Transcript Befolkningsgeografi (pdf)

Befolkningsgeografi
Befolkningsgeogr afi
Befolkningsgeografi (demografi) handlar bl.a. om var
människor bor, vilka miljöer de bor i, varför de bor där,
varför de flyttar samt vilken ålders- och könssammansättning en geografiskt avgränsad grupp människor har.
Kapitlet tar i tur och ordning upp den framtida befolkningsökningen med tillhörande resursbrist och
vilka krav vi ställer på vår boendemiljö. Efter det följer
de grundläggande demografiska begreppen födelseoch dödstal, migration, befolkningsförändring och befolkningspyramid.
På nästföljande sidor behandlas de stora utmaningarna med en kraftigt åldrande befolkning, HIV och höga
födelsetal i resurssvaga regioner. Det viktiga könsperspektivet finns på sidorna om genusgeografi. Kapitlet
avslutas med en beskrivning av Sveriges befolkningsgeografi.
Under 1960- och 1970-talen sågs en stor befolknings­
ökning som ett hot mot världen. Forskarna såg en fördubblingstakt av världens folk på bara 50 år. Den stora
befolknings­utveckling man r­äknade med för 40 år sedan har inte blivit så dramatisk som man då trodde. FN
har nyligen sänkt sin prognos från 9,3 till 8,9 miljarder
till år 2050. Folköknings­takten av­stannar på grund av
att de fattiga länderna i Latinamerika och Asien har
sänkt sina födelsetal snabbare än beräknat. Det som
också påverkar prognosen är AIDS. Dödsfallen i sjukdomen kommer under 2000-talets första halvsekel att
skörda 280 miljoner människoliv.
Hotet från en s­
tundande befolkningsexplosion är
idag nedtonat, även om vissa länder som t.ex. Nigeria
förutspås stora problem. Nästan all befolkningsökning, ca tre miljarder i världen de närmaste 100 åren,
k­ommer att ske i de mindre utvecklade ländernas städer. U­tmaningen för framtiden är att de resurser som
finns ska fördelas rättvist mellan världens invånare.
Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre.
BEFOLKNINGSUTVECKLING
- HISTORIA OCH PROGNOS
9 miljarder
8 miljarder
7 miljarder
6 miljarder
5 miljarder
4 miljarder
3 miljarder
2 miljarder
1 miljard
500 f.Kr
0
1500
1900
1950
2000
2050
33
34
Befolkningsgeografi
Befolkningsprognoser
Vid sekelskiftet år 2000 fanns det sex m­iljarder människor på jorden. Under hösten år 2011 passerade världens
be­folkning sju miljarder. Om alla jordens männi­skor
fick en halv kvadratmeter var skulle de r­ymmas
på Gotland! I augusti år
2007 passerade Sverige
nio­miljonersstrecket. Av
alla världens invånare är
99,85 % inte svenskar.
Den stora livsmedels­
kollapsen i Kina åren
1960 - 61, med höga
dödstal och halverat
barna­
födande i landet,
syns tydligt som ett hack
i världens befolknings­
Äldre indisk kvinna. Indien
ökning. De sjunkande
kommer att passera Kina som
dödstalen i världen
det folkrikaste landet i världen
ungefär år 2025.
gjorde att den årliga
befolknings­t illväxten
nådde drygt två procent under 1­­960-talet. De snabbt
minskade födelsetalen efter år 1970 berodde på en
allmän ekonomisk utveckling i världens länder, vilket
ledde till senare giftermål och födelse­kontroll.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Kina
Indien
USA
Ryssland
Indonesien
Japan
Brasilien
Tyskland
Bangladesh
Pakistan
1970
820
554
205
130
122
104
97
78
67
66
Kina
Indien
USA
Indonesien
Brasilien
Pakistan
Bangladesh
Nigeria
Ryssland
Japan
2010
1 300
1 200
310
243
201
180
160
152
139
127
%
2,0
1,0
1950
1960
1970
1980
1990
2000
2010
2020
2030
2040
Födelsetalen i världen sjunker, men världens befolkning ökar
ändå årligen med nästan 100 miljoner eftersom medellivslängden samtidigt ökar.
En v­iktig demografisk trend är att medellivslängden
i v­ärlden ökar, inte bara i de rika, utan även i många
av de fattigare länderna. I långtidsprognoser k­ommer
v­
ärldens befolkning att kulminera på tio miljarder
männi­
skor år 2100. Efter det kommer antalet att
m­inska. En förutsäg­else så långt fram i tiden är dock
osäker eftersom det är svårt att bedöma alla faktorer
som påverkar befolkningsutvecklingen.
Indien
Kina
USA
Indonesien
Pakistan
Bangladesh
Etiopien
Nigeria
Brasilien
BEFOLKNINGSTILLVÄXT I VÄRLDEN
Kongo (Kinshasa)
2050
1 800
1 400
400
300
300
300
300
250
250
200
De tio folkrikaste länderna. De
tio folkrikaste länderna angivna i
40-årsintervall: år 1970 och år 2010
samt en befolknings­prognos för år
2050. Antalet är angivet i miljoner.
Befolkningsgeografi
Boendemiljöer
Boendemiljö är en samlad beskrivning av alla de f­ysiska,
kulturella och sociala faktorer som be­stämmer kvaliteten på boendet. Några exempel på de här fak­torerna
är: kommunikationer, sanitära möjligheter, buller, skol­
tillgång, markägoförhållanden och krimi­nalitet.
Den första bofasta befolkningen i världen hade jordbruk som huvudsaklig försörjning. Deras viktigaste
miljökrav var:
◊
tillgång till vatten,
◊
ett lämpligt klimat och
◊
bördig jord som ofta finns i anslutning till
flodernas slätter och dalar.
By i Afghanistan. Människorna i de afghanska bergs­byarna
försörjer sig på enkelt jordbruk och boskapsskötsel.
En stor del av världens befolkning, t.ex. i Kina, Indien
och Bangladesh, bor och livnär sig även idag i en sådan
miljö.
I samband med den industriella revolutionen kom
f­aktorer som handelsplatser, närhet till råvaror och tillgång till energi att spela en allt större roll för var någonstans m­änniskor kunde bo och försörja sig.
Invånare i den rikare delen av världen kan friare
välja bostadsort och boendemiljö, e­
ftersom transporter och kommunikationer är välutvecklade. Det är
lätt att arbets­pendla, skicka varor i inarbetade distri­
butionssystem och överföra digital information i stora
mängder.
Villabebyggelse i Lake Norman, North Carolina, USA. De ca 400 m2 stora enfamiljshusen ligger intill den konstgjorda sjön Lake
Norman. Några familjer har egen helikopter med landningsplatta på tomten. Villaområdet omges av ett tre meter högt stängsel. Vid
infarten finns bemanning året runt. Familjerna har vaktmästare och barnflickor anställda. När barnen hämtas utanför skolans inhägnade område måste barnflickorna identifiera sig för att få med barnen hem igen.
35
36
Befolkningsgeografi
Överbefolkning och resurser
Tät bebyggelse på Shanghais bakgator, Kina.
Överbefolkning kan tolkas olika beroende på vilken
utgångspunkt man har. Det går att utskilja två huvud­
linjer i definitionen av begreppet:
◊
Överbefolkning är när ett land eller en region
inte kan ge människorna där rimliga levnadsförhållanden. Om människorna far illa eller
rent av dör i armod är området överbefolkat.
◊
Överbefolkning är när den fysiska miljön
försämras av mänskliga aktiviteter. En felaktig
bevattning kan exempelvis orsaka en försaltning av jordbruksmarken som på sikt minskar
livsmedelsproduk­tionen.
Inom Sveriges gränser har vi en stor biologiskt pro­
duktiv yta per person. Med det perspektivet kan ett
högt resurs­uttag moti­veras eftersom det inte påverkar
naturmiljön. Det går dock inte att isolera Sverige från
om­världen, vare sig i tanken eller i praktiken, när överbefolkning och miljö­påverkan diskuteras. Handeln i
världen f­lyttar e­kologiska e­ffekter utanför nationsgränserna, vilket innebär att vår konsumtion ger avtryck i
andra delar av världen. Är ett område överbefolkat
om den bästa odlings­jorden i en region används till
bomulls­odling för produktion av billiga kläder till oss
sam­tidigt som människorna s­välter där?
I det här avsnittet diskuteras överbefolkning främst ur
ett livsmedelsperspektiv. Ett område kan t.ex. f­örsörja
200 invånare per km2 med livsmedel medan ett a­nnat
bara kan försörja tio invånare. När det saknas utpräglad
h­andel i o­mrådet blir livsmedelstillgången den viktig­
aste f­aktorn som be­stämmer graden av över­befolkning.
Malthus och Boserup
Malthus var en brittisk ekonom vid sekelskiftet år
1800. Hans teori var att folkmängden inte kunde överskrida resurstaket i ett område. För regioner och länder
med litet handelsutbyte har teorin fort­farande relevans.
Malthus menade år 1798 att födelsekontroll var av
största vikt eftersom mattillgången var be­gränsad. Boserup, dansk ekonom under 1900-talet, hävdade i motsats till Malthus att resurstaket kunde höjas genom mer
arbete och en förbättrad teknik.
När Malthus lade fram sina teorier för 200 år s­edan
kunde han inte f­
örutse de billiga transporterna,
handelns betydelse och jordbruksteknikens utveckling
när han resonerade kring resurs­taket. Malthus teori
stämmer om det inte går att utveckla tekniker eller om
energin inte räcker. Vi måste förlita oss på vad vår egen
jord kan ge oss. Det är m­iljöns bärkraft på jorden som
kommer att sätta g­ränserna.
37
Befolkningsgeografi
10 miljarder
Miljöns bärkraft i ett
industrisamhälle
1 miljard
Miljöns bärkraft i ett
enkelt bondesamhälle
100 miljoner
Miljöns bärkraft i ett
jägar/samlar-samhälle
100 000 år
10 000 år
1000 år
10 miljoner
100 år
VÄRLDENS SPANNMÅLSPRODUKTION
Kilogram spannmål per person och år
RESURSTAK
400
300
200
100
1960
1970
1980
1990
2000
2010
Hur många människor kan vi vara på jorden? En för­bättrad
teknik och en ökad kunskap har gjort att jorden kan försörja allt
fler människor. I diagrammet visas hur befolkningsutvecklingen
har gått språngvis framåt när ny teknik har införts.
Spannmålsproduktionen och världens befolkning har dubblerats
sedan slutet av 1960-talet. Mängden spannmål per person har
legat på ca 300 kg under den här 40-årsperioden. Enligt Bose­
rup kan resurstaket höjas med bättre jordbruksteknik.
Boserup menade att jordbruket kunde intensifieras för
att försörja en ökande befolkning. Ett sentida exempel är de försök som har gjorts med “microdosing”, en
gödslingsteknik. Tekniken har fördubblat skördarna för
deltagande jordbruk i västra Afrika - en region med ett
stort livsmedelsunderskott.
Det svälter en miljard människor i världen Å andra
sidan har svälten minskat från 35 % år 1970 till dagens
15 %. Det produceras tillräckligt med mat för alla i
världen just nu, men fördelningen av livsmedel är skev.
Vi använder också våra högkvalitativa livsmedel till
drivmedel, t.ex. etanol i Sverige, och till djurfoder när
vi föder upp grisar med importerade sojabönor. Hur
många m­änniskor jorden kan försörja med livsmedel
i framtiden är svårt att f­örutse. Vi kan med en förbät-
trad teknik höja jord­brukets a­vkastning, men bara till
en viss nivå.
Hur många människor jorden kan försörja utan att
belasta kommande generationers resursuttag är svårt
att bedöma. Ser man till jordens eko­system som helhet, med uttag av spannmål, timmer, fisk och sötvatten
med mera, överbelastas ekosystemen idag med 25 %.
Om ett hållbart uttag av resurser från ekosystemen
får b­estämma resurstaket, med dagens konsumtionsmönster, är gräns­en för överbefolkning 5,3 m­iljarder
människor. Jorden är, med det perspektivet, redan överbefolkad. Sverige är med liknande resonemang också
överbefolkat. Vi gör av med mångfalt mer resurser än
vad genomsnittsmedborgaren i världen får förbruka för
ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande.
MALTHUS OCH BOSERUP
Boserup
Ökad
befolkning
Förbättrad
jordbruksteknik
Fortsatt
folkökning
Befolkningstillväxten
avmattas
Överutnyttjade
naturresurser
Mindre mat
per person
Svält och krig begränsar
befolkningstillväxten
Ökad efterfrågan
på mat
Malthus
Malthus och Boserup representerar helt olika syn på världens livsmedelsförsörjning.
38
Befolkningsgeografi
Födelse- och dödstal
Födelsetalet a­nger hur många barn som föds per år i
relation till ­landets t­otala i­nvånarantal. I Sverige föds ca
110 000 barn per år. F­ödelsetalet är 12 födda per 1 000
in­
vånare och år. F­
ödelsetal under 20 betraktas som
låga. De rika länderna har låga födelse­tal. I vissa fattiga
­länder ligger f­ödelsetalen över 50 per 1 000 invånare.
När f­ödelsetalen ligger över 30 betraktas de som höga.
En femtedel av världens befolkning bor i länder med
höga födelsetal – före­trädesvis i Afrika.
Ett annat mått på tillståndet i befolknings­utvecklingen
är att mäta fruktsamheten. Det demografiska m­åttet
anger hur många barn varje fertil kvinna, 1­5 - 49 år, får
i genomsnitt. En summerad fruktsamhet på 2,15 barn
Nyfödd. Ett nytt liv börjar.
per kvinna räcker för att hålla befolknings­mängden i
Sverige konstant. I fattigare länder, där många barn dör,
behövs högre fruktsamhet för att befolkningen inte ska
minska.
Dödstalet mäter hur många som dör varje år per 1 000
in­vånare. Västvärlden har dödstal runt 10 per 1 000
in­vånare. De fattiga länderna har dödstal över 20 per
1 000 invånare bl.a. beroende på den höga spädbarnsdödligheten.
Den naturliga folkökningen beräknas med formeln:
Naturlig folkökning = Födda - Döda
Spädbarnsdödlighet mäts i hur många barn som inte
överlever sin ettårsdag per 1 000 levande födda. Spädbarnsdödligheten i Afrika ligger på ca 100, i Sverige
på 2,5. Dödsorsaken för en av sju kvinnor i Niger är
komplikationer efter graviditet, förlossning eller abort!
I Sverige är motsvarande värde en av 17 400. Varje år
dör ungefär en halv miljon kvinnor i världen av sviter
från förlossningen.
Barn i kåkstad. Jakten på rent vatten är bokstavligen livsviktig för att överleva i många av världens kåkstäder.
Befolkningsgeografi
Migration
Migration innebär att människor flyttar. Emigration är
utvandring och immigration är samma sak som invandring. Idag bor tre procent av världens befolkning i ett
annat land än de föddes i.
Det är vanligare att flytta kort än långt. De som f­lyttar
långt väljer oftast att flytta till en storstad. De som redan bor i en storstad flyttar sällan till landsbygden. Idag
bor ungefär hälften av världens befolkning i städer. Yngre människor f­lyttar oftare än äldre.
Formeln för befolkningsförändringar är:
Befolkningsförändring =
Födda - Döda + Inflyttade - Utflyttade
Orsaker till migration
Det finns flera olika modeller som försöker förklara
o­rsakerna till migrationen. Anledningarna till en f­lytt
kan vara faktorer som individen inte styr över, t.ex. arbetsmarknad, transportsystem samt fysisk miljö i allmänhet. Det kan också vara faktorer som individen kan
påverka såsom vänner, utbildning och egna intressen.
Hur långt man planerar att flytta är något som m­ånga
tar hänsyn till först när de sociala och ekonomiska
f­aktorerna är beaktade. Det är svårt att i förväg veta
hur det ekonomiska ut­fallet blir. Om avståndet till den
önskade nya platsen är för långt kan flyttlasset ofta gå
i riktning mot den önskade boendeorten, men kanske
inte riktigt ända fram.
Den tyske geografen E.G. Ravenstein beskrev år 1881
att människor flyttar efter följande mönster:
◊ ju längre en individ flyttar, desto större ort går
flytten till,
◊ att flytta korta sträckor är vanligast,
◊ ekonomisk utveckling i landet gör att flytt­
ningsvolymen ökar och
◊ flyttningar i en riktning ger en returström av
f­lyttningar tillbaka, dock inte lika stor.
Axel Olssons utvandrarmonument, Karlshamn,
Blekinge. Kristina vänder sig om, hon längtar
tillbaka till Sverige.
Ett exempel på återvändare finns bland de iranier som
kom till Sverige i samband med den stora flyktingvågen åren 1986-1990. Idag har 14 % återvänt till Iran.
Ungefär hälften av de som utvandrar från Sverige är
utrikes födda.
De engelska uttrycken push och pull, knuffa och dra,
b­rukar användas för att b­eskriva vad som påverkar vår
flyttningsiver. Några av push-faktorerna är:
◊
arbetsbrist, bostadsbrist och livsmedelsbrist,
◊
dåliga utbildningsmöjligheter och dåligt kulturutbud (”fucking-Åmål”-faktorn),
◊
etniskt och/eller socialt utanförskap,
◊
krig,
◊
begränsad yttrandefrihet,
◊
klimatförändringar och
◊
naturkatastrofer.
Det som kan locka, pull-faktorerna, är motsatserna till
push-faktorerna. En viktig pull-faktor är kärlek m­ellan
två människor.
39
40
TA
L
DÖD
STA
L
Befolkningsgeografi
Befolkningspyramiden
Ett vanligt diagram för att åskådliggöra befolkningens
fördelning i ålder och kön är befolkningspyra­miden.
Diagrammet beskriver befolkningens historia och
b­efolkningsstrukturen just nu. Det går även att göra
förutsägelser om framtiden. När diagrammet uppfanns
såg ländernas fördelning i diagrammet ut som just
pyramider. Pyramidformen återfinns bland de fattiga
l­änderna, men bland de rika ser diagrammen mer ut
som tunnor.
Den demografiska övergången
Den demografiska övergången är ett förlopp där ett
lands födelse- och dödstal minskar. När både födelseoch dödstal är låga är den demografiska övergången
avslutad.
I den första fasen är födelse- och dödstalen höga.
Dödstalen varierar kraftigt beroende på sjukdomar, krig
och svält. Det är främst spädbarnsdödligheten som är
hög. I den andra fasen är födelsetalen fortfarande höga,
men dödstalen minskar. De länder som har övergått till
den andra fasen har t.ex. förbättrat livsmedelstillgången och de sanitära förhållandena samt infört vaccina­
tioner för barn. Den största b­
efolkningstillväxten
sker i övergången m­ellan den andra och den tredje
fasen. I tredje fasen börjar sedan födelsetalen att minska när familjeplane­ringen blir allmän. Det innebär
DEN DEMOGRAFISKA ÖVERGÅNGEN
‰
40
Födelsetal
30
Dödstal
20
10
0
Naturlig
befolkningsökning
FAS 1
FAS 2
FAS 3
FAS 4
FAS 5
att folkökningstakten avstannar. I den fjärde fasen är
födelse­talen marginellt högre än dödstalen. I den femte
fasen överstiger döds­
talen födelsetalen, en naturlig
folkminskning. En förklaring till det lägre barnafödandet är att kvinnor gör yrkeskarriär och får barn senare
i livet.
Ekonomi och demografisk övergång
I fattiga länder är det vanligt att gruppen 15 år och
yng­re utgör nästan halva befolkningen. När ett land går
från högt till lågt barnafödande minskar försörjnings­
bördan för den yrkesarbetande befolkningen. Landet
kan då satsa större resurser på i­nfrastruktur, utbildning,
teknik­utveckling med mera. Är det geografiska läget
gynn­samt och samhällsstrukturen fungerande kan den
här ”demografiska g­åvan” vara avgörande för om landet
ska kunna gå in i en period med kraftig ekonomisk
utveckling. Befolkningsprognoser går att använda till
förut­
sägelser om regioners ekonomiska tillväxtmöjligheter. Den e­konomiska utvecklingen som väntar i
värld­en skulle, med demografisk utgångspunkt, kunna
ge västvärlden och Japan god ekonomisk tillväxt fram
till år 2020. De ”asiatiska tigrarna” Korea, Singapore och
nu även Kina, kommer att ha en fortsatt god utveckling
fram till år 2020, men avmattas kraftigt därefter. Syd­
asien, Nordafrika, Mellan­östern och L­atinamerika är
områden som successivt kommer att ta en allt större
andel av världsekonomin fram till år 2050. Länderna
strax söder om Sahara k­ommer inte att få någon förbättring de närmaste åren, men kan efter år 2020 förbättra sina inkomster.
Prognoser och scenarier rymmer ofta stora mått
av osäkerhet. Den demografiska övergången som
f­örklaringsmodell har använts tidigare, men k­ommer
kanske inte att gälla de kommande 50 åren. Den
e­konomiska utvecklingen i världen beror också på hur
världshandeln utvecklas och hur en hållbar u­tveckling
ska kunna skapas. Ekonomisk tillväxt har hittills inneburit en högre belastning på våra redan nu överutnyttjade natur­resurser.
Högt
Högt
Liten
Nej
Svält, sjukdomar, krig, enkla transportmedel
som försvårar handel och hjälpinsatser
i svältområden, små städer,
förindustriella samhällen,
folkvandringar förekommer,
Sverige fram till år 1810.
Hög
Nej
Fattiga länder, AIDS, vaccinationsprogram,
förbättrade transportmöjligheter,
flyttströmmar till platser med
försörjningsmöjlighet, majoriteten bor
på landsbygden, Sverige befann sig i
fas 2 fram till 1860-70.
Medel
Ja, delvis
Industrialisering, urbanisering,
ökad utbildning, minskad emigration,
majoriteten är stadsbor,
kommunikationer och transporter
förbättras, stor/ökande servicenäring,
Sverige lämnade fas 3 i början av 1930-talet.
Liten
Ja
Rika länder, goda livsvillkor, den naturliga
folkökningen är låg, stor andel bor i städer,
stora flyttströmmar inom och mellan städer,
lätt att pendla, telekommunikation, snabba
förändringar i näringslivet ställer höga krav
på människor, Sverige är i fas 4.
Negativ
Ja
Låga födelsetal och/eller ökande dödstal på
grund av en åldrande befolkning. Inget land
har varit i fas 5 under någon längre tid.
FAS 1
Högt
Minskande
FAS 2
Minskande
Minskande
FAS 3
Lågt
Lågt
FAS 4
Lågt
Ökande
FAS 5
So
c
eko ial o
n
sta om ch
tus isk
pla
n
i lje
Fam
Na
fol turlig
kök
nin
g
Fö
del
s
Dö
dst
a
l
eta
l
er i
ng
Befolkningsgeografi
Tabellen visar sambandet mellan befolkningens åldersstruktur och socioekonomisk utveckling. Industrialisering och förbättrade jordbruksmetod­
er leder till minskade dödstal och födelsetal. Modellen har traditionellt
utgjorts av fyra faser, men numera kan även en femte fas tillfogas.
41
Befolkningsgeografi
Nigeria - Fas 2
År 2012 har Nigeria enligt prognoserna 158 miljoner
invånare, vilket innebär att det är Afrikas folk­rikaste
land. Drygt 40 % av befolkningen är under 15 år och
endast 2,5 % är över 64 år. Medelåldern är 19 år. Fyra
miljoner nigerianer är HIV-positiva. Av de 2,2 miljon­er
som f­öddes år 1972 kommer knappt två tredjedelar att
vara i livet 40 år senare.
Den summerade fruktsamheten är 5,5 barn per k­vinna
och födelsetalet är 37 per 1 000. Det ger en naturlig
folkökning på 2,4 % per år eller årligen 3,8 miljoner fler
niger­ianer. 60 % av kvinnorna och 76 % av männen över
15 år kan läsa. Vid 36 % av förlossningarna finns läkare
eller barnmorska närvarande. Spädbarnsdödligheten är
99 per 1 000 och under tiden närmast efter förlossningen dör elva av 1 000 nyblivna mödrar.
Jordbruksproduktionen har inte ökat lika snabbt som
befolkningen. Landet som tidigare var en nettoexportör
av livsmedel måste nu importera mat.
80 +
75-79
70-74
65-69
60-64
55-59
50-54
45-49
40-44
35-39
30-34
25-29
20-24
15-19
10-14
5-9
0-4
Östtimor 2000
Män
Kvinnor
Fritt efter www.census.gov
Östtimor - Fas 1
Den första fasen finns inte längre representerad av
något land i världen. Ett av de områden som var det
sista att lämna den första fasen var Östtimor. Östtimor
är ett litet land som år 2000 hade 850 000 invånare. Vid
det senaste sekelskiftet var 41 % av befolkningen under
15 år.
Området tillhörde Portugal till år 1975. Före bildandet av staten Östtimor var det en provins tillhörande
Indonesien. Oroligheterna inför självständig­heten kulminerade år 1999. Hela samhällsstrukturen kollapsade
och ca 15 % av landets befolkning var på flykt. Minst
80 % av l­äkarna flydde i samband med oroligheterna.
Landet har fått omfattande stöd från hjälp­
organisationer och FN. Området spås en positiv
u­tveckling bl.a. tack vare de gas- och oljefyndigheter
som finns inom landets gränser.
Hjälpande hand. FN har spelat en aktiv roll för att demokratisera Östtimor.
80 +
75-79
70-74
65-69
60-64
55-59
50-54
45-49
40-44
35-39
30-34
25-29
20-24
15-19
10-14
5-9
0-4
Nigeria 2012, prognos
Män
Kvinnor
Fritt efter www.census.gov
42
43
Befolkningsgeografi
80 +
75-79
70-74
65-69
60-64
55-59
50-54
45-49
40-44
35-39
30-34
25-29
20-24
15-19
10-14
5-9
0-4
Peru 2007
Män
Kvinnor
Fritt efter www.census.gov
Peru - Fas 3
Peru har 28 miljoner invånare. Skillnaden i stand­
ard mellan stad och landsbygd är stor. Födelsetal och
dödstal har minskat snabbt i Peru sedan 1970-talet.
År 2008 var födelsetalet 20 per 1 000 och den summerade fruktsamheten 2,4 barn per kvinna. Peru har en
naturlig folkökning på 1,3 %. Spädbarnsdödligheten är
30 per 1 000. De minskade födelsetalen är ett resultat
av familje­planering och användning av preventivmedel.
Trots att en tredjedel av befolkningen är under 15 år
har landet en stor andel i åldersgruppen 15 - 64 år. Det
finns endast en liten andel äldre människor i landet.
Makedonien - Fas 4
I Makedonien bor det drygt tre miljoner och landet
hade en befolkningstillväxt på 0,7 % u­nder p­erioden
1975 - 1999. Den naturliga folkökningen var år 2008
0,26 % och under perioden 2010 - 2015 tros befolkningstillväxten bli 0,1 %. Spädbarnsdödligheten är
under tio per 1 000 födda. Det är bara en femtedel av
befolkningen som är under 15 år.
Den summerade fruktsamheten är 1,5 barn per k­vinna
och med oförändrade födelsetal kommer landet snart
att gå in i fas 5. I fas 5 är dödstalet högre än födelsetalet.
Makedonien 2005
Män
Kvinnor
Fritt efter www.census.gov
Barn på landsbygden, Peru. I Perus bergsområden är
befolkningen fattig. Skillnaden i levnadsstandard m­ellan
landsbygd och stad är stor i Peru.
80 +
75-79
70-74
65-69
60-64
55-59
50-54
45-49
40-44
35-39
30-34
25-29
20-24
15-19
10-14
5-9
0-4
44
Befolkningsgeografi
Ryssland 2012, prognos
Män
Kvinnor
Fritt efter www.census.gov
80 +
75-79
70-74
65-69
60-64
55-59
50-54
45-49
40-44
35-39
30-34
25-29
20-24
15-19
10-14
5-9
0-4
Ryska försäljare, Irkutsk, Ryssland. På järnvägsstationen i Irkutsk försörjer sig de ryska kvinnorna på att
sälja mat till resenärerna.
80 +
75-79
70-74
65-69
60-64
55-59
50-54
45-49
40-44
35-39
30-34
25-29
20-24
15-19
10-14
5-9
0-4
Ryssland 2012, prognos
Män och kvinnor
Fritt efter www.census.gov
Ryska federationen - Fas 5
Ryska federationen har nästan en befolkning på 140
miljoner. År 1992 passerade landet en demografisk
milsten - antalet döda var då större än antalet födda.
Ryss­land har en negativ naturlig folkökning. År 2010
var födelsetalet 12 och dödstalet 14 p­er 1 000 invånare.
Det ger en m­inskning av b­efolkningen med 0,2 % per
år. Under åren 1993-2005 var den naturliga folkminskningen 0,6 % per år.
Ryska kvinnor f­ödde år 2010 i genomsnitt 1,4 barn.
Tio år tidigare födde varje rysk fertil kvinna i genom­
snitt 1,3 barn under sitt liv. Det är de stora barn­kullarna
runt år 1980 som nu visar sig i födelse­
statistiken.
M­edellivslängden är 59 år för män och 73 för k­vinnor.
Det går 86 män per 100 kvinnor. Det är gott om änkor i Ryssland. För­klaringen till m­ännens t­idiga död
är alkoholmissbruk, rökning, hjärtinfarkt, tuberkolos
och fattigdom. Studeras befolknings­
pyramiden syns
t­ydligt hur stor dödligheten är bland män över 50 år.
Idag förväntas hälften av alla 50-åriga män i Ryssland
vara döda inom tio år!
Det finns även hack i vissa åldersgrupper. Under
a­ndra världs­kriget föddes inte så många barn (å­ldrarna
65 - 69 år). Andra världskrigets låga födelsetal ses
t­ydligt också i den andra generationen, i åldersgrupp­
en 40 - 44 år. År 2025 k­ommer stora åldersgrupper att
pensioneras i Ryssland. De som ska försörja dessa är de
små barn­kullarna i början av 2000-talet.
45
Befolkningsgeografi
Världens demografiska utmaning
Spaniens åldrande
befolkning. Spanien
har stora demogra­
fiska utmaningar
framför sig. Allt fler
äldre ska försörjas
av ett minskande
antal förvärvsarbetande. Fruktsamheten är 1,25.
₅₅
₅₀
₄₅
₄₀
₃₅
₃₀
₂₅
₂₀
₁₅
₁₀
₀₅
₁₉₅₀
att kunna försörja pensionärerna och barnen. I Europa
k­ommer det år 2045 att finnas 350 miljoner människor
i åldern 15 - 59 år och sammanlagt 100 + 225 = 325 miljoner unga och gamla. Om den “demo­grafiska bomben”
briserar i Europa eller inte påverkas i stor utsträckning
av vilken ekonomisk utveckling länderna kommer att
ha. Inom EU diskuterar man att höja pensionsåldern,
få fler k­vinnor i arbete och underlätta för invandrare att
komma in på arbetsmarknaden.
VÄRLDENS ÅLDRANDE
BEFOLKNING
EUROPAS ÅLDRANDE
BEFOLKNING
₄₀₀
15-59 år
Miljoner
Miljarder
Befolkningsökningen i världen kommer att fortsätta
även om varje fertil kvinna föder två barn. Det beror på
att 27 % av världens befolkning är under 15 år och att
livslängden ökar. Medellivslängden i världen var 65 år
vid det senaste sekelskiftet och år 2050 antas den vara
74 år. Då kommer endast 21 % vara under 15 år.
Genom att studera livslängd, födelse- och döds­
tal
går det att göra prognoser för framtiden. Det går att
se hur stor andel som är i rätt ålder för yrkesarbete för
14 år och yngre
15-59 år
₃₀₀
60 år och äldre
₂₀₀
₁₀₀
14 år och yngre
60 år och äldre
₁₉₇₅
₂₀₀₀
Årtal
₂₀₂₅
₂₀₅₀
Källa: FN
₁₉₅₀
₁₉₇₅
₂₀₀₀
Årtal
₂₀₂₅
₂₀₅₀
Källa: FN
46
Befolkningsgeografi
HIV
Sju procent av den vuxna befolkningen i Afrika är
HIV-positiv. Länderna söder om Sahara, t.ex. Sydafrika, Zimbabwe och Kamerun, har en mycket högre andel smittade. De muslimska länderna norr om Sahara
har förhållandevis få smittade.
Varför är det så svårt att få stopp på smittsprid­ningen?
I de länder som har drabbats värst finns några generella
förklaringsmodeller: de är fattiga, det är tabu att prata
om sexualitet och det är vanligt med många sexualpartners.
När en HIV-positiv person får bromsmediciner ökar
livslängden. Risken att sprida viruset vidare är dessutom lägre med medicin i kroppen. Medicinerna är dock
för dyra för att fattiga länder ska ha råd med dem i de
mängder som behövs.
Det finns ett samband mellan länders ekonomiska
utvecklingsgrad och andelen HIV-positiva, men det
är inte så tydligt. USA, Costa Rica och Nepal har lika
stor andel smittade, men ländernas köpkraft skiljer sig
åt betydligt. De nordiska länderna, liksom de betydligt
fattigare länderna Jorda­nien och Tadzjikistan har en
mycket låg andel smittade.
Gapminder
Gapminder är en stiftelse, utan ekonomiskt vinstintresse, som
verkar för att göra statistik över mänsklighetens utveckling
begriplig. Stiftelsen drivs i samarbete med bl.a. FN. En av
grundarna är Hans Rosling, professor i internationell hälsa.
www.gapminder.org
bce4ec
47
Befolkningsgeografi
80 +
75-79
70-74
65-69
60-64
55-59
50-54
45-49
40-44
35-39
30-34
25-29
20-24
15-19
10-14
5-9
0-4
80 +
75-79
70-74
65-69
60-64
55-59
50-54
45-49
40-44
35-39
30-34
25-29
20-24
15-19
10-14
5-9
0-4
Botswana 2000
Kvinnor
Fritt efter www.census.gov
Män
Botswana 2020, prognos
Män
Kvinnor
Fritt efter www.census.gov
80 +
75-79
70-74
65-69
60-64
55-59
50-54
45-49
40-44
35-39
30-34
25-29
20-24
15-19
10-14
5-9
0-4
Botswana 2040, prognos
Män
Kvinnor
Fritt efter www.census.gov
Befolkningskollaps i Botswana
Botswanas befolkning uppgår till nästan två miljoner.
Den summerade fruktsamheten var år 2010 3,0 barn
per kvinna och den naturliga folkökningen 1,2 %. 35 %
av befolkningen är under 15 år. Landet har haft en fantastisk ekonomisk utveckling de senaste 40 åren, vilket
till stor del beror på diamantutvinningen i landet.
I Botswana är 24 % av den vuxna befolk­ningen HIVpositiv. I Sverige är motsvarande värde under 0,1 %.
Botswana ligger i den region som är värst drabbad av
AIDS i hela världen, den sydligaste delen av Afrika.
Det är svårt att göra bedömningar av vilka effekter en
sådan omfattande epidemi har för en region.
Om familjeförsörjaren dör är det en tragedi för
f­amiljen. Samtidigt förlorar staten inkomster i form av
skatter och m­åste l­ägga en större andel av resurserna
på vård på grund av det stora a­ntalet sjuka m­änniskor i
landet. Botswana har varit ett framgångsland med hög
tillväxttakt, satsning inom vård och u­tbildning samt
en mer utbredd välfärd. Medel­livslängden kommer att
sjunka från nästan 70 till 30 år på mycket kort tid.
År 2000 fanns det ca 220 000 m­änniskor i å­lders­
gruppen 10 - 14 år. Fyrtio år senare, när åldersgruppen
är 50 - 54 år, kommer den att ha m­inskat till 50 000.
Den här förkortade medellivslängden beror på AIDS.
Av de 10 - 14 år gamla barnen kommer 80 % att vara
döda när de skulle ha varit 50 - 54 år. I en skolklass med
30 stycken 14-åringar kommer 24 att dö inom 40 år.
N­ästan alla av dem kommer att dö i AIDS.
I befolkningspyramiden syns tydligt att dödligheten
är större bland kvinnorna. Kvinnor smittas lättare än
män av HIV, men det är inte den enda förklaringen.
Synen på kvinnornas rätt till sina egna kroppar skiljer
sig markant från västerlandets. Flickorna smittas i unga
år och hinner kanske få några barn innan de senare
dör i AIDS. Det är många barn som lämnas kvar ensamma när föräldrarna går bort. Aidsepidemin hotar att
radera ut den ekonomiska och sociala utveckling som
många fattiga l­änder har haft de senaste decennierna.
Det finns flera o­rganisationer som arbetar aktivt med
att förebygga en vidare spridning av HIV.
48
Befolkningsgeografi
Den demografiska fällan
Den demografiska fällan uppstår när den demografiska
övergången drar ut på tiden och ett land blir kvar i fas 2.
Dödstalen har minskat något, men födelsetalen fortsätter att vara höga, vilket gör att befolkningen ökar i
antal.
Nigeria är ett tydligt exempel på ett land som har
fastnat i den demografiska fällan. Ett ökat resursuttag
m­
inskar avkastningen inom jordbruket och befolk­
ningen d­rabbas av svält och sjukdomar. Några lösningar
som kan hjälpa länderna ur den demografiska fällan är
att förbättra vattentillgången och avloppshanteringen
samt att få ner barnadödligheten. Minskar dödlig­heten
hos barnen kan föräldrarna sätta större tillit till att
de överlever och därmed begränsa sitt barnafödande.
N­ågot som också har visat sig begränsa födelsetalen
är att kvinnor ges möjlighet till utbildning. Utbildade
kvinnor får i allmänhet barn senare och kan mer aktivt
styra sina liv.
Indiskt barn, Indien. Familjeplaneringen ökar när landet
utvecklas ekonomiskt. Rätt använda kan kondomer fylla en stor
barnbegränsande funktion samt minska spridningen av HIV.
SUMMERAD FRUKTSAMHET
Barn per kvinna
1,0-1,9
2,0-2,9
3,0-3,9
4,0-4,9
5,0-5,9
6,0-6,9
7,0-7,9
Med några få undantag återfinns länder med mycket höga
fruktsamhetstal i Afrika. Vid höga fruktsamhetstal ökar
risken för landet att hamna i den demografiska fällan.
Källa: FN
Befolkningsgeografi
Mali - ett land fast i den demografiska fällan
I västra Afrika ligger Mali med tolv miljoner invånare
och en naturlig folkökning på 2,7 %. Landet ligger på
174:e plats av 177 rankade länder gällande mänsklig
utveckling enligt FN:s utvecklingsprogram UNDP. Indexet mäter faktorer såsom fattigdom, medellivslängd
och utbildningsnivå.
Mali är, efter begynnande demokratisering i början av
1990-talet, ett av de mer stabila länderna i Västafrika.
Korruption, gamla maktstrukturer och 50 % analfa­beter
bland de vuxna gör omställningen till ett bättre land
långsam. Över 70 % av befolkningen har mindre än en
dollar per dag till sin försörjning.
Landet har ingen kust utan är i första hand beroende
av det politiskt instabila Elfenbenskusten för att få ut
sin bomull och sitt guld på världsmarknaden. Svängningar i världsmarknadspriset på Malis två viktigaste
exportvaror drabbar landet hårt.
80 % av befolkningen försörjer sig på jordbruk och
f­iske, men den snabba folkökningen och det torra
k­limatet i Saharas utkant gör det svårt att få fram till-
Kvinna med barn, Mali. Den unga kvinnan bor intill floden
Niger i Mali. Det enkla taket skyddar barnet mot solens heta
strålar.
Mali 2012 och 2042, prognos
Män
2,5
2,0
Kvinnor
1,5
1,0
0,5
0
0,5
Miljoner
1,0
1,5
2,0
2,5
Fritt efter www.census.gov
80 +
75-79
70-74
65-69
60-64
55-59
50-54
45-49
40-44
35-39
30-34
25-29
20-24
15-19
10-14
5-9
0-4
Befolkningsprognos för Mali. Enligt prognosen kommer det
år 2012 att finnas 2,7 miljoner barn i åldern 0-4 år. 30 år
senare kommer den ålders­gruppen ha ökat till 5,0 miljoner.
Befolknings­pyramiden kommer år 2042 fortfarande ha ett
fas 2-utseende.
räckligt med mat till invånarna. Mali är beroende av
hjälpinsatser från utlandet. Två tredjedelar av folket
har tillgång till tjänligt dricksvatten. I spåren av under­
näring och dålig sjukvård skördar kolera, malaria och
tuberkulos många människoliv.
Medellivslängden är bara 45 år och befolkningens
medelålder är så låg som 16 år. Varje kvinna föder i genomsnitt 6,5 barn. Av 1 000 födda dör 106 före ett års
ålder. Dödligheten för barn under fem år är 200 per
1 000. Åldersstrukturen i landet visar att det befinner
sig i fas 2. År 2042 kommer befolkningen att vara 2,5
gånger större än år 2012 och fortfarande befinna sig i
fas 2. Mali har fastnat i den demografiska fällan.
49
50
Befolkningsgeografi
Genusgeografi
Geografi har traditionellt sett två huvudinriktningar:
naturgeografi (t.ex. geomorfologi, klimatologi, glacio­­
logi och biogeografi) och kulturgeografi (t.ex. ekonomisk geografi och befolkningsgeografi). Genusgeografin är ett forskningsfält inom kultur­geografin. Den
studerar flera olika delar inom geografin, men utifrån
ett annat perspektiv. Könet sätts i fokus vid undersökningar.
Behovet av genusforskning har uppkommit eftersom
det inte råder jämställdhet mellan könen. Jämställdhet
innebär att män och kvinnor har samma möjligheter
och makt att påverka sina liv samt forma samhället de
lever och verkar i. I början av 1900-talet fick kvinnorna
i västvärlden successivt samma formella rättigheter som
männen, t.ex. rösträtt och arvsrätt. U­nder 1960-talet
växte kvinnorörelserna i omfattning. De hade ofta ett
ursprung i radikala politiska rörelser.
Vi har, i olika utsträckning, förväntningar på vad som
är typiskt för flickor och pojkar. Omvärldens förvänt­
ningar, beroende på vilket biologiskt kön en människa
har, utvecklar något som kallas det sociala könet, med
ett annat uttryck: genus. När man an­lägger ett genusperspektiv, i forskning och vardag, innebär det att könsmönster och ojämställdhet belyses. Det kan i­bland vara
problematiskt att ha ett genusper­spektiv och in­direkt
förstärka/­
polarisera skillnader i vad som är manliga
och kvinnliga pro­blemformuleringar. Genus­forskning
utmanar invanda normer och värden vid högskolor
och universitet om vad det ska forskas om och hur
forskning ska bedrivas. När kvinnor ses som en enhetlig grupp inne­bär det indirekt att frågor om sexuali­
tet, ras och klass tonas ner. När avgränsningar inom ett
forsknings­fält görs riskeras alltid kritik, oavsett om den
är genusinriktad eller inte.
Kvinnor med barn, Afghanistan. Afghanistan är ett av de fattigaste och minst jämställda länderna i världen.
51
Befolkningsgeografi
Indisk flicka.
Kvinnan i världen
Genomsnittskvinnan i världen har en dubbelt så
lång arbetsdag som genomsnittsmannen. Hon utför
en stor del av det oavlönade arbetet med att ta hand
om barnen, de äldre och hushållet. Av världens totala
löneutbetal­ningar får kvinnorna endast ut en niondel
av vad männen får i lön trots att de arbetar dubbelt så
mycket! Männen äger dessutom 97 % av alla tillgångar
och tär betydligt mer på världens naturresurser än vad
kvinnorna gör.
Dubbelt så många kvinnor som män är analfabeter.
Var sjätte parlamentsledamot i världen är en kvinna.
Länder som bygger upp samhällssystemen på religiösa
grunder för­hindrar ofta att kvinnorna får samma rättig­
heter och skyldigheter som männen har.
Kvinnor är mer utsatta än män vid flyktingkatastrofer.
Bland vuxna är det fyra gånger vanligare med kvinnliga
flyktingar. Det finns även ett tydligt samband mellan
hur kvinnor och män d­rabbas olika vid naturkatastrof­
er. I Bangladesh var dödligheten nio gånger större för
flickor och kvinnor vid den stora översvämningen år
1991 och när jordbävningen drabbade befolkningen i
Kobe år 1995 i Japan dog 1,5 gånger fler kvinnor än
män. Vid tsunamikatastrofen år 2004 var dödligheten
minst tre gånger så stor för kvinnorna. Äldre kvinnor
och f­attiga utan tillgång till bil, var överrepresenterade
i den grupp som blev kvar i New Orleans efter orkanen
Katrina år 2005. Ojämlikheten beror på att kvinnor och
barn vistas i miljöer med sämre skydd än de förvärvsarbetande männen, de är fattigare och får heller inte lika
snabbt tillgång till varningsrapporter.
I Indien är kvinno­underskottet någonstans runt 50
miljoner. Underskottet på flickor/kvinnor beror på att
könet bestäms med ultraljud och flickfostren abor­teras.
Man upp­
skattar att en halv miljon extra flickfoster
aborteras per år i Indien. Flickor som föds riskerar, i
vissa fall, att mördas eller vanvårdas till döds. I Indiens fattiga delar gynnar t­raditionen de familjer som har
pojkar. Det är pojkarna som tar hand om föräldrarna.
De är föräldrarnas pensions­försäkring. Kvinnorna har
därför i det avseendet ett lägre värde. I de länder som
idag har stora kvinnounderskott, t.ex. Indien, Kina och
Pakistan, kommer många unga män ofrivilligt att bli
utan fru och familj.
Befolkning för
Indien år 2010 (miljoner)
0-4 år
5-9 år
10-14 år
15-19 år
20-24 år
25-30 år
Pojkar
Flickor
64,7
63,8
62,2
58,3
54,3
50,8
58,4
58,0
56,8
53,5
50,2
47,5
PojkPojköveröverskott skott i %
6,3
10,7
5,8
10,1
5,4
9,4
4,8
8,9
4,1
8,1
3,3
7,0
Det indiska pojköverskottet. Det naturliga pojköverskottet
ligger runt fem procent. År 2010 var det fyra miljoner män i
Indien i åldersgruppen 20-24 år som inte kunde hitta någon
jämnårig kvinna att gifta sig med.
52
Befolkningsgeografi
Ett urval av jämställdhetsvariabler i Sverige
Utbildning, arbete och familj
Källa: På tal om kvinnor och män, SCB
Även i den ”jämställda” västvärlden finns det
skillnader beroende på kön. K­vinnor är överre1970-talet
Slutet av 2000-talet
presenterade i yrkes­områden såsom vård, omKvinnor
Män
Kvinnor
Män
sorg och förskola. Typiskt ”manliga” yrkesgrup60 %
90 %
80 %
86 %
per är byggnadsarbetare och fastighetsskötare. Andel förvärvsarbetande
Kvinnor tjänar mindre, även om arbetsuppgif- Andel av de förvärvs­
42 %
21 %
52 %
19 %
terna är likvärdiga. Kvinnor har större andel arbetande i offentlig sektor
hus­hållsarbete och arbetar oftare deltid. Kvin- Andel av de förvärvs­
58 %
79 %
48 %
81 %
norna har därför en mer begränsad möjlighet arbetande i privat sektor
att arbeta heltid eller att ha lång restid till ar- Vård av små barn
100 %
0%
78 %
22 %
­(föräldrapenning)
betet.
15 %
85 %
49 %
51 %
I SOU 2007:35 behandlas ”Flyttning och Sveriges Riksdag
pendling i Sverige”. Utredningen visar att män
skade sin arbetstid, fick flera konsekvenser. Kvinnorna
och högutbildade tjänar (ekonomiskt) på att flytta. Inupplevde sig mindre delaktiga i företagets utveckling, de
rikes födda män pendlar mer och längre till sitt arbete
fick mindre tid för informella kontakter på arbetsplatän kvinnor, både inrikes och utrikes födda. Det innebär
sen och de fick sämre karriärmöjligheter trots liknande
att m­ännen, generellt sett, har mindre tid att vara med
kompetens. En annan ”oväntad” effekt av kvinnornas
familjen och ägna sig åt hushållsarbete. Författarna
tillkortakommande i yrkeslivet var att deras kompetens
frågar sig om det är ett symptom på ojämlika maktinte kunde tas tillvara. En förändrad företagskultur, där
positioner i hushållet eller om det är fria och upplysta
kvinnorna inte missgynnades, skulle högst troligt öka
individers självständiga val.
företagens konkurrenskraft.
En studie från England om högutbildade kvinnor
I Sverige bor en mycket stor majoritet av befolk­ningen
inom informations-teknik-kommunikationsbranschen
i tätorter. Det är ofta män som har planerat gator, belys­
i Cambridge visade att kvinnorna i undersökningen
ning, byggnaders utseende och bostadsområdens pla­
tidsprioriterade barn och hushåll mer än vad männen
cering i förhållande till daghem, affärer och kollektiv­
gjorde. Det könsbundna mönstret, att kvinnorna min-
Konstruktion av socialt
kön. Hur mycket påverkar
uppväxten val av yrke? En
procent av motorfordonsmekanikerna i Sverige är
kvinnor, resten är män...
53
Befolkningsgeografi
De mest jämställda
länderna i världen
Island
Norge
Finland
Sverige
Nya Zeeland
Irland
Danmark
Ett urval av
jämställdhetsvariabler i Sverige
De minst jämställda
länderna i världen
Jemen
Tchad
Pakistan
Mali
Elfenbenskusten
Saudiarabien
Benin
Källa: På tal om kvinnor och män, SCB
Undersökningen är gjord i ett urval av 134
länder av World Economic Forum år 2010.
trafik. Genusforskning har pekat ut samband mellan
männens normer och hur dessa styr samhällsplanering.
De erfarenheter och åsikter kvinnorna har om olika
samhällsmiljöer beaktas mycket lite vid planerings­
arbetet.
Ett annat studieområde är makten över rummet. Det
handlar t.ex. om vilka platser kvinnor undviker under
olika tider på dygnet till skillnad från män. Anser du att
det är farligare att gå ensam som kille eller tjej i vissa
miljöer? Är något av könens rörelsefrihet begränsad?
Statistik från Sverige visar att i åldersgruppen 16 - 24
år känner kvinnorna sju gånger oftare oro för våld än
vad männen i samma ålder gör. I realiteten är det dock
◊
Kvinnor och män behöver idag inte
välja mellan att ha ett betalt arbete och
att ha barn – de kan välja båda.
◊
Kvinnor kombinerar ett betalt arbete
med vård av barn och hem.
◊
Män kombinerar ett betalt arbete med
politiskt och fackligt engage­mang.
◊
Män har högre lön än kvinnor i de
flesta yrken.
25 % fler män än kvinnor i den åldersgruppen som blir
utsatta för hot eller våld.
Pojkarna i Sverige har betydligt lägre betyg än flickorna från gymnasiet. I åldersgruppen 25 - 44 år har 44 %
av kvinnorna och 35 % av männen eftergymnasiala
studier. Till universitet och högskolor antogs 37 % män
och 63 % kvinnor år 2008.
Bland lärare och forskare på Sveriges universitet och
högskolor är fördelningen 41 % kvinnor och 59 % män.
Kvinnorna är kraftigt underrepresenterade på de t­yngre
posterna. Bland professorerna finns det idag 18 %
k­vinnor.
GENOMSNITTLIG TID FÖR AKTIVITETER • ALLA VECKODAGAR • 20-84 ÅR
1990/91
Kvinnor 2000/01
2010/11
Män
1990/91
2000/01
2010/11
0
Betalt arbete
3
6
9
Obetalt arbete
12
15
Personliga behov
18
21
Fri tid
24
Källa: Tidsanvändningsundersökningen, SCB
54
Befolkningsgeografi
Sveriges befolkningsgeografi
I Sverige har en omfattande inflyttning till städerna ägt
rum efter andra världskriget. Jordbruket effektiviserades
och industri- och tjänstesektorerna växte. Så gott som
alla tätorter växte, men allra mest växte i­ndustriorterna
och de större städerna. Städer med stor inflyttning var
Norrköping, Borås, Sundsvall, Gävle och Eskilstuna.
När industrierna sedan effektiviserades och konkurrensutsattes genom billigare produktion utomlands
blev utflyttningen från traditionella industriorter stor.
Den trend som går att urskilja sedan mitten av
1990-talet är en långsam och stabil inflyttning till
storstäder, regioncentra och universitetsstäder. I så gott
som alla andra delar av landet, som har befolkningskoncentrationer under 100 000 invånare inom en radie
av 40 km, sker en avfolkning. I Sveriges 50 folkrikaste
k­ommuner ökar folkmängden med några enstaka undantag. Bland de 50 minsta kommunerna minskar
invånar­antalet i 80 % av fallen.
Den vanligaste flyttaren i Sverige är en 21-årig k­vinna.
Att hon flyttar är 25 % vanligare än att en 21-årig man
gör det. Kvinnor i åldrarna 16 - 26 år flyttar mer än män
i samma ålder. Män i åldrarna 27 - 50 år flyttar mer än
kvinnor i samma åldersgrupp.
Det går att grovt dela in människor i två olika typer: flytt­
are och stannare. En ensamboende är mer
flyttnings­benägen än en sammanboende. En delförkla­
ring är att även partnern vill ha ett arbete på den nya
platsen. Högutbildade flyttar i större utsträckning
jämfört med lågutbildade. Den som väljer att bli sin
uppväxt­ort trogen värderar trygghet och tradition högt.
De ser vänner som en “investering”.
I Stockholm är könskvoten 87 % i åldrarna 20 - 24
år, vilket innebär att det går 87 män på 100 k­vinnor.
I T­idaholm däremot är för­hållandet omvänt. Där går
det 129 män på 100 kvinnor. Är du en ung g­iftaslysten
kvinna? Då är Tidaholm att föredra framför Stockholm, i alla fall statistiskt.
I Pajala arrangeras Römppäviikko varje år. Det är en
vecka fylld med glädje och fest i
slutet av september. För länge sedan hade pigor och drängar ledigt
just den här veckan efter skörde­
tiden och många p­assade på att
förlova sig. R­
ömppäviikko åter­
upplivades igen år 1987 i en lite
mer modern tappning. I den nya
versionen av veckan bjöds k­vinnor
in från olika del­
ar av världen.
Några av dem har valt att s­tanna i
Pajala. I Pajala går det 173 män på
100 k­vinnor.
Älvsjö, Stockholm. I Sverige bor
85 % av befolkningen i tätorter.
På 1870-talet rådde det omvända
förhållanden med 85 % på landsbygden. Den stora bygg­naden mitt i bild
är Älvsjö­mässan.
55
Befolkningsgeografi
Sveriges demografiska faser
Fas 1 i Sverige präglades av flera missväxtår, dysenteri,
smittkoppor och krig. Dödstalet översteg födelsetalet
flera gånger under slutet av 1700-talet. Efter kriget mot
Ryssland 1808 - 1809 steg födelsetalen.
Övergången till fas 2 kan sättas någon gång runt år
1810. De dödliga sjukdomarna fortsatte, men döds­
talen överskred inte längre födelsetalen.
Övergången till fas 3 ligger omkring 1860 -1870.
Från år 1870 fram till Spanska sjukan år 1918 var
b­efolkningsökningen årligen närmare 1,5 %.
De otroligt låga födelsetalen på 1930-talet är starten
på fas 4, vilket syns tydligt i diagrammet. Spåren efter
de små barnkullarna går att se som sänkor i födelsetalen med 25-årsintervall. De större barnkullarna syns
som toppar runt åren 1920, 1945, 1966 och 1990.
Förstagångsföderskorna i Sverige blir äldre och äldre.
Nästa topp kommer att inträffa nästan 30 år efter år
1990. Döds­talet översteg födelsetalet för första gången
på nästan 200 år under åren 1997 - 2001. Babyboomen
som har pågått under hela 2000-talet kommer högst
140 000
FAS 1
FAS 2
Sydsvensk bondgård. I Sverige bor 15 % av
befolkningen i landsbygd.
troligt att mattas av efter år 2010.
De tre topparna av invandring under 1900-talets
senare hälft beror på finsk arbetskraftsinvandring
(1968 - 71), kriget i Jugoslavien (tidigt nittiotal) och
den tillfälliga asyllagen år 2006.
FAS 3
BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING
I SVERIGE 1755-2010
120 000
FAS 4
140 000
FÖDDA
120 000
100 000
100 000
DÖDA
80 000
80 000
60 000
60 000
INVANDRING
40 000
40 000
20 000
20 000
UTVANDRING
Källa: SCB
1760
1770
1780
1790
1800
1810
1820
1830
1840
1850
1860
1870
1880
1890
1900
1910
1920
1930
1940
1950
1960
1970
1980
1990
2000
2010
56
Befolkningsgeografi
Sveriges framtida befolkning
År 2012 kommer det att finnas 788 000 ungdomar i
åldern 19 - 24 år. Det är 170 000 fler än år 2001. Den
här ungdomstoppen kommer att ställa krav på t.ex. utbildningsplatser och arbetsmarknadsåtgärder.
Sverige har ett relativt bra läge att förbättra sin ekonomi just nu. De små barnkullarna i början av 1930-talet
har börjat kräva vårdinsatser, men eftersom de är så få
belastar de inte ekonomin lika mycket som större åldersgrupper skulle ha gjort.
Runt åren 2020 - 30 kommer tre saker att inträffa i
Sverige:
◊
Från år 1933 till år 1945 ökade barna­födandet
i Sverige från 85 000 till 135 000 födda per år.
Den stora barnkullen börjar gå i pension år
2010. Tio till tjugo år senare kommer de att
behöva mer vård och omsorg. Kost­naden för
kommuner och landsting beräknas öka med
15 - 20 % under den kommande 25-årsperioden enbart beroende på demografiska förändringar.
◊
Den arbetsföra befolkningen k­ommer att
minska med 20 000 personer per år.
◊
Kvinnorna i den stora kullen som föddes i
början av 1990-talet k­ommer att få barn. Det
är roligt, men det skapar kostnader till en
början.
Försörjningsbördan är det antal personer som varje
yrkes­verksam ska försörja inklusive sig själv. Idag är den
Kommun år
2012
Försörj­
nings­börda
Murare. När en liten del av befolkningen förvärvs­arbetar är
försörjnings­bördan hög.
2,3 personer, vilket betyder att en yrkesverksam svensk,
förutom sig själv, ”försörjer” ytterligare 1,3 personer.
Vissa kommuner i Sverige kommer att få en k­raftigt
ökad försörjningsbörda för den förvärvs­
arbetande
b­efolkningen. Fram till år 2040 kommer försörjningsbördan successivt öka till 2,5 i Sverige.
Lösningen på den här befolkningsutvecklingen är att
ha en hög tillväxt, förlita sig på arbetskrafts­invandring
eller höja pensionsåldern. I Sverige finns det en miljon
människor, motsvarande 11 %, som är födda utomlands
Kommun år
Försörj­
2040
ningsbörda
Kommun år
2012
Försörj­
nings­börda
Kommun år
2040
Försörj­
nings­börda
1 Solna
2,01
Solna
2,13
1 Haparanda
3,11
Haparanda
3,43
3 Stockholm
2,08
Stockholm
2,19
3 Pajala
2,94
Eda
3,24
2 Sundbyberg
4 Åre
5 Vallentuna
2,02
2,11
2,12
Sundbyberg
Mölndal
Vallentuna
Lägst försörjningsbörda i Sverige.
2,14
2,23
2,24
2 Eda
4
Ljusnarsberg
5 Åsele
2,96
2,89
2,84
Pajala
Ljusnarsberg
Övertorneå
Högst försörjningsbörda i Sverige.
3,37
3,18
3,14
57
Befolkningsgeografi
Julius i solglasögon. Julius föddes år 2006. Hans farfar
Bertil, som du ser som barn på fotografiet till höger, hade
en helt annan uppväxt 70 år tidigare. Den summerade
fruktsamheten år 2006 var 1,85 barn.
SUMMERAD FRUKTSAMHET I SVERIGE
4,0
3,0
2,0
2010
2000
1990
1980
1970
1960
1950
1940
1930
1920
1910
1,0
1900
och 17 % av invånarna har utländsk bakgrund (minst
en förälder är född utrikes). Fram till år 2021 beräknas
ytterligare en halv miljon att invandra till Sverige. Då
kommer vi att vara 10 miljoner invånare i landet. År
2060 förväntas befolkningen vara nästan 11 miljoner.
Om pensionsåldern höjs till 68 år successivt fram till
år 2033 kommer försörjningsbördan att ligga kvar på
dagens nivå.
Till en början kan en ökad invandring från EU:s nya
medlemsländer väntas, men den trenden kommer att
mattas av i takt med att levnadsstandarden ökar i de
länderna. Sverige kommer att få konkurrens om arbets­
kraften i Europa. Vi har ett perifert läge i EU och ett
lite bistert klimat. Länder som Spanien och Italien har
en ännu värre demografisk s­ituation framför sig än
S­verige. Länder i Syd- och Mellaneuropa har därför ett
större intresse än Sverige av att aktivt värva arbetskraft
i framtiden.
Fruktsamheten i Sverige var strax under 2,0 år 2010.
År 2009 var åldern för förstagångsföräldrarna 29 år
för kvinnorna och 31,4 år för männen. År 1975 var
å­ldrarna 24 respektive 26 år. Spädbarnsdödligheten är
knappt tre per 1 000 levande födda.
Källa: SCB
Antal barn per fertil kvinna minskade snabbt
från år 1900 fram till 1930-talet.
Familj i Dalarna på 1930-talet. Framför det enkla huset finns
delar av familjen: farfar, farmor, far och de två yngsta av de
åtta syskonen.
58
Befolkningsgeografi
En undersökning i befolknings­geografi
Hur långt har din mamma flyttat från barndoms­
hemmet till där hon bor nu?
Hur långt har din pappa flyttat från barndoms­hemmet
till där han bor nu?
Är det mamma eller pappa som har flyttat längst?
Vilka faktorer påverkade dem att flytta hit och/eller
vilka faktorer får dem att inte flytta härifrån?
Om du blir förälder:
Är det något du vill göra först (utbildning, arbete,
b­ostad med mera)?
Hur gammal skulle du vilja vara?
Vad är viktigt i din omgivning (boende, daghem, skola,
natur, tillgång till kultur, sport med mera)?
Hur många barn skulle du vilja ha?
Hur långt har din mormor och morfar flyttat från barndomshemmet till där de bor nu?
Hur långt har din farmor och farfar flyttat från barndomshemmet till där de bor nu?
Är det han eller hon som har flyttat längst?
Hur många syskon har du?
Hur många syskon har dina föräldrar?
Hur många syskon har dina mor- och farföräldrar?
Hur långt är det till mormor och morfar?
Hur långt är det till farmor och farfar? Hur långt har du till närmaste kusin?
I vilka områden i din hemkommun är det attraktivt att
bo? Varför är de attraktiva?
Var tror du att du kommer att bo om fem år? Varför
just där?
Var kommer du att bo om 30 år? Varför just där?
Vad finns det för skillnader och likheter bland svaren i
klassen? Vad tror du att det beror på?
Bondefamilj år 1951.
Sanno­likheten att få fyra
flickor är 6,25 %. Syst­
rarna på bilden är födda
på 1930- och 1940-talen.
De fyra systrarna fick
samman­lagt nio barnbarn.
Det ger en fruktsamhet på
strax över två barn per
generation. Alla barn och
barnbarn till systrarna är
uppväxta i jordbruksbygd.
Barnbarnen bor alla inom
en radie av tio kilometer.
Befolkningsgeografi
Instuderingsfrågor
1.
2.
3.
4.
BEFOLKNINGSPROGNOSER s. 34
Vilka är de fem folkrikaste länderna i världen?
Hur många procent av världens befolkning bor
i Sverige?
Varför sjönk födelsetalen i början av 1970-talet?
När i tiden kommer befolkningsökningen i
världen att understiga en procent?
BOENDEMILJÖER s. 35
5. Vilka olika faktorer beskriver boendemiljön?
6. I vilka miljöer blev de första människorna bofasta?
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
ÖVERBEFOLKNING OCH RESURSER
s. 36-37
Vad är överbefolkning?
Är Sverige överbefolkat?
Vilken är den stora skillnaden på Malthus och
B­oserups syn på livsmedelsförsörjningen?
När går det att tillämpa Malthus teori?
Hur många människor i världen svälter?
Hur många miljarder människor, med dagens
konsumtionsmönster, tål jordens ekosystem?
FÖDELSE- OCH DÖDSTAL s. 38
Hur anges födelsetalet?
Hur stort är födelsetalet i Sverige?
Vad är summerad fruktsamhet?
Hur anges dödstalet?
På vilken kontinent dör ungefär vart tionde barn
före ett års ålder?
Hur lyder formeln för naturlig folkökning?
MIGRATION s. 39
19. Vad är emigration?
20. Vad är immigration?
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
Hur stor del av världens befolkning bor i städer?
Hur lyder formeln för befolkningsförändring?
Kan du ange fyra faktorer som får oss att flytta?
Kan du ange fyra faktorer som får oss att stanna
kvar?
BEFOLKNINGSPYRAMIDEN s. 40-41
Vad beskriver en befolkningspyramid?
Varför heter det befolkningspyramid?
Vad är definitionen på den demografiska
övergången?
Mellan vilka faser är befolknings­ökningen som
störst?
I vilken fas är födelsetalen som lägst?
När tror man att västvärldens goda ekonomiska
tillväxt kommer att mattas av?
Vilka regioner kommer att ha tagit en allt större
del av världsekonomin år 2050?
Vad är det för skillnad på befolkningspyramiderna för fas 1 och fas 2?
VÄRLDENS DEMOGRAFISKA
UTMANING s. 45
33. Varför ökar världens befolkning i antal även om
kvinnor i genomsnitt föder två barn?
HIV s. 46-47
34. Varför sprids HIV snabbare i vissa länder?
35. Vilket kön dör mest i AIDS i Botswana?
DEN DEMOGRAFISKA FÄLLAN s. 48
36. I vilken fas befinner sig ett land som fastnat i
den demografiska fällan?
37. Varför har Nigera fastnat i den demografiska
f­ällan?
38. Hur kan länder som fastnat i den demografiska
f­ällan ta sig ut därifrån?
59
60
Befolkningsgeografi
GENUSGEOGRAFI s. 50-53
39. Vad föds det mest av: pojkar eller flickor?
40. Nämn några skillnader mellan genomsnitts­
kvinnan och genomsnittsmannen i världen.
41. Varför är det samhällsekonomiskt lönsamt att
kvinnor har samma möjligheter som män i
yrkeslivet?
42.
43.
44.
45.
46.
47.
48.
49.
SVERIGES BEFOLKNINGSGEOGRAFI s. 54-57
Vad har de städer i Sverige gemensamt som hade
en kraftig inflyttning efter andra världskriget?
Vilka områden i Sverige sker det inflyttning till
just nu?
Är du en ”stannare” eller ”flyttare”?
Stämmer påståendet att Sveriges naturliga folk­
ökning var i snitt 10 000 per år under slutet av
1700-talet?
År 1869 var den första stora utvandringsvågen
i Sverige. Ungefär hur stor var befolkningsför­
ändringen då?
När kommer elevantalet att vara mycket lågt på
gymnasiet i Sverige?
När kommer nästa babyboom i Sverige?
Varför har Sverige ett gynnsamt demografiskt
läge just nu för att förbättra sin ekonomi?
Atlasfrågor
LIBER
50. Hur många måste det minst bo på en plats för
att det ska kallas tätort? (s. 7)
51. Hur många procent utgör 0-4-åringarna i
S­verige? (s. 7)
52. Vilken åldersgrupp är den största i Sverige?
(s. 7)
53. Vilka är de folktätaste kommunerna i Norrland?
(s. 6-7, 25)
54. Ange en kommun i Sverige som har färre än
1 inv/km2. (s. 25)
55. Vilket land i Europa har flest inv/km2? (s. 28)
56. Vilket land i Europa har minst antal inv/km2?
(s. 28)
57. Ange en mångmiljonstad som ligger i Syd­
amerikas inland? (s. 120)
58. Hur många invånare har Chile? (s. 120)
59.
60.
61.
62.
63.
64.
65.
66.
67.
GLEERUPS
Hur stor är folktätheten i Årjängs kommun?
(s. 8, 26)
Vilket land i Europa har flest invånare per km2?
(s. 42)
Ökar eller minskar befolkningen i områdena
runt Manchester och Liverpool? (s. 44-45)
Var i Tyskland är arbetslösheten hög? (s. 50)
Finns det något samband i Tyskland mellan arbetslöshet och befolkningstillväxt? (s. 50)
Hur stor är befolkningstillväxten i Indien?
(s. 75)
Hur många flyttade från Sichuan mellan åren
1994-1998? (s. 80)
I vilket afrikanskt land är det dödlighetsöverskott? (s. 109)
När i tiden var födelseöverskottet som störst för
de fattiga länderna? (s. 111)