Transcript KARMA i M-magasin nr12 2013

!
intervju
t
v
si
u
l
k
Ex
M
142
Nr 12 2013
magasin
M1312s142 142
13-09-09 15.35.40
kroppen
Rosa Bandet Special
Foto Håkan Elofsson
MÄRIT RAUSING
Bor: På egendomen
Wadhurst Park i England och i
sommarhus utanför Båstad.
Familj: Maken Hans, tre barn
(Lisbet, 53, Sigrid, 51, och Hans
Kristian, 50 år) och 7 barnbarn.
Älskar: Marimekkos kläder,
havet och solnedgångarna vid
sommarhuset.
Ålder: 83 år.
Amelia möter Märit Rausing
Mina pengar
ska göra nytta!
Som enda tidning får M-magasin träffa
Märit Rausing, en doldis med ett enormt
inflytande när det gäller bröstcancer.
Hon och maken Hans finansierar det stora
Karmaprojektet som syftar till att halvera
antalet kvinnor som drabbas.
Allt är inte bara solsken i den rausingska
familjen. Svärdottern
Evas dödliga överdos
och sonen Hans Kristians missbruksproblem
kastar sin skugga över
Märits liv. Sorg gör lika
ont i ett förmöget
hjärta som i ett fattigt.
Nr 12 2013
143
M
magasin
M1312s143 143
13-09-09 15.35.46
kroppen
Rosa Bandet Special
i Östersund. Jag hade brutit lårbensområdet är världskända och fortskri● Bakom varje framgångsrik man
halsen och låg på en avdelning med 18
der. Men inte utan donationer till
står en (häpen) kvinna, heter det. Men
platser, alla andra var vuxna kvinnor.
forskning.
i Märit Rausings fall står hon varken
Några hade ”kräftan”, som man sa då,
Det är här Märit och Hans Rausing
bakom eller är häpen. Hon var tidigt
det var underlivscancer. Eftersom jag
kommer in. De har möjliggjort det
övertygad om Hans Rausings stora
låg där på salen i ett halvt år, och
stora Karmaprojektet genom att doneförmåga. Och hon står sida vid sida
många sjuka kvinnor hann komma
ra 70 miljoner till Karolinska Institumed honom. För även om man inte sett
och gå, så visste jag att när doktorn sa
tet. Ambitionen med Karmaprojektet
och hört mycket om Märit Rausing
till kvinnorna att de skulle till Radiär att på sikt få ner antalet insjuknade
utanför familjen och en trängre
umhemmet, då var det i praktiken en
i bröstcancer med 40–50 procent. Det
näringslivskrets, intar hon en betydödsdom.
är ett jätteprojekt som handlar om att
dande plats bredvid maken – företagstidigt upptäcka cancern samt förstå
ledaren och superentreprenören Hans.
Kom du aldrig i kontakt med
vem som löper störst risk att insjukna
– Jag är inte intresserad av att
bröstcancer då?
och dö. Läs mer om Karma på sidan
synas, säger hon med en melodisk och
– På den tiden hörde man aldrig
148.
vacker röst. Men jag vet att Hans
talas om bröstcancer, jag vet ingen
– Vi vill satsa på projekt som ger
tycker att jag är en bra samtalspartsom hade det i Hammarstrand i Jämtresultat som snabbt kan omsättas i
ner. Han har ett stort förtroende för
land, där jag växte upp. Den kvinnomig. Jag brukar medhöra
cancer som det då pramånga telefonsamtal så
tades om, var alltid
att inget missförstås
underlivscancer. Då var
eftersom Hans hör så
kräfta liktydigt med
dåligt. Och vi hade under
döden, men så är det ju
Tetra Pak-åren väldigt
inte alls i dag tack vare
mycket representation
alla nya läkemedel och
hemma, eller snarare
metoder.
försäljningstillfällen. Det
Varje sommar är paret
var en mycket viktig del
Rausing här, i sitt hus
av arbetet och där hade
vid havet nära Båstad.
jag en stor funktion.
Det är en längtansplats,
– Det brukar berättas
där Hans och Märit är
att jag en gång när föresom lyckligast. Här har
tagsledningen var hemma
barnen Rausing tillsa tack för att jag får
bringat alla sina somvara ”one of the boys”,
rar, Lisbet, Sigrid och
säger hon efter viss
Hans Kristian. Sigrid
Märit i sitt älskade hus vid havet. Men någon pysslare är hon
påtryckning. Märit tycker
och Lisbet har sommarsannerligen inte. Däremot kan hon njuta av det hon har.
inte om att skryta om sin
hus alldeles bredvid
funktion, snarare tvärtsina föräldrar. Hans
nya behandlingsmetoder. Vi vill
om.
Kristian älskade också sina somrar
underlätta för kvinnorna som drabbas,
Hon ser inte alls ut som ”one of the
här, men har inget hus vid havet där
säger Märit.
boys”. En patinerat vacker kvinna med
han som barn lekt. Alla i familjen
silverhår och fylliga läppar. Märit är
Varför valde ni just bröstcancer?
Rausing är bosatta i England.
83 år och tar emot i en fl ärdfri, randig
– Hans mamma och mormor dog
Hans, 87 år, är fortfarande en mycktrikåklänning. Märit Rausing har
båda av sjukdomen och min svärfar
et imponerande man. Hunden Tess
gjort ett undantag för M-magasin och
Ruben Rausing la ner hela sin själ
kommer och hälsar, men åker med
för mig. Det gör hon på grund av vårt
och ett stort engagemang för att få
Hans när han puttrar i väg i sitt eldriihållande engagemang i folksjukdofram botemedel. Ruben var mycket
va fordon med Sue vid sin sida. Sue
men bröstcancer. Tidningen amelia
aktiv och påläst, träffade regelbundet
är anställd för att ta hand om Hans
var först i Sverige att skriva om kamforskare och läkare och var en av de
när han behöver hjälp. I dag är det
panjen Rosa Bandet år 2001. Självdrivande för att Cancerfonden bildaMärit som ska intervjuas och inte han.
klart har också tidningarna Tara och
des en gång. Och på den vägen vill vi
Huset vid havet är förhållandevis
M-magasin tagit upp den tråden och
fortsätta.
enkelt, särskilt om man betänker att
varje år i bröstcancermånaden oktober
– Karmaprojektet är framgångsrikt
här bor två av världens absolut rikaste
(som i detta nummer) har dessa tidoch har redan gett spännande resulpersoner. Senaste noteringen i den
ningar rapporterat om forskningen och
tat, säger Märit som inte har egen
amerikanska ekonomitidningen Forlivet för de bröstcancersjuka. Cirka
erfarenhet av sjukdomen.
bes, som regelbundet listar världens
7 000 kvinnor insjuknar per år. Antalet
–Nej, inte alls. Jag har dock starka
mest förmögna, är 65 miljarder. Här
fall ökar men antalet botade ökar mer
minnen av cancersjuka kvinnor från
finns inget entourage, ingen personal
och snabbare. Sveriges framgångar på
när jag var nio år och låg på lasarettet
eller stab. Hjälp i köket och med andra
M
144
Nr 12 2013
magasin
M1312s144 144
13-09-09 15.35.52
Hans och Märit har
varit förenade i
mer än 50 år. Hans
nyfikenhet och
entreprenörsanda
smittar. Han ger
henne energi, hon
ger honom klokskap och eftertanke. Det framgångsrika paret
tillhör världens
allra rikaste.
Nr 12 2013
145
M
magasin
M1312s145 145
13-09-09 15.35.57
kroppen
Rosa Bandet Special
hushållsgöromål finns, när så önskas,
men livet på landet i Sverige är precis
så enkelt som de vill ha det.
”Vet inte om jag
var en så bra
mamma, jag
minns inte
att jag höll på
och lekte med
barnen, jag var
kanske en
bättre hustru”
tigheter och kvinnofrågor, Lisbet i
jordbruk och utdöende språk. Vi har
kontakt med forskare från hela världen. Sådant är berikande och kunskapshöjande. Det värdesätter jag
långt mer än konsumtion.
Men, frågar jag, ni är ju otroligt
förmögna, ni skulle kunna bo i ett
slott eller på en fantastisk SöderVad är det bästa med ditt liv,
havsö?
frågar jag.
– Varför det, säger Märit, lite förvå–Det allra bästa är Hans. Jag
nad över min dumma fråga. Det är ju
beundrar honom kolossalt, det vet han
här vi trivs. Här har vi dessutom
gudskelov inte om. Han är så begåmycket vackra solnedgångar eftersom
vad, snäll och skicklig.
huset ligger i västerläge. I England
Då ler Märit så det riktigt lyser om
bor vi på en mycket fi n gård, Wadhenne. I över 50 år har de varit gifta
hurst Park. Vi har allt vi behöver här
och när jag senare frågar Hans om
och i England. Både Hans och jag
Märit säger han ”jag har aldrig hittat
tycker pengar ska användas på ett
någon finare”.
vettigt sätt, inte på
privata flygplan eller
Hur träffades ni?
lustjakter. Vi före– Jag levde ett
drar att lägga pengstillsamt studentliv
ar där de gör nytta.
i Lund, det var
Förmögenheten
1958, och Hans
kommer i första
jobbade med sin far
hand från Tetra Pak,
Ruben med Tetra
numera Tetra Laval,
Pak. Det var en
företaget som svärfar
medveten ihopkoppRuben Rausing
ling av en väninna
grundade och som
som ville att jag
Hans övertog och
skulle träffa Hans.
byggde upp tillsamVi träffades och han
mans med sin bror
såg så bortkommen
Gad. 1995 sålde
ut, stod där lång,
Hans sin halva av
blek och smal (Hans
Tetra Laval till sin
är 202 cm). Han var
bror. Sedan dess har
kapitalist och jag
Vi talar om det vi inte skulle tala om, Hans Kristian. Sonen som i dag
Hans investerat
vänster. Jag kom
vistas på ett sjukhem.
minst en miljard i
från jämtländsk
sitt nya förpacklandsbygd, övertygad socialdemokrat
rer, men då är det så praktiskt att jag
ningsföretag Ecolean, en stor framoch hans familj hade det framgångsälskar Marimekkos kläder och har en
gång särskilt i Kina och Ryssland.
rika och mycket väl ansedda förpackperson som kan min storlek och hon
Ecolean är både Hans och Märits
väljer åt mig och skickar hem. Jag har ningsföretaget Åkerlund & Rausing.
stora glädje och efter många år av
Tillsammans blev vi en bra match.
inga behov av juveler, eller lyxliv.
forskning och utveckling om hur man
Hans hade bestämt sig redan när
Visst tycker jag om både hummer och
tillverkar en riktigt miljövänlig förhan
såg henne första gången och
champagne, men då och då, inte till
packning har det nu burit ordentlig
tänkte att henne ville han ha. Hon var
vardags. Största lyxen är att få god
frukt. Förpackningen är mycket tunn
bildad, kultiverad och rolig och första
hjälp i hemmet.
och lätt vilket innebär att det går åt
Märit är precis som andra förmögna gången svärfar såg henne var hon
minimalt med material för att tillutklädd till sjöjungfru, halvnaken
människor obekväm med frågor om
verka den. Märit har funnits med vid
med stor fi skstjärt på en vagn i
pengar. Varken hon eller Hans vill
Hans sida också i detta projekt.
Lundakarnevalen.
uppfattas som ”fina”.
– Kanske inte det bästa första
Jobbar ni fortfarande?
–Det är också mycket tillfredsstälintrycket,
men sedan fick jag komma
– Inte jag så mycket längre, men
lande och roligt att kunna ge bort
hem till Ruben på ”intervju” och fick
Hans, självklart, och det är bra för
pengar som exempelvis till Karmamer än godkänt. ”Du är ju överbegådet håller honom på gott humör.
projektet och annan medicinsk forskvad” sa han. Ruben blev min bästa
ning som vi stöder. Båda mina döttMen, vad har rikedomen betytt
rar, Lisbet och Sigrid, ägnar sig också vän, jag var så väldigt fäst vid honom
för dig?
åt fi lantropi. De skänker bort hundra- och han vid mig. Han var intensiv,
– Jag är glad över att vi har möjligstark, drivande och nyfiken. Han jobtals miljoner varje år. Sigrid är till
het att få hjälp med allt vi behöver,
bade in i det sista, ända tills han dog.
exempel engagerad i mänskliga rätsäger Märit. Jag avskyr att gå i affä-
M
146
Nr 12 2013
magasin
M1312s146 146
13-09-09 15.36.02
Lärde du dig nånsin att laga mat?
– Nej, men Hans lagade maten. Han
har lagat mycket mat, särskilt på
somrarna. Hans var en fantastisk
pappa, uppfi nningsrik och fl ickorna
älskade att vara med honom. Hans är
som en gåva från himlen, säger hon och
låter så tacksam över alla spännande
åren med Hans.
Hur var du som mamma då?
– Jag var nog en läsande mamma.
Vet inte om jag var en så bra mamma,
minns inte att jag höll på och lekte
med barnen, jag var kanske en bättre
hustru. Flickorna avgudade sin pappa.
Hans Kristian var mer min pojke. Det
var ju så fantastiskt när han föddes, en
liten bedårande pojke efter två döttrar.
Från början var det meningen att vi
skulle undvika ämnet Hans Kristian
och hans hustru Evas död av en överdos i London, tragedin som var på alla
löpsedlar förra sommaren. Men dottern
Lisbet inlede sitt Sommar-program i
radion i somras med att berätta om
katastrofen med brodern.
Vad tyckte du, Märit? Vad det bra
att hon tog upp Hans Kristian? Ni
har tidigare avböjt att kommentera ämnet.
– Jag uppskattar att hon tog upp det.
Jag upplever det som en lättnad att
inte hemlighålla något i åratal, det
orkar i alla fall inte jag med. Jag tycker att det var lagom känslosamt och
många har ringt till mig och sagt att
det var ett mycket bra program. Det är
också en helt annan sak när man själv
väljer när, hur och var man berättar.
Självklart är det bäst när någon i
familjen berättar och inte att vi får
läsa om i pressen vad vi tycker och
säger.
Vad var det som hände med Hans
Kristian? Ville ni kanske att han
skulle gå i pappa Hans fotspår?
– Nej, det fanns ingen sådan press
varken på honom eller fl ickorna. Vi
Nr 12 2013
”för mamma kan jag ju inte bli”.
I dag bor hans fyra barn hos sin
faster Sigrid, vilket de gjort i fl era år
och det fungerar mycket bra.
Foto Stella Pictures, Scanpix
– Jag tyckte inte jag passade för
Hans. Jag hade inte rätt bakgrund och
kunde inte laga mat och hade inte
heller några intentioner att lära mig
det och inte kunde jag inreda hus
heller. Jag tyckte om mitt jobb på
Tyska institutionen. Den tjänsten drog
de in när vi gift oss, för de tyckte att
jag hade en man som kunde försörja
mig väl. Det är en av mitt livs allra
största besvikelser.
Syskonen Hans Kristian, Lisbet och
Sigrid. Hans Kristians fyra barn bor
hos sin faster Sigrid.
berördes starkt av Marc Wallenbergs
självmord. Hans satt då i styrelsen på
Enskilda Banken som SEB hette tidigare. Vi ville inte på något sätt sätta
press på barnen att ta över företaget.
Båda våra döttrar valde universitetsutbildningar. Lisbet var på Harvard i
många år och är numera entreprenör
inom jordbruk och Sigrid bokförläggare
och humanist. Hans Kristian hade
inga ambitioner överhuvudtaget, han
ville på något sätt inte associeras med
vår familj i skolan i Lund. I 1970-talets
Sverige tror jag att han tyckte det var
jobbigt att vi var ”kapitalister”, för så
såg man på oss då och det var inte
positivt.
– Han var ett sådant sött barn. Men
det började gå utför tidigt. Han försvann till Indien och avlägsnade sig
ifrån oss så mycket han kunde. Så
möttes Eva och han på ett behandlingshem, båda var narkomaner. Både
vi och Evas föräldrar var övertygade
om att de var färdiga med narkotikan
när de gifte sig och att de skulle stötta
varandra. Men det blev tvärtom, även
om det till en början så lyckligt ut.
I dag är Hans Kristian villkorligt
dömd för brott mot griftefriden därför
att han dolde sin hustrus död under en
tid. Hans Kristian vårdas på ett hem i
England.
Hur är det i dag, har ni kontakt?
– Jag vet att han är väl omhändertagen på ett slags sjukhem och jag hoppas han kommer att stanna där, säger
Märit med all den sorg en förälder kan
känna när det gått illa för ett barn.
– Det är så smärtsamt att inte kunna
göra någonting. Vi har ingen kontakt,
för Hans Kristian vill inte. När han
var liten frågade en affärsbekant:
”Hans Kristian, vad ska du bli när du
blir stor?” ”En pappa”, svarade han,
147
Du sa förut att du inte tror att du
var en lekande förälder, det var
Hans. Hur är det med barnbarnen?
– Vi har sju stycken, alla bor nära
här på sommaren, det är jag tacksam
över. Men Hans har bättre hand om
dem.
Det är väl smickrande att döttrarna vill bo nära sina föräldrar? Det
är ju inte alltid så lätt med fullvuxna döttrar och mamma.
– Vi har inga problem, tvärtom vi
trivs mycket bra tillsammans. Men det
är Hans som drar. Sigrid och jag är
ganska lika men Lisbet är defi nitivt
pappas fl icka.
Blir du inte svartsjuk på Hans
ställning hos dina döttrar?
– Nej, varför skulle jag vara det, han
är deras huvudperson. Han var fantastisk när de var små. Sådant sitter i.
Hon säger det väldigt ärligt och
avväpnande. Märit Rausing är i den
åldern då man för länge sedan slutat
göra sig lite bättre. Utan åthävor och
med en melodiös, nästan lite sjungande
röst berättar hon axplock ur sitt spännande liv. Med kossor, mejerister,
förälskelsen i Japan, sitt intresse för
Israel och kinesiska ambassadörer i
Mao-overaller. Men det är inte därför vi
har träffats utan för att tala om hennes
intresse för att göra nytta och hjälpa.
Och nytta, det gör hon definitivt för oss
kvinnor, som i framtiden tidigt kan få
reda på vår risk att insjukna i bröstcancer. För det är vad Karmaprojektet
vill åstadkomma.
När vi lämnar sommarhuset står
paret Rausing vid grinden, förenade i
ett långt och lyckligt äktenskap och
med stora entreprenöriella framgångar.
Det finns en fråga som jag ställer till
alla dem jag intervjuar: Var – mellan
ett och tio – befinner de sig på lyckoskalan? Märit svarar med sin vackra
stämma:
– Tio kan det aldrig bli.
Jag förstår varför och där slutar våra
timmar tillsammans.
Själv ska jag beställa mammografitid
omedelbart, begära att få reda på min
brösttäthet och förhoppningsvis komma
med i Karmaprojektet. ●
LÄS MER OM KARMAPROJEKTET vänd
M
magasin
M1312s147 147
13-09-09 15.36.07
kroppen
Rosa Bandet Special
Har du
täta bröst?
Se upp!
70 000 kvinnor i Sverige är med i ett av världens största bröstcancerprojekt – Karma.
Det är professor Per Hall som leder projektet som handlar om brösttäthetens betydelse.
Av Gisela Fridén Foto Scanpix
● Märit och Hans Rausing kunde
knappast ha hittat en större entusiast
och fighter att satsa sina 70 miljoner
på än Per Hall.
Hur gick det till när du fick pengarna?
– Som bröstcancerforskare har jag
i många år velat forska i hur man kan
förebygga själva insjuknandet. 99
procent av forskningspengarna har
hittills gått till dem som redan drabbats. Jämför med de fantastiska framsteg som gjorts för att förebygga hjärtoch kärlsjukdomar. Genom att kolla
blodtryck, kolesterol, rekommendera
motion och så vidare, har dessa halverats. Jag menade att vi skulle kunna
uppnå samma resultat inom den förebyggande bröstcancervården.
– Och genom att undersöka brösttätheten och genetiska faktorer har vi på
drygt två år kommit oerhört långt.
Hög brösttäthet är ju inget man
har funderat på om man har – vad
är det?
– En mammografibild är vit och
svart. Det vita är körtelvävnad och
bindväv, och det svarta är fett. Ju
vitare bild desto mer vävnad och desto
högre är risken för bröstcancer. Men
det betyder inte att fett är ofarligt.
Överviktiga kvinnor har högre risk
eftersom fett producerar östrogen, och
en hög östrogennivå ökar risken för
bröstcancer.
Betyder stora bröst att man har
större risk?
– Det är inte riktigt så enkelt. Om
M
mätas ”med ögat” skulle det bli uppåt
ett stort bröst bara innehåller fett är
280 000 mammografibilder att granrisken låg, men innehåller det dessska – ett heltidsjobb för 40 röntgenutom vit vävnad betyder stora bröst en
doktorer i ett och ett halvt år. Nu har
ökad risk. Det försåtliga är att ju
Karmastudien, i ett samarbete med en
större täthet brösten har, desto svånyzeeländsk grupp, kunnat utveckla
rare är det att se cellförändringar på
en automatiserad metod för att mäta
mammografibilden. Därför krävs ofta
täthet. 280 000 bilder kunde
en kompletterande ultramätas på bara några timmar.
ljudsundersökning. Man
Hur skiljs lågriskkvinnor
kan säga att kvinnor med
från högrisk?
täta bröst är dubbelt
– Inom något år kommer
drabbade – de har en
Karmakvinnorna att erbjudas
förhöjd risk för bröstcanatt få reda på sin individuella
cer och det är dessutom
risk för bröstcancer. Vi komsvårt att hitta cancern
mer att utnyttja kunskapen
om de väl drabbas.
om hur gener, livsstil och
Det borde alltså vara
mammografi sk täthet påvervarje kvinnas rätt att få
Ett av världens
kar risken. Kvinnor utan
reda på sin brösttäthet.
största bröstcancerärftlighet, som fått många
– I drygt 10 delstater i
projekt – Karma –
barn, ammat länge och som
USA har kvinnor i dag
leds av läkaren och
har låg täthet har en liten
laglig rätt att få reda på
bröstcancerprofesrisk att utveckla bröstcancer.
sin brösttäthet. Det har
sorn Per Hall .
Förslagsvis mammografisatts stort fokus på täthet
screenas dessa inte lika ofta
i amerikanska medier och
som de med högre risk.
bland patientorganisatioVad händer med högriskner. ”Vi kan inte göra
kvinnorna?
ultraljud på alla”, säger många rönt– De måste screenas oftare än vad
genläkare, men det är inte nödvändigt
som sker nu. I dag screenas kvinnor
heller. Det behöver bara göras på dem
från 40–55 år med 18 månaders intersom har täta bröst. Utmaningen är att
vall och de från 56–74 år var 24:e
identifiera dessa kvinnor.
månad. Dessutom är det så att många
Har Karmastudien gjort det
av högriskkvinnorna har täta bröst
lättare att identifiera täta bröst?
och då räcker det inte med mammo– Ja, tidigare fick röntgenläkaren
grafi . Tillägg av ultraljud eller annan
mäta tätheten med ögat, vilket är
undersökningsmetod krävs. Karmasvårt om man är otränad. Om alla
studien har inlett samarbete med ett
kvinnorna i Karmastudien skulle
148
Nr 12 2013
magasin
M1312s148 148
13-09-10 09.14.15
par företag för att utvärdera andra
undersökningsmetoder.
Går bröstcancer att förebygga?
– Tidigare var det allmänna svaret
nej. Jag har kanske varit lite provokativ när jag talat om en nollvision. Det
jag menat är att alla kvinnor som är
över 40 år och kallas till mammografi
ska få bestämma om de vill veta sin
individuella risk att få bröstcancer.
Det enda som krävs, som i Karmastudien, är att du utöver dina mammografibilder lämnar ett blodprov och
svarar på en enkät. Med hjälp av det
kan vi bedöma din risk på en skala –
om den är väldigt låg behöver du
kanske inte göra en mammografi på
tio år eller någonsin.
– Men om du ingår i en grupp där
var tredje kvinna kommer att drabbas
av bröstcancer, då vill du säkert veta
vilka möjligheter som finns för att
minska den risken. Det kan exempelvis vara att ta antiöstrogenpreparatet
Tamoxifen som minskar brösttätheten, det som i dag används för att
minska återfall. I vissa, mycket ovanliga fall kan det till och med bli aktuellt att operera bort båda brösten i
förebyggande syfte.
Kan inte antiöstrogenpreparat ge
biverkningar?
– Jo, några få har drabbats av stroke eller gynekologisk cancer, och det
är därför det är så oerhört viktigt att
identifiera de kvinnor som verkligen
har nytta av behandlingen. Det är få
mediciner som inte har några biverkningar. Om risken för att drabbas av
biverkningar är 1 på 100, och risken
att få bröstcancer är 1 på 3, kommer
nog många att välja förebyggande
behandling. Men det är kvinnan själv
som måste avgöra. Dessutom är min
gissning att dosen i preventivt syfte
skulle kunna halveras. Det är något vi
ska testa i Karmastudien.
– I dag tror vi att Tamoxifen i förebyggande syfte skulle kunna minska
bröstcancerfallen med åtminstone 30
procent, men det gäller att ta reda på
hur den individuella kvinnan svarar
på behandlingen.
Vad hindrar er?
– Pengar för studien och tillgång till
medicinen. Vi har diskuterat med flera
läkemedelsbolag, men eftersom patentet på Tamoxifen har upphört, är
läkemedelsbolagen ointresserade av
att framställa det, där finns inga
pengar att tjäna. Medicinen är så
billig i dag, 1 krona om dagen för full
dos – och en halv dos skulle räcka i
förebyggande syfte. Med Tamoxifen
skulle vi kunna minska antalet bröstcancerfall och allt det lidande en
diagnos innebär. Vi skulle även reducera kostnaden för behandling, sjukskrivning, och så vidare.
Sedan har vi ytterligare en faktor
– generna?
– Ja, förutom arbetet med mammografibilderna har vi letat efter gener
som kan påverka risken för bröstcancer. Och det verkar finnas många fler
gener som påverkar risken än vi tidigare trott. Jag leder ett projekt med
ett tusental forskare över hela världen
som söker efter genetiska samband
mellan cancer i bröst, prostata, äggstockar etcetera. Och detta får man
fram genom ett vanligt blodprov!
Vad återstår för Karmastudien
att göra?
– I dag är 15 000 kvinnor i Karma
genetiskt undersökta. Målet är att
undersöka alla 70 000 under det
närmaste året. Och hösten 2014 kontakta alla som har deltagit i studien
och fråga: ”Vill du veta din risk?” För
de kvinnor som tackar ja ska vi erbjuda förändrad screening, och för dem
med hög risk någon form av förebyggande behandling. l
Vill du vara med i Karma?
l Sedan april bjuder man inte längre in nya deltagare i Karmastudien, men
man tar emot de kvinnor som själva söker sig till någon av de mammografimottagningar som är kopplade till studien. Dessa finns på Södersjukhuset i
Stockholm och på lasaretten i Helsingborg, Landskrona och Lund. Vill du vara
med i studien, får du själv ringa aktuell mottagning och fråga om det är möjligt att byta. Öppettider och kontaktuppgifter hittar du på karmastudien.se
Nr 12 2013
149
Bröstcancern
& hormonerna
l Nästan alla riskfaktorer för
bröstcancer verkar genom de
kvinnliga könshormonerna
östrogen och gulkroppshormon.
Ju mer hormoner en kvinna
utsätts för under livet, desto
högre är risken för bröstcancer.
Barnafödande, längden på
amningsperioder, ålder för första
och sista mens påverkar hormonnivåerna, liksom p-piller och
hormonersättningsmedel.
l Hormonnivåerna ökar av
alkohol och minskar av motion.
l Genetiken spelar också in.
Kvinnorna i Karmastudien har
bidragit till att ett stort antal
genetiska förändringar har
identifierats, förändringar som
påverkar risken för bröstcancer.
Nya studier
ger hopp
Varför sprider sig cancer, egentligen? För det är ju metastaserna i
livsviktiga organ som är det riktigt
farliga. Nyligen publicerades två
intressanta studier på området:
En svensk forskargrupp på Karolinska Instiutet har, i samverkan
med kolleger i Lund och Umeå,
lyckats isolera en molekyl som
gör att vissa celler, som normalt
sett binder sig till varandra, i
stället börjar ”vandra i väg”.
Upptäkten kan ligga till grund för
en helt ny typ av anticancerläkemedel, hoppas forskarna.
Samtidigt har ett amerikanskt
forskarlag visat att en vanlig
leukemimedicin också hindrar
bröstcancerceller att spridas i
kroppen. Möss med bröstcancer
som behandlades med medicinen i
laboratorier fick sällan metastaser i lungorna. Den verksamma
substansen stänger av en viss
gen, utan att förändra dna.
M
magasin
M1312s149 149
13-09-09 16.59.22