Transcript De hamnade mitt i stormens öga De hamnade mitt i stormens öga

U En
tidning om ledarskap från fackförbundet
LÖ N E S TA TI
S TI K . Bra
utfall för
toppchefer
SI D 5
U nr 4 Oktober 2014 U Lösnummerpris 60 kr
Hon gick från
undersköterska
till enhetschef
20 ÅR EFTER ESTONIA. Nio av Anitas
tolv medarbetare
kom inte hem
SID 20
SID 28
IT-strul en tidstjuv
SID 4
KATASTROFHANTERING. De hamnade mitt
i stormens öga
SID 8
Generationsskifte
bland socialchefer
SID 4
GÖR DET SJÄLV. Så hanterar du
olydig personal
SID 24
en krokig resa
med tydliga mål
Socialchefen David Lindqvist kräver 100 procent
SID 16
HANNONS E
Varsågod, extra förmånlig ränta för dig
Som medlem i Vision kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 5,18 procent.
Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs
och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.
Gör så här för att ansöka om medlemslån
• Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt.
• Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).
• Besök seb.se/medlemslan.
• Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.
Kom ihåg att berätta att du är medlem i Vision.
Läs mer på seb.se/medlemslan
Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,18 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Om den rörliga årsräntan
är 5,18 %, blir den effektiva räntan 5,30 % för ett annuitetslån på 100.000 kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift,
och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113.723 kronor och din månadskostnad
blir 1.895 kronor. Årsränta per 2014-09-01.
Chefen i fokus Nummer 4
U Oktober 2014
innehåll
REPORTAGE
Lugnet före stormen.
Kvällen före Lucia 2013
gick SMHI ut med en
klass 3-varning över
mellersta Norrland.
Stormen Ivar var på väg.
I Ånge började en febril
aktivitet för att förbereda kommuninvånarna. Krisplanen krävde tätt samarbete mellan
förvaltningscheferna.
16
Kämpar mot fördomar. Socialchefen i Nordanstig har utseendet emot sig. Han är ung
och adopterad och har fått kämpa mot fördomar hela uppväxten. Det har gjort honom
självsäker och van att ta för sig. Han bestämde sig för att satsa på en chefskarriär.
2 0
Från medarbetare till chef. I Karlstad satsar man på en intern chefsutbildning inom
äldre- och handikappomsorgen, för att
medarbetare ska kunna gå in och avlasta
cheferna. Johanna Ryrhed är undersköterska
i grunden men testar nu på rollen som chef
inom äldreomsorgen.
28
Bär på en sorg. Anita Persson Flygare miste
nio medarbetare i Estoniakatastrofen. I år är
det tjugo år sedan och sorgen är lika stark.
Hennes dotter Moa Samuelsson har skrivit
en bok om sin mammas historia.
När krisen slår till
JOHAN EKLUND
V
issa saker kan man förbereda sig för. Andra är omöjliga
att förutse. En del fenomen som tidigare varit sällsynta,
som stormar, bränder och översvämningar, har blivit årligen återkommande och så familjära så att vi döper dem till
namn som Gudrun och Ivar.
I Ånge sattes ledarskapet på prov då stormen Ivar drog in
över Norrland. Kommun-, social- och säkerhetschefen hade
nyckelroller i arbetet med att sätta igång krishanteringen. Samarbete är det
viktigaste för en lyckad krisberedskap, visar erfarenheterna från Ånge.
För tjugo år sedan åkte Anita Persson Flygare och hennes medarbetare
på en kryssning till Estland. Nio medarbetare kom inte hem. Sådana händelser finns ingen krisberedskap för. Anita Persson Flygare berättar om
hur hennes liv förändrades för evigt den höstnatten. Det är en berättelse
som griper tag och vrider om i hjärtat.
Det här numret av Chefen i fokus är det fjärde
för i år. En tidning till kommer i slutet av
november. Under hösten pågår ett intensivt
renoveringsarbete och 2015 kommer din chefstidning att se annorlunda ut. Till det yttre
kommer tidningen att förändras rejält.
Innehållsmässigt kommer du att
känna igen dig.
Vi ses på Facebook. Där kan du
följa arbetet med den nya tidningen.
AVDELNINGAR
4 CHEFSENKÄTEN
Hög omsättning på socialchefer.
15 LAGAR & REGLER
Nya regler för bättre arbetsmiljö.
24 GÖR DET SJÄLV
Susanne Blick
Så tacklar du olydiga medarbetare.
Chefredaktör
26 KORT FRÅN VISION
32 BÖCKER & TIDSKRIFTER
U Hör av dig! Har du tips, idéer eller synpunkter
så tveka inte att höra av dig. Mejla susanne.blick
@chefenifokus.se eller ring 08-789 64 52.
CHEFREDAKTÖR &
ANSVARIG UTGIVARE
ADRESS
Box 7825, 103 97 Stockholm
Besök: Kungsgatan 28 A
Susanne Blick
08-789 64 52
070-578 64 52
susanne.blick
@chefenifokus.se
PRENUMERATION
Vision-medlem 168 kr/år,
icke-medlem 360 kr/år.
www.vision.se
www.chefenifokus.se
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
33 FRÅGA DIN OMBUDSMAN
3 ­­4 MIN KARRIÄR
Han har stora planer för Folkets park.
LAYOUT
SKRIBENTER
INSÄNT MATERIAL
OMSLAG
Michael Ennab
08-789 64 51
[email protected]
Lotta Ekstedt
Tina Frennstedt
Ingela Hofsten
Ellen Larsson
Carl von Scheele
Tidningen ansvarar inte för
insänt, ej beställt material.
Allt material i Chefen i fokus
lagras och publiceras elektroniskt. I princip publiceras
inget material med förbehåll
mot denna hantering.
Philippe Rendu
TEKNISK REDAKTÖR
Erik Larsson
08-789 65 31
[email protected]
ANNONSFÖRSÄLJARE
Conmedia Konsult AB
Benny Eklund
08-601 25 24
[email protected]
BO FERNSTRÖM
8
Chefen i fokus är medlem av
TRYCK
V-TAB Vimmerby AB
-medeltal 2013 är 16 700
ISSN 1653-8773
Chefen i fokus är en
medlemstidning.
Producerad av Allt om
Jobbet Media AB
Utgiven av Vision.
3
inkorgen
Hög omsättning
på socialchefer
U Att vara socialchef är ett
spännande och utmanande
jobb som är fullt av överraskningar. Trots det är omsättningen hög. Hälften av
landets socialchefer har varit
på sin tjänst kortare tid än tre
år. Det visar Visions socialchefsbarometer.
Varje år tar fackförbundet
Vision ”tempen” på landets
socialchefer. I år har cirka 200
socialchefer i små och stora
kommuner svarat på frågor om
bland annat personalförsörjning, innovationer och kontakt
med media.
Resultatet visar att nästan
alla trivs bra med sitt arbete.
Ju längre du har jobbat på din
tjänst desto bättre trivs du.
Men andelen nyanställda socialchefer är hög. 20 procent av
landets socialchefer är nya på
jobbet och de finns framför allt
i mindre kommuner.
En av de kanske viktigaste
uppgifterna för socialchefen
är att rekrytera kvalificerade
medarbetare till socialtjänsten.
Enligt enkätundersökningen är
rekryteringsbehovet generellt
i balans. Det som är svårast att
få tag på är spetskompetens,
som verksamhetschefer och
socialsekreterare. Svårast är att
rekrytera socialsekreterare till
den sociala barn- och ungdomsvården.
Ny fråga för i år är den om
betydelsen av innovationer i
socialtjänsten. Nästan samtliga anser att innovationer kan
bidra till bättre kvalitet i verksamheten. Drygt
90 procent anser också att det
finns ett klimat
som stimulerar
innovationsarKristina Folkesson bete i den kommun man jobbar
i. Men här skiljer sig svaren
beroende på om du jobbar i en
större eller mindre kommun.
Bara var femte socialchef som
är verksam i en kommun med
10 000–20 000 invånare, anser
att det finns ett klimat som stimulerar innovationer.
Även när det gäller frågan om
hur ofta socialcheferna har
kontakt med media och om de
får det stöd de behöver från
App med koll
på arbetstid
Hon leder bäst
i Göteborg
En facklig app som håller koll på
anställdas övertid utvecklas just nu i
Finland. Det skriver tidningen Kollega. Appen som tas fram av Finlands
fackförbund för ekonomer kommer
att finnas tillgänglig till årsskiftet.
Syftet med appen är att följa upp de
anställdas arbetstid och bakgrunden är att många anställda jobbar
övertid utan att få betalt. Siffror som
fackförbundet har tagit fram visar
att 42 procent av medlemmarna har
arbetsgivare som missar att regi­
strera all arbetstid.
För fjärde året i rad delar fackför­
bunden Vision och Lärarförbundet
ut sitt pris "Årets Ledare i Göte­
borgs Stad". Årets pristagare
är AnnMari Davidsson, enhets­
chef för de tre biblioteken i
­Angered.
AnnMaris medarbetare lyfter
bland annat fram att biblioteken i
Angered flyttat fram sina positio­
ner och att samarbetet med andra
verksamheter har ökat tack vare
hennes ledarskap.
4
innovationsvilja
P Pågår det utbildningar för att
stimulera innovationsklimatet
i din kommun?
6%
”Vet ej”
45 %
”Ja”
49 %
”Nej”
arbetsgivaren, svarar socialcheferna olika beroende på om de
jobbar i en stor eller liten kommun. Ingen av de som arbetar i
stora kommuner saknar stöd i
samband med mediakontakter
medan var fjärde socialchef i
mindre kommuner uppger att
de saknar stöd.
– Det här är en viktig arbetsvillkorsfråga. Det här är
en yrkesgrupp som har mycket
kontakt med media och de som
P Finns det ett klimat i din
­kommun som stimulerar inno­
vationsarbete?
14 %
”Vet ej”
51 %
”Ja”
35 %
”Nej”
behöver måste få stöd från till
exempel kommunikationsavdelningen. I takt med att sociala
medier utvecklats, så är enskilda
personer mycket mer exponerade för kommentarer på nätet
och ibland reella hot, säger Kristina Folkesson, välfärdspolitisk
strateg på Vision. J
TEXT SUSANNE BLICK
Läs mer: På sidan 16–19 möter du
David Lindqvist, nyanställd socialchef i Nordanstig.
En halvtimmes IT-strul om dagen
Mer än var tredje Visionmedlem
tycker att de fått för lite IT-utbildning för att kunna jobba effektivt. I
snitt förloras nästan en halvtimme
av arbetsdagen på grund av krångel
med IT. Det visar Visions rapport
IT i välfärdens tjänst som bygger på en enkät med 1 400
medlemmar. Om det gäller för
samtliga anställda
inom välfärden
skulle förlusten
motsvara 6 137
heltidstjänster,
konstaterar Vision.
Nästan alla, 94
procent, tycker att IT-systemen underlättar deras arbete. Majoriteten
tycker också att IT-systemen de
jobbar i ger en större självständighet i arbetet, och en stor andel, 84
procent, är nöjda med den hjälp de
får från IT-supporten.
Men rapporten visar också att
de som själva haft möjlighet att
påverka vid inköp eller utveckling
av IT-systemen är mer nöjda
än andra. 78 procent av
dem som haft inflytande
anser att IT-systemen har
minskat stress och strul i
arbetet.
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
Transvestiter utmanar på jobbet
Manliga transvestiter som är
öppna med sin läggning luckrar
upp könsordningen på arbets­
platsen. Det visar en studie från
Stockholms universitet. De flesta
som deltog i studien hade
övervägande positiva er­
farenheter med att vara
”ute” som transvestit på
jobbet. Många angav
att de fått stöd och
uppmuntran från
kolleger, även om
de i vissa fall också
LÖNESTATISTIK
upplevt negativa reaktioner. Stu­
diens resultat visar att deltagar­
nas transvestism utmanar både
könsstereotyperna och könsdua­
lismen. I studien, som baseras
på deltagande observation och
intervjuer med ett tiotal personer,
framkom att de flesta kombinerar
feminina, maskulina och
genusneutrala beteenden
och egenskaper på sätt
som gör att de blir mer
synliga som transperso­
ner.
Topplöner
i landstingen
U De högsta cheferna i landstingen har haft ett gott löneutfall de
senaste åren. Det visar den partsgemensamma statistiken för 2103
som nu är klar. Snittlönen för en landstingsdirektör ligger på cirka
85 000 kronor medan IT-cheferna tjänar 51 600 kronor.
J
YRKE
MALIN LUTTEMAN
Jag rekryterar på
personlighet, inte akademisk kompetens. Jag
har plockat in dyslektiker
och människor med bokstavskombinationer, det är där essen finns.”
Per Holknekt, grundare av klädföretaget Odd Molly i en intervju i
Svenska Dagbladet.
ANDERS HENRIKSON/TT
Pia Sundhage
är drömchefen
Om medarbetarna får välja är Pia
Sundhage, förbundskapten för
svenska damlandslaget i fotboll,
Sveriges mest populära ledare.
Därefter kommer Erik Hamrén,
förbundskapten för herrlandslaget
i fotboll och Ingvar Kamprad, grundare av Ikea. Sundhage toppar även
listan på vilka ledare som chefer
inspireras mest av, därefter kommer
Ingvar Kamprad och på tredje plats
före detta statsministern Fredrik
Reinfeldt. Det visar Kontorsbarometern som har genomförts av United
Minds på uppdrag av Vasakronan.
SNITT*
LÖNESPANN**
Landstingsdirektör
Ekonomichef
Personalchef
Informationschef
IT-chef
Leder och samordnar verksamhet
inom kultur och fritid
Leder och samordnar verksamhet
inom sjukvård
Leder och samordnar verksamhet
inom tandvård
Teknisk chef
84 900
59 250
57 400
54 400
51 600
65 000–126 000
48 416–86 600
48 000–91 200
41 009–73 500
43 900–72 300
46 900
42 500–51 600
89 150
69 500–114 000
61 000
55 300
45 400–78 100
45 150–70 000
*Snitt=medianlön (50 procent tjänar mer, 50 procent mindre)
**Lönespann=80 procent har en lön i detta intervall (de 10 procent som tjänar mer samt de
10 procent som tjänar mindre har undantagits för att extremvärden ska undvikas)
Ingen hit med eget rum
Sex av tio chefer på svenska
kontor har eget rum, trots att det
finns många fördelar för ledar­
skapet med att sitta tillsammans
med medarbetarna. Den främsta
effekten av att ha chefen i närhe­
ten, enligt medarbetarna själva,
är möjligheten till kontinuerlig
feedback. Det här visar Kontors­
barometern som har genomförts
av United Minds på uppdrag av
Vasakronan.
Chefer med personalansvar
sitter i ännu högre utsträckning i
eget rum än chefer utan personal­
ansvar. Ju öppnare konto­
rets planlösning är, desto
mer delaktig blir chefen.
Det råder delade me­
ningar om hur chefernas
närvaro påverkar kreati­
viteten. 27 procent tycker
att medarbetarna blir mer kreativa
av att chefen sitter nära medarbe­
tarna. Cheferna själva är mer posi­
tiva till att den egna närvaron
påverkar kreativiteten på
kontoret.
Dela upp möten ökar engagemang
Arbetsmiljölagen ändras
Med en enkel uppdelning av olika
arbetsmöten kan effektiviteten
och engagemanget öka på jobbet.
Det visar en ny studie om lärande
och idéutveckling i arbetslivet,
skriver tidningen Arbetsliv.
Forskaren Annika Engström, vid
Linköpings universitet, har stude­
rat arbetsgrupperna vid ett mindre
industriföretag och hon ser förde­
lar med att dela in arbetsmöten i
två kategorier: utförarmöten och
utvecklingsmöten.
Arbetsmiljölagens påföljdssystem
har sedan halvårsskiftet ändrats.
Många överträdelser som förut gav
böter eller fängelse medför numera
sanktionsavgifter. Det är en av flera
ändringar som finns med i den 11:e
upplagan av Arbetsmiljölagen. Att
allt fler arbetsmiljöbrott numera
har sanktionsavgifter som påföljd har i sin tur medfört att
ett 30-tal av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS)
ändrats.
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
– Utförarmöten ska bara foku­
sera på vad som måste göras här
och nu för att lösa ett akut pro­
blem. Annars är det lätt att fastna
i grundläggande frågor om verk­
samheten, säger Annika Engström.
Vid särskilda utvecklingsmöten
bör i stället de övergripande frå­
gorna diskuteras.
– Då kan man till exempel gå
igenom vad som behöver föränd­
ras för att det akuta problemet
inte ska uppstå på nytt.
– Ändringarna beror på att
­ rbetsmiljöverket har önskat att
A
det ska bli enklare att lagföra
arbetsgivare som inte sköter sig.
Sanktionsavgifter kan de besluta
om själva, men när det handlar
om regler som är straffsanktionerade med böter
eller fängelse måste
de koppla in polis och
åklagare, säger Robert Jakobsson, utvecklingschef
på Prevent.
5
inkorgen
Grefve blir
­samordnare
Chefer fick
mest i kyrkan...
Avdelningschefer, kyrkoherdar
och ekonomer var de yrkesgrupper
bland Visions medlemmar som
fick högst löneökningar i Svenska
kyrkan förra året.
Enligt Visions löneavtal med
Svenska kyrkans arbetsgivarorga­
nisation skulle förbundets med­
lemmar få löneökningar på minst
2,4 procent i genomsnitt 2013. Det
slutgiltiga utfallet visar att lönerna
ökade med 3,1 procent.
Störst löneökningar bland Vi­
sions medlemmar fick avdelnings­
chefer/enhetschefer där snitt­
lönen ökade med 4,4 procent till
en medellön på 43 250 kronor.
... och i
kommunerna
Chefer, inköpare, bygglovshandläggare och socialsekreterare. Det
är några av de yrkesgrupper inom
Vision som fick de största löneökningarna i kommuner och landsting.
Förra året skulle Visions medlemmar som jobbar i kommuner
och landsting få löneökningar på
minst 2,6 procent i genomsnitt. Nu
när förbundet sammanställt resultatet visar de sig att alla yrkesgrupper har fått mer än lägstanivån.
Bland de yrkesgrupper som fick
störst löneökningar, över 4 procent,
finns chefer inom verksamheter för
funktionshindrade och äldreomsorg. Även upphandlare, inköpare,
audionomer och bygglovshandläggare fick bra utdelning.
6
"Kommunala chefer kan
jämföras med vd:ar"
U Kommunala chefer inom
ELISABETH OHLSON WALLIN
Cecilia Grefve, socialchef i Jönköpings kommun, har utsetts till nationell samordnare för den sociala
barn- och ungdomsvården.
Syftet med uppdraget är
att förbättra situationen
för barn som av olika
anledningar far illa och
som kommer i kontakt
med socialtjänsten.
Under två och ett halvt
år ska Cecilia Grefve besöka 50 av landets 290 kommuner
och föra en dialog med människor
inom socialtjänsten på olika nivåer.
Det kan handla om chefer, socialsekreterare, politiker men också om
barn. Syftet är att ta reda på vilka
bekymmer som upplevs, men också
att lyfta goda exempel som andra
kommuner kan ta efter.
vård och omsorg utför ett
avancerat arbete, fullt jämförbart med hur en vd jobbar på
ett större bolag. Det visar en
forskaravhandling.
Forskaren Klara Regnö, på
Tekniska Högskolan i Stockholm har skrivit en avhandling,
Det osynliggjorda ledarskapet,
som handlar om hur chefernas
arbetssituation kan bli mer
hållbar.
Hon har intervjuat tolv kvinnor
i tre olika kommunala förvaltningar, med ledande befattningar inom äldreomsorg och
funktionshinder. Kvinnorna är
enhetschefer, verksamhetschefer eller förvaltningschefer.
– Jag ville bland annat se
hur arbetet är organiserat, hur
de själva ser på sitt ledarskap
och hur de uppfattar verksamhetens status, berättar Klara
Regnö.
Och det är en välbekant bild
som framträder.
– Det som står ut är att det
handlar om ett otroligt kvalificerat ledarskap, med stort
individuellt ansvar. Dessutom i
en verksamhet som är utsatt för
organisationsförändringar.
Cheferna har stort ansvar,
men små möjligheter att påverka resursfördelningen och det
är upp till varje enskild chef att
reda ut svåra budgetsituationer.
– En bra chef håller budgeten helt enkelt, annars riskerar
du att plockas bort. Därmed
Klara Regnö har forskat om ledarskapet i offentlig sektor.
blir det ju svårt att uttrycka något missnöje eftersom det faller
tillbaka på dig själv som chef.
Klara Regnö drar slutsatsen att
man måste titta över organisationen. Är det här verkligen ett
rimligt sätt att organisera arbetet, frågar hon sig.
– Ansvar och befogenheter
måste följas åt. Det finns en
stor rörlighet i den här gruppen
chefer på grund av det stora
individuella ansvaret och det
skapar ohälsa.
Könsaspekten är viktig.
Organisationen är präglad av
att det är en kvinnodominerad
sektor, anser hon.
HÄR KAN DU LÄSA KLARA REGNÖS AVHANDLING
P Klara Regnö är ekonomie doktor och verksam som forskare och
lärare vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, avdelningen
för Organisation och ledning.
P Hon kommer att hålla ett före-
drag om Chefskapets könsmärkta
villkor på Gilla Jobbet-mässan
som äger rum på Stockholmsmässan i Älvsjö 22–23 oktober.
P Läs hennes avhandling på
www.suntliv.nu
Samtidigt konstaterar Klara
Regnö att många av de här cheferna trivs med sitt arbete och
att de tycker att det finns ett
utrymme att vara chef på sitt
eget sätt. Man slipper vara den
”kvinnliga chefen” utan är kort
och gott chef.
– Det är stimulerande och det
finns en glädje i att klara det
här svåra chefskapet. Cheferna
upplever att de utgår ifrån
sig själva när de utformar sin
chefsroll och det är en skillnad
från hur kvinnor i mansdominerade miljöer beskriver sin
situation. Man brukar säga att
kvinnor som är chefer i mansdominerade sektorer i näringslivet, tar på sig chefskapet som
en kostym och anpassar sig till
manliga normer.
– Det behöver inte de här
cheferna göra, de är kompetenta som individer. Det är jättepositivt! J
SUSANNE BLICK
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
HANNONS E
Även en ledare
kan behöva
ledning ibland.
Ring Chef Direkt.
Professionell rådgivning 9–17.
0771 360 600
I ledande position hamnar man ofta i situationer där man
kan behöva snabb rådgivning. Som chef och medlem i
Vision har du tillgång till Chef Direkt: en exklusiv och
professionell rådgivning som finns tillgänglig precis när du
behöver den. Klockan 9–17 samtliga vardagar kan du få
tips och råd kring exempelvis anställningsvillkor, löner
och förhandlingar. Samtliga Visions rådgivare har gedigen
erfarenhet av förhandlingar för chefer.
vision.se/chef
STORMVAR
Informera, rondera, informera, våga ta beslut, informera…
När stormen Ivar drabbade Ånge förra vintern fungerade allt
precis som det skulle tack vare en handlingskraftig krisledning
som bland annat insåg vikten av regelbunden information.
TEXT INGELA HOFSTEN FOTO BO FERNSTRÖM OCH TOMMY ANDERSSON/TT
8
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
katastrofhantering
NING!
E
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
9
katastrofhantering
L
ugnet före stormen. Uttrycket är ju
välbekant. När Katarina Persson, socialchef i Ånge, gick ut ur kommunhuset den där kvällen 12 december 2013
var det inte ”nu kommer den
snart” hon tänkte, utan ”vad
har vi ställt till med?”. Hon
kände inte minsta lilla vindpust och började
bli nervös.
20.00 var det sagt att stormen Ivar skulle
dra in över Ånge. Men nu var klockan 19.15
och det var alltså kav lugnt. Skulle det bli
proteststormar i stället för en riktig storm?
Från barn och föräldrar som blivit snuvade på
Luciafirandet i skolan, från hemtjänstbrukare
som inte fått sin vanliga service, från anställda
som blivit tillsagda att gå hem. Allt på grund av
den klass 3-varning som Katarina Persson och
hennes kolleger hade tagit på allvar.
Också Jens Grelsson, säkerhetssamordnare, reagerade på stillheten, den obefintliga
vinden.
– Men prick klockan åtta började det tokblåsa, säger han.
Sara Jonsson, kommunchef, nickar.
– Jag höll knappt på att ta mig in i bilen,
säger hon.
Hon hade bestämt sig för att vara på plats
i kommunhuset under natten, tillsammans
med Jens Grelsson och kommunens säkerhetschef Ove Skägg.
som sköter väghållningen i Ånge, och kommunens största elbolag Härjeåns Nät.
– De var tydliga med att det inte handlade
om ifall strömmen skulle gå, utan när, säger
Jens Grelsson.
– När stormen väl kom gick den omedelbart.
Gruppen kom fram till att tre komradioapparater, som också går att ringa med som kommunen har i sin ägo, behövdes bäst i hemtjänsten. Jens Grelsson gjorde också en hemställan om att räddningstjänstens tre bandvagnar
skulle finnas till förfogande.
Dessutom beslöt de sig för att sätta två
informatörer på att kontinuerligt uppdatera
kommunens hemsida – även om det inte fanns
något nytt att rapportera. Just detta visade sig
vara ett av de bättre besluten, konstaterar de
såhär i efterhand.
– Även om man inte har någon ny information syns det ju att man har uppdaterat och det
är viktigt, säger Katarina Persson.
Men det gäller att tänka på hur man uttrycker
sig:
– Medborgare som är utan ström tycker
inte att ”vi har kontroll på läget” stämmer så
bra. Det är en lärdom vi drog.
I kommundelen Fränsta var hemtjänstchefen Magnus Eriksson till en början motsträvig.
Måste han verkligen ta till krisplanen? Klock-
Vi såg något svart som låg tvärs över vägen. Det visade sig vara en gran. När jag klev
ut för att titta knäcktes bildörren av vinden.
Två dygn tidigare hade Jens Grelsson fått
de första signalerna på att en storm var i antågande, genom Wis (webbaserat informationssystem). Eftersom vinden i byarna kunde nå
upp till 29 sekundmeter och gränsen för en
klass 3-varning är 30 meter per sekund, tog
han kontakt med sina kolleger i krisledningsgruppen.
Och så, på eftermiddagen 12 december, gick
SMHI ut med en klass 3-varning. Tjänstemannaledningen tog genast ett antal beslut:
Hemtjänsten skulle vidta nödvändiga åtgärder, äldreboendena skulle göra sig beredda
att ta sina reservaggregat i drift. Och det stora
Luciafirandet i Ånge skola skulle ställas in.
– Vi fick inte tag i skolchefen, så vi bestämde det över hans huvud, säger Katarina
Persson.
De tog också kontakt med Medelpads
räddningsförbund (Ånge, Sundsvall och Timrås gemensamma räddningstjänst), Svevia
10
an var tre och om en timme skulle dagpersonalen gå hem. Katarina Persson hörde hans
tvekan och ringde för säkerhets skull en gång
till. Då var Magnus Eriksson redan i gång med
att införskaffa filtar, vattendunkar, termosar
och ficklampor och se till att alla brukare förvarnades om den annalkande stormen. Han
berättade också för sin personal att de inte fick
vara ute på vägarna efter klockan sex, enligt
direktiv från krisledningen.
– Vi kunde ju inte äventyra deras säkerhet.
Och vi sa redan klockan sex för att de skulle
hinna säkerställa hemma också, säger Katarina Persson.
Kvar på hemtjänstkontoret blev bara Magnus Eriksson och en anställd som liksom han
är deltidare vid räddningstjänsten.
– Både hon och jag bor nära, så vi var mindre sårbara.
De två åkte sedan runt till de brukare som
normalt får besök av nattpatrullen och gav
dem den hjälp de behövde.
Socialchefen i Ånge Katarina Persson
och kommunens säkerhetschef Ove
Skägg fattade de första besluten om
krishantering när SMHI gick ut med en
klass 3-varning kvällen innan Lucia.
Det sista hembesöket gjorde de strax efter
klockan åtta, berättar han och ser lite generad
ut – direktivet om klockan sex gällde förstås
även honom själv.
– Ja men det var ett larm, försvarar han
sig med. Men när vi kom dit var ambulansen
redan där.
På vägen tillbaka höll de på att bli fast.
– Vi såg något svart som låg tvärs över vägen. Det visade sig vara en gran. När jag klev
ut för att titta knäcktes bildörren av vinden.
Men de tog sig tillbaka, trots den skadade
bildörren. Magnus Eriksson var kvar på jobbet
till strax före midnatt den kvällen.
På luciamorgonen vaknade Ånge – och
stora delar av Mellannorrland – till en värld
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
vinjett undantag
där det på många håll fortfarande inte fanns
någon ström och där träd låg huller om buller
i skogar och på vägar.
– För mig tog det två och en halv timme att
köra en och en halv mil, säger Jens Grelsson.
Magnus Eriksson var tillbaka på jobbet redan klockan 04.30. Var vägarna farbara, hur
många var fortfarande utan ström? Han kontaktade bemanningsenheten och beställde en
extra undersköterska till den rondering som
krisledningsgruppen hade beordrat så snart
stormen lagt sig. Den ordinarie personalen
skulle gå enligt sina vanliga scheman. Undersköterskan utrustades med en komradio,
dunkar med vatten, kaffetermosar med mera
och åkte runt och besökte alla som hade trygghetslarm men inte hemtjänst och som var utan
el. Nästa dag upprepades samma procedur,
med samma undersköterska.
– Det var jättebra att vi fick samma kille
fakta U Stormen Ivar
P Stormen drog in västerifrån
på kvällen 12 december 2013.
P Vindbyar uppåt orkanstyrka noterades, både i fjäl-
len och i inlandet. Mängder av
träd och flaggstänger knäcktes, hustak flög av.
P Stormen fällde samman-
lagt 8 miljoner kubikmeter
skog och 50–60 000 hushåll
i mellersta Norrland blev
strömlösa.
Källor: Wikipedia, krisinformation.se och smhi.se
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
båda dagarna, för då hade han ju koll på hur
det såg ut och folk kände igen honom, säger
Magnus Eriksson.
I kommunhuset var det också full fart på
Luciamorgonen. Kommunchef Sara Jonsson
hade kallat in hela tjänstemannaledningen till
ett möte.
Till mötet i kommunhuset kom också representanter från Svevia och och Härjeåns Nät,
som kunde redogöra för väg- respektive elläget.
– Att du tog in alla minskade risken för
ryktesspridning och onödiga friktioner mellan förvaltningarna, säger Jens Grelsson uppskattande till Sara Jonsson.
Ett av de första besluten de tog var att be- E
11
katastrofhantering
E stämma vilka skolor som skulle hållas stängda
under dagen.
Denna större ledningsgrupp skulle fortsätta att mötas flera gånger per dag hela den
följande veckan. Själva krisledningsgruppen
upplöstes inte förrän de sista hushållen hade
fått tillbaka strömmen, någon dag före jul.
Så kom det regn, och därmed blixthalka.
Men hemtjänsten tog sig fram, om än ibland
via omvägar.
– Många i personalen bor ju själva ute i byarna och känner till alternativa vägar, säger
Katarina Persson.
På söndagen, då det gått två och ett halvt
dygn efter stormen, och stora delar av området fortfarande var strömlöst, bestämde
sig krisledningen för att ronderingen skulle
utökas. Nu skulle man besöka alla människor
som enligt elbolagens kartor var utan ström.
I första hand äldre personer, men också yngre
som bodde ensligt. Detta var något som rönte
stor uppmärksamhet.
– Folk blev verkligen positivt överraskade
när någon från kommunen kom och knackade
på bara för att kolla läget, säger Sara Jonsson.
Två personer evakuerades till det till­
fälliga trygghetsboendet. Däremot var det
ingen kommunmedborgare som utnyttjade
erbjudandet om att värma sig, duscha, tvätta,
laga mat eller sova i det serviceboende och det
badhus som hade ställts i ordning för detta
ändamål. Det blev inte heller någon rusning
till badhuset, trots generösa öppettider och
fri entré.
– Men vi har bestämt att vi gör så nästa
gång också, säger Sara Jonsson.
Magnus Eriksson, hemtjänstchef i Fränsta, satte snabbt
igång krisplanen som bestod
i att skaffa fram bland annat
filtar, ficklampor och vatten­
dunkar och se till att alla
brukare förvarnades om
stormen.
Det tog en och en halv vecka innan alla som
bodde i Ånge kommun hade fått tillbaka
strömmen. Under hela den tiden ronderade
hemtjänsten varje dag. Kommunen upprättade också informationsplatser på några orter, till exempel i byn Naggen, där Rakel inte
Folk blev verkligen positivt överraskade
när någon från kommunen kom och knackade
på bara för att kolla läget.
fungerade och det bara fanns en enda punkt
där det gick att ringa.
– I efterskott har jag tänkt att vi borde
ha haft sådana platser i alla byar där det var
strömlöst, säger Magnus Eriksson. Då kan
man meddela via P4 vilken tid kommunen
kommer dit och informerar, i stället för att
åka runt till varje stuga.
Att Ånge kommun fick mycket beröm för
sitt sätt att agera under Ivar och dess efter12
verkningar har mycket med tidigare erfarenheter av kriser att göra, säger säkerhetschef
Ove Skägg, som minns en betydligt svajigare
hantering av de stora översvämningarna år
2000.
– Då var det mer eller mindre kaos. Alla
sprang åt olika håll och gjorde lite av varje.
Vid nya översvämningar året därpå, liksom
vid stormen Dagmar 2011, var läget betydligt
bättre. Dels hade man byggt upp en bättre
krisorganisation, dels hade insikten om att
saker faktiskt kan hända, fått fäste. Det märktes bland annat vid de övningar som gjordes.
Numera har varje förvaltning såväl riskoch sårbarhetsanalyser som krisledningsplaner, kommunen har byggt upp ett samarbete
med Medelpads räddningsförbund och alla
tjänstemän övar minst en gång per år utifrån
olika scenarier, medan kommunpolitikerna
övas en gång per mandatperiod. Kommunen
har också upprättat ett krishanteringsråd dit
tele- och eloperatörer med flera aktörer bjuds
in för att diskutera och samordna ansvarsfrågorna. Efter stormen Dagmar togs också ett
politiskt beslut att köpa in de tre komradioapparaterna.
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
På Luciamorgonen 2013
var förödelsen stor, träd
låg huller om buller i
­skogar och på vägar.
NED ALLEY/TT
– Och så har vi tagit fram en krisledningsapp, säger Ove Skägg, inte utan stolthet i
rösten. I den har vi lagt in kontaktuppgifter
till alla som är med i organisationen, kris­
ledningsplaner, larmlistor med mera till
alla i hela Medelpad, så att vi kan ta hjälp av
var­andra också. I och med att det är en app
fungerar den ju även om man inte har uppkoppling.
Redan under den första veckan skickade
krisledningsgruppen ett brev till de kommunanställda och tackade för deras insatser. De
gick också ut i tv och radio och kommunens
medborgartidning med samma budskap, och
bjöd de anställda på tårta.
– Det var ju de som gjorde de stora insatserna, säger Sara Jonsson.
J
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
så gjorde vi U Ånges krisledningsgrupps tips
FÖRE
P Ta frågan på stort allvar.
Det blir allt vanligare med extremt väder.
P Gör risk- och sårbarhetsanalyser. Åtgärda svagheter.
P Upprätta samarbeten, med
andra kommuner, räddningstjänst, företag som hanterar
väghållning, telefoni, el med
mera.
P Planera, öva, håll organisationen uppdaterad.
P Informera politikerna om
hur krisledningsarbetet går till.
UNDER PÅGÅENDE KRIS
P Uppdatera kommunens
hemsida varje timme. Om det
inte finns någon ny information, skriv det!
P Kalla in hela tjänstemannaledningen till möten, för att
minimera risken för ryktesspridning och öka samarbetsmöjligheterna.
P Ge samma information till
anställda och medborgare.
Det spar tid och minskar
risken att felaktig information sprids. Länka till el- och
telebolagens sidor och om de
inte uppdaterar lika bra, se till
att få information från dem
att lägga ut.
P Våga handla!
P Ta ansvar även för det
som normalt inte ligger under
kommunen. Till exempel företag som drabbas negativt av
strömavbrott.
EFTER
P Utvärdera.
P Tacka medarbetarna.
VÄND OCH LÄS OM ARBETET UNDER STORBRANDEN I VÄSTMANLAND! E
13
katastrofhantering
branden SOM KORSADE
kommungränserna
– Det mesta gick på rutin, säger Per Vikner, tillförordnad
räddningschef vid Mälardalens
Brand- och Räddningsförbund.
– Vi har en tydlig räddningsledningsorganisation som vi
följde. Problematiken vi ställdes
inför var att den här branden
hade startat långt inne i skogen,
i oländig terräng. Dessutom
hamnade vi på fel vägar först.
Detta, i kombination med
torka och så småningom kraftig
vind, bidrog till att branden tog
fart, spred sig och utvecklades
till den största och besvärligaste
branden i svensk historia.
– Sedan, när vi fick klart för
oss att den höll på att sprida sig
till Sala gjorde vi ett slags överlämning dit.
Detta, att en brand inte håller sig inom kommun/räddningsförbundsgränserna, försvårade i viss mån släckningsarbetet, enligt Per Vikner.
– Det underlättar förstås om
man har en gemensam ledning
sådana gånger och till slut blev
det så. Men jag hade önskat att
den brandingenjör som var ute
från början hade haft mandat
att leda arbetet över kommungränserna.
”Till slut blev det så”, säger
HÅKAN RISBERG/TT
En helt annan typ av katastrofhantering handlade det
som bekant om i Västmanland
i somras, i samband med jätte­
branden som härjade. Branden
startade i ett otillgängligt
skogsparti i Surahammars
kommun och spred sig efter
någon dag vidare till grannkommunen Sala.
Att brandröken låg tät över hela
Branden i Västmanland i somras startade i ett otillgängligt skogsparti
och spred sig över kommungränserna.
Per Vikner. Han syftar på att
länsstyrelsen i Västmanland
efter några dagar tog över räddningsarbetet från kommunerna
och anlitade Sveriges mest
erfarna katastrofsamordnare,
brandingenjören Lars-Göran
Uddholm, som räddningsledare.
I Sala njöt kommunchef Jenny
Nolhage sin sista semestervecka
då hon på torsdagen hörde om
skogsbranden i lokalradion. Dagen därpå hade branden spritt
sig till de västra delarna av
Problematiken vi ställdes inför
var att den här branden hade
startat långt inne i skogen.
14
om branden. Redan på söndagseftermiddagen tog kontaktcentret emot 104 samtal. På tisdagen var siffran 1 750.
Dagarna som följde kom allt
fler personer tillbaka till jobbet, trots att de egentligen hade
semester. En del blev inkallade,
andra kom självmant.
– Det var helt fantastiskt,
säger Jenny Nolhage och bedömer medarbetarnas förmåga
både att ta egna beslut och att
ställa upp när det gäller som
en viktig komponent i att katastrofhanteringen fungerade så
bra som den gjorde.
– Vår hemsida höll, trots
enormt tryck – på tisdagen hade
vi 77 000 besök på den, mot
normala kanske 2 000. Och även
om det blev väntetider i telefon
så tog vi emot alla samtal.
kommunen och hon höll koll på
läget via medierna och genom
regelbunden kontakt med Salas
kommunalråd, men avvaktade
med att börja
jobba på riktigt.
Så, på hennes
sista semesterdag söndagen
3 augusti, kom
hon och komJenny Nolhage
munalrådet fram
till att det var dags att aktivera
det psykosociala omhändertagandesystemet, Posom. Några
telefonsamtal senare hade även
kommunens kontaktcenter
öppnat och ett antal telefonister
fanns beredda att svara på allmänhetens frågor. Kommunens
hemsida var också uppdaterad
med den senaste informationen
kommunen hade antagligen betydelse för viljan att ställa upp,
tror hon.
Många kommunanställda var
dessutom själva drabbade.
– Det var självklart för oss att
de som blivit evakuerade inte
skulle behöva jobba om de inte
ville. Men det innebar ju att vi
måste ordna bemanning, mitt i
semestertiderna.
Efter en och en halv vecka sa
räddningsledningen att branden
var under kontroll.
– Men hade den fortsatt
längre hade det kunnat bli besvärligt. Vi hade en person som
jobbade med hemsidan, men
han hade ju inte orkat hur länge
som helst.
Det hela har gett henne en
tankeställare.
– Allt fungerade och vi har
en bra organisation i vardagen,
men vi måste fundera över hur
vi ska få den hållbar också vid
katastroflägen över längre tid.
TEXT INGELA HOFSTEN Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
lagar & regler
Så ska sjukfrånvaron på
­grund av konflikter stoppas
U Sjukfrånvaron på
grund av för hög ar­
betsbelastning och
konflikter ökar kraf­
tigt. För att stoppa
det måste chefer
jobba mer förebyg­
gande, menar Ar­
betsmiljöverket.
TEXT ELLEN LARSSON & SUSANNE BLICK ILLUSTRATION NICKAN JONASSON
De senaste fyra åren har sjukfrånvaron, på grund av brister i
den organisatoriska och sociala
arbetsmiljön, ökat med 50 procent, enligt Arbetsmiljöverkets
rapport om arbetsskador 2013.
Problem med arbetsrelationerna, i form av mobbing och trakasserier, är tillsammans med
en hög arbetsbelastning vanliga
exempel på arbetsmiljöproblem
som kan leda till sjukfrånvaro.
Därför presenteras nu ett
förslag som syftar till att skapa
en bättre psykosocial arbetsmiljö. Enligt förslaget ska bindande
föreskrifter mana arbetsgivarna
till att jobba förebyggande med
de här frågorna. Några exempel
på åtgärder som kan främja en
god arbetsmiljö är att minska
arbetsbelastningen samt att förtydliga arbetskraven och medarbetarnas yrkesroll. Dessutom
behöver arbetsgivarna ha tydliga rutiner för hur kränkande
behandling ska hanteras och
avsätta resurser för att nå och
mäta uppsatta mål.
Det är arbetsgivarens uppgift
att försäkra sig om att chefer och
arbetsledare har kunskaper om
hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning
och hur man hanterar konflikter
och kränkande behandling.
Ett sätt är att genomföra en ut-
bildning för chefer, arbetsledare
och skyddsombud tillsammans.
Utbildningen kan ges av före-
tagshälsovården eller annan
extern resurs med kompetens
inom området, föreslår Arbetsmiljöverket.
När det gäller ohälsosam arbetsbelastning ska arbetsgivaren
se till att arbetstagarna har resurser för att utföra arbetsuppgifterna. Resurserna ska vara
anpassade till kraven i arbetet.
Ohälsosam arbetsbelastning
uppstår ofta som en konsekvens
fakta U Konflikter och kränkande särbehandling
P 13§ Arbetsgivaren
ska inom ramen för det
systematiska arbetsmiljöarbetet undersöka och
bedöma om det finns
förhållanden i den organisatoriska eller sociala
arbetsmiljön som kan ge
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
upphov till kränkande behandling, eller konflikter
som kan leda till ohälsa
hos arbetstagarna.
av organisatoriska brister när
det gäller att balansera mål och
krav med tillgängliga resurser
för arbetets utförande.
Arbetsgivarens skyldigheter
att förebygga ohälsosam arbetsbelastning omfattar såväl chefer
som andra arbetstagare. Att
minska arbetsmängden eller att
öka bemanningen är exempel
på åtgärder för att förebygga en
ohälsosam arbetsbelastning.
Remissen har skickats till arbetsmarknadens parter – fackliga representanter, arbetsgivarorganisationer samt berörda
myndigheter. Senast den 17 december ska parterna ha skickat
sina remissvar.
J
15
porträtt
MED koll FR
topp TILL tå
Han är van vid att sticka ut. Även om tiden börjar
komma i kapp David Lindqvist så är han en av få
under 40 som har ­titeln socialchef. ”Mitt mål var att
bli socialchef innan jag fyllt 40. Nu är jag 35.”
J
TEXT SUSANNE BLICK FOTO PHILIPPE RENDU
ag kliver av tåget i Hudiksvall. Jag ska träffa socialchefen i Nordanstigs kommun. Vi
har pratats vid och jag vet hur
han ser ut, ändå kan jag inte låta
bli att haja till när jag ser den
unge, mörkhyade mannen, rockigt
klädd i svart som kliver ut ur en ännu svartare
sportbil. ”David Lindqvist”, säger han och tar
i hand och fortsätter på sjungande norrländska: ”Vi går på fiket och pratar”.
David Lindqvist har bett om den här intervjun. ”Jag har skrivit en ledarskapsbok. Ni
kan göra en uppföljning på mig nu”, skrev han
i ett mejl till redaktionen. För några år sedan
medverkade han nämligen i ett reportage i
den här tidningen där han berättade om hur
det är att vara ung och chef.
Då jobbade han inom handikappsomsorgen i
Eskilstuna. Nu har han jobbat sig uppåt, både
i karriären och i geografin. Han bor i Hudiksvall och jobbar som socialchef i Nordanstigs
kommun 3 mil norrut därifrån. Geografiskt
är han nästan halvvägs hemma. Hemma är
nämligen Luleå. Det var dit han kom som bebis tillsammans med en liten flicka som blev
hans syster. Båda är födda i Indonesien.
Efter att ha tillbringat en dag med David
Lindqvist och bland annat pratat ledarskap,
så inser jag att mejlet till redaktionen är typiskt för honom. Han är en självsäker person
som är van att ta för sig. Han sitter inte och
16
väntar på erbjudanden. Hans levnadshistoria
förklarar en hel del.
– Jag är adopterad och skilsmässobarn med
en krokig uppväxt. Jag fick tidigt lära mig att
klara mig själv. Mitt utseende låg mig ibland
i fatet, trots att jag är uppvuxen på falukorv,
pratar norrländska och har ett svenskt namn,
säger han och ler lite snett.
Davids föräldrar skilde sig när han var 7 år och
han och hans lillasyster Lina uppmanades att
välja vem de ville bo med. Systern var snabbast och valde mamma. David valde pappa.
Pappa var en fåordig men vänlig man som
sällan visade några känslor. I sin bok skriver
David om livet med sin pappa, om Hopikok,
en improviserad maträtt som bestod av korv,
potatis med stekt ägg, plus salt och peppar,
som de ofta åt. Han fick sköta sig själv, vare
sig det gällde att ta sig till hockeyträningen
eller laga mat. Han såg aldrig pappa gråta. Det
var David som stod för känsloutbrotten och
fakta U David Lindqvist
Yrke Socialchef i Nordanstigs kommun.
Bor I Hudiksvall. Familj Sambo och två barn,
en son på 13 och en dotter på 8 år. Lön Så
jag klarar mig. Fritid Familjeliv nu närmast
till vintern med nyinköpta husvagnen som
ska stå vid en skidbacke. Och till sommaren
­kommer båten fram igen. Motorsport och
idrott i allmänhet. Jakt och friluftsliv.
som var kvinnan i hemmet. Det var han som
julpyntade och fixade gardiner.
I skolan tänkte han som alla andra smågrabbar att han skulle bli brandman eller
polis. Men efter diverse olika sommarjobb,
bland annat på järnverket SSAB i Luleå där
pappa jobbade som tjänsteman även fast han
var svetsare i grunden, hamnade David på ett
äldreboende i Luleå.
– Den första erfarenheten från äldrevården
kanske inte var den bästa. Personalen rusade
runt och slafsade upp gröten på tallrikarna
samtidigt som de frågade hur de gamla mådde.
Tyvärr stannade ingen upp för att höra vad
de svarade.
– Jag bestämde mig för att göra det bättre.
Jag ville göra deras röster hörda. För att göra
det måste du ha en position där du kan påverka. Därför bestämde jag mig för att bli chef,
berättar han.
Han berättar att definitionen för gammal på
japanska är ”den upphöjde” medan gammal
i ett svenskt lexikon förklaras med orden
”passé, förbrukad”.
Hans pappa hann aldrig bli upphöjd, han
dog endast 50 år gammal när David var tjugo.
Ett avsnitt i boken handlar om skoltiden
där David blev tvungen att sätta sig i respekt,
att vara liten och asiat var inte någon lätt resa
i den norrländska byn på landet där han växte
upp. Revanschlusten ökade i takt med mobbningen. Han började träna och blev en duktig E
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
porträtt
ÅN
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
17
porträtt
U
David Lindqvist om
P… att jobba i en politiskt styrd organisation:
”Det är en utmaning att jobba i det politiska krysset. Makten kommer från folket via
politikerna och tjänstemännen – tillbaka
till folket. Vi som är tjänstemän jobbar i
skiljelinjen mellan vadet och huret”
P… framtidens äldreomsorg:
”Göran Persson och grabbarna kommer
inte att acceptera att ligga på långvården
med liggsår. Det är skrämmande att äldreomsorgen har blivit en klassfråga. Samtidigt så är vi individualister och i viss mån
egoister. Vi har själva skapat det samhälle
vi lever i. Jag vill vara en som företräder de
som inte kan tala för sig själva.”
P… sin egen framtid:
”Jag drömmer om att driva ett litet pensionat i Spanien där de gamla kan sitta och
dricka sangria och äta svenska delikatesser. Där är jag när jag är 55.
E idrottare med sikte på en karriär i armén. Han
blev ”den arge asiaten, en odräglig tävlingsmänniska”.
– I det militära möter du verkligen olika typer av ledare. En del tillhör sorten som skriker
och gormar, vilket nog avskräckte mig till slut.
I stället började jag efter lumpen att läsa på
sociala omsorgsprogrammet på högskolan i
Luleå.
Därefter tog karriären fart. Det vimlar inte
av unga, välutbildade killar som brinner för
omsorg om äldre och funktionshindrade och
som dessutom är beredd att flytta dit jobben
finns. När han var 27 fick han ett vikariat som
enhetschef inom kommunpsykiatrin i Säter.
Hans första fasta chefstjänst var på autismenheten i Eskilstuna kommun.
– Eftersom jag var rätt ung hade jag nog
en del farhågor hur det skulle vara att leda
någon som skulle kunna vara min mamma.
Men det var inga problem, jag har aldrig blivit ”mammad”. Då var det svårare att leda
­jämnåriga killar som gärna ville bli kompis.
Som chef måste du ibland hålla lite på distansen.
Under vårt samtal kryper det så småningom fram att han inte glidit fram på en
räckmacka hela tiden under de här tio åren.
I Eskilstuna hamnade han i konflikt med sin
chef på grund av att han korrigerat personal
som inte ansåg sig behöva korrigeras. Personalen rundade David och beklagade sig hos
hans chef.
– Då blev det jag som blev problemet i stället för de som inte gjorde sitt jobb. Min chef
fanns inte där när det började blåsa. Det blev
en ohållbar situation och jag valde att sluta
och tog ett annat jobb i stället. Det är det svå18
raste jag varit med om i min karriär. Men det
var också otroligt lärorikt.
Han medger att han blivit lite försiktigare
i dag.
– Jag har lärt mig att söka backning hos
kommunchefen som är min chef i dag.
Att vara ung och chef och vilja framåt är
inte helt accepterat i all kommunal verksamhet.
– Det finns många som nöter på sina träskor i korridorerna, personer som kanske
egentligen skulle lämna över stafettpinnen
till någon annan.
Han har en väldigt klar bild över hur han ser
på ledarskap och den bilden vill han gärna
dela med sig av, därför skrev han ledarskapsboken ”Ledarskapets kärna”.
– Att vara en bra ledare handlar om att skapa förutsättningar för medarbetarna att klara
av de krav och förväntningar du ställer på dem
för att verksamheten ska fungera på ett bra
sätt. Ett krav du har rätt att ställa som chef är
att medarbetarna ger 100 procent.
Just 100 procentfilosofin och ”hur mår dufrågan” är grundbultarna i David Lindqvists
ledarskapsfilosofi
– I kommunal verksamhet finns många
som jobbar hårt. En del jobbar 120 procent
fast de får betalt för 100. Det är i allmänhet
dumt att jobba 120 procent, framför allt om
de sista 20 procenten egentligen är någon annans jobb.
– Men det finns också många som bara
jobbar 80 procent. Min uppgift som chef och
ledare är att ta reda på vad det beror på. En
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
del är kanske latmaskar och smitare, men de
flesta är inte det. Oftast handlar det om att du
inte trivs på jobbet.
– Det enda sättet att hitta dem som inte
trivs är faktiskt att fråga hur de mår – och
stanna kvar tillräckligt länge för att lyssna på
svaret. Vi gör en jättestor satsning här i Nordanstig både på den psykosociala arbetsmiljön
och på den fysiska. Vi jobbar även med kvalitetsledning, checklistor etcetera.
– Cheferna i min förvaltning jobbar säkert
60–70 timmar i veckan och det administrativa
stödet har tagits bort och mer arbete läggs på
chefen. Det oroar mig.
Jobbet som socialchef i Nordanstig är ett förordnande på tre år. David började i våras och
har många tankar om vad han vill åstadkomma under sin tid. Kommunen har en kaxig
slogan: ”Nordanstig Naturligtvis – här förverkligar du dina livsdrömmar”.
Även till Nordanstig kommer det flykting-
Jag ville göra deras röster hörda. För att
göra det måste du ha en position där du kan påverka. Därför bestämde jag mig för att bli chef.
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
ar som söker lyckan. Senast från Syrien och
Afghanistan. Sverigedemokraterna har vuxit
sig starka i kommunen, de har nu två mandat
i kommunfullmäktige. Och när Jimmie Åkesson var här och talade var de fler som lyssnade
än som vände ryggen till.
– Vi måste våga ta den debatten. Det här är
en glesbygdskommun. Vi behöver öka på och
förbättra befolkningsunderlaget. Vi har två
boenden för ensamkommande flyktingbarn
och det gäller att skapa förutsättningar för de
här ungdomarna att stanna kvar.
David tycker att befolkningen i Nordanstig
är tolerant men att man måste våga ta steget
lite längre.
– Vi måste börja ta integrationsfrågan på
allvar och då krävs det lite mer än att man bara
ställer ut en säck med kläder på sin bro. J
19
utbildning
20
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
utbildning
TOG steget FRÅN
UNDERSKÖTERSKA
TILL enhetschef
Johanna Ryrhed är tillbaka där hon började en gång – på ett
vårdboende för äldre. Då var hon undersköterska, nu axlar hon
rollen som enhetschef. En intern chefsutbildning inom äldreoch handikappomsorgen i Karlstad gjorde det möjligt.
I
TEXT ELLEN LARSSON FOTO JOHAN EKLUND
över tjugo år har hon varit anställd av Karlstads kommun. Den
största delen av tiden har hon arbetat som undersköterska, både inom
äldreomsorgen och på boenden för
handikappade. Men nu är hon enhetschef för 40 fast anställda på
vårdboendet Zakrisdal med 48 vårdtagare.
Det är ett rejält kliv på karriärstegen och det
har varit en utmaning.
– Det var tufft i början – inte minst att hinna se och möta behoven hos all personal och
alla kunder. Jag gick omkring med en känsla
av att allt hänger på mig och jag frågade mig
ofta: fixar jag verkligen det här? Men nu ett
drygt år senare förvånas jag själv över hur rätt
det faktiskt känns.
Det är tack vare den interna chefsutbildningen inom äldre- och handikappomsorgen
i Karlstad kommun som hon fått möjligheten
att testa på chefsrollen. Hon började på korta
vikariat men nu jobbar hon på ett förordnande som löper över fyra år. Kravet för att få
gå utbildningen var förutom en anställning i
kommunen någon form av akademisk utbildning. I Johanna Ryrheds fall rör det sig om
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
en utbildning till fritidspedagog som hon läst
parallellt med arbetet som undersköterska.
– Tyvärr trivdes jag inte som fritidspedagog så jag återgick till mitt gamla jobb rätt
snart trots att jag egentligen kände att jag
hade gett allt som undersköterska. Jag tyckte
fortfarande att jobbet var jätteroligt men jag
var i ett läge i livet när jag ville ta mig vidare
professionellt. Så när den här chansen kom
tvekade jag inte en sekund.
Om studierna i pedagogik och ledarskap står
för teorin blev det interna chefsprogrammet
en skola i praktiken. Under den tiden fick hon
gå bredvid olika chefer, exempelvis på vårdboenden och i hemtjänsten. Hon hoppade
även in som vikarie redan under utbildningen
med stöd från mentorn Ann-Marie Larsson
som håller i chefsprogrammet.
– Det var jättebra att få en inblick i de olika
verksamheterna. Jag fick också presentera
mig för cheferna på ledningskontoret och de
var väldigt tydliga med att jag alltid är välkommen dit. Så jag har aldrig behövt känna
mig rädd för att fråga dem om något när jag
varit osäker. Det är en stor trygghet tillsammans med stödet från Ann-Marie.
Johanna Ryrheds ambition var egentligen inte
att bli chef även om ledarrollen inte är främmande för henne. Hon har både suttit i föreningsstyrelser, varit vårdambassadör och
fackligt engagerad tidigare. Drivkraften var
snarare att få fortsätta jobba i en som hon
säger människonära verksamhet men på ett
nytt sätt. Nu kan hon dessutom dra nytta av
de erfarenheter som hon samlat på sig från
ett yrkesliv inom kommunen.
– Jag tror att mina medarbetare kan uppleva min bakgrund som något positivt. Jag E
Jag tror att mina medarbetare kan uppleva min bakgrund som något positivt. Jag har
­faktiskt varit en av dem tidigare.
21
utbildning
Jag har redan börjat ta emot nya kandidater från det interna
chefsprogrammet. Det
är roligt att kunna ge
lite tillbaka.
Johanna Ryrhed njuter av
kaffe med dopp på den
blomprydda innergården
tillsammans med AnnaLisa Carlsson som har sin dotter Britt-Marie
Haglund på besök.
E står inte så långt ifrån verksamheten utan
har faktiskt varit en av dem tidigare. Mina
erfarenheter från handikappomsorgen har
också lärt mig att små förändringar kan få
en väldigt stor betydelse. Den mentaliteten
vill jag sprida här exempelvis genom att visa
att det är ett minst lika viktigt arbete att sitta
och dricka kaffe med Agda som att torka bort
dammet i hörnen.
Johanna Ryrhed, som sökte chefstjänster
på andra förvaltningar i början, känner nu
att det är enhetschef inom äldreomsorgen
hon vill vara. Hon hoppas därför få förnyat
förtroende att driva verksamheten när de
fyra åren är slut. För än är hon inte färdig
med förändringsarbetet på Zakrisdal. Och
inte heller med de egna studierna visar det
sig. Just nu är det Socialstyrelsens utbildning
i ledarskap inom äldreomsorgen som upptar
en del av hennes tid. Hon är inne på den sista
terminen av den tvååriga utbildningen och
har börjat räkna ner – endast fem uppgifter
kvar att göra.
– Jag älskar att läsa! Det är verkligen min
grej men det ska bli spännande att se hur det
är att inte jobba och plugga samtidigt. Efter
årsskiftet kan jag satsa helhjärtat på Zakrisdal
och på att lära upp nya chefer. För ja, jag har
redan börjat ta emot nya kandidater från det
interna chefsprogrammet. Det är roligt att
kunna ge lite tillbaka.
J
22
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
utbildning
internutbildning
GÖR CHEFER AV
kommunanställda
När chefer är lediga, har semester eller blir sjuka är det
inte alltid så lätt att hitta någon
som kan täcka upp för dem. Att
rekrytera externt för ett vikariat
på en månad fungerar inte – det
tar alldeles för lång tid. I stället
för att låta cheferna täcka upp
för varandra och tillfälligt bära
ansvar för flera verksamheter
har man inom äldre- och handikappomsorgen i Karlstad kommun löst problemet genom att
internutbilda medarbetare som
sedan kan hoppa in som chef.
Exempelvis kan en sjuksköterska med ledaregenskaper fångas
upp, utbildas och bli del av en
vikariepool för chefer.
– Bara vetskapen om att det finns
någon att ringa in när man blir
sjuk minskar stressen för de
befintliga cheferna, säger AnnMarie Larsson som är ansvarig
för det interna chefsprogrammet.
Hon själv fungerar som en
mentor som stöttar chefsvikarierna i stort och smått.
För att få gå utbildningen,
som tar åtta till tio månader i
anspråk och som sker på betald
arbetstid, måste man vara tillsvidareanställd av kommunen och
MATS UTBULT/SUNTLIV.NU
Chefer som får leta med ljus
och lykta efter ersättare som
kan hoppa in när de själva
måste vara lediga är ett minne
blott i Karlstad. Där har en
internutbildning av medarbetare löst problemen med korta
vakanser.
Ann-Marie Larssons trettioåriga erfarenhet som chef kommer väl till
pass i arbetet som mentor för nybakade chefer.
ha en viss mängd högskolepoäng i bagaget. Många har visat
intresse för att bli chef men de
som i slutänden handplockats
för internutbildningen har varit
desto färre. Det är medarbetarnas chefer som får tipsa AnnMarie Larsson om lämpliga kandidater som hon sedan träffar
för en intervju. En del faller bort
under resans gång – ibland för
att Ann-Marie insett att de inte
passar för rollen men oftast inser de själva att det där med att
vara chef inte är något för dem.
Att låta medarbetare som är anställda som undersköterskor bli
chef låter en smula kontroversiellt och i början var en del av de
befintliga cheferna kritiska.
– Visst har det funnits de
som tycker att alla chefer måste
ha en socionomutbildning i
Bara vetskapen om att det
finns någon att ringa in när man
blir sjuk minskar stressen.
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
grunden. Men varför det undrar
jag? Alla chefsvikarier har ju någon typ av akademisk bakgrund
även om de inte är just socionomer. Över tid har också de
där kritikerna försvunnit, säger
Ann-Marie Larsson
Chefsutbildningen sker ute på
förvaltningens verksamhetsområden samt inom de olika
staberna som lön, personal och
ekonomistaben och det är de
praktiska erfarenheterna som är
viktigast, enligt Ann-Marie Larsson. I regel stannar chefsvikarierna kvar inom äldre- och handikappomsorgen – där praktiken
gjordes – trots att det egentligen
inte finns något som hindrar att
de också hoppar in som vikarier
på andra förvaltningar.
– Som chef behöver man
egentligen inte kunna verksamheten utan och innan. Våra
chefsvikarier skulle kunna
hoppa in som vikarier på andra
förvaltningar också men dit har
vi inte riktigt kommit ännu, säger Ann-Marie Larsson. J
23
gör det själv
Så möter du meda
U Dina medarbetare bryter ständigt mot
arbetsplatsens regler. Men strunta i chef­
utbildningarnas bild av olydnad och mot­
stånd som ett problem. Lär dig som chef
att sortera ut de nyttiga sidorna av det.
TEXT CARL VON SCHEELE ILLUSTRATION NICKAN JONASSON
skap, Karlstads universitet.
I en kommun fick de anställda
Han studerar olydnad och
i hemtjänsten handhållna damotstånd på arbetsplatserna
torer. De skulle registrera sina
och har samlat på sig åtskilliga
göromål på minuten. Syftet
exempel. Syftet med olydnaden
var kontroll och rättvisa. Varje
är i de flesta fall ett bättre flyt i
­individ som fick hemtjänst
det egna arbetet.
skulle ha rätt till– Mindre
delning.
kloka chefer på
Men de anden omnämnda
ställda kände sig
hemtjänsten drev
kränkta av den
tips om hur du ska
på medarbetarna
noggranna rebehandla motstånd ännu hårdare.
gistreringen och
Dessa chefer ville
tyckte att god
Glöm vad du lärt dig
öka kontrollen i
service mot klipå chefskurser och i
stället för att til�enterna var viktichefslitteratur om olydnad
och motstånd som dåligt
låta självständiggare än minutreoch asocialt.
het.
gistreringen. De
började manipuTa motstånd på allvar. Det är rationella
lera uppgifterna i
Med sina studier
handlingar från personer
datorerna.
av olydnad och
vars värdighet är hotad av
– De chefer
motstånd är
arbetsvillkoren.
som var kloka
professorn piEn stor del av mottillät manipulatioonjär i Sverige.
ståndet är produktivt.
nen. De visste vad
Utomlands är
som pågick, men
forskningsomförstod att hemrådet stort, men
tjänstpersonalen försökte bai MBL:s och samförståndets
lansera sina två lojaliteter, den
förlovade land har ämnesvalet
mot kommunen och den mot
varit udda. Inte förekommer
klienterna, och satte klienternas motstånd hos oss?
behov först, säger professor Jan
– Jo, men det finns ingen
Ch Karlsson vid Arbetsvetenstudie av hur vanligt det är. Jag
3
1
2
3
den
organisatoriska
’’En stor del avolyd-
ska löpa bättre.
24
naden är små regel brott som anställda
gör för att arbetet
Jan Ch Karlsson
förmodar att det förekommer på
alla arbetsplatser.
För en chef är det viktigt att
kunna definiera vad som kan
kallas olydnad och motstånd.
Organisatorisk olydnad, som är
den fullständiga termen, betecknar situationer när arbetstagare
agerar annorlunda i arbetet än
vad de förväntas göra. Det är
alltså inte handlingen i sig, utan
handlingen i förhållande till arbetsplatsens regler som definierar organisatorisk olydnad.
På en arbetsplats kan det
vara förbjudet att ta en tupplur,
medan på en annan är det tillåtet och anses bidra till ökad pro-
duktivitet. Tupplur i det första
fallet är organisatorisk olydnad,
men inte i det andra.
Motstånd är den delen av
organisatorisk olydnad som är
riktad uppåt i hierarkin.
– En stor del av den organisatoriska olydnaden är små
regelbrott som anställda gör för
att arbetet ska löpa bättre.
– Ur organisationens synpunkt kan detta vara väldigt nyttigt och ökar produktiviteten.
Hur ska en chef se på olydnad
och motstånd?
– Det grundläggande är att
glömma vad man lärt sig om
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
rbetarnas olydnad
3
exempel
på motstånd
1
Slipstvång: På en
arbetsplats bestämde
ledningen att de anställda
skulle bära skjorta och
slips. Inte minst ogillades
förslaget därför att de anställda själva fick bekosta
kläderna. Efter att ha pratat ihop sig kom medarbetarna nästa morgon klädda
i de mest förskräckliga
klädkombinationer. En
man hade valt en bred
slips som i skrikiga färger
berättade bilens historia.
Den bar han till en purpurrutig skjorta. Dagen därpå
drog ledningen tillbaka sin
klädkod.
2
detta på chefskurser och i
managementlitteratur. Där
beskrivs olydnad som asocialt
beteende och kontraproduktivt.
Och man får lära sig att anställda är rädda för förändringar.
Jan Ch Karlsson invänder
starkt mot den bilden. Motståndet uppstår när förändringen är
negativ för de anställdas värdighet. I motsatta fall bejakas förändringar. Ett exempel:
I början av 1900-talet hade
Henry Ford problem i sin bilfabrik. Personalomsättningen var
hög, vilket var kostsamt. Utanför
grindarna stod facket och värvade medlemmar. Då gjorde han
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
vad professor Karlsson kallar ett
genidrag: Ford fördubblade lönen och sänkte arbetstiden från
tolv till åtta timmar.
– I hundra år har vi vetat
att det inte är förändringen i
sig som anställda gör motstånd
emot, utan innehållet när det är
negativt för deras värdighet.
En bra chef ska inte alltid låta
motstånd och olydnad bero,
utan naturligtvis ingripa vid
mobbning, trakasserier och liknande. Men sådana brott mot
arbetsplatsens regler räknar
inte professor Karlsson till organisatorisk olydnad.
Chefslist: På en arbetsplats upptäcktes
en hälsorisk som ledningen inte ville åtgärda.
En strejk planerades
och ­media kontaktades.
Ledningens svar var att
cheferna skulle hävda att
risken var ett falskt alarm.
En arbetsledare med
kontakter på en myndighet tog kontakt med dem.
Nästa dag gjordes en
oanmäld inspektion. Efter
press även från politiker
och massmedia beslutade
ledningen att anslå pengar
till åtgärder.
En chef måste förhålla sig
till olydnad och motstånd med
fingertoppskänsla i förhållande
till arbetsplatsens regler. Det kan
vara förbjudet med privata telefonsamtal och surfande. Ändå
är det dumt att ingripa mot den
som bokar tandläkare på arbetstid med arbetsgivarens mobil
eller dator, men klokt att ingripa
mot omfattande nöjessurfande.J
3
Fotoförbud: På ett
kontor där de anställda saknar egna arbetsplatser och tar en ledig arbetsstation när man kommer
införde ledningen hårda
restriktioner mot personliga föremål. En kvinna
protesterade genom att
ställa upp fler familjefoton
och personliga föremål än
vad som var tillåtet. Hon
straffades för tilltaget. Det
ledde till att allt fler bröt
mot reglerna och medias
uppmärksamhet väcktes.
Läs mer: I boken ”Den smidiga
mellanchefen – och andra motståndsberättelser” (Gleerups) har
Jan Ch Karlsson samlat en mängd
exempel på olydnad och motstånd
samt satt in dem i ett vetenskapligt
teoretiskt sammanhang.
25
Socialchefer behöver tid
att leda
Av landets socialchefer har en av fem arbetat
kortare tid än ett år på sin nuvarande tjänst,
det visar Visions Socialchefsrapport. De kommuner som vill behålla sina socialchefer gör
därför klokt i att ge dem goda förutsättningar
att vara bra ledare och jobba professionellt.
Årets socialchefsrapport, som nyligen
presenterades under Socialchefsdagarna i Göteborg, visar att
landets 450 socialchefer är nöjda med sitt yrkesval och trivs på
jobbet. Det är glädjande!
Samtidigt beskriver många uppdraget som krävande, med en
ständig en balansgång mellan medborgarnas behov, personalens
förutsättningar att göra ett professionellt arbete, och inte minst
tilldelade resurser.
Valet att bli socialchef är ofta ett medvetet steg i en karriärutveckling. Vanligtvis är första anhalt en mindre kommun, där
man stannar en begränsad period. Vår undersökning bekräftar
detta; av landets socialchefer är en av fem ny på jobbet. Dessutom; ju större kommun, desto längre har en socialchef haft sin
tjänst. Omvänt gäller att socialchefer i mindre kommuner har
haft sin tjänst under kort tid.
Vision kan se att den höga omsättningen av socialchefer påverkar långsiktigheten, och därmed kvaliteten i socialtjänsten.
Dessutom är rekryteringen av socialchefer en dryg kostnad för
kommuner. Särskilt tydligt blir detta för mindre kommuner med
färre än 10 000 invånare, det är nämligen där den största gruppen som har haft sitt jobb i mindre än ett år återfinns.
Konkurrensen om meriterade chefer är hög. De kommuner
som vill behålla sin socialchef och inte ständigt behöva ligga
i beredskap och lägga hundratusentals kronor på rekrytering,
gör därför klokt i att ge sina socialchefer goda villkor att verka
professionellt.
Det handlar om tid och villkor som möjliggör strategiskt
arbete. Det behövs också stöd från spetskompetens som HR,
kommunikationsavdelning, första socialsekreterare eller motsvarande, samt från administrativ personal.
Dessutom behöver även erfarna yrkesmänniskor och högre
chefer garanteras en bra start när de börjar nya tjänster. Planerad introduktion ska vara självklar även för socialchefer.
Socialcheferna vet vad som krävs för att bedriva en god socialtjänst nu krävs ett tydligt mandat från landets politiker och
kommunledningar för att tillgodose detta.
Annika Strandhäll
Förbundsordförande, Vision
Vill du bli en
Kursen
går 2015 –
anmälan i
höst!
Uppsala
universitet
Chef i
kommun och landsting
Vill du lära dig mer om de särskilda förutsättningarna för
ledarskap inom kommun och
landsting? Som hur krav på
transparens, insyn och rättssäkerhet kan gå ihop med krav
på effektivitet? Gå på kurs med
Vision på Uppsala universitet.
Kursen kommer att pågå från
mars till december 2015. Under
kursåret kommer fem tvådagarsträffar att hållas i Uppsala, däremellan är det självstudier som gäller.
Du läser kursen samtidigt som
du jobbar. Utbildningen kombinerar praktisk träning och erfarenhetsutbyten med akademisk
förankring som senaste forskningen, litteraturstudier och
föreläsningar.
Anmäl dig senast 30 oktober
2014. Utbildningen kostar
25 000 kronor för dig som är
medlem i Vision. Vid för få
anmälningar ställs utbildningen in.
Uppsala mars–december 2015
Även en ledare kan behöva ledning ibland.
Ring Chef Direkt.
Professionell rådgivning 9–17.
0771 360 600
Stora ledarskapsdagen
Lyssna till Michael Wolf, vd för
Swedbank, Seher Yilmaz,
ordförande för Rättviseförmedlingen, och Percy Barnevik, tidigare chef för ABB och
en ikon inom svenskt näringsliv.
Välkommen till Stora ledarskapsdagen på Berns i Stockholm. Passa på att anmäla
dig redan i dag – eventet blev
snabbt fullbokat i fjol!
Stockholm
Detta uppslag produceras av Vision.
4 november
Anmäl dig och läs mer
om Visions ledarskapsutbildningar och seminarier på vision.se/chef
ännu bättre chef ?
IHM
Business
School
Utbildning
Chefens
vardag
Få kunskap om dina villkor
som chef och som anställd –
och bredda ditt nätverk. Gå
vår utbildning ”Chefens vardag” och bli en bättre ledare.
Under två dagar får du som är
chef och medlem i Vision lära
dig mer om ditt ansvar och om
betydelsen av rätt förutsättningar för att vara en bra chef.
Du får också veta mer om hur
du kan ha nytta av Vision i din
roll som chef.
Göteborg
Vill du
lära dig mer om
att leda i förändring?
—
4–5 november
En modern chef måste kunna
leda i en tid som är oförutsägbar. Fördjupa dig i ledarens
roll i samband med omorganisationer och verksamhetsförändringar, på vår tvådagarsutbildning som genomförs i
Stockholm i samarbete med
IHM Business School. Utbildningen hålls såväl i stor grupp
som i mindre grupper. Teori
varvas med praktisk träning
och mycket diskussioner.
Stockholm
29–30 oktober
IHM
Business
School
Seminarium
Framgångsrikt ledarskap börjar hos dig
Hur du leder dig själv har betydelse för hur du påverkar andra och för hur din organisation uppnår målen.
Helsingborg
21 oktober
Malmö
22 oktober
Kristianstad
23 oktober
Lund
24 oktober
Linköping
4 november
Luleå
5 november
Skellefteå
6 november
Stockholm
14 november
Gävle
18 november
Jönköping
19 november
Uppsala
19 november
Örebro
20 november
Falkenberg
20 november
Borås
21 november
Östersund
25 november
Falun/Borlänge 26 november
Vill du
lära dig mer om
personligt ledarskap?
—
Vill du lära dig att ge effektiv feedback? Att kommunicera tydligt och skapa förståelse
och engagemang? Då ska du
gå fördjupningsutbildningen
”Det personliga ledarskapet”
som Vision erbjuder ihop med
IHM Business School. Målet
är att du ska få mer självinsikt
och träna dig i att leda i alla
situationer. Utbildningen genomförs såväl i stor grupp som
i mindre grupper.
Stockholm
3–4 december
Anställ en studentmedarbetare
Vision gärna tipsa om att anställa studentmedarbetare. Många studenter vill gärna
ha extrajobb med koppling till sin utbildning under studierna. Anställningen som
studentmedarbetare är en särskild anställ-
ningsform och omfattar högst 15 timmar
per vecka och pågår under en begränsad period. Det tillämpas med framgång
bland annat i Region Skåne och numera
finns också ett centralt kollektivavtal för
I slutändan handlar ett medlemskap i Vision om en sak.
Att du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv.
studentmedarbetare i fastighetsbranschen.
Att anställa studentmedarbetare under en
begränsad period är ett bra sätt att locka
unga välutbildade till välfärdsektorn.
Läs mer på vision.se/chef
minnet av estonia
"JAG hör MINA
KOLLEGERS
röster"
Anita Persson Flygare återvände till en nästan tom
arbetsplats. Nio ur hennes personal hade försvunnit ner i
havsdjupet med Estonia. "Det är en sorg som jag bär med
mig för alltid", säger hon. Nu berättar dottern Moa
Samuelsson hennes historia i en ny bok.
D
TEXT TINA FRENNSTEDT FOTO VERONICA KINDBLAD OCH BJÖRN LARSSON ASK/TT
et är 20 år sedan färjan kapsejsade på Östersjön. Men
fortfarande i dag blir Anita Persson Flygare djupt
rörd när hon pratar om
kollegorna vid KatarinaSofia stadsdelsförvaltning i
den gemensamma kampen i flotten och hur
hon kämpade för att hennes höggravida kollega skulle klara sig hem.
– Alla har rätt till sin upplevelse. Men jag
vill inte att mina barnbarn och eftervärlden
ska tro att jag trampade på folk för att överleva, det var inget jag upplevde ombord.
Stockholm.
Under många år åkte hon vid årsdagen ensam ut till sommarlandet, tände ljus för de nio
omkomna, och pratade med dem.
– Jag tänker inte på Estonia varje dag
längre, men jag kan fortfarande höra mina
kollegers röster, säger hon.
I vintras såg Anita Flygare Persson ett
TV-inslag där man påstod att passagerarna
på Estonia hade trampat och gått över lik för
att överleva.
– När jag såg hur illa berörd mamma blev
bestämde jag mig för att skriva boken. Hon
måste få ha tolkningsrätt till sin egen historia,
säger Anita Flygare Perssons dotter, journalisten Moa Samuelsson.
I ”Ringar på vattnet – berättelser från Estoniakatastrofen”, låter hon Anita berätta om
Anita Persson Flygare arbetade som biträdande enhetschef på ett korttidshem för utvecklingsstörda vuxna på Södermalm. Nu skulle
verksamheten gå över från landstinget till
Stockholms stads regi och konferensresan var
en del i att förbereda inför omorganisationen.
– Jag har aldrig varit förtjust i de här flytande nöjespalatsen. Men jag var ju ansvarig
för arbetsgruppen, säger Anita.
När de lämnade hamnen i Tallinn blåste
det upp till hård storm. Efter middagen gick
sällskapet ner till baren.
– Det skvätte rejält på fönstret av vågorna.
Det gungade enormt och kändes inte bra, jag
var orolig och gick ner till hytten.
När hon stod i pyjamas i hytten och borstade tänderna kom den första krängningen.
28
fakta U Anita Persson Flygare
Ålder 58 år. Yrke Verksamhetschef inom
Frösunda Omsorg AB. Familj Maken Per.
Barnen Moa, Sanna, Anton, barnbarn, två
bonusbarn Johan och Maja med familjer samt
Mor Alice och sex syskon med familjer.
Bor Södermalm, Stockholm.
– Min första tanke var ”Ut härifrån. Tänk
snabbt, agera”.
Till sist fick Anita upp dörren och flydde
barfota ut i korridoren. Där rådde fullständigt
kaos med glassplitter och panikslagna människor överallt. På plan fem såg hon några av
kollegerna och lyckades få tag i Lotta, gravid
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
I år är det 20 år sedan
Estonia förliste. En monument
över alla okomna finns på
Djurgården i Stockholm.
i nionde månaden. Tillsammans klamrade de
sig fast vid ett räcke för att inte ramla ner på
högen av människor under dem.
Väl ute på däck fick de tag i flytvästar.
– Vi stod högt upp, på ett fönster. Båten låg
på sidan, folk föll ner i havet. Jag virade flera
flytvästar runt Lottas kropp och sa tröstande:
”Snart kommer helikoptrarna och räddar
oss.” Jag trodde det då, även om jag någonstans insåg hur allvarligt det var.
Men en hög våg drog ner Lotta i havet. Det
var sista gången de såg varandra. Strax därpå
föll Anita också handlöst ner i det svarta havet.
Hon minns hur hon tänkte att hon skulle dö.
– Jag var inte rädd för egen del, men jag
tänkte på mina barn, att jag inte skulle få se
dem växa upp.
Men Anita sögs upp till ytan igen och simmade bort från båten.
– Alla låg och skrek i havet. Jag ville bara
bort från båten och all hysteri, jag tänkte inte
dö där.
Hon fick syn på en flotte, som hon trodde
var tom, och surrade fast sig vid den. Efter tag
stack en hand ut. Esten Tönu hjälpte henne
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
Vi höll oss igång, ingen fick somna, då var det
kört. Vi sjöng och skrek på olika språk. Vi skulle
hem, det fick inte sluta på något annat sätt.
upp i den vattenfyllda flotten och tillsammans
började de och fyra andra i flotten kampen
för överlevnad i det stormiga piskande havet.
– Vi höll oss igång, ingen fick somna, då var
det kört. Vi sjöng och skrek på olika språk. Vi
skulle hem, det fick inte sluta på något annat sätt.
Efter sex timmar kom räddningen. Anita har
fortfarande exakta minnesbilder från när den
unge ytbärgaren Johan visade sig i öppningen och sedan drog upp henne i selen.
– Här kommer en ängel från himlen, tänkte
jag.
Alla utom en i flotten överlevde. Anita fördes till sjukhuset i Mariehamn. Tiden efteråt
minns hon som en bubbla. Begravningar och
minneshögtider avlöste varandra. Och Anita
bar på starka skuldkänslor över att ha varit en
av de överlevande.
– På en begravning fick jag frågan hur jag
kunde vara där. Som om det inte passade sig
att jag som haft sådan tur och överlevt. Men
jag har ju inget att skämmas för. Jag har inte
sprungit över lik, jag försökte hjälpa till även
om jag önskar att jag kunde ha gjort mer.
Hon fick också höra att ödet bestämt att
just hon skulle överleva.
– Det gjorde mig fruktansvärt förbannad.
Skulle Gud utse mig till att leva samtidigt som
det dog en massa barn, mammor och pappor
på båten?
Anita bar också på skuldkänslor för att hon
inte lyckats få med sig alla i gruppen hem.
E
29
minnet av estonia
– Jag hoppas att de som läser min bok kan finna någon sorts tröst, det är en peppande bok om sorg, säger Moa Samuelsson, som skrivit en bok om
Anita Persson Flygares upplevelse av Estoniakatastrofen.
E
– Men beslutet att åka till Tallinn låg inte
bara på mig. Personalgruppen ville åka dit.
Enhetschefen och jag lyssnade på vad de ville.
Efter två månader började hon arbeta halvtid på korttidshemmet igen.
På kvällarna gick hon runt i de tomma lokalerna, grät, vattnade övergivna blommor, luktade på kollegans tröja som låg kvar i rummet.
– Det var tungt men det blev ett sätt för mig
att bearbeta det som hänt och gå vidare.
Anita bestämde sig för att rekrytera ny personal och bygga upp arbetsplatsen igen. Hon
kände ett ansvar att fortsätta arbetet som kollegerna hade varit med och skapat.
Stödet från arbetsgivaren upplevde hon
som otillräckligt.
– Jag gick på stödsamtal några månader efter olyckan. Men jag tror inte arbetsgivarna
riktigt förstod eller kunde sätta sig in i vilken
situation jag befann mig i. De hade inte till-
Utdrag ur Ringar på vattnet – berättelser från Estoniakatastrofen
Vi var tolv stycken. Tolv. Och
jag kommer ihåg er allihop.
Hur ni såg ut och era röster.
För alltid inristade i min själ.
Genom hav och mörker, in i
evigheten. Tre kom hem. Två
kroppar hittades i vattnet.
Sju blev kvar i havet. Och jag
kommer alltid jagas av tanken
att jag kunde ha bokat en annan resa. Beställt ett annat slut. Jag skulle ha sett till att
ni alla kom hem. Varenda en.
Ensamhet och övergivenhet. Ni dog
30
ifrån mig. Alla mina tjejer. Att förlora
er
alla samtidigt. Det gav ett nattsvart kliande
mörker. Och jag tankade ljus och värme från
er, mina barn – men virrvarret av upplevda
bilder, den eviga skulden och saknaden efter
rösterna som försvann var stor, och jag fastnade där ett tag. Hoppas ni förstår. Att jag
ändå gick upp – för er – på morgnarna, efter
de där vidriga nätterna fyllda av vågor,
samvetskval och timmar stirrandes i taket.
Jag gjorde så gott jag kunde. Och jag hade
velat kunna göra mer.
av Moa Samuelsson, utgiven av Printz Publishing
räckligt med kunskap då när det gäller krishantering. I dag ser det helt annorlunda ut.
Anita valde så småningom att fortsätta arbeta som chef.
– Först hade jag tänkt utbilda mig till lärare och undervisa på socialhögskolan. Men
jag fortsatte med chefskapet, arbetet kändes
viktigt och utvecklande, jag trivdes i rollen
som innebar många roliga och även tråkiga
upptäckter.
– Den dagen jag inte känner så ska jag inte
vara chef längre. Då kliver jag åt sidan och hittar på något annat. Livet är till för att levas
både på arbetet och i fritiden.
Det tog många år för Anita att landa i vardagen. Hon drabbades av panikångest och undvek instängda platser. Familjen, barnen och
maken, blev hennes stora stöd.
I dag kan Anita känna glädje igen, som när
senaste barnbarnet föddes. Men hon vill inte
glömma.
– Jag måste få ha kvar den kärna som har
förändrat mig. Även om jag har många nära
vänner så finns det en ensamhet inom mig som
har förstärkts efter Estonia.
J
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
HANNONS E
Ang
ek
VISI oden:
ON
Hotellpaket till
fantastiska priser
Beläget 76 km söder om
Puttgarten och 21 km från
Lübeck ligger det populära
Hotel Atlantis. Promenera
längs stranden, shoppa, gör
cykelutflykter och njut av din
semester!
|
Nordtyskland
Vid Timmendorfer Strand
Hotel Atlantis
2 x övernattningar
2 x frukostbuffé
1 x 3-rätters meny
Tillgång till pool och ångbad
Gratis cykellån
|
Miljötillägg 3 EUR / dygn
mn
penham
Grand Ho
n
tel
2 x övern
attninga
r
2 x fruko
s
Cava och tbuffé
s
15% på R nacks på rumm
e
is
Gratis W torante Frascat t
iFi
i
SPARA UPP
TILL 46%
Ankomst 9/10 - 20/12-14. Ank. fre-lör pris 949,-
Köpenha
Mitt i Kö
Ankomst
829,-
t.o.m. 22
/04-15 |
Säsongst
Jylland
22 km från Ringkøbing
Hotel Falken
2 x övernattningar
2 x frukostbuffé
2 x 2-rätters meny/buffé
Tillgång till inomhuspool
Gratis internet och parkering
SPARA
59%
589,Miljötillägg 45 DKK / dygn
1.129,L
n kr. 60 /
43%
dygn
600 hotell i Europa
Besök en dynamisk stad där du
hittar aktiviteter för hela
familjen året runt. Norrköping
har ett stort utbud av nöjen,
aktiviteter och restauranger.
|
UPP
TILL
SPARA TUILPP
illägg frå
Centralt beläget för många
upplevelser på mellersta och
västra Jylland. Nyrenoverat
hotell med inomhuspool och
bastu samt god dansk kro-mat i
restaurangen.
|
Med perf
ekt läge
oc
Tivoli, S
tröget oc h nära till
h tågsta
ligger de
tion
tta myck
et trevlig en
hotell. U
a
nna dig e
nh
storstad
ssemeste ärlig
r i vackra
Köpenha
mn!
Götaland
Besök Norrköping
Best Western Princess Hotel
2 x övernattningar
2 x frukostbuffé
Gratis kaffe och kakor
Centralt läge
Gratis internet
SPARA UPP
TILL 44%
799,-
Ankomst t.o.m. 28/04-15.
Ankomst t.o.m. 19/12 -14.
|
Västkusten
Beläget på klipporna
Smögens Hafvsbad
Skäm bort dig själv med en spavistelse i härliga
Smögen. Hotellets spa- och wellnessavdelning har
inomhuspool, bastu, bubbelpool, solarium och
möjlighet till grupp- och gymträning.
2 x övern. på läsidan(annex)
2 x frukostbuffé
1 x 2-rätters meny/buffé
Gratis SPA-inträde
Gratis internet och parkering
SPARA UPP
TILL 23%
1.669,-
Ankomst 01/10-30/12-14.
www.risskov.se 040-611 6130
Priserna är i SEK per person i dubbelrum • Bra barnrabatter för barn boendes i föräldrars rum • Expeditionsavgift från 59-79,- • Spara mot hotellens ord. priser
Förbehåll för slutsålda datum och tryckfel • Ev. miljötillägg betalas på hotellet • Svensk personal • Öppet mån-tors 9-17, fre 9-16.30 och söndag 10-15
böcker & tidskrifter
Mindfulness lever än
Fokus på jobbet
Träna hjärnan och bli effektivare
Sara Hultman och Martin Ström
Natur&Kultur
U RECENSION
För några år sedan var mindfulness en metod på allas läppar.
Det skrevs spaltmetrar om metoden i böcker och tidskrifter,
även i denna tidning, och det
dök upp kurser och appar på
löpande band.
Nu har det varit tyst ett tag.
Men det betyder inte att metoden inte praktiseras. Mindfulness som metod lever och
utvecklas, hävdar författarna
till denna bok. Antalet arbetsplatser där anställda och chefer
dagligen lägger en stund på att
ta hand om sin hjärna ökar för
varje dag som går.
Vad handlar det om? Jo, mindfulness är en metod som har sitt
ursprung i buddhistisk meditationskultur och som syftar till
att rikta din uppmärksamhet på
ett medvetet sätt, utan att störas
av distraherande tankar, känslor
och impulser. Allt för att undvika stress på grund av multi­
utgivet
Det här är ett beteende
som känns igen, framför
allt bland chefer som
ofta har krav på sig att
svara på frågor och lösa
problem på uppstuds.
Krav på att alltid vara
tillgänglig. ”Jag är bra
på att hålla många bollar i luften”, är numera
en rätt utsliten fras
som vanligtvis används
för att beskriva en god
egenskap.
Samtidigt säger
forskningen att vår
hjärna bara kan göra
en sak åt gången. Det
enda som händer
om vi till exempel
sitter i ett möte och
redan tänker på nästa
är att vi blir oroliga,
splittrade och stressade.
Bilden som målas upp av
mindfulness i den här boken är
odelat positiv. Här presenteras exempel och erfarenheter
från företag och från enskilda
Det finns inga biverkningar av att
träna mindfulness.
En kan möjligtvis
vara att det tar lite
tid eftersom metoden bland annat
bygger på att lägga
in några minuters
meditation per
dag.
Jag tror faktiskt
jag ska ge det en
chans. Bättre sent än aldrig.
TEXT SUSANNE BLICK
ETT AXPLOCK AV NYUTKOMMEN LEDARSKAPSLITTERATUR
Skulle du vilja jobba med dig?
Tommy Lundberg, Great Words
En läsebok och
en tankebok för
var och en som
är medarbetare i
ett företag eller
en organisation.
Tommy Lundberg
har skrivit flera ledarskapsböcker. Utifrån hans egna bidrag
till ledarskapslitteraturen och
alla otaliga föreläsningar han
hållit i ämnet, föddes tanken
på att även medarbetarskapets
svåra konst borde förtjäna en
32
individer som
framgångsrikt
använt sig av
mindfulness.
Fördelen med
boken är att
den är helt koncentrerad på
hur man med
mindfulness kan
minska jobbstressen och hur
du som chef och
ledare kan använda mindfulness
för att förbättra
arbetsklimatet.
tasking, det du gör när du
hoppar mellan en massa
olika uppgifter, utan att
egentligen fokusera på
någon enda.
skrift. Därav denna bok där
även chefen som oftast också är
medarbetare, kan få inspiration
av bokens 28 korta resonemang
och frågeställningar som gör dig
till en bättre medarbetare.
Vem leder kommunen i morgon?
- så fångar vi talangerna
Sten Wallmark, Kommlitt
Författaren Sten Wallmark har i
den här boken intervjuat 35 personer som ger sin syn på vad en
chefstalang är och hur man ska
hitta, attrahera, rekrytera och
behålla talangerna i kommunal
verksamhet. Här
finns både kända
och etablerade
kommunala chefer och unga
talanger. Här ger
de sina personliga
perspektiv hur den kommande
chefskrisen i offentlig sektor ska
tacklas.
Tio tankar om ledarskap
– en obändig tro på förändring
Pär Eriksson, Lava Förlag
Pär Eriksson är kommundirektör i Eskilstuna. Här samlar han
i en personlig bok
sina erfarenheter
som kommunal
chef. Temat är förändring och uppgiften han har haft
är att förflytta en
traditionell kommunal förvaltning till en modern kunskapsorganisation. Efter 35 års erfarenheter av medarbetar- och
ledarskap i Örebro, Västerås
och Eskilstuna beskriver han
både sin egen personliga förändring och organisationerna
han arbetat i.
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
fråga ombudsmannen
U Har du frågor till din personliga ombudsman?
Skicka ett mejl till [email protected].
Skriv ”Fråga ombudsmannen” i ämnesrutan.
Inkomstförsäkring
ingår i medlemsskapet
?
Har Vision någon försäkring som hjälper
mig ekonomiskt om jag av
någon anledning blir arbetssökande?
!
Du som medlem i Vision
har en obligatorisk inkomstförsäkring i ditt medlemskap.
Det är en kort kvalificeringstid på 12 månader.
Många andra inkomstförsäkringar har 18 månaders kvalificeringstid. Kommer du från
annat fackförbund med motsvarande försäkring, kan du få
tillgodoräkna dig tiden som du
haft i det andra fackförbundets
inkomstförsäkring.
Till skillnad från de flesta
andras gäller Visions inkomstförsäkring oavsett om du säger
upp dig själv eller blir uppsagd.
Har du blivit avskedad får du
däremot ingen ersättning från
försäkringen under hela ersättningsperioden från a-kassan.
Ersättningen som betalas ut
baseras på den a-kassegrundande inkomst som a-kassan
fattar beslut om, för de dagar
du får ersättning. Har a-kassan
fattat beslut om avstängning
från ersättning utöver karensdagarna får du heller inget från
inkomstförsäkringen.
Basförsäkringen du har i ditt
medlemskap, ger dig ersättning
i upp till 160 dagar. Försäkringen gäller för lön ända upp till
100 000 kronor i månaden.
Om du är med i en annan
a-kassa än A-kassan Vision så
gäller inkomstförsäkringen oavsett vilken a-kassa du tillhör.
Du kan också teckna inkomstförsäkring Tillägg som
kan ge dig ersättning i ytterligare 100 dagar. Även denna försäkring har en kvalificeringstid
på 12 månader. Du själv bedömer behovet av tilläggsförsäkringen. Ställ dig frågan, finns
det någon risk att jag inte har
fått en ny anställning inom 160
dagar? Tänk på att efter dag
200 sjunker ersättningen till 70
procent eftersom a-kasseersättningen också gör det.
Premien för tilläggsförsäkringen baseras på den inkomst
du har försäkrat. Villkor och
premier kan du läsa mer om på
Bliwas webbplats, www.bliwa.
se/vision. Eftersom denna
tilläggs­försäkring är individuell, ­kontaktar du själv Bliwa på
08-696 22 60 om du har ytter­
ligare funderingar kring den
och vill teckna den.
Gäller då inkomstförsäkringen om du får ett avgångsvedelag? Då du inte har rätt till
ersättning från a-kassan under
tiden du har avgångsvederlag,
har du heller inte rätt till ersättning från inkomstförsäkringen.
Du måste själv söka ersättningen utöver ansökan om
arbetslöshet. Du finner ansökningsblankett på Bliwas webbplats via vision.se.
Pia Dackeby
Personlig ombudsman för chefer
U Pia Dackeby är en av Visions sju personliga om-
budsmän. Som chefmedlem i Vision kan du ­genom din
personliga ombudsman få bland annat en rådgivare
och ett bollplank, hjälp med avtalstolkning, en diskussionspartner i arbets­miljöfrågor med mera, samt stöd av
Vision vid förhandlingar som gäller dina villkor. Läs mer
på www.vision.se/chef
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
Behöver
du ett lån?
I samverkan med ditt fackförbund
kan vi erbjuda dig ett bra alternativ.
Medlemslånet ger dig möjlighet att ta
ett lån till bra villkor. Du kan låna mellan
30 000 – 300 000 kr utan krav på säkerhet,
räntan* är låg och inga avgifter tillkommer.
I lånet ingår försäkringen Liv- och
Betalskydd utan extra kostnad. Det innebär
att vi kan erbjuda dig ett av Sveriges
tryggaste lån.
Läs mer på swedbank.se/medlemslan
* effektiv ränta 5,75% (maj 2014)
I samarbete med
33
min karriär
Under Mårthen Gunnarssons tre år som verksamhetsledare
och enhetschef för Folkets park i Malmö har antalet besökare
ökat markant. Men han nöjer sig inte, utan har stora planer
på att utveckla parken ytterligare.
INTERVJU LOTTA EKSTEDT FOTO ANDREAS IVANSSON
U
Hur mycket har besöks­
siffrorna ökat?
När du fick tjänsten var du verksam­
hetsledare. Nu är du enhetschef. Vad
betyder det för ditt arbete?
– De har stadigt seglat
uppåt till tre miljoner besökare per
år. När jag började var det två miljoner. Men jag ska verkligen inte ta
åt mig all ära, utan förändringsarbetet har pågått stegvis under flera
år. För 15 år sedan var Folkets park
en plats dit man inte ville gå, det
var nedslummat och otäckt.
– Det är nog framför allt mina medarbetare som märker skillnaden.
Som verksamhetsledare skulle
jag leda dem i deras arbete, men
lönesamtal och semesteransökan
skulle de göra hos sin ”riktiga”
chef, som inte hade samma koll på
verksamheten. Det var lite knepigt.
Personalen vill ju kunna visa framfötterna och föra en dialog med sin
chef. Nu är det tydligare och lättare
för mig att leda gruppen.
Vad har du gjort för att förändra par­
ken under dina tre år?
– Avskaffat tivolit och gått från att
vara en mycket kommersiell plats
enbart under sommaren till att vara
en mycket mindre kommersiell
plats som lever under hela året. Det
har blivit mer grönytor och nu kan
man likna Folkets park vid en galleria med utomhusbio, terrarium,
barnteater, restauranger, klubbar
och andra kulturarrangemang. Vi
har också utvecklat ett program om
hur vi vill att parken ska se ut om
tio år. För det har vi nyss fått löfte
om 83 miljoner kronor av kommunens budget.
Du kallar dig själv kulturaktivist. Vad
menar du med det?
– Att jag engagerar mig i kulturen.
När jag var yngre ockuperade jag
hus och producerade kulturarrangemang utanför den etablerade
ramen. Men man ska vara medveten om att kulturen är en politisk
kraft genom valet av utbud, vad
som uttrycks och vad som inte uttrycks. Under ett valår som detta
har det märkts tydligt, även om
fakta U Mårthen Gunnarsson
parken inte tillåter politiska partier
Titel Enhetschef Arbetsplats Folkets park i Malmö. Antal medaratt propagera. Däremot har vi haft
betare 20 på sommaren, 6 resten av året. Ålder 35 år. Lön 43 720
Vilken är din roll som enhetschef?
extra många arrangemang som är
kronor/månad Familj Särbo med Vian. Fritid Samma sak som jobantirasistiska, feministiska och som
– Att leda förändringsprocessen är
bet: Flitig kulturkonsument.
främjar mångfald. Vi lutar oss mot
en del i mitt uppdrag. Min roll är
Malmö stads värderingar. Men det
också att leda och samordna arbeär kontroversiellt för vissa. Varje gång vi flaggar med Pride-flaggan
tet med den verksamhet som kommunen producerar tillsammans
är det åtminstone någon som blir jättearg.
med de 13 privata arrendatorer som finns i parken. Jag ansvarar
också för förvaltningen av parkytan.
Har du blivit hotad?
Vilka är de typiska besökarna?
– Huvudmålgruppen är barnfamiljer. Men eftersom det finns nattklubbar och restauranger i parken är det många 20-plus här på
kvällarna. Den grupp vi varit sämst på att attrahera är de äldre, som
saknar den folkpark som fanns här i deras ungdom. Men nu har vi
haft allsång och dansbandskvällar, och många har hittat tillbaka.
Det är väldigt kul. Tanken är att besökarna i Folkets park ska spegla
Malmöborna. Därför hjälper vi till att fira utländska nationaldagar
och högtider. Vi söker också aktivt upp grupper som inte kommer
hit.
U Chefen
34
– Ja, men då har det inte handlat om politik, utan att jag har fört en
hård kamp mot narkotika- och alkoholförsäljning i parken. Men vi
har ett bra säkerhetssystem, så jag är inte rädd.
Hur är du som chef?
– Jag är delaktig och kan vara med i alla moment. Jag har helikopterperspektiv och leder verksamheten framåt. Min svaga sida är
den vårdande biten, och jag kanske inte är så duktig på att fixa det
mysigt. Men jag har duktiga medarbetare som hjälper mig och talar
om för mig när jag borde göra något. Och jag försöker bli bättre. J
i fokus nr 5 utkommer den 26 november 2014
Chefen i fokus NR 4 U OKTOBER 2014
HANNONS E
Olycksfallsförsäkring som skyddar
dig 24 timmar om dygnet
Tack vare att du är medlem i Vision kan Förenade Liv erbjuda
dig en mängd personförsäkringar – alla till ett lågt pris och
med bra villkor. Olycksfallsförsäkringen är ett lysande exempel.
Från 24 kr/mån eller utan kostnad i tre månader
En olycka kan ske när som helst på dygnet. Det kan bli dyrt
om du inte har något skydd. Olycksfallsförsäkringen kostar
från 24 kr/mån och gäller dygnet runt. Är du ny medlem och
under 65 år ansluts du automatiskt till Olycksfallsförsäkringen
utan kostnad i månader.
Ingen självrisk för kostnader som kan uppstå
Med Olycksfallsförsäkringen kan du , utan självrisk, få ersättning
för kostnader som kan uppstå i samband med olycksfallet.
Skydd vid invaliditet, dödsfall, rehabilitering, läkarvård och
tandskador ingår också. Du väljer själv försäkringsbelopp
och du kan medförsäkra din make, maka eller sambo.
Vill du veta mer?
Ring oss på 08-700 40 70 så berättar vi mer eller
besök och teckna direkt på forenadeliv.se/vision
forenadeliv.se/vision
Posttidning B
HANNONS E
Klokt, modernt
och flexibelt.
Typiskt Flexator.
Bygger du en skola, ett boende eller ett kontor med våra typhus sänker du din totalkostnad,
får en snabb byggprocess och har stora valmöjligheter gällande utformning och utseende.
Slutresultatet är beprövade konstruktioner med hög kvalitet som självklart uppfyller alla
lagar och regler.
Fler fördelar med typhus finns på www.flexator.se