonger kan
det ganska plötsligt komma ett besked om att
klubben inte vill utnyttja ens option och då står
man där i en ganska utsatt situation. Det är sällan som spelare i MLS skriver kontrakt som är
längre en ett år.
Varför ser systemet ut så här då?
– Det beror på var makten ligger. North
American Soccer League, där Pelé och Beckenbauer spelade under 70-talet, funkade inte för
att den blödde ekonomiskt. När MLS kom igång
så var systemet med korta kontrakt ett sätt att
spara pengar på och spelarna accepterade detta
för att ligan skulle lyckas. Efter den här säsongen
är det dags för spelarfacket att förhandla fram
ett nytt kollektivavtal med ligan och då kanske
förutsättningarna kan ändras. MLS är också
unikt på så sätt att spelarna inte skriver kontrakt med en enskild klubb utan med ligan då
ligan också är majoritetsägare av alla lag. Det
som händer efter att du skrivit på ditt kontrakt
är att du placeras i en klubb som har plats kvar
under lönetaket. Om du inte är speciell som David Beckham eller Robbie Keane, vill säga.
Kändes det som en plötslig förändring för
dig när du kom till FC Dallas?
– Det är en svår fråga. Nuförtiden kan man ju
faktiskt hålla kontakten med nära och kära på
ett väldigt bra sätt. Så nej, det kändes inte riktigt
plötsligt, men visst tar det ett tag att andas in
atmosfären. Jag hade tre lag att välja mellan när
jag skulle in i MLS. Jag kände ingen på något av
ställena, så visst var det lite svårt.
Inte en globetrotter än
Reagerade din familj på ett bra sätt när du
berättade att du skulle spela utomlands?
– De var bara glada att jag fick komma iväg
någonstans. De tyckte att jag hade varit tillräck-
makrillarna.com
ligt länge i Dallas och att det var
dags för mig att flytta vidare.
Jag tror egentligen att de hellre
hade sett att jag stannat i MLS
mest för att det är närmare, de
har ju fem-sex matcher om året
inom köravstånd. Men mina
föräldrar är underbara, de stödjer mig alltid och så även här.
Nu har du varit i Sverige ett
tag. Känner du dig någonsin
som en globetrotter?
– Nej, det gör jag inte. Jag
tycker det är kul att jag får se
världen tack vare fotbollen. När
jag fick möjligheten att välja
mellan att stanna i MLS eller att
spela utomlands var det ett lätt
beslut. Sedan hoppas och tror
jag att jag skulle våga åka om
jag fick chansen att spela i flera
delar av världen.
Blir det lättare att hitta rätt på en ny
plats med tiden?
– Nej. I Zlatans självbiografi står det något
bra om hans tid i Barcelona och om att han inte
kände igen sig själv på planen eller utanför den.
Jag tror att det ligger mycket i att man måste
hitta sin plats och sin roll i laget.
Tror du att amerikanska föräldrar har
lättare för att släppa iväg sina barn tack
vare collegesystemet?
– Det skulle kunna vara så, ja. Jag tror att
mina föräldrar blev glada och stolta över att jag
vågade ta den risken att flytta till ett helt nytt
ställe halvvägs över jorden.
“Jag ville komma till en klubb
i den situationen”
Vad visste du om GAIS innan du kom hit?
– Förra året så var jag i Göteborg och såg
GAIS möta Ängelholm. Då hade jag precis kommit över och väntade fortfarande på mitt arbetstillstånd. Jag förstod att det var en lite större
klubb, kraven är högre, och jag ville komma till
en klubb i den situationen.
Hur är GAIS status i svensk fotboll jämfört
med FC Dallas status i MLS?
– GAIS är större, ärligt talat. Om vi förlorar
en match här, så krossar vi en hel del hjärtan.
I Dallas är det också illa men inte lika mycket.
Sedan spelar vi ju i Superettan också och det är
klart att det är högre krav på oss här än om vi
hade varit i Allsvenskan, här är vi ju den största
klubben. Dallas är i den nedre tredjedelen just
nu om man tittar på prestige i MLS. Så var det
när jag var där också.
Varför är det så i Dallas?
– Tänk dig att du måste titta på ett lag nästan
helt utan affischnamn. Tänk dig sedan att du
måste ta dig till Varberg för att se varje hemmamatch. För ungefär så långt som det är till
Varberg från Göteborg är det för fansen att ta
sig till stadion. Det är svårt att skapa intresse
med de förutsättningarna.
Hur skulle du jämföra de olika stilarna som
de klubbar du spelat i haft?
– Dallas var ett väldigt snabbt lag och vi
chansade väldigt mycket. Man blev man ofta lite
utelämnad på mitten för att anfallarna gjorde
sin grej och backarna sin. Vi hade en tränare
som börjat sin karriär som coach på college, så
det var väldigt likt det jag var van vid därifrån.
Spelarna var talangfulla men det var ofta att det
saknades tanke i sättet vi spelade på.
– I Ängelholm var det verkligen så att de elva
gubbarna vi hade på planen passade ihop perfekt. Vi kunde både kontrollera matcherna tack
vare ett starkt mittfält och utmana med
individuellt skickliga
“Jag kanske inte
spelare på kanterna
är en jättebra
och längst fram. Här
dribbler och jag
i GAIS känns det som
har inte världens
att vi fortfarande
hårdaste skott
försöker lista ut hur
men
jag tycker jag
vi vill spela. Vi har
är distinkt kring
bra spelare men vi
målet. ”
försöker liksom lista
ut om vi är snabba,
kämpande och hårda
eller utmanande.
Under din tid i USA så spelade du ofta i en
mer defensiv roll. När du sedan kom till
Ängelholm så började du plötsligt att göra
massvis med mål. Är du en mer offensiv
spelare nuförtiden?
– Jag gillar att röra på mig, jag gillar att nöta
på grejer själv efter träningar och så. Jag har
alltid varit så, även under tiden då jag mest spelade som mittback. Jag känner att jag har övat så
mycket på mina skott och mitt huvudspel nu att
jag har blivit en bra avslutare. Jag kanske inte
är en jättebra dribbler och jag har inte världens
hårdaste skott men jag tycker jag är distinkt
kring målet. I Ängelholm kom jag verkligen in
rätt. De spelarna jag hade omkring mig i Ängelholm gjorde att jag kunde utnyttja min förmåga
till att göra mål.
Hur funkar det i GAIS då?
– Jag känner att jag speciellt i de senaste
matcherna faktiskt varit bättre och kunnat göra
mer för laget. I Ängelholm hade jag en ganska fri
roll med uppgift att göra mål, men i GAIS har jag
haft en djupare roll där jag fått ta större defensivt ansvar men också fått styra spelet mer. Ska
jag vara ärlig så är det en roll jag gillar mer trots
att jag lyckades så bra i den fria rollen förra säsongen. Men jag fokuserar också så mycket jag
kan på nuet i träningar och matcher. Jag vill göra
något bra med min tid i GAIS, jag vill vinna.
11
Supportrar och sympatisörer till GAIS
undrar säkert på vilket sätt de kan hjälpa
GAIS. Vilka enskilda saker skulle du i så fall
ta fram?
– Pengar till Framtidsfonden, köp av jubileumströja och zip där alla pengar går till GAIS och
kom på matcherna samt bär fram vårt GAIS. Det
gör skillnad och vi kan som tur är alla bidra till
att laget presterar bättre. Våra supportrar är
GAIS!
Framtidsfonden ligger just nu kring
200 000 kronor. Hur ser du på denna?
– Väldigt viktig! GAIS behöver support för att
klara sig bra.
Vad händer om en halv miljon passeras?
Vart går de pengarna i så fall?
– Pengarna går till att täcka upp för våra akademisatsningar som kostar mycket mer än så.
Nu behöver vi dessa pengar extra mycket!
Tomas
Andersson
är inne på sitt
andra år som
ordförande
i GAIS.
“Det sportsliga
påverkar ekonomin”
Text & foto: Tony Balogh
Många frågor om och kring GAIS just nu. Men också många svar.
Makrillen ställde frågorna till GAIS ordförande Tomas Andersson.
Här kommer hans svar.
Varför gick Askebrand och GAIS skilda
vägar?
– Det har skrivits mycket om detta i media med
olika sorters spekulationer. En del har träffat
mycket mer rätt än andra. Självfallet har spelarråd och andra i GAIS en stor betydelse vid svåra
och besvärliga beslut som detta.
Är detta en process som har pågått länge?
– Det är fel att kalla det en process som pågått
länge, men självfallet tar spelarrådet upp diverse löpande med klubbledningen, för att få till
förbättringar. Det är inget speciellt i detta fall.
Jag har själv en bra relation med många av våra
spelare och följer på det viset löpande upp hur
tongångarna går och så vidare.
Är det viktigt att skilja på sak och person
det vill säga tränaren Askebrand och
människan Askebrand?
– Ja, det är alltid viktigt, men samtidigt
mycket svårt. När det gäller just person, så är
Askebrand en trevlig och social person som vi
av bland annat mänskliga och ekonomiska skäl
helst hade haft kvar, men detta var dessvärre
omöjligt. Mycket beklagligt!
Vilket ansvar har spelarna i laget?
– Självfallet har spelarna ett stort ansvar. Det
tar viss tid att vända nuvarande läge och för
att vända det behövs viss medgång. Vi har dock
mycket kvalitet i truppen och oavsett olika spelares olikartade form, så finns det en bra bredd.
12
Detta även inkluderat de skador vi haft. Men
skillnaden mellan medgång och motgång är
många gånger väldigt liten. Detta är väsentligt
att inse.
En budget presenterades på årsmötet –
hur påverkas ekonomin av en sådan här
extraordinär lösning?
– Den påverkas självfallet och hur mycket beror
på vilken tränarlösning vi kan få till framöver.
Detta var en av svårigheterna med det agerande
som GAIS nödgades göra och sedan skall man
också veta att det tyvärr aldrig är en garanti
beträffande stor förbättring med en ny tränare,
men en absolut målsättning.
Hur vill du beskriva det ekonomiska läget
just nu?
– Det är under kontroll, men samtidigt har jag tidigare beskrivit olika risker och dessa kvarstår
i allra högsta grad. Det sportsliga påverkar ekonomin på många sätt.
Vad är viktigt att fokusera på?
– Fokus på det sportsliga och det ekonomiska,
vilket dessutom hör ihop. GAIS behöver verkligen klara detta och de resultat som gjorts på
planen är undermåliga och ingen i truppen är
nöjd med dem. Det behövs ett renoveringsarbete samt en rejäl nystart. Vi skaffade en trupp
som är bra och kanske var försäsongsresultaten
väl bra i förhållande till spelet, vilket måhända
invaggade tränare och spelare i falsk nöjdhet.
En extraordinär intäkt är den musikgala
som det pratats om sedan humorgalan i
september 2013. Vad är statusen på den
just nu?
– Planen är att denna skall genomföras. Vi har
en eventgrupp som jobbar med den. Johan ”Red
Top” Larsson, Mathias Ekberg, Joel Borg och jag
är med i den. Vi har också andra mindre projekt
som vi i klubbledningen jobbar med. Kom gärna
med förslag om vad just du kan hjälpa till med
för att få in mer intäkter.
Hur många timmar lägger du på att vara
GAIS ordförande? Mer eller mindre än du
trodde?
– Jag vill helst inte tänka på hur många timmar
jag lagt och lägger och vad det inte minst inneburit för det familjära. Det är ju extratid jag
lägger på GAIS. Jag visste att det krävdes väldigt
mycket och självfallet påverkade det ytterligare
när vi dessutom fick ta bort klubbchefen, vilket
jag till viss del har fått kompensera för med min
tid. Ekonomin har det varit extremt mycket jobb
med och även det sportsliga och mycket runt
det. De kontrakt vi fått överta har varit vansinnigt tuffa för föreningen och fel gör vi alla ibland
tyvärr, men det är mycket som satt GAIS i den
sits föreningen är just nu. Det har varit, är och
kommer att vara ett stort jobb för oss gaisare
att få till de långsiktiga förbättringar som krävs.
Var hittar du energin till allt?
– Jag är urgaisare, född till gaisare. Har alltid
supportat vår förening och nu när GAIS verkligen behöver räddas så vill jag göra det jag kan
och utifrån mina förutsättningar dra mitt strå till
stacken. Dessutom har jag haft ett enormt stöd
från min familj. Samtidigt måste jag medge att
sportslig framgång hade kunnat ge extra energi
till allt som behöver göras, medan motsatsen
tar väldigt mycket energi. Men, det är faktiskt
bara tillsammans som vi gaisare är starka och vi
är en speciell klubb som har många engagerade
supportrar och medlemmar och vi är starka
ihop. Vi må vara en ”underdog” i Göteborg, men
vi har alla ett enormt stort hjärta för vår klubb.
Jag tycker att vi är en mycket speciell klubb med
många otroligt engagerade. På lång sikt, med
tålamod och förståelse för den sits föreningen
satts i och vad det innebär beträffande allt
möjligt, så skall vi med mycket fighting spirit
från oss supportrar, klara att bygga upp ett ännu
bättre GAIS. Låt oss alla supporta vår förening
mer än någonsin! Varje liten framgång vi gemensamt kan få till skall vi fira tillsammans på
matcherna. Det är värt att kämpa för.
makrillarna.com
annonser.
m a k r i l l e n 3 – 4 /20 1 2
9
banderollen.se
Vi vill att just du blir
MEDLEM
i Makrillarna
Sveriges äldsta supporterklubb bildades redan 1961.
Syftet var och är fortfarande att stötta GAIS
på alla sätt som är möjliga.
Men många medlemmar vill bli fler.
Så tveka inte - bli medlem redan idag!
För det får du bland annat medlemstidningen
Makrillen fyra gånger per år.
En ljus lagEr
från mörkastE
småland
Medlemsavgiften är 250 kronor per år
(200 kronor för pensionärer och studerande).
Postgironr: 62 35 45-1
Betalningsmottagare: GAIS supporterklubb Makrillarna.
Glöm inte att berätta vad du heter och var du bor!
Systembolagets art nr: 1483-03. www.abro.se
Är du
medlem?
Res med
makrillarna
till GAIS bortamatcher
i Superettan 2014
ett naturligt val
för gaisare
sedan 1961!
Makrillarna arrangerar resor
till samtliga GAIS bortamatcher.
Vi åker med Forslund Tourings bussar.
Den senaste och mest uppdaterade
informationen kring bussresorna hittar du på
www.makrillarna.com
Vuxen 250 kr
Anmäler dig gör du enklast via telefon
0703 - 82 51 41
Studerande & pensionär 200 kr
Pg 62 35 45-1
Alkohol kan
skada din hälsa.
1999 köptes företaget via Thornico Holding av
far och son Stadil – Thor och Christian.
Med dem, kanske främst genom Christians
försorg och sinne för affärer, vändes lyckan
för Hummel.
Produktionen i Hummel delades upp i sport
och mode där man, genom att skicka gratis
kläder till kända personer (som sångerskan och
skådespelerskan Jennifer Lopez), nådde ut till
helt nya kundkretsar.
Far och son har delat upp Thornico.
Pappa Stadil arbetar med matvaror och
rederiverksamhet medan sonen tar hand om
fastigheter, teknologi och Hummel.
Blivande buddhist…
Med ett rejält bandage runt huvudet
fullföljde backen Sandeep Mankoo
träningsmatchen mot Ljungskile SK
men han stod över de kommande
träningarna samt matchen mot
Falkenbergs FF den 12 februari.
Ett sportmärke som
funnits i mer än 90 år
Text: tony balogh
Han är fullt på det klara med att ett företag ska generera en hygglig vinst och det helst
varje år. Men Christian Stadil vägrar att godta att ett ekonomiskt överskott är det enda
som ett företag ska syssla med. Den danske Hummel-bossen har Leonard Cohentatueringar, är buddhist och hjälper GAIS – bland mycket annat.
Den här texten är egentligen två kapitel i en och
samma bok. De kan läsas var för sig men hänger
ändå ihop.
Vi börjar med Hummel som många förknippar med Danmark och handboll, men som
egentligen startade för 91 år sedan i byn Eppendorf utanför Hamburg av bröderna Michael
och Albrecht Ludwig Messmer under namnet
Messmer & Co.
För den tiden kunde de producera något
så ovanligt som idrottsskor med gummisula
för handboll och fotboll. Fyra år efter starten
användes namnet Hummel för första gången
men det inregistrerades inte som namn förrän
år 1935.
År 1956 köptes firman upp av Bernhard
Weckenbrock som valde att flytta verksamheten till södra Tyskland. Under de kommande
åren fortsatte företaget att producera skor för
fotboll och handboll.
Ökad sponsring
1968 skrevs det första sponsorkontraktet
där pengar betaldes ut till spelare vilket var i
division två-klubben Duisburg. Varje spelare
fick 50 D-mark innan varje match.
14
Året därpå utvidgades verksamheten med
att man i allt större omfattning även började
tillverka sportkläder.
1969 lanserades även de välbekanta v:na på
ärmarna, antagligen som ett svar på Adidas tre
streck och Pumas raka streck, plus Hummelmärket (hummel är det tyska ordet för – just
det – humla).
OS-året 1972 skrev Hummel ett sponsorkontrakt med fotbollsklubben Werder Bremen.
Danskarna Jörgen Vodsgaard och Max
Nielsen ökade sitt intresse i Hummel och det
slutade med att duon 1979 köpte hela företaget
plus att man samma år ingick sponsoravtal med
det danska herrlandslaget i handboll.
Här någonstans föddes nog uppfattningen
bland många svenskar om att Hummel i första
hand var ett handbollsmärke.
In i fotbollen
Hummel sponsrade på motsvarande sätt
även det danska herrlandslaget i fotboll och det
var i deras dräkter som Danmark deltog i VM i
Mexiko 1986 och vann EM i Sverige 1992.
Under 90-talet fick Hummel omfattande ekonomiska problem vilket ledde till att företaget
Christian Stadil föddes 1971 och är enda
barnet till Thor och Kirsten.
Hans farfar hade ärvt aktier i en matvarubutik i Odense och när Thor, som utbildade sig
till och arbetade som advokat, hade tjänat tillräckligt med pengar, så köpte han ut sina syskon
från företaget.
Christians väg till
“1969
att bli entreprenör
lanserades
gick via att vara seräven de
geant i det kungliga
välbekanta
livgardet 1990-92 följt
av juridikstudier i
v:na på
Århus som avbröts
ärmarna,
efter två år då han
antagligen
började jobba med
som
ett svar
fastighetsaffärer.
på Adidas tre
Under
90-talet
utvecklade han sitt
streck och
intresse för buddhisPumas raka
men (han har läst över
streck.”
500 böcker i ämnet).
Han betraktar det hela
mer som filosofi och
psykologi än religion.
…som gärna föreläser
Christian sticker av då han älskar kampsport, har tatuerat sig – han har den kanadensiske poeten och låtskrivaren Leonard Cohen
tatuerad på respektive axel – och bor i ett stort
hus norr om Köpenhamn med sin familj, hustrun Alice och sonen Winston och massor av
konst på väggarna.
Familjen Stadil är god för någonstans mellan
tre och fyra miljarder kronor och befinner sig
på plats 65 bland de rikaste i Danmark.
Christian är på det klara med att företag ska
gå vinst och det är det man ska arbeta för och på.
”Men jag vägrar att anamma uppfattningen
om att detta med att gå med vinst är det e-n-da som ett företag ska göra” har Christian sagt i
föreläsningar.
Ja, just det – han föreläser också. Han åker
jorden runt för att prata om ”company kharma” och det som populärt kallas för CSR det
vill säga ”corporate social responsibility” det
vill säga hur större eller mindre företag uppför
sig i en social kontext och som en del av ett
samhälle.
Hummel syns på ett flertal fotbollslag runt
om i världen men det är också Hummel som
sponsrade ett landslag från ett land som både
finns och inte finns: Tibet.
Efter 15 år med Puma var det så dags för
GAIS att byta till ett annat märke och då blev
det Hummel.
makrillarna.com
Efter 15 år med Puma som leverantör av matchdräkter och träningskläder till GAIS a-lag och Akademi heter leverantören
från och med säsongen 2014 Hummel. Här ses startelvan inför hemmamatchen mot Syrianska.
Övre raden fr.v: Sandeep Mankoo, Björn Andersson, Kenneth Gustafsson, Tommy Vaiho, Marcus Översjö, Gabriel Altemark Vanneryr
och Andreas Drugge. Nedre raden från vänster: Asgeir Börkur Asgeirsson, Joel Johansson, Linus Tornblad och Malkolm Moenza.
Foto: Line Skaugrud Landevik
Fler lag i Hummel
Hummel är knutet till ett stort antal lands- och klubblag
runt om i världen. Här är ett litet axplock:
Landslag
Afghanistan, Litauen och Sierra Leone
Danmark
AGF, Bröndby och Vejle BK
Frankrike
Stade de Reims
och Racing Club Strasbourg
Grekland
Atromitos och Panachaiki
Holland
FC Utrecht och RKC Waalwijk
Norge
Brann och Sandnes Ulf
Polen
Polonia Warszawa
Portugal
Estoril, Nacional och Vitoria Setúbal
Slovakien
FK Senica
Grönsvarta hemmamatcher
på Gamla Ullevi
Ett sätt att stötta laget som ni ser på bilden här ovan är att se
GAIS matcher hemma på Gamla Ulevi. Så här spelar laget
i sommar och höst. Notera att matchdatumen i en del fall
fortfarande är preliminära:
14 juni
Östers IF
25 juni
Assyriska FF
21 juli
Ängelholms FF
27 juli
IFK Värnamo
10 augusti
Husqvarna FF
24 augusti
Varbergs BoIS
21 september Landskrona BoIS
28 september Degerfors IF
Spanien
Deportivo Alaves, Club Deportivo Tenerife
och Real Valladolid
5 oktober
Jönköpings Södra IF
Turkiet
Konyaspor
26 oktober
Hammarby IF
Tyskland
Greuther Fürth och Karlsruher SC
Ungern
Szolnoki
makrillarna.com
15
n
le
ne
pa
Victor
Hammarstrand
Redaktör för
Sektion Grönsvart
på Svenskafans
GAIS fortsätter att vara en klubb som
satsar hemvävt bland annat med sin
satsning på fotbollsakademin. Vilken ung
spelare har imponerat mest på dig i år och
vem tror du har störst potential?
– Det är oerhört roligt att vi har
“Vi är nog många
så pass många egna produkter i
som ser likheter
a-laget. Den som jag tycker har
mellan Malkolm
tagit steget fullt ut än så länge
och en ung
är Malkolm Moenza. Trots att
Mervan Celik.”
han fått spela på en del ovana
positioner, så tycker jag att han
uppvisar en vilja och glöd utöver det vanliga. Vi är nog många
som ser likheter mellan Malkolm och en ung Mervan Celik,
förhoppningsvis fortsätter Malkolm att utvecklas. Sedan
tyckte jag att Linus Tornblad började säsongen på ett väldigt
positivt sätt, tyvärr satte skadan stopp för hans chanser i år.
Som bubblare så är Fredrik Jonsson en rejäl utmanare som jag
hoppas få se mer av från start under säsongen.
– Jag är övertygad om att tabelläget hade sett annorlunda ut
om vi hade haft en skadefri trupp från dag ett. Nu var såväl
klubb som supportrar högst medvetna om hur det skulle se
ut på anfallssidan när säsongen drog igång, däremot hade
nog ingen räknat med att både Joel och ”Gabbe” skulle slå upp
skador. Lägg där till den olyckliga skadan på Linus, så har det
väl inte riktigt blivit som vi räknat med. Retoriken kring laget
har mycket varit i stil med “när Joel och Gabbe är tillbaka, då
jäklar”. Som det ser ut nu så dröjer det ett tag till innan det
blir verklighet. Förhoppningsvis kan andra spelare ta steget
och bevisa att GAIS har bredd nog att resa sig!
– Fredrik Jonsson stod ut på försäsongen, sedan har han ju
knappt fått vara med. Jag tycker det är lite synd. Malkolm
Moenza har glimtat till några gånger.
– Det är klart att Joel Johansson
“Jag har flera
och Gabriel Altemark Vanneryr
gånger upplevt
är klassanfallare som gör skillnad
laget som
i vilket superettanlag som helst,
felkomponerat.”
men GAIS problem har även varit
att man totalt tappat rörlighet,
optimism och fantasi i uppbyggnadsspelet längre ner i banan.
Två man på topp skulle kunna göra mycket, men inte allt. Jag
har flera gånger upplevt laget som felkomponerat.
– Jag har, som vissa kanske minns,
“Det ska även
en soft spot för Adam Eriksson
bli intressant
sedan ifjol, men i år framträder
att följa Fredrik
Malkolm Moenza väldigt tydligt
Jonsson nu när
som den som tagit täten bland de
han sannolikt får
yngre. Det ska även bli intressant
dra ett tyngre
att följa Fredrik Jonsson nu när han
lass i sommar”
sannolikt får dra ett tyngre lass i
sommar, men som sagt: Moenza
går från klarhet till klarhet. Allsidig på planen när det är
match och oerhört seriös (enligt hörsägen i alla fall) när det
är träning.
– Värvningen av Altemark-Vanneryr måste ha skett med
ett riskkalkylerande, så det borde inte påverka särskilt
mycket i sig, även om det såklart är tråkigt att han inte
har kunnat spela mer. Däremot blir kanske den skadan en
lite för stabil grund i skadepyramiden när det nu blivit så
att den ena offensiva kraften efter den andra sällat sig till
skaran. Problemet med skador, särskilt på samma position,
är att konkurrensen minskar, att alla kanske inte är på tå
varje träning. Svårt att värdera i antal poäng, men jag tror
inte att skadorna är den solitära anledningen till den skrala
inledningen.
– Jag ser något stort i både Fredrik Jonsson och Malkolm
Moenza. Den röda akademitråden kommer bara bli viktigare
för de klubbar som vill tillhöra toppen. Kul också att Gais
inte bara snackar utan också lyfter upp sina unga killar i
A-truppen. Sänder viktiga signaler.
– Skador är en del av
elitidrott. Vet inte om det är
mer i år än tidigare, olyckligt
förstås att det handlar
om spelare på i princip
samma position. Vem som
helst kan räkna ut att GAIS
med friska och fulltränade
forwards hade haft en helt
annan anfallsstyrka – och
tabellposition.
Henrik
Leman
Krönikor och
bloggare på GT
Niklas
Jarelind
Kommenterar
superettan i TV4
Mattias
Balkander
Krönikor och
bloggare på GP
16
Hur har GAIS påverkats av att det varit så
stora skadeproblem i laget?
“Vem som helst kan
räkna ut att GAIS med
friska och fulltränade
forwards hade
haft en helt annan
anfallsstyrka – och
tabellposition.”
makrillarna.com
En fondvägg
av stolthet
Text & foto: Tony Balogh
Många vet säkert vad en fondvägg
är men det är inte så säkert att alla
vet vad en fondvägg är för något.
En fondvägg är som bekant en vägg i ett rum
som täcks av en stor bild eller möjligen en tapet
med ett alldeles speciellt mönster.
Men den fondvägg som står att finna på Gaisgården i Delsjöområdet är någonting helt annat.
I slutet av augusti 2012 startade GAIS som
bekant den så kallade Framtidsfonden i akt och
mening att bland annat säkra GAIS långsiktiga
satsning på Akademin.
Cirka 18 månader sedan hade denna fond
gett GAIS över två miljoner kronor. Klubben valde att uppmärksamma bidragsgivarna med en
vägg på gaveln till den byggnad på Gaisgården
där främst a-laget huserar.
Bidragsgivare som gett mer än tusen kronor
fick var sin namnskylt uppsatt – ju mer man
hade bidragit desto större skylt.
I sann grönsvart anda fick alla plats – inklusive den eller de som under namnet Avgå skänkte 10 000 kronor.
makrillarna.com
Framtidsfonden har nu ersatts av Akademifonden. Målet är att under säsongen 2014 säkra
en halv miljon kronor till Akademin. I skrivande
stund har mer än 200 000 kronor samlats in.
Du kan bidra på olika sätt men ett sätt är
att göra engångsinsättningar på bankgiro 8702979 eller betala via autogiro.
Du kan också skänka i de spänner som
Makrillarna går runt med på GAIS hemmamatcher. Visserligen är detta sätt att bidra
betydligt mer anonymt men alla ingår i den så
kallade Akademihinken.
Varje skänkt krona är också en krona
närmare målet.
17
Lundgren
sammanfattar
girot
Text: tor berggren torell
Foto: claes Hillén
Hur ser organisationen ut nu?
– Vi har haft tre personer anställda under
hösten-våren. Jag har varit heltidsanställd.
Det har funnits en projektanställd: Jozo Matovac. Han är ex-landslagsspelare och har
varit jättebra. Vi kommer anställa honom fast
inför nästa giro. Vi har haft en kommunikatör
som började som praktikant och sedan blev
anställd under projekttiden. Nu har vi gått in
i sommarperioden som är vår minst aktiva
försäljningsmässigt och för att vi skall klara
av den perioden så ligger vi lite på sparlåga. Vi
har en hel del folk som kommer in under sista
månaderna inför girot som man kan säga är en
form av deltidsanställda. Vi har till exempel haft
delansvariga för mountainbike-loppen och folk
som varit ansvariga för bansträckningar och annat för stadsgirot. Sedan har vi haft elever från
yrkeshögskolan Event, det är vårt välgörenhetsprojekt kan man säga.
I förra numret så berättade du att ni varit
mer aktiva med marknadsföring inför årets
lopp. Ett exempel på det är att ni varit på
Frölunda-matcher och i Nordstan. Hur har
dessa insatser gått?
– Vi lyckades ju inte jättebra med att locka
folk från just Frölunda-matcherna och egentligen inte heller från GAIS matcher. Här har vi en
läxa att göra med klubbarna i fokus. Jag tror det
har varit lite så att både Frölunda Indians och
GAIS har känt att det här är någonting nytt som
de liksom behöver tid att känna in.
Vilka menar du då, klubbarna,
supportrarna eller både och?
– Jag menar både och egentligen. Klubbarna vet ju att de är delägare i girot och att
det är deras projekt men de kanske inte har
förstått riktigt hur mycket potential det finns
att lyfta projektet med hjälp av det de har. De
befintliga organisationerna eller den befintliga
marknadsföringen eller tillfällena där man kan
träffa folk och sådana bitar. Där tror jag att
både Indians och GAIS kommer ta nytt grepp
inför kommande år. Sen ska man ju inte bara
anta att folk, bara för att de är supportrar, skall
övervinna hindret och köra ett cykellopp. Det är
inte helt självklart. Jag hade självklart förväntat
mig ett större deltagarantal från kanske just Indians och GAIS. Jag tror ändå att GAIS vann den
lilla kampen mellan klubbarna. Det var ganska
många deltagare i GAIS-tröjor och så, det var
kul att se.
Inför årets giro lanserade ni
klubbutmaningen där man kunde cykla för
sin förening och därmed skänka en del av
sin startavgift till ungdomsidrotten. Hur
funkade det?
– Klubbutmaningen var väl en av de här
delarna jag nämnde precis som vi hade hoppats skulle dra… tja, vi behöver inte spekulera
18
i några siffror. Det
hade varit roligt
om det engagerade
mycket fans som
kände att de skulle
ta det här lite som
en utmaning och
kanske
anmäla
ett par stycken av
kompisarna till det
också. Men som
sagt; jag tror det
handlar lite om att
man måste lära känna loppet och känna
”det här är faktiskt
vårt lopp”, ”det här
är Frölundas lopp”,
”det här är GAIS
lopp”, ”ju bättre inramning det blir desto mer
kommer det att tjäna vår klubb”. Det handlar ju
om det. Både Indians och GAIS vill ju att vi ska
få ett överskott som man kan skicka vidare till
ungdomssatsningarna i respektive klubb.
Hur många av volontärerna och deltagarna
tror du var frölundaiter eller gaisare?
– Det är jättesvårt att säga. Jag skulle tippa
att det bland funktionärerna kanske rör sig
om 15-20 procent. Många av våra funktionärer
kommer från andra klubbar som vi har uppgörelser med. De kommer egentligen och erbjuder oss funktionärer. Sedan har vi samarbeten
med tre stycken cykelklubbar som ställer upp
med funktionärer med lite mer cykel know-how
än gemene funktionär och det gör att andelen
från klubbarna blir ganska låg. Här finns det
också tankar om att kanske placera vissa från
respektive klubb på särskilda positioner så att
de kan arbeta ett tag på den positionen och
känna ”fasen, vi har gjort det här i fyra år, det
här går som ett självspelande piano.” Det är så
det funkar med ett visst löplopp som vi har här
i krokarna och även med andra cykellopp som
till exempel Cykelvasan. Uppe i Sälen finns det
ett antal idrottsklubbar som samarbetar med
Vasan och som har haft samma positioner i
många år. De behöver ingen arbetsledning utan
vet precis vad de ska göra för de har gjort det så
många gånger. De vet att det de gör under den
där helgen gör att de inte behöver sälja en enda
salamikorv på hela året.
Hur gick flytten till Ullevi? Blev helheten
bättre i år?
– Det gick väldigt smärtfritt. Det var väldigt
lyckat. Vi har haft enkätundersökningar ute
bland deltagare som har skvallrat om att folk
var väldigt, väldigt nöjda med den flytten. Jag
tror det var någonstans kring 80 procent som
tyckte att Ullevi är väldigt trevligt att komma
till, att starta och köra i mål på. Det blev en annan inramning när vi hade allting på en plats
istället för på två platser. 95 procent säger att
de kan tänka sig att köra Göteborgsgirot igen
och det är väldigt bra siffror, nästan samma som
förra året. Jag tror det är 92 procent av våra
deltagare som sade att Göteborgsgirot 2014 var
en mycket bra eller bra upplevelse. Det är superhöga tal vilket gör att vi tror att de kände av
att vi faktiskt lyssnat på dem sen ifjol. Vi flyttade
ju in hela schabraket in på Ullevi, byggde en by
där. Sen är det såklart massa barnsjukdomar
fortfarande. Vi hade problem med lite flöden
Den andra upplagan
av Göteborgsgirot
genomfördes helgen
den 3-4 maj. Tävlingen
och arrangemanget
var från och med i
år en angelägenhet
även för Frölunda
Indians. Knappt 3 400
deltog i årets upplaga
vilket är cirka 400 fler
än förra året.
fram och tillbaka. Lite hur man ska använda sig
av Ullevi som arena. För den är så otroligt stor.
Så att liksom märka upp den på ett bra sätt det
är en väldigt stor utmaning. Sen var det en del
funktionärsbitar som kanske internt inte flöt så
bra men utåt sett så är det inte många som tänkt
på det.
Hur mycket koll har du själv på
funktionärerna?
– Ifjol satt man och skulle ha fingrarna i varenda syltburk och det var väldigt stressande. I
år så hade vi en funktionärsansvarig. Där är det
också ett arbete som… man får tänka på att det
här var andra upplagan vi körde, någonsin, och
vi har inte hunnit sätta de här traditionerna än.
I år kom det många helt nya funktionärer. Det
kanske var 30 procent som var återkommande.
Sedan är det svårt att få in funktionärer i tid.
Det är en utmaning. Helst hade man ju haft
dem klara i december och utbildade i januari,
det pratade vi om redan inför året, men det blev
ändå så att många kom under de sista veckorna.
Där finns det ett jättearbete att göra.
Hur många var det som cyklade tillslut?
– I år hade vi knappt 3 400 vilket är en ökning
med knappt 400 personer jämfört med fjolåret.
Var det många som valde bort helgirot och
cyklade halvgirot istället?
– Nja. Man kan se det som så att vi gjort rätt
som har infört en ny kortare distans. För att det
finns en samling potentiella deltagare därute
som tänker ”sju mil, det är inget för mig, det
är för långt.” Tre mil, det kan vem som helst
köra. Halvgirot var någonting som vi år löste
men som vi inte hann lägga så mycket krut på.
Istället för att komma med nyheter hela tiden så
tror jag att det kanske är läge att utveckla det vi
har. Halvgirot finns det en jättepotential i. I år
kanske vi hade en 350-400 halvgiro-deltagare
och de var nöjda. Då vet vi ändå att det var
väldigt enkla förhållanden. Startområden var
väldigt basic och så. Det finns alltså mycket som
vi kan göra ännu bättre och ändå hade vi nöjda
deltagare. Det tror jag skvallrar lite om att vi har
en väldigt intressant stadsrundtur. Halvgirot är
hälften av stadsgirot och det är en väldigt rolig
och charmig runda där man får se hela sin stad
på ett nytt sätt. Det är klart att… kan man bara
trimma det här till att bli lite bättre så… Kanske
att vi gör lite för de som är lite bättre cyklister,
de som känner sig lite mer som riktiga cyklister.
Att de får köra snabbare och deras lopp flyter på
lite bättre framförallt i inledningen.
makrillarna.com
– Då kan det bli hur bra som helst. Men allt
det här måste man göra med staden. Både jag
och Jozo har jobbat med Malmögirot och där har
de en helt annan stöttning från staden. Där har
de väldigt mycket avstängt, så de cyklar bara ett
par kilometer på cykelbana och resten på vägbana. Vi har kanske en fördelning i vägbanans
favör närmare 60-40 eller kanske jämnt 50-50.
Göteborg verkar lite svårare att få avstängt och
vi jobbar hela tiden med staden på att hitta
vägar som gör att de som är cyklisterna och
motionärerna tycker det blir säkert och roligt.
Hur stor vikt för genomförandet har
polisens arbete?
– Inom svensk cykling, inom cykelsporten
och även motionscyklingen så finns det en problematik. Å ena sidan så har du tävlingar å andra
sidan har du motionslopp. Man ska inte blanda
ihop dem. I motionslopp gäller trafikregler och
om det är tävling så är det avstängt. För att du
ska kunna ha en cykeltävling på ett riktigt sätt
så måste du stänga av och att göra det inne i en
stad… Då påverkar du kollektivtrafik, bilister
och fotgängare väldigt mycket. För oss är säkerheten absolut viktigast och det är jättesvårt att
ha det helt säkert när man inte får det avstängt.
Trafikkontoret och staden vill ju ha ett säkert
cykellopp. De tycker att det är jätteroligt att vi
kör och att vi växer och blir större. Man måste
hitta en balans där. Hur många kan man vara
utan att tränga ut andra? Hur mycket kan man
stänga av utan att det stör för mycket? Kanske
kan vi ha en rullande avspärrning som passar
tävlingscyklister bättre på en kort del i första
delen av banan och resten mer renodlat för motionärer. Motionärerna kommer inte susandes i
50-60 kilometer utan ligger och kör i 20-30 kilometer som man brukar göra på en cykelbana.
– Vi ska försöka bygga bort den här fartproblematiken på något sätt. Där har polisen varit
fantastisk. De har tagit ansvar och styrt upp
mycket och det behövdes. Ifjol styrde de upp
väldigt mycket. I år så fick vi feedback på att
våra flaggvakter hade mycket bättre koll och det
beror på att vi utbildat dem internt i små grupper uppdelat efter vilken klubb de kom ifrån. Vi
lade väldigt mycket resurser på att flaggvakter
och zonchefer skulle kunna sina grejer. Värderingsmässigt så var det rätt att lägga fokus, tid
och resurser på funktionärerna.
Ni har höga framtidsmål för Girot. Är det
som du säger tidigare att jobba på det ni
har som kommer ta er dit?
– Det tror jag absolut. Vi försöker ju hela
tiden se vad andra lopp gör bra eller dåligt. Vad
vi har gjort bra och vad vi kan göra bättre. Vi
letar egentligen inte bara i massan av cyklister
utan också efter motionärer. Vi har ju haft en
ambition att sprida cyklingen. Det är därför
vi har cykelinsamlingar som vi jobbar kring
tillsammans med stadsmissionen. Vi försöker
ha en närvaro i nordost och vi försöker ha en
närvaro i Nordstan. Jag tror att vi gör en insats
och faktiskt får folk att börja tänka på cykling.
Det är kanske någon som fått en cykel från vår
cykelinsamling som faktiskt tänker. ”jag ska
köra girot.” Och det är en fin tanke men samtidigt så vet vi att vi måste göra saker rätt om vi
ska nå de här målen, ha en stark tillväxt, och nå
ut till flera tusen människor inom ett par år. Det
tar tid. Vem är det för? Vem är vår kund? Jag kan
säga att det finns ett stort motsatsförhållande
mellan kön i cykling. I girot så har vi haft en
fördelning mellan män och kvinnor på ungefär
80-20. På en cykelbana en vanlig måndagsmorgon på väg till jobbet ser det omvänt ut. Män tar
bilen till jobbet och på kvällen tränar de på den
flashiga kolfiberracern de köpt. Det finns något
som heter cykelutmaningen som pågått i Göteborg under en längre tid och i den är 12 000
deltagare kvinnor. Det finns en jättepotential i
den gruppen som vi hoppas kunna locka med
ett bra tänk i både stadsgiro och halvgiro. Vi vill
nå kvinnorna som cyklar. Vi vill också locka tillbaka eliten. De som kanske tyckte att det var lite
konstigt att loppet gick på cykelbanor och grus.
Vi vill locka tillbaka de som kanske inte körde i
år men som pratat med sina cykelkompisar och
fått veta att saker blivit bättre. Det finns ingen
magisk lösning utan det gäller att jobba hårt,
det är så man växer.
Hur går det med ekonomin?
– Den är ganska tuff i början av ett sådant
här projekt. Vi har inte stängt några böcker för
året än utan gör det i månadsskiftet juni-juli så
jag kan inte berätta något resultat. Det vi vet är
att det här projektet förmodligen kommer börja
ge frukt inom ett par år. Ifjol så lyckades vi med
bedriften att göra ett litet överskott, jag vet fortfarande inte riktigt hur det gick till. De två första
åren tar, på ett ungefär, ut varandra rent ekonomiskt men tänk också på vad GAIS och Indians
får ut av det här. Tänk vad mycket de två varumärkena GAIS och Frölunda och för den delen
GT som ju är den tredje delägaren förknippas
med folkhälsa, motionärskap och godhjärtade
projekt. Det är alltså en jäkla goodwill-post
för klubbarna.
Parkera bekvämt
i P-hus Nordstan
”Jag täckte ett skott i ansiktet på
Zinkensdamm mot Hammarby (skottet
kom från David Pizzoni Elfving – reds.
anm). Det är obehagligt när man får
hårda skott i ansiktet sådär. Man känner
ingenting först, så man vet inte riktigt
var det har tagit och vad som har gått
sönder.” Matchen vann Hammarby till slut
med 6-3. Foto: Karl-Fredrik Jonsson.
En inspark från Gamla Ullevi.
Sju minuters promenad från bilen
till arenan.
Gratis kvällsparkering mån-fre 18–21
Två snabba 9–19
Gratis söndagsparkering
Säsongens varmaste ögonblick
”Bajen hemma på Heden (de första
85 minuterna). Det var riktigt bra
elitseriemässiga förutsättningar, spelmässigt
hög nivå och inramningen på Arena Heden
var fin.”
En shoppingupplevelse – mitt i Göteborg city!
200 butiker, varuhus, restauranger och kaféer | P-hus Nordstan alltid öppet
Öppet mån–fre 10–20, lör-sön 10–18 | Livs mån-fre 08–21, lör-sön 09–20
Gratis söndagsparkering 9–19 (jan-nov) | www.nordstan.se | Avvikelser kan förekomma
Säsongens kallaste ögonblick
“Kalix borta. Det är verkligen inget konstigt
att få stryk mot Kalix där uppe, men det var
sättet vi fick det på. ”
120 grönsvarta år i bilder
av ingemar mann
Med elegans, känsla för stil, fantasi, finess och
lidande har vi hängivna utstått både himmel och
helvete under 120 år. Vi har musiker, journalister,
författare, konst/filmmakare, teatermänniskor,
politiker, komiker, näringsidkare, akademiker
och arbetare i leden.
Atletiken i Sällskapet är mångsidig. Vi har ställt
upp i de flesta idrotter såsom friidrott, brottning,
tyngdlyftning, lawntennis, boxning, bordtennis,
cykel, golf, bandy, handboll, ishockey, gymnastik
och i viss mån badminton samt givetvis fotboll.
Kanadensaren från Hamilton, Gordie
Garant med ”Professorn” Lundström
från Stockholmsgöta 1963 på
Ullevirinken. Spelmotorn Gordie deltog
i rekordmatchen mot GAIS 1957 då
Wembley Lions uppvisningsspelade här
i ishockey. Tuffe Gordie gick till GAIS och
spelade några säsonger.
GAIS Damlag 1986 vilket var året efter SM-silvret och cupsilvret!
I främre ledet Marika Domanski Lyfors (senare förbundskapten) och
EM-guldmästarinnan Anette Börjesson. Diamantbollsvinnaren Eleonor
Hultin syns i mellersta ledet, systrarna Johansson och framgångsrike
tränaren Kaj Hansson finns i bakersta ledet.
En lagbild från sent 20-tal alternativt tidigt
30-tal. Till höger i bild Ragnar ”LelleRagnar” Gustafsson från Lundby som
blev vår skyttekung 1933-34. Högerinnern
med nio a-landskamper var även
GAIS-mästare i bordtennis 1927 och
28. Innanför Ragnar står yttern Gunnar
Olsson som spelade hos atleterna åren
1926-1938. Båda tog SM-guld 1930-31.
Alliansklubbarna flyttar till Gamla Ullevi efter att
ståplatserna försvunnit på Nya Ullevi inför EM 1992. GAIS,
IFK och Öis utarbetade ett förslag till upprustning av Gamla
Ullevi istället för att riva det. Här ses Supporterklubbarna
jobba sida vid sida för att bland annat Östra Stå ska
återuppstå. Göteborgsandan!
20
makrillarna.com
120 grönsvarta år i bilder
Vi är GAIS och vi har något som andra
aldrig kan förstå! Blott ett lag med passion
och stolthet.
GAIS-ikonen Ebbot Lundberg
i grön kaftan och skägg.
Musikunderhållaren tyckte
GAIS har en stark framtid
och framförde ”Youre the
beginning” med stående
ovationer på 120-års festen
i ett fullsatt Kajskjul 8
den 11 mars 2014.
Guldet avhämtades i Jönköping 30 maj 1954! Sällskapets
trupp: Curt Thorstensson, Leif Andersson, Stig Björkman, Rune
Jingård, Bertil Sernros, Ingemar Eriksson, Leif Forsberg, Frank
Jacobsson, Karl-Alfred Jacobsson, Bertil Andersson, Stig
Andersson, Hans Olsson, Arne Lund och Knut Almqvist.
GAIS har inte bara varit fotboll.
Även gymnastik har funnits
på programmet. Här är några
herrgymnaster som visar upp sig
i Östra Realskolans gymnastiksal.
makrillarna.com
Planetens mest kände gaisare, Ingemar
”Ingo” Johansson. Världsmästare i
boxning 1959. Tors hammare talade med
knock men Ingo hade även spelat back
i GAIS ungdomslag decenniet innan.
Bandysektionen gjorde
comeback för tio år sedan hos
oss. Här allsvenska seriesegrarna
med support från 2011 på
Valand i Vasastan. Klassisk GAISmark där göteborgsbandyn
hade sin vagga år 1902.
21
r
va
v
ble
v?
a
e
d
Den notoriska målgöraren
Uffe Köhl har hunnit passera
de 50 men han följer sitt
GAIS där han och sönerna
fortfarande har årskort till
Gamla Ullevi. I slutet av
maj månad firade Uffes
moderklubb Lekstorp – en
förening som alltså bildades
efter att Uffe föddes – sitt
50-årsjubileum. Ett lag
med före detta spelare i
GAIS spelade en match.
Då fick Uffe åter dra på sig
matchtröjan – dock inte i
den grönsvartrandiga men
väl i GAIS bortaställ.
”80-talet i GAIS?
Man rös hela tiden”
Text: PÄR JONASSON. Foto: heinz Hartini
En lång tid, ”två karriärer” som han själv säger, har gått sedan Ulf Köhl senast steg av planen i en GAIS-tröja.
Men i själ, hjärta och huvud är han kvar. I själva verket har han aldrig lämnat laget.
Uffe Köhl tycker att han är inne i en bra period i
livet. För sju år sedan startade han egen målerifirma tillsammans med sin äldste son.
– Det är många roliga uppdrag. Vi har ofta jobb
i kontorslokaler i samband med utflyttningar.
Väldigt behagliga miljöer att jobba i.
– Vid 54 års ålder har jag nått det optimala
jobbmässigt. Det har varit en lång strävan dit,
säger Uffe som när Makrillen når honom på
telefon just tagit plats i en vedbod under en
paus i målningen av ett hus i Floda.
22
Tränare för Lekstorp
Men det är inte bara jobbet som han trivs med.
I och med säsongen 2014 inledde Uffe sitt första
tränaruppdrag på A-lagsnivå. Han basar för moderklubben Lekstorps IF, nykomlingar i division 5,
där sönerna Timmy och Robin också spelar.
– Klubben har frågat några gånger tidigare,
men då har jag tackat nej. Det är väldigt mycket
jobb med det, men nu är det kul att vara i gång
igen och känna allvaret. Man har väldigt roligt i ett
omklädningsrum.
Men säsongsinledningen
“Vid 54 års
har inte direkt gått
ålder har
lysande. I skrivande stund,
jag
nått det
efter sju spelade matcher,
optimala
ligger Lekstorp näst sist
med bara en seger.
jobbmässigt.”
– Det finns inga
bortförklaringar egentligen, men det har
varit sjukt mycket skador på riktigt bra
spelare och sedan är det ganska stor skillnad
mellan femman och sexan.
makrillarna.com
– Men vi ska kunna plocka de poäng som
krävs. Man är tävlingsmänniska och vill vinna
hela tiden.
– Det kanske låter konstigt, men jag låg ju
aldrig i botten med GAIS som spelare, så jag är
inte riktigt van vid det här.
”Rös hela tiden”
En titt på GAIS 80-tal ger bilden av ett lag som
gick spikrakt uppåt, från dåvarande division 3 till
lilla silvret i allsvenskan och Uefacupspel 1990.
– Man rös hela tiden. Det var ofantligt kul
runt klubben och mellan oss spelare. Man träffades över 300 dagar per år, men ändå saknade
man varandra efter uppehållen.
Uffe Köhl kom till laget 1982 och 1984 gjorde
laget sin första säsong i dåvarande division två.
1985 missade man i kvalet till allsvenskan mot
Djurgården och 1986 missades avancemanget
med liten marginal.
– 1986 fick vi en tråkig start. Sedan vann vi
allt på hösten, men lyckades inte gå upp. Jag
hade haft förfrågningar från klubbar högre upp
tidigare och tackat nej, men efter den säsongen
valde jag att gå till Elfsborg för att få prova spel
i allsvenskan.
Men tiden i staden Borås med blev kort.
– Elfsborg var en fin klubb, men de blev ett
bottenlag lag den säsongen. Det påverkade så
klart stämningen i laget.
Elfsborg åkte ur allsvenskan. Därför var det
inget svårt beslut för Uffe att tacka ja när GAIS
hörde av sig igen inför säsongen 1988, nu som
allsvenska nykomlingar.
Spel i Europa
–De åren blev det många roliga matcher.
Eftersom vi gick så bra fick vi ju vara med i Tipscupen, till exempel, som spelades under sommaruppehållet, bara för att stryktipset skulle
hållas i gång. Då mötte vi många roliga lag som
Bröndby och Hansa Rostock.
Ulf Köhl stod på toppen av sin karriär under
de sista åren innan det att de stora pengarna
kom in i fotbollen.
– Jag brukar säga att jag kom tio år fel, men
vi hade ju ändå en del betalt och i och med att
man jobbade också så var det bra. Den sista
tiden hade jag förmånen att bara behöva jobba
sporadiskt, säger Uffe.
– Jag var förresten på en riktig upplevelse i
maj och kollade när Arsenal vann FA-cupfinalen
mot Hull på Wembley, jag har ju hållit på Arsenal i många år. Det är många fans i England som
verkligen lägger alla pengar och all tid de har på
fotbollen. Då är det ett hån mot dem när spelare
byter klubbar för att få några hundra tusen
mer i veckan.
Årskort på Gamla
Trots att det är 24 år sedan Uffe spelade en
match i GAIS har han hållit fast vid kärleken till
grönsvart.
– Jag har haft säsongskort sedan Gamla
Ullevi var ny och har varit på nästan varje
match. Jag har tre söner som är tokiga i GAIS, så
det har blivit vårt levnadssätt. I år har jag bara
kunnat gå på de två första hemmamatcherna, så
det känns lite tråkigt.
Att finnas på
“Jag har tre
plats på matchsöner som
erna har också
varit ett sätt för
är tokiga
Uffe Köhl att hålla
liv i relationen till
i GAIS, så
fansen.
det har
– De blir ju
äldre de också,
blivit vårt
men de hänger i.
levnadssätt.”
De yngre vet ju
inte vem jag är,
men det är kanske
inte så konstigt. Det är ju två karriärer sedan jag
spelade, säger Uffe och associerar vidare till hur
det var när han kom till GAIS på 80-talet och äldre supportrar kunde komma fram börja prata
om episoder som utspelat sig på 50-talet.
– Och allt det där skulle man bara känna till.
Det finns en sådan själ i den här klubben.
Jag tycker att Superettan är en rolig serie.
Kan du hålla med om det?
– Ja, visst. När läget är som det är med ekonomin är det ingen nackdel att vara i den här serien och bygga laget och kunna komma tillbaka.
Det är viktigt att inte bara bli en strykpojke när
man tar klivet upp i Allsvenskan igen.
Favoriten i dagens upplaga av Gais är Joel
Johansson.
– Han sätter press på ett helt försvar och
gör otroligt bra ifrån sig. Ibland känns det som
att han är lite väl snabb för chanserna han
skapar, men det märks ju verkligen när han
inte är med.
Bengt Larsson har lämnat oss
Ett telefonsamtal bryter idyllen med det korta meddelandet
att Makrillarnas tidigare ordförande Bengt Larsson har lämnat oss.
Så plötsligt och drastiskt avslutas en 40-årig gärning med ett helt och fullt
engagemang på flertalet positioner i den grönsvarta familjen.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Sex år som Makrillarnas ordförande.
Sex år i Makrillarnas styrelse som souveniransvarig under sex år.
Klubbmästare och valberedare i GAIS styrelse under flera perioder.
Sekreterare i Gamla Gaisare under många år.
Sekreterare i GAIS styrelse med början 1993.
Ledamot i GAIS styrelse mellan 1979 och 1981.
Ordförande i U-sektionens föräldraförening med början redan 1973.
Ordförande i U-sektionen åren 1976 – 1978.
Arbete som värd vid matcherna på Gamla Ullevi under många år,
så även i år.
Att Bengt sedan barnsben dessutom alltid varit en trogen och inte minst
utmärkt ambassadör för den klubb han älskade förstärker bara bilden av
det unika GAIS-skap som Bengt stod för.
Bengt glömde heller aldrig sin moderförening IK Virgo. Klubben som
spelar i rödsvartrandiga tröjor fick även de njuta av Bengts omsorger.
Bengt var dessutom ordförande i föreningen Västanvind tillika så även i
Volvos Guldklubb.
Bengt var mycket diplomatisk,
lugn, lojal och pålitlig. Dessa
egenskaper passade perfekt in i en
ofta turbulent och charmigt rörig
klubb som GAIS.
Mest av allt var dock Bengt en
familjens man. Han kunde trots
alla insatser i den grönsvarta
rörelsen alltid hålla sin älskade
familj i första rummet. Vi som
tidigt lärde känna Bengt lärde
även känna hustrun Britt, dottern
Marie och sonen Anders. Om vår
saknad och sorg är stor kan vi bara
föreställa oss deras.
Vi skickar därför en hälsning till dem och tackar för att vi har fått dela
tiden med deras och vår Bengt, en riktig och äkta hedersman.
Owe Jonsson
Hedersordförande
Makrillarna
Begravningsceremonin kommer att hållas
i Lundby Nya Kyrka tisdagen den 17 juni kl 11.
GAIS vände minus till plus
Text: tony balogh
Det blev en del förändringar i styrelserna när GAIS respektive supporterklubben
Makrillarna genomförde sina årsmöten under senvintern.
GAIS årsmöte genomfördes torsdagen den
6 mars på Folkets Hus vid Järntorget i Göteborg
i en samlingssal där alla stolar var fyllda till
sista plats.
Det var det första årsmötet där GAIS ordförande Tomas Andersson varit ordförande i
ett år och där han och styrelsen haft möjlighet
att sätta sin prägel på ekonomin i allmänhet
och inte minst budgeten för såväl 2014 som
2015 i synnerhet.
GAIS lyckades vända minus till ett plus på
8,9 miljoner kronor och därmed få ett positivt
eget kapital på 3,8 miljoner kronor – det senare
nödvändigt för att kunna behålla elitlicensen.
En förutsättning var dock att sälja Gaisgården vilket skedde till ett bolag som ägs av
Tomas Andersson.
Försiktig budget
För 2014 räknar GAIS med ett minus på 1,2
miljoner kronor med ett överskott för 2015.
Dock är det en budget för 2014 som är försiktig.
– Vi har till exempel inte räknat in en bättre placering i superettan än sjua, även om
förhoppningen förstås är större än så. Vi har
heller räknat in någon spelarförsäljning och
publikintäkterna ligger i budgeten på samma
nivå som utfallet för 2013, minus derbyt mot
Örgryte, sa Tomas Andersson som syftade på
att GAIS publiksnitt för 2013 var 3 335 men där
GAIS för år 2014 utgår från cirka 2 800.
24
Inkomna motioner behandlades, däribland
att inte värva spelare som spelat för IFK Göteborg (men den avslogs), och där en av dessa
ledde till att en frivillig kommitté sattes samman för att utreda möjligheterna för att åter ha
damfotboll i GAIS.
Några nya ledamöter valdes in och i detta
sammanhang passade GAIS på att avtacka de
avgående ledamöterna Tomas Kollberg, Johan
”Red Top” Larsson och Tony Persson.
Hedersmakrillar
Även Makrillarna genomförde sitt årsmöte
i samma hus men i en annan lokal och på ett
annat datum: måndagen den 3 mars.
Vissa förändringar skedde i styrelsen –
Monica Fredriksson och Frank Malmqvist
avtackades för alla sina år och sitt arbete – och
ekonomin visade upp ett litet plus för verksamhetsåret 2013 på cirka 12 500 kronor.
Även Hedersmakrillen delades ut. På fotbollssidan gick den till anfallaren Joel Johansson
och på bandysidan till Tony Eklind.
Kultpriset gick till Uffe Köhl och Jompas pris
till Adam Rydell.
Årets mål i GAIS gick till Andreas Augustsson
(2-1 mot IFK Värnamo borta) medan Hampus
Andersson utsågs till Årets överraskning.
Ungdomsstipendiaten blev Shkelqim Krasniqi.
Makrillarna
Heinz Martini (ordförande), Ingemar Mann
(förste vice ordförande), Jan-Ove Andersson
(andre vice ordförande), Tor Berggren Torell
(sekreterare), Ragnvald Eliasson (kassör),
Anette Magnusson (ledamot), Tobias Grahn
(ledamot), Tommy Levin (suppleant), Nadja
Häggström (suppleant), Philip Morsten
(suppleant), Johan Morsten (adjungerad),
Björn Roslöv (ansvarig utgivare Makrillen)
och Tony Balogh (adjungerad).
GAIS
Tomas Andersson (ordförande), Martin
Barregård (ledamot), Joel Borg (ledamot),
Glenn Heiman (ledamot), David Landerin
(ledamot), Tony Larsson (ledamot),
Rikard Nagy (ledamot), Pär Åke Sandström
(ledamot) och Jonas Tholin (ledamot).
Varje ledamot i styrelse har i sin tur ansvar för
olika specialområden. Gå in på gais.se för att
se vilka de är.
makrillarna.com
se
se
BUFFÉERSMÖRGÅSAR
SMÖRGÅSARKAFFE
KAFFE SALLAD
SALLAD LUNCH
LEVERANS
TAKE
AWAY
BUFFÉER
LUNCHCATERING
CATERING
LEVERANS&&
TAKE
AWAY
LÅNGEDRAGSVÄGEN
8282
1010
LÅNGEDRAGSVÄGEN102
102tfn.
tfn.031-13
031-13
Nyttläge
lägefrån
frånaugusti
augusti på
på framsidan
Nytt
framsidanav
avKungstens
KungstensGlasmästeri
Glasmästeri
031-26 26 66
www.eklanda.com
031-45 10 20
– trycker i alla färger men helst i grönt och svart
mo
Götebo
ww
inf
20
m a k r i l l e n 3 – 4 /20 1 2
annonser.
idra med tydlighet och med
t kommer han vara extremt
n har haft ett år på sig att
in nya roll och bör ha växt
bra sätt. För mig är känslan
m a k r i l l e n 3 – 4 /20 1 2
att han är gammal göteborgare. Lundén
tycker jag verkar vara bra och Dime har jag
alltid gillat men hur Dime är som tränare
det har man ju ingen aning om.
Handla direkt
på vår webb.
macforum.se
– Det är naturligtvis,
alltså nu är det ju
ktiskt fram emot en hel del!
0770-111
211
det att jag är så gammal nu så jag kan ju inte
ot ÖIS och Hammarby komwww.fraktkedjanvast.se
gå och titta själv men det jag ser mest fram
ntastiska och dra mycket folk.
emot det är ju i första hand derbyna mot ÖIS
mot Varberg, Falkenberg och
naturligtvis. Andra matcher som kan vara
ande lag ser jag fram emot
av särskilt intresse det kan vara möten med
n på spelet såklart inte komHammarby t.ex. för nu har de ju den här
mma klass som Allsvenskan.
troligt kul att följa våra talang- Bakircioglü.
g.
TRÄDGÅRDSPRODUKTER
• Sorterad jord
• Prydnadssten
• Dressand
• Krossprodukter
• Gårdssingel
• m.m
– Jag tror inte att de kommer gå upp
nomiskt bör man klara sig in• Kullersten
direkt men jag tror väl att dom ska hålla till
elt ok, såvida klubben
får sålt
någonstans i mitten.
ch eventuellt en spelare till.
är det svårt att sia i när man
akta på bordet. I skrivande
klart om vilka som förblir kvar
aktsstatus. Det är även svårt
typer av spelare klubben kan
ngamässigt. Med tanke på att
Ö S T R A H A M N G ATA N
akademi och att alla
parter är
K U N G S Gläget,
ATA N · A L L U M
det svåra ekonomiska
klara sig bra. VA R B E R G · K A R L S TA D 031-88 78 38
e
Härryda KROSS
www.harrydakross.se
När du behöver
lugn och ro.
PROFESSIONELL
INSTALL ATION & SERVICE
TOPROCK® SYSTEM
Nytt innovativt takisoleringssystem
031-26 26 66
Stäng ute oljud med en snygg säkerhetsdörr.
fax 031mobil 0706-62
Göteborgsvägen 32
www.vastkust
info@vastkust
REDAir
FLEXSYSTEM
tel 031-26 26 66
Dalocs säkerhetsdörr S 43 av stål är resultatet av en klok
konstruktion med många finesser och detaljer. Den har en
snygg, patenterad design. Den är så svår att bryta upp, att
de flesta inbrottstjuvar låter bli att ens försöka.
Men framförallt håller den oljuden ute! Installera en
S 43, och du kommer omedelbart att slås
av tystnaden!
Snabbt effektivt ventilerat system
för fasad
www.daloc.se/s43
se
se
BUFFÉERSMÖRGÅSAR
SMÖRGÅSARKAFFE
KAFFE SALLAD
SALLAD LUNCH
LEVERANS
TAKE
AWAY
BUFFÉER
LUNCHCATERING
CATERING
LEVERANS&&
TAKE
AWAY
LÅNGEDRAGSVÄGEN
8282
1010
LÅNGEDRAGSVÄGEN102
102tfn.
tfn.031-13
031-13
Nyttläge
lägefrån
frånaugusti
augusti på
på framsidan
Nytt
framsidanav
avKungstens
KungstensGlasmästeri
Glasmästeri
031-26 26 66
[email protected] | www.vklt.se
Göteborgsvägen 32, 433 60 Sävedalen
mobil 0706-62 22 10, 62
w22
w 20
w. r o c k w o o l . s e
fax 031-26 88 77, 031-26 26 66
fax 031-26 88 77,
mobil 0706-62 22 10, 62 22 20
Göteborgsvägen 32 - 433 60 Sävedalen
www.vastkustenslasteknik.se
[email protected]
Souvenirer
Kläder & Halsdukar
DVDs, CDs & Diverse
Jubileumströja 120 ÅR
S-XL 170 kr
EU-regskylt ”Stolt medlem Makrillarna”
30 kr
Barnstorlekar 100 kr
DVD, ”DET ENDA LAGET” längd 72 min + bonusmaterial
100 kr
Tröja Spirrklubben svart eller vit
S-XL 150 kr
Svart flagga med grönt kors med text ”Makrillarna”
150 kr
Barnstorlekar 100 kr
CD, ”Ogaisis”
80 kr
S-XL 150 kr
CD, ”Rocks Da House” 80 kr
Barnstorlekar 100 kr
CD, “Good Old GAIS”
80 kr
S-XXL 100 kr
CD, “På ren Gaisiska”
80 kr
S-XL
150 kr
Dekalkarta med tuffa Viktor & Makrillar
30 kr
XS-XL fr. 300 kr
T-shirt “Alla är Gaisare innerst inne”
T-shirt “STAR GAIS Since 1961” svart T-shirt diverse GAIS-loggor grön eller svart
Långärmad v-halströja stor GAIS-sköld svart
Dekal med tuffa Viktor
20 kr
Halsduk, Grönsvart randig “Klassisk” 150 kr
Pin, Makrillarna eller Tuffa Viktor
20 kr
Halsduk, randig med tryck Makrillarna 150 kr
Dekal ”Det är underbart att vara…
20 kr
Keps, khaki med broderad Tuffa Viktor 150 kr
Dekal ”Jag är beGAIStrad”
20 kr
Keps, svart GAIS med reglerbart spänne baktill 150 kr
Lypsyl ”GAIS – på allas läppar”
20 kr
Bok “Vilka har Sveriges bästa hejarklack”, 470 sidor 200 kr
Tändare ”GAIS”
20 kr
Klubbvimpel vit GAIS-skölden 70 kr
Penna ”GAIS”
20 kr
Paraply vit GAIS.SE 50 kr
GAIS Bandy-souvenirer till nedsatt pris! • Bandymössa med broderad tuffa Viktor: 100 kr
• Bandyhalsduk med broderad tuffa Viktor: 100 kr • Bandymössa i fleece: 100 kr • Varmfordrad bandykeps: 50 kr
• Grönsvartrandig halsduk med GAIS Bandy-märke: 100 kr • SSvart keps med bandy Viktor eller GAIS Bandy 100 kr
• EU-regskylt ”GAIS BANDY”: 20 kr • Bandy CD – ”Våran Sång”: 60 kr • Pin med bandy Viktor : 20 kr
• Penna med text ”GAIS BANDY”: 20 kr • Dekal med bandy Viktor, ca 10x10 cm: 20 kr • Tändare ”GAIS Bandy”: 20 kr
Beställningar
Beställ via telefon, brev eller internet.
Vi skickar endast mot förskottsbetalning.
Portokostnad: 30 kronor.
Sätt in pengar på postgiro 623545-1, Makrillarna,
så skickar vi varor snarast.
Adress
Makrillarna c/o Jan-Ove Andersson, Fredåsgatan 1D,
431 67 Mölndal. Telefon: 031 - 84 51 41.
Övrig info
Med reservation för att vissa t-shirtar kan vara slut
i vissa färger och storlekar. Lämna alltid ditt
telefonnummer så att vi kan nå dig!
Om du undrar över något, önskar andra storlekar
på tröjor eller vill diskutera souvenirer i allmänhet,
är du välkommen att maila till Jan-Ove på
[email protected]
Makrillfonden
Vid Makrillarnas 50-årsjubileum 2011 instiftades Makrillfonden.
Sedan senaste numret av Makrillen har ytterligare 20 000 kr flutit in
1 000 000
900 000
i fonden och den totala summan uppgår nu till drygt 282 500 kr.
Hjälp till att stötta vår verksamhet - nu siktar vi mot 1 miljon!
Abrahamsson, Jan
Ahlberg, Bertil
Ahlfort, Karel
Ahlsell, Tom
Andersson, Inga-Lill
Andersson, Stig
Andersson, Tony
Andersson, Åke
Ankarhem, Jarl
Augustsson, Folke
Axelsson, Rune
Bengtsson, Kenneth
Berg, Thomas
Bergqvist, Ronny
Bernhardtz, Jan
Berntsson, Leif
Bjurkvist, Leif
Blom, Claus
Bodin, Bo
Brodén, Jerker
Burstedt, Karl Kenneth
Carlsson, Marion
Carlsson, Sven Eric
Dahl, Ove
Danielsson, Stig
Englund, Karl-Evert
Ek, Evert
Ekdahl, Åke
Ekstrand, Åke
Elfström, Håkan
Eliasson, Rune
Eriksson, Russel
Erlandsson, Olof
Exchange, Finans
Fahlström, Leif
Fredriksson, Lennart
Fredriksson, Monica
Friberg, Assar
Fridén, Bertil
28
Gerholt, Lars
grönsvartgbg.se
Gustavsson, Lennart
Haeger, Sune
Hafvenström, Jan-Eric
Hansson, Per
Hansson, Per-Olof
Hedenberg, Bengt
Hedendal, Tommy
Hermansson, Pia
Holgersson, Göte
Holmberg, Thomas
Hult, Arne
Häger, Stefan
Jansson, Eiler
Johansson, Allan
Johansson, Bengt
Johansson, Jonny
Johansson, Orvar
Johansson, Rune
Johansson, Sten
Johansson, Sven R
Johnsson, Stig
Jonsson, Christoffer
Karlsson, Bengt
Karlsson, Benny
Karlsson, Dennis
Karlsson, Gert
Karlsson, Klas-Göran
Karlsson, Mats
Karlsson, Valter
Kuck, Michael
Larsson, Sven
Lindborg, Kenneth
Lindfeldt, Sten-Arne
Lindouf, Björn
Lindow, Annika
Lindqvist, Roland
Lindström, Per L
Löfqvist, Jan
Martini, Heinz
Moberg, Lola
Montelius, Bert-Allan
Morsten, Ove
Niklasson, Ingmar
Nilsson, Ove
Nilsson, Peder
Nilsson, Per, Arne
Nöjd, Rune
Olsson, Leif
Orrbeck, Kristian
Persson, Ture
Peterson, ”Hårde-Georg”
Pettersson, Gunnar
Pettersson, Rune
Pietsch, Karl
Runge, Björn
Runge, Rolf
Seidel, Börge
Skoog, Ingrid o Rune
Skyldberg, Roger
Spetzig, Lars
Svensson, Bert
Svensson, Claes
Sernvald, Tage
Söderberg, Georg
Söderström, Inga-Lill
Söderström, Kurt
Themptander, Jan
Thulin, Curt
Tjärnberg, Brita
Trefil, Claes
Vilson, Kent
Vöigemast, Peeter
Wedberg, Benny
Åkerblad, Reine
800 000
700 000
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
makrillarna.com