Transcript Detta är en personalhandledning för dig som inte vet så mycket om 50

50-TALSLIV
- om framtidstro och familjeliv
….en utställning som väcker minnen….
Personalhandledning
Detta är en personalhandledning för dig som inte
vet så mycket om 1950-talet. Här finns fakta om
50-talet och hur det var att leva då, information
om föremålen i utställningen och tips om hur du
kan jobba med det här spännande årtiondet.
Utställningen 50-talsliv ska hjälpa till att sätta igång minnen och skapa samtal.
Alla föremål kan och ska användas, ta på dem, vänd och vrid, känn på dem, lukta på dem.
Finns det gäster som inte kan ta sig till utställningen, ta med några föremål till dem.
Föremålen är placerade lite tematiskt men det är ingen fara om inte alla ställs tillbaka på rätt
ställe.
Några tips för att komma igång:
Ofta räcker det att ta fram ett föremål för att något ska hända. Det mesta i utställningen är
sådana vardagsföremål som de allra flesta har använt. Föremålen är också kopplade till det
som var positivt för de flesta, jobb, semester, barnen, nöjen osv.
Ställ inte svåra frågor som kräver för mycket, jag tycker att ”minns du det/den här” är en bra
öppning om man vill säga något. Istället för att fråga ”Hur hämtade du mjölken?”, fråga
”Hämtade du mjölken i en sådan här?” samtidigt som du visar en mjölkflaska.
Samtalet är det viktiga, inte om det som sägs är rätt eller fel. Det spelar faktiskt ingen roll
om det var 3 000 eller 30 000 personer som såg och hörde Snoddas på Folkets Park i
Bengtsfors. Det viktiga är att någon kommer ihåg att det var mycket folk och kan berätta om
det. Om någon börjar prata om något helt annat – försök ändå hitta tillbaka till den röda
tråden. Nämner någon bilar i samtalet om Snoddas så kan du hitta tillbaka till honom genom
att svara ”ja, Snoddas reste ju alltid med bil när han var ute och sjöng”. Använd din fantasi
och se till att bygga upp dina kunskaper om 50-talet så klarar du det.
Ta det lugnt! Det är inte farligt med pauser och tystnad. Vänta in, alla behöver olika lång tid
på sig för att hitta sina minnen och formulera det man vill säga.
Varför en utställning om 1950-talet?
om utställningen
50-talsliv – on tour har varit en del
av Västarvets turnerande verksamhet
”Utställningen kommer” sedan 2006.
Den har visats i Västra Götalands regionen
på bibliotek och i konsthallar.
50-talsliv – on tour handlade om hur
det var att växa upp under 1950-talet
och den vände sig till dagens ungdomar.
Under turnén har det kommit önskemål
från äldre besökare om att den skulle
visas på äldreboenden.
om de som upplevde 1950-talet
Är man 80 år idag så var man 20 år
när 1950-talet började – mitt i livet!
Många av dagens äldre satte bo
och bildade familj under det årtiondet.
De var med om att bygga upp
det svenska folkhemmet.
Det fanns en stark framtidstron och
allt tycktes möjligt. Det var en tid av
förbättringar och förändringar,
upptäckarglädje och äventyrslusta.
Sverige hade sluppit andra världskrigets
förstörelser. Industrierna blomstrade
och det fanns gott om jobb.
Mycket av det välstånd som vi har i dag,
grundlades av dem som då var unga.
om föremål och minnen
Ett föremål kan sätta igång fantastiska
resor i minnet.
Att få en sak man känner igen i handen,
kan göra att man minns mer
och så mycket bättre.
Ett samtal om hur det var då man var ung
och frisk, ökar ofta självkänslan.
om musiken
Vi har många olika minnessystem och
vi minns med alla våra sinnen.
Till utställningen hör en föreställning
som görs i samarbete med Bluebeat Music.
Mikael Westman och Per Johan Altin
sjunger och spelar en härlig blandning av
50-talslåtar, från Snoddas till Elvis.
Med hjälp av musiken och olika föremål,
lockar Ida publiken att dela med sig
av sina minnen.
Vad hände på 1950-talet?
1950
50-talets populäraste möbel – Stringhyllan - visas för första gången.
Riksdagen bestämmer att alla barn ska få
gå nio år i skolan.
1952
Ett svenskt spaningsplan (DC-3:an) sköts
ner över Östersjön av Sovjetiskt
militärflyg.
Den första amerikanska vätebomben
sprängs över Bikiniatollen i Stilla Havet.
Stockholms första tunnelbanelinje invigs.
Sveriges kung Gustav V Adolf dör.
Det blir tillåtet att köra det nya fordonet
moped utan körkort, om man fyllt 15 år.
1951
Alla som arbetar får tre veckors semester
istället för två.
I Danmark provar man att sända TVprogram för första gången
Svåra ungdomskravaller i Stockholm.
1953
1954
Den första sovjetiska vätebomben
sprängs.
Ulla Lindström är den enda kvinnan i
regeringen.
Svensken Dag Hammarsköld väljs till
generalsekreterare i FN.
Det blir tillåtet för romer
att invandra till Sverige.
Sveriges första motorväg mellan Malmö
och Lund invigs.
Företaget Abba börjar sälja
Kalles Kaviar.
Den första manliga sjuksköterskan tar
examen.
För första gången provar man
att sända ett TV-program i Sverige.
Coca Cola börjar att säljas i Sverige.
1955
Motboken slutade att användas. Nu fick
alla som var över 18 år köpa hur mycket
sprit, öl och vin som de ville.
1957
Folkomröstning om ATP, Allmän
Tilläggs Pension. Folket röstade JA och
det betydde att alla svenskar därefter fick
pension när de slutade jobba.
Folkomröstning om högertrafik.
Sexualundervisning blir obligatoriskt i
skolan.
1956
Lagen om rätt till socialhjälp börjar gälla.
Tre kronor blir världsmästare i ishockey.
Sovjetiska stridsvagnar rullade in i Ungerns
huvudstad Budapest.
Volvo kom med en ny bilmodell, Amazon.
Det första riktiga TV-programmet sänds i
Sverige. Det kallas Tänker ni rösta och
handlar om valet den 15 september det året.
Massvaccinationer mot polio i Sverige.
1958
1959
Det blir tillåtet för kvinnor i Sverige att bli
präster och poliser.
Revolution på Cuba och Fidel Castro tar över
makten.
Det bildas en aktionsgrupp mot en svensk
atombomb.
Den första Barbiedockan säljs i Amerika.
Skolaga blir förbjudet. Lärare får inte längre
slå eller dra sina elever i håret.
Ingemar ”Ingo” Johansson blir världsmästare
i tungviktsboxning. 2 miljoner svenskar
lyssnar på matchen i radio.
Sverige är med i Eurovisionsschlager
festivalen för första gången.
Programmet Kalle Anka och hans vänner
sänds för första gången på årets julafton.
Trepunktsbältet uppfinns i Sverige.
Varm sommar med mycket getingar –
getingsommar.
Hur var det att leva på 1950-talet?
om kärnfamiljen
I en kärnfamilj finns det en mamma,
en pappa och deras gemensamma barn.
Så såg de flesta familjer ut på 1950-talet.
Könsrollerna var tydliga och djupt rotade.
Kvinnan skulle sköta hemmet och uppfostra
barnen. Mannen skulle arbeta och försörja
familjen.
Ogifta, ensamstående mödrar hade svårt att
klara sin försörjning och att bli accepterade.
De barn som inte levde i en kärnfamilj
hamnade lätt utanför.
Barn som bodde på barnhem eller i fosterhem
behandlades ibland väldigt illa.
om boende
Många familjer bodde trångt,
med dass ute på gården
och utan varmvatten.
Det kunde vara mycket svårt
för ett nygift par att hitta bostad.
I det svenska folkhemmet var detta
omöjligt. Där skulle det ju finnas bostäder
åt alla och alla skulle bo lika bra.
I de flesta svenska städer revs de gamla
bostäderna och så byggdes det nytt och
modernt. De som flyttade in tyckte att de
kommit till paradiset.
om arbete
Det var lätt att få arbete.
Fabriker och industrier behövde mycket
arbetskraft.
Kvinnorna såg möjligheterna
och gav sig ut i yrkeslivet.
Det blev också en stor
arbetskraftsinvandring,
Från Finland, Grekland, Italien och
Jugoslavien kom arbetare som hjälpte till
att hålla den svenska industrin igång.
om äktenskap
På 50-talet gifte man sig för livet.
Det var ett viktigt beslut att avgöra
med vem man skulle leva med.
När ett par började träffas kallades det att
”sällskapa” eller ”kila stadigt”.
Sedan kom förlovningen, lysningen,
giftermålet och barnen.
Att vara sambo var ovanligt och inte riktigt
accepterat.
Samkönade förhållanden fick man smyga med.
Under hela femtiotalet sågs homosexualitet
som en sjukdom som gick att bota.
om barn
De barn som föddes på 50-talet
fick större frihet och mindre ansvar.
De hade gott om tid och möjlighet till lek.
Dr. Spocks bok från USA
kom med nya uppfostringsidéer.
I den stod det att det var viktigt
att barn fick lov att vara barn.
Barnen träffades utomhus och lekte ute
oavsett årstid och väderlek.
Indian och cowboys, Röda Vita Rosen,
fotboll och brännboll, cykeltävling,
bollskola, spionspaning, rockring, hopprep
och jojo.
om tonåringen
50-talets ungdomar bröt mot gamla
invanda mönster och skapade en livsstil
som var helt ny.
Idéer, mode och ideal kom från USA.
I musiken, filmerna och veckotidningarna
fanns förebilderna.
De nya tonåringarna provocerade
och skrämde de vuxna.
Det talades om ungdomsrevolt!
om nöjen
Det dansades på Folkets Hus
och i Folkets Park.
Det var alltid herrarna som köpte
dansbiljett och bjöd upp damerna.
Ett par gånger varje kväll
var det ”Damernas”,
då fick kvinnorna bjuda upp.
Biografer fanns det gott om och
nya filmer sågs gärna mer än en gång.
En biobiljett kostade mellan 30-75 öre
och många gick flera gånger i veckan.
om fritid och semester
Tre veckors semester!
En stor förbättring för alla arbetare.
Det gav möjligheter till längre resor.
En vanlig semester var att packa bilen
och ge sig ut och campa.
Ungdomarna cyklade eller liftade
gärna.
De första charterresorna från Sverige
gjordes till Mallorca.
Vilka föremål finns i utställningen?
Mamma, pappa, flicka och tonårspojke.
De har karakteristiska kläder från 50-talet på sig. Mammans
vida kjol, med underkjolar under, och den markerade midjan
som hon fixade till med en stadig gördel eller höfthållare.
Pappan har sluppit ur sin kostym och har en hemmaskjorta,
mjuka byxor och pipan på plats.
Flickan är klädd i Algots praktiska och slittåliga barnkläder.
Tonårspojken har inte fått de nya eftertraktade jeansen ännu
utan går klädd i ”äppelknyckarbyxor”, kavaj,
skjorta med slips och skolmössan.
Herrhatt och keps
Alla män bar någon typ av huvudbonad.
När man träffade någon man kände, lyfte
man artigt på hatten.
Nylonskjorta
Nylon var ett nytt material som gjorde
herrarnas vita skjortor lättskötta. Det var
bara att tvätta och hänga upp, ingen
strykning eller stärkning längre.
Nackdelen var att de var varma på
sommaren och iskalla på vintern.
”Äppelknyckarbyxor”
En knäkort yllebyxa som de flesta pojkar
hade. Byxorna var vida och satt åt vid
knäet och det gick att stoppa ner äpplen
som man knyckt i dem.
Jeans från Algots
Efter filmer med James Dean och Marlon
Brando blev det populärt med
amerikanska jeans. De var svåra att få tag
på och då fick det duga med svenska.
Slips
Vit skjorta och slips, så var de allra flesta
pojkar och män klädda.
Hatt, handskar och handväska
Det var bevisen på att man inte längre var
en flicka utan en kvinna. Många fick sina
första till konfirmationen, ofta
tillsammans med en dräkt.
Klänningar
”The new look” var en modetrend för
kvinnor. Midjan skulle vara smal och
markerades med ett skärp, gärna av resår.
Kjolen skulle vara vid och för att få den
att stå ut användes flera underkjolar.
Bysten skulle vara stor och spetsig och
för det krävdes en formad B-H som ibland
stoppades upp med bomull.
Nylonstrumporna fäste man i höfthållaren
som också höll in midjan.
Unicabox, mattermos och smörgåslåda
På en del arbetsplatser fanns det
personalrestauranger men de flesta tog med sig egen
mat till arbetet. Soppa i termos och limpsmörgåsar
med prickig korv var bra lunchmat.
Korrespondenskurs
Många arbetade heltid och läste samtidigt olika
kurser på kvällen. På 50-talet gjorde många på det
sättet en klassresa, från arbetare till tjänsteman.
Folkpensionsbrev
Under 50-talet blev folkpensionen, som var lika för
alla, så stor så att man kunde leva på den.
Arbetsfoton
Det var tydliga mans- och kvinnoyrken, även om det
fanns undantag. De första kvinnliga poliserna och
prästerna anställdes under 50-talet, precis som de
första manliga sjuksköterskorna.
Rockmärken
Socialdemokratiska Arbetar Partiet var det största
partiet under 50-talet. De regerade i Sverige från
1945 – 1976.
Recept från Stora Kokboken-hushållets uppslagsbok i alla matfrågor som kom ut 1948. Den
använde Märtha Zachrisson, som drev pensionat Regina i Alingsås under 1950-talet.
Råglimpor eller Sirapslimpor
750 gr (1 1/2l) rågsikt
omkr. 250 g (5 dl) vetemjöl
5 dl degspad: mjölk, gärna syrlig eller hälften mjölk och hälften vatten eller skummjölk eller
kärnmjölk eller svagdricka
40-50 g jäst
litet strösocker
1-1 ½ tsk salt
50-75 g flottyr eller smör
1-1 ½ dl Sockerbolagets ljusa eller mörka sirap
Olika kryddor kan tillsättas t. ex.
I.
2-3 tsk fänkål eller anis
II.
2 pomeransskal
2 tsk fänkål
Skall pomeransskal användas, så sätt på dem i rikligt med kallt vatten och låt dem sakta koka
mjuka (omkr. 1 ½ tim.). Skär därefter bort det ljusa på dem och skär skalen i små tärningar. Vill
man ej koka skalen, kan det bruna på dem rivas av på rivjärn.
Stöt kryddorna. Rör ut jästen med litet socker. Smält fettet, häll i degspadet och värm det
fingervarmt. Användes syrlig mjölk, så vispa i den. Slå blandningen i bakbunken och häll i
sirapen. Sätt till så mycket mjöl att en lös och tjockflytande deg bildas. (Man bör sätta till
rågsikten först, därefter vetemjölet.) Blanda ned jästen, saltet, kryddorna och därefter mjöl, lite i
sänder. Slå degen kraftigt, tills den blir blank, seg, smidig och släpper bunken. Skrapa ned all
deg från kanterna och från bakspaden. Strö över litet mjöl, lägg över en varm bakduk och ställ
degen på ljum, dragfri plats. Låt den jäsa till knappt sin dubbla storlek.
Tag upp degen på lätt mjölat bakbord och knåda den därefter med händerna, tills den släpper
bordet. Dela degen i 3-4 delar. Rulla ut varje del till en limpa. Lägg limporna på smord plåt.
Pensla dem lätt sidorna med litet smält smör. Det går då lättare att bryta isär dem, då de är
gräddade. Limporna blir dock vackrast, om de jäsas på mjölad bakduk med filt under. Lägg då
den vackraste sidan av dem mot duken. Drag upp bakduken i ett veck mellan varje limpa, så att
de ej jäser ihop. Vänd dem försiktigt, när de är uppjästa, över på smord plåt. Den sida, som
ligger ned mot bakduken, skall ligga upp på plåten. Nagga dem försiktigt längs efter med en
sticka.
Grädda limporna i medelgod ugnsvärme. Pensla dem med varmt vatten eller sirapsvatten, då de
är halvgräddade, och ännu en gång, då de är färdiggräddade.
LYCKA TILL!
Sydda monogram
Fortfarande under 50-talet var det så att kvinnorna
förberedde sitt nya hem innan de gifte sig. De sydde
lakan och handdukar som märktes med den nya
familjens initialer. 50-talets formspråk med raka och
enkla bokstäver förenklade visserligen arbetet men de
la ner många timmar på att
Boken
Det man köpte/fick till bröllopet skulle hålla hela livet.
Man valde med omsorg och en del använde sig nog av
boken ”Att bygga bo”. Den var en guide både till hur
man hittade de rätta kvalitetsvarorna, till äktenskapet
och till hemmets skötsel.
Babydocka
Att få en docka var många flickors
önskedröm. En ”riktig” babydocka eller
kanske en Gingerdocka som såg ut som
en större flicka. I slutet av 50-talet
dyker så Barbiedockan och hennes Ken
upp.
Hopprep och boll
Den mesta leken skedde utomhus.
Hoppa rep på olika sätt och följa
bollskolans schema var populärt.
Bokmärken
Det samlade och bytte barnen med
varandra. Ett sätt att byta var att stoppa
ett märke i en vikt skrivbok. Öppna
bladet och se vad man fått.
Stenkulor
Slå ner en pyramid eller få ner kulan i
en håla var två olika sätt att spela kula.
Tennsoldater
Många barn göt sina egna soldater och
ibland målade de dem.
Briojärnväg och lego
Under 50-talet kom många så kallade
pedagogiska leksaker. Redan 1949 gick
det att köpa lego-bitar och den populära
järnvägen började säljas 1957.
Ett förslag på en bollskola som Gunvor, född 1933, brukade göra på rasterna när
hon gick på Majornas kommunala flickskola i Göteborg.
Bollskola mot vägg
Börja med de tolv kasten och fortsätt nedåt. När du tappar bollen är det näste
mans tur. Nästa gång det blir din tur fortsätter du där du missade bollen senast.
Du bollar från 12 – 1 (tolvkursen), sedan från 11-1 (elvakursen), så 10-1
(tiokursen) osv.
12 kast underifrån
11 kast från axeln
10 kast med en hand (fånga också med en hand)
9 kast under ett ben
8 kast bakom ryggen
7 kast med en handklapp mellan varje kast
6 kast med ett slag med händerna mot axlarna mellan varje kast
5 kast med slag på knäna mellan kasten
4 kast med handklapp under ett ben mellan kasten
3 kast då du fångar bollen med korsade händer
2 kast då du snurrar runt ett varv innan bollen fångas
1 kast då du klappar hänerna, gör en slängpuss och en handklapp innan du fångar
bollen
LYCKA TILL!
Radio
Innan TV:n kom så var det radion man
samlades kring. Det fanns bara en kanal
fram till 1955 då P2 startade. Ville man
lyssna på den nya musiken, rock and
roll, så var det Radio Luxemburg som
gällde. Det var en radiostation som
sände från Marnach i Luxemburg men
som var lätt att ratta in i Sverige.
Skivor
De små vinylskivorna var inte alls lika
ömtåliga som de gamla stenkakorna.
Hade man en liten bärbar grammofon
så kunde man ta med dem till kompisar
och till och med i bilen.
Filmisar
Bilder på olika filmskådespelare och
artister som framför allt tonåringarna
samlade på. De köptes i ett paket
tillsammans med tuggummi. Var man
sportintresserad så köpte man kanske
hellre Alfa-tablettask där det låg med
bilder på fotbollsspelare.
Television
1954 gjordes de första
provsändningarna i Sverige.
1958 spelades VM i fotboll i Sverige
och flera matcher
direktsändes i TV. Många köpte sin
första TV då eller byggde helt enkelt en
själv!
Sport
Många minns de stora sporthändelserna
under 50-talet. VM i fotboll 1958 när
Sverige tog silver och Ingemar
Johanssons VM-titel i boxning
midsommar 1959.
Dukat till frukost
Under hela 50-talet var det kvinnorna
som skötte allt hushållsarbete ofta med
ett förkläde knutet om midjan.
Mycket gjordes för att underlätta arbetet i
köket. Diskmaskin, hushållsassistent,
elvisp och brödrost var en stor hjälp för
de kvinnor som blev dubbelarbetande.
Köket gjordes också vackrare med hjälp
av porslin från kända designers.
Marianne Westman har gjort smörasken
och Berit Ternell tallriken. Mycket av
glas och porslin ersattes av det nya
materialet plastic, som dricksglaset här.
Mjölken köptes i lösvikt och hämtades i
mjölkaffären i spann eller flaska.
Dagliga inköp
Det mesta handlades i små specialaffärer,
mjölkaffären, charkuteriet, ost och
fiskaffärer. Där handlade man över disk
och fick hjälp av en expedit.
Det kom många nya varor som skulle
förenkla matlagningen, konserver, frusen
mat och ost på burk!
Varorna bars hem i en egen väska eller
kasse.
Ända fram till 1954 var det brist på kaffe
och man fick inte köpa hur mycket man
ville. Alla som var över 16 år fick
använda ransoneringskuponger för att
köpa kaffe.
Prydnadssaker till alla!
Det designades och producerades för
folket. Prydnadssaker i glas, porslin,
keramik och trä blev billigt att köpa.
Den som ville kunde byta ut sina saker
ofta, följa med i nya inredningstrender,
och på det sättet alltid ha ett modernt
hem.
Det här gällde också möbler och textil.
IKEA öppnade sitt första varuhus 1958
i Älmhult och tanken var att sälja
möbler av bra kvalité till ett bra pris.
Teak = exotiskt
Material och mönster från andra länder
blev populärt.
Teak och mahogny från regnskogarna
användes i både möbler och till
prydnadssaker.
Kläderna skulle hålla länge
De allra flesta kvinnor sydde sina och
barnens kläder själva. De använde
mönster från STIL, eller skickade efter
från Femina. Veckotidningarna hade
också ofta stickmönster. Dragkedjor och
knappar byttes och det lappades och
lagades. Kläder slängdes inte i onödan.
Grova strumpor stoppades med hjälp av
strumpstoppen. Nylonstrumpor lagades
med hjälp av om man inte hade råd att
lämna in dem för…
För att hålla skorna i fint skick användes
skoborste och skokräm.
Göra sig fin
I reklamannonser från 50-talet syns det
att det var viktigt att lukta gott, ha fin
frisyr och vara slätrakad.
Talk under armarna fick duga innan det
fanns deodorant.
Männen rakade sig med raktvål, borste
och rakhyvel även om det kom elektriska
rakapparater.
Niveacremen ströks på läpparna, kinderna
och näsan under vintern för att skydda
mot kyla och nare.
Att lägga håret hos frissan 1 gång i
veckan var vanligt. 50-talets frisyrer
krävde papiljotter och hårnålar.
Ut i världen
Att visa var man hade varit på
semester var viktigt. Souvenirer
med platsens namn sattes på allt
från askfat till broscher.
Att äta på restaurang under
semestern var uteslutet för många.
Maten togs med hemifrån och
lagades på spritkök.
Fiskeredskap användes för att
dryga ut maten.
Motiven som skulle fotograferas
med lådkameran valdes noga ut.
Det fanns inte plats med så många
bilder på en rulle film.
I garaget
Den vanligaste bilen i Sverige under
50-talet var den lilla Bubblan,
folkvagnen.
Bilhandskarna hörde till bilförarens
utrustning.
På bilens nummerplåt kunde man se
varifrån den kom. O eller OA betydde
att det var en göteborgare, R kom från
skaraborg och A var stockholmare.
Även om många fick råd att köpa bil så
var det väldigt vanligt att cykla till och
från jobbet, skolan eller när man
handlade. Byxhållarna höll byxbenen
på plats och hindrade dem från att
fastna i cykelkedjan.
Vill du jobba vidare med 1950-talet!
Ta kontakt med lokala föreningar
Det kanske finns några som håller på med gamla bilar och som kan tänka
sig att komma och visa upp dem och bjuda på en åktur.
Fråga er pensionärsförening om de skulle vilja göra ett ”7-sorters kakor
fika”, duka med 50-talsporslin och dukar.
En kör kanske kan tänka sig att ge en 50-talskonsert.
Gå på loppis och leta vardagsföremål
Letar man efter vardagsföremål och struntar i designporslin så går det
fortfarande att hitta väldigt mycket till en billig penning. Mjölkflaskor
brukar kosta en tia, veckotidningar fem kronor och nylonstrumpor är lätt
att hitta. Fråga också era gäster och anhöriga vad de kan tänkas ha i
garderober och förråd. Sätt ut en liten annons i lokaltidningen!
Skaffa musik från kända 50-talsartister
Det roligaste är ju om ni har tillgång till Spotify, då kan ni lägga upp
olika spellistor för både er själva och era gäster.
Var och en har ju sina favoriter men det finns några artister som de allra
flesta minns och gärna pratar om.
Snoddas är det nästan alltid någon som sett, eller till och med träffat.
Elvis Presley minns många när de hörde första gången på radion.
Gör ett musikquiz
Quiztävlingar är ju riktigt populära just nu så bjud in allmänheten till ett
50-talsquiz.
Ordna en modevisning
Om ni har en second hand affär i närheten så kanske de kan ställa upp
med kläder annars så finns det nog också en hel del av det i garderober
och på vindar. Prova att bjuda in pressen och gör ett upprop/efterlysning i
den lokala tidningen. Bjud in allmänheten!
Dansa
Sätt på en skiva med Frank Sinatra och dansa en stund! Svårare än så
behöver det inte vara. De allra flesta har dansat under hela sin ungdom
och tidiga vuxenliv. De har dansen i ryggmärgen och dansar lika bra
sittande som stående.
Vill du lära dig mer om 1950-talet!
SVT har gjort ett antal filmer med klipp ifrån TVsändningar
och journalfilmer. De heter ”Året var 1950 – 1959” och går
att köpa i SVT´s butik på nätet eller i vanliga filmbutiker.
De går också att låna på de flesta bibliotek.
Sveriges Radio har en sida som kallas för SRminnen och
där kan man välja bland radioprogram från 1930-talet och
framåt.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1602
&grupp=2371
På Youtube http://www.youtube.com/ kan du hitta både
klipp från svensk TV och film men också många av 50talets artister.
Faktaböcker om 1950-talet finns det gott om, här kommer
några:
Nostalgiboken, A.Triberg, E.Kallhed
Ung på 50-talet, Kerstin Gunnemark
Minnenas Galleri, Kerstin Gunnemark
Pojkarnas nostalgibok-Det skimrande 50-talet, H. Dahlman
Och läs gamla veckotidningar, de är fulla av 1950-talets
vardag.
Pris för utställningen: 3 000 kronor
I priset ingår:
Transport
Bygge och rivning av utställningen (viss bärhjälp kan behövas)
1 dag med pedagog för personalfortbildning
Affisch, personalhandledning och pressmeddelande kan laddas
ner från www.vastarvet.se
Utställningen behöver ca 20 m2 men den går att sprida ut, allt
behöver inte stå samlat, så en matsal eller ett samlingsrum
passar bra.
Utställningsperioden är på 3 – 5 veckor.
Föreställningen:
1 dag med max två föreställningar på ca 45 minuter. Två musiker och en
pedagog. Ring för prisuppgift.
Bokningar görs genom:
Ida Lagnander, Västarvet, Utställningen kommer, 0521-572679,
[email protected]
Faktaruta
50-talsliv ingår i Västarvets turnerande verksamhet, Utställningen kommer. Den har sitt ursprung på
Västergötlands museum där en stor utställning om 50-talet visades under 2005. Utställningen byggdes
om och har turnerat i Västra Götalands regionen sedan 2006.
Västarvet är Västra Götalands regionens natur och kulturarvsförvaltning. Där ingår Bohusläns
museum, Lödöse museum, Forsviks Industriminne, Vänersborgs museum, Västergötlands museum,
Vitlycke museum, Hemslöjdskonsulenterna och Studio Västsvensk Konservering.
Bluebeat Music arrangerar och förmedlar underhållning med bland annat Göteborgsbandet Uncle Jam.
Kontakt: [email protected] , 0708-158822