Transcript Av Agnes

Av Agnes
Kapitel 1-Hej
Hej jag heter Adele och jag är 10 år. Jag
bor på Saffransgatan tillsammans med
mamma Felicia, min lillasyster Sara och
pappa Stefan. Jag går i en skola som heter
Jelsskolan. Jag går i klass 4 och min lärare
heter Jonas. Han är snäll. Jag är rädd för
skolsköterskan men som tur är har jag min
vän Milou! För just i dag ska vi ta
vaccinationsspruta! På vägen dit såg vi en
dörr som vi aldrig hade sett förut. Den såg
annorlunda ut. Vi undrade vad som fanns
bakom den?
Kapitel 2- Brevet
En gång när jag gick förbi den
konstiga dörren, såg jag ett brev.
Jag gick dit och läste det brevet.
Det stod:
Snälla hjälp!! Jag är fast bakom
dörren! Kan du hjälpa mej genom
att hämta nyckeln. Jag minns inte
vem som låste in mej.
Hälsningar Lilli från lilla landet.
Kapitel 3 - Nycklarna
Nu var jag tvungen att få tag i
nycklarna till dörren. Någon där
inne behövde min hjälp. Jag såg
en nyckel hänga ner för
skolsköterskans byxa. Jag ville ta
den. Hon la ifrån sig nyckeln på
ett bord. Då sprang jag fram och
tog den! Jag blev så nöjd när jag
fick tag i den! Jag gick till den
magiska dörren och vred om
nyckeln.
Kapitel 4 - En annan värld
På andra sidan dörren öppnade sig en
värld jag aldrig hade kunnat föreställa
mig. Allt var så annorlunda. Följ med
mig, sa jag till min kompis, men dörren
stängde sej efter att jag hade gått in,
så hon fick stanna kvar utanför. Först
var det som en djungel. Sedan när jag
gick lite längre in så var det massor av
blommor. Jag tyckte det var ett
jättefint land! Jag kände en konstig
lukt. Det luktade som om blommorna
höll på att vissna. Det luktade äckligt.
Det fanns inte så mycket vatten och
det var inte så bra.
Kapitel 5 - En annorlunda vän
Plötsligt dök det upp en märklig varelse
framför mig. Den var liten och hade rött
hår, lila tröja och svarta byxor. Hennes skor
var bruna. Hennes hudfärg var ganska vit.
Hon sa:
- Hej, vem är du?
- Jag är Adele.
- Vem är du?
- Jag heter Lili.
- Hej Lili.
- Vi har ett problem.
- Kan jag hjälpa er? sa jag.
- Ja, gärna.
- Vad ska jag hjälpa er med?
- Vi har inte så mycket vatten, sa Lili.
- Oj, jag ska hjälpa er.
Oj det här känns som en omöjlig uppgift,
tänkte jag.
Kapitel 6 - Mitt uppdrag
Rätt som det var kom jag på
hur jag skulle göra. Jag skulle
ta en vattenslang från skolan
till den andra världen. Sedan
kunde vi spola vatten. Jag
behövde:
• en hink
• en vattenslang
Jag sa hej då och sprang mot
dörren.
Kapitel 7 – Tillbaka i skolan
När jag kom tillbaka till skolan var allt som
vanligt. Men inga var där. Då hade jag
chansen att ta en hink. Men var fanns
hinken? När jag gick en liten bit såg jag en
hink inne på ett kontor. Jag ville springa och
ta den. Jag sprang och tog den, men var
fanns vattenslangen? tänkte jag sedan. Den
syns inte någonstans. Jag gick upp på andra
våningen, men jag såg den inte där heller.
Den kanske ligger i ett förråd tänkte jag. Men
var kan ett förråd ligga? Jag såg ett förråd
ute på gården men det var väldigt mycket
ved i det. Någonstans måste den vara. Var
ska jag leta? Jag letar ute först. Förråd kan
ligga var som helst, jag börjar på skolgården.
Där fanns ett förråd till. Jag sprang mot
förrådet, men den var inte där heller. Var
finns den? Jag gick in. När jag kom in gick
jag ner i källaren. Där var ett förråd. Jag
kollade i det. Där var vattenslangen. Jag tog
den och sprang till dörren.
Kapitel 8 – Sanningens ögonblick
Jag tog mod till mig och gav mig iväg.
Nu stod jag i den magiska världen igen
och kände mig redo att utföra mitt
uppdrag. Jag hittade en bäck sen kom
jag på att jag behövde hjälp av några i
detta land, men var kan de vara? Jag
får ropa på dem.
- Hallå, hör någon mig?
Många kom från alla håll och kanter.
- Jag behöver hjälp med att fylla på
vatten.
- Okej, vi kan hjälpa dig, sa de.
- Vi ska använda vattenslang och hink.
Nu börjar vi.
Alla gick till en bäck och hällde i vatten i
hinkarna med hjälp av vattenslangen.
Nu var vi klara. Alla tackade mig. Sen
sa jag hej då till Lili och gick mot dörren.
Kapitel 9 – Slutet
Dagen efter satt jag på lektionen och tänkte på
allt som hade hänt. Jag gick ut med min vän på
rasten. Där såg jag att skolsköterskan hade slagit
sig. Jag hjälpte henne. Jag sprang in och
hämtade ett plåster och sen sprang jag ut igen
och satte på plåstret.
- Men var är min nyckel?
- Den har jag.
- Har du varit och hjälpt dem som bor bakom
dörren?
- Ja, det har jag.
- Åh, vad bra! Tack! sa hon.
- Varsågod, sa jag.
- Detta är väl vår hemlighet?
- Absolut.
- Ska vi göra något roligt, sa hon till mig och
Milou.
- Ja, svarade vi.
- Vi kan leka datten.
- Ja, det gör vi.
Vi lekte länge och hade jätteroligt.