Tullberg till Ekberg: Vad kostar invandringen?

Download Report

Transcript Tullberg till Ekberg: Vad kostar invandringen?

Prenumeration
Om oss
Skattesänkningar - inte invandring - är en
kostnad
Ledare Alliansen har misskött ekonomin, men invandringen är inget ekonomiskt
problem, menar finansminister Magdalena Andersson.
INRIKES
UTRIKES
EKONOMI
Nyheter genom bubb.la
KULTUR
OPINION
SAMTIDEN PLUS
Leonard Liggio är död
Sanna Rayman: Media mörkar Romson-skandalerna, viker sig för MP:s strategi att SD-stämpla kritik
15/10 Nu pressas även brittiska
SAMTIDENS TWITTERF
folket tror inte
på könskvotering
Tullberg tillSvenska
Ekberg:
Vad
kostar
vänstern om invandringen
Forskare: FBI överdrev förekomsten av "masskjutningar" för att hjälpa vapenförbudslobbyn, 42 % av fallen omfattade högst
ett offer.
Tweets
14/10 UKIP-grundare lämnar partiet –
invandringen?
Åsa Romsons båt: Vattentankar behandlade med Bisfenol-A, släpper ut gift i Östersjön
varnar för politisk korrekthet
Publicerad 13 oktober av Johan
Lindberg
i Debatt
Foreign
Policy:
Amerikanskt ledarskap i världen är slut, vi har nått 'Peak President'
14/10
Forskare: Kaplans islamism allvarligt problem
Skattesänkningar – inte
invandring – är ett problem
Ny rysk fallskärmsövning
militart.nu
14/10överträffar
Tvilling den
valdes
bort – och såldes
Expressens ledare om medias bristande Romson-granskning: Folkliga vreden
mediala
sedan
Rekordstor övning nära Sverige. Vad planerar Ryssland i Norden?
Växter tar upp mer koldioxid än tidigare beräknat
Holland ger MC-gäng klartecken för att slåss mot IS
Jan Tullberg, författare samt docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Foto:
Samtiden
Like
181
Tweeta
51
Bristfällig redovisning av invandringens ekonomi, ”resursstyrning” till invandrare, samt
om invandringens ekonomiska konsekvenser, trots önskemål från högsta ort att iaktta
största möjliga tystnad i denna synnerligen känsliga fråga, skriver Jan Tullberg, docent
från Handelshögskolan i Stockholm.
Nu får SD 100 nya miljoner att
lägga på bl a "kommunikation".
Hur mycket går till Avpixlat och
Samtiden?
politism.se/genusfolket/sv
Visa sammanfattning
13/10
Vad var det jag sa
13/10
Fyra demokrater för varje
republikan i amerikansk media
13/10
Tullberg till Ekberg: Vad kostar
invandringen?
12/10
Hedegaards tilltänkte mördare
har försvunnit från fängelse
12/10
SD ska bygga en ny folkrörelse
12/10
Så här kan det inte fortsätta!
11/10
SD-politiker i Malmö attackerad
11/10
Han får inga pengar till sin
miljösatsning
Erik Almqvist
@erikalmqvist
11/10
Över 4 000 nu döda i ebola
Siktat i Stefan Löfvéns
anteckningsblock.
pic.twitter.com/o9i5FR4VRD
10/10
Ebolasjuka spanjorskan allt
sämre
10/10
Alien: Isolation: snyggt och
läskigt – ibland
10/10
Storskräll när UKIP valdes in i
parlamentet
9/10
Danmark vill skicka
asylsökanden till Afrika
avsaknaden av en saklig debatt, gör att det allmänna kunskapsläget i frågan är svagt. Jag
hoppas att Ekbergs recension är en inledning på en lite livligare debatt mellan ekonomer
Politism
@PolitismSE
Margit Silberstein
@margitsilber
In med Åkesson i
förhandlingsrummet! Uppmanin
t Löfven från @widarandersson
Folkbladet. Första s-ledaren so
tar steget? #svpol
Visa
Ilan Sadé
@sadeilan
Nu första provet på om 7
riksdagspartier kan hantera 13%
SD på ett vuxet, hederligt sätt.
Det blev genast underkänt. Ett
steg närmare nyval?
Visa
FLER NYHETER
Jan Ekberg är den svenske forskare som arbetat mest och längst med invandringens
kostnader så jag uppskattar att han recenserar min bok Låsningen – en analys av svensk
invandringspolitik i Nationalekonomiska föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt (2014, nr 6). Då
Ekonomisk Debatt har policyn att inte införa replik på recensioner väljer jag att gå i
svaromål här i Samtiden.
När det gäller invandringens effekter gör vi olika bedömningar både i empiriska och
teoretiska frågor. En del av dessa gäller kostnader för 2006 som Ekbergs utredning (2009)
fokuserar på – och mina ändringsförslag till detta arbete som finns i min bok samt i en
tidigare artikel i Ekonomisk Debatt (2011, nr 1).
Ekberg uppskattar invandringens underskott i statsfinanserna till 1,5-2 procent av BNP,
40-60 miljarder. Jag menar att de är 3 procent, 85 miljarder.
Fyra demo
per republ
USA Andelen uttalade hö
rasar inom en journalistkå
prioriterar egna analyser f
nyhetsförmedling och i all
jobba självständigt.
Bokföring & Fakturering
Välstånd före koldi
e-conomic.se
33% rabatt för nya kunder. Gratis support. Prova gratis idag!
Att Ekberg ser mina korrigeringar som försämringar snarare än förbättringar överraskar
knappast; låt mig fortsätta denna viktiga diskussion om effekterna av invandringen.
För skatteinbetalningar och transfereringar har Ekberg använt individdata och jag har inga
invändningar mot hans beräkning. Vad som är kontroversiellt mellan oss är fördelningen av
offentlig konsumtion. Hur bör den offentliga konsumtionen fördelas ut på invånarna i
landet? Ekbergs svar är att fördela en del jämt per capita men huvuddelen, 65 procent,
enligt ålder.
En stor del av den offentliga ekonomin kan ses som en omfördelning av resurser under
människors livscykel från närande år till tärande; mycket är åldersbundet såsom
skolkostnader.
Men jag ser också en annan tendens i de offentliga kostnaderna och det är en styrning av
resurser till ”problemgrupper”. Offentliga satsningar har en social dimension. Denna syns
tydligt när det gäller transfereringar och skatter, men den berör rimligtvis också den
offentliga konsumtionen. En rad observationer tyder på merkostnader för invandrare
jämfört med svenskar så jag viktar upp invandrarnas kostnader från 1 till 2 för kriminalitet
och till 1.25 för skola och sjukvård då en rad observationer tyder på väsentliga
merkostnader.
Jag erkänner att det är ett sätt att försöka ha ungefär rätt i stället för att vara exakt men ha
fel. Varken Ekberg eller jag har gjort någon fullödig studie om olikheter i utnyttjandegrad för
skilda grupper, men förhoppningsvis kommer ett lite liberalare forskningsklimat i dessa
Uthyrning stuga
tui-ferienhaus.de/stuga
Indien väljer att bekämpa
för att begränsa den globa
uppvärmningen.
Marknadsför din stuga. Bli TUI partner
nu.
Tar du statiner?
Handla med Aktier
Bästa sparräntan:
10%
Jobb För
Ungdomar
Snabblån som ej
tar UC
Släktforskningsar
kiv
Hedegaards tilltänk
har försvunnit från
Turkiet Den man som su
misstänkt för mordförsök p
Hedegaard är inte kvar i fä
staten misstänks ligga bak
Lediga Jobb
frågor leda till forskning om skillnader istället för antaganden om att sådana inte finns.
Ekberg var lite djärvare i en tidigare utredning (1999) i vilken han viktade upp invandrarna
Han får inga
till sin miljös
för högre kriminalitet till faktorn 1,5. Men i den centrala rapporten för år 2006 gör han inte
någon sådan viktning, utan bara några andra rätt marginella för språk- och
arbetsmarknadskostnader. Jag uppfattar detta som att han principiellt inte är emot
Energiteknik Lantbrukare
gör det som politikerna tal
Han har tagit första steget
fossiloberoende lantbruk.
riskkapital för att fortsätta
realistiska viktningar, men är alltför restriktiv.
Ekberg framhåller att i en diskussion om det rimliga med att vikta upp invandrarnas
kostnadsandel så bör man också beakta rimliga korrigeringar nedåt. Ekberg flaggar för att
vissa kostnader är fasta och därför kan ses som en svenskkostnad som man inte behöver
belasta invandrare med. Ekberg räknar på ett alternativ med försvarskostnader fördelade
på svenskar och invandrare och ett annat där försvarskostnader inte fördelas på
invandrarna.
I en rad studier, exempelvis OECD:s rapport International Migration Outlook 2013, för
man på ett mer eller mindre kamouflerat sätt undan en rad kostnader och visar
därigenom mer önskvärda siffror för invandringen. Min rekommendation är att inte
tillämpa sådan metodik.
En avsevärd del av Ekbergs recension är en plädering för ”gynnsam ålderssammansättning”
SOCIALA MEDIER
Friends
Stream
som är central i hans analys, men som jag är kritisk till. Jag fördelar om halva kostnaden för
barn 0-20 år med en svensk och en invandrad förälder från det svenska kollektivet till
invandrarkollektivet och gör ingen åtgärd för vuxna med ”blandad bakgrund”.
Jag anser att det är viktigt att kalkylera med ett gemensamt föräldraansvar för barn och att
Samtiden
Like
1,336 people like Samtiden.
inte se dessa kostnader som en ”svenskkostnad”. I Ekbergs beräkning poängteras att den
Activity
Ebolasjuka
spanjorskan a
Spanien Tillståndet för de
Teresa Romero som vårda
försämrats.
vuxna gruppen med ”blandad bakgrund” har så få pensionärer att dess skattebetalningar
Ebolasmittads hund m
täcker kostnaderna för de unga vilket leder till att gruppen som helhet inte medför någon
Madrid Excalibur är döm
hans matte smittades med
ingen vet om viruset kan ö
till människa och djurvänn
rasar.
kostnadsomfördelning.
Enligt min analys är åldersfördelen en illusorisk fördel. Att unga människor blir gamla
och kommer att medföra framtida kostnader är ingen oförutsedd utgift. Denna kostnad
blir mindre om en etnisk grupp har en kortare livslängd, men inte om den gruppen i
Sverige för närvarande har en låg medelålder.
Ekberg ondgör sig över att jag anger en siffra istället för ett spann och hans förtrytelse ökar
när siffran över undanträngningseffekter sätts till 125 miljarder, samma som den
statsfinansiella.
Den reaktionen förvånar mig. Man kan ange ett spann eller en siffra, men jag tror få läsare
tyder 125 miljarder som en precis uppskattning; det finns självklart ett osäkerhetsintervall.
Det gäller att inte ge illusioner om en precision som inte finns, så budskapet med 125
miljarder också för undanträngningseffekter är att de två beloppen är i samma
Facebook social plugin
storleksordning, inte att de av mystiska skäl blivit exakt likadana.
Ekberg instämmer i en analys som hävdar att undanträngningseffekter är ”obetydliga eller
obefintliga” och hans praktiska konklusion är att sätta dem till noll. Frågan är hur rimlig den
bedömningen är då argumentationen framstår som lite summarisk: ”Det finns både
substitut och komplementeffekter”.
De komplementära jobben, de som inte skulle bemannas med en svensk, är vanligtvis
lågavlönade. Utförandet av dem kan skapa ett begränsat mervärde för andra aktörer i
Sverige, men större delen av produktionsvärdet går till nettolön och skatter.
Det mervärde som skapas täcker knappast det underskott för dem och deras anhöriga som
framkommer i den tidigare statsfinansiella kalkylen. Jobb av substituerande karaktär, de
som också skulle kunna utföras av en svensk arbetstagare, går förmodligen med lägre
statsfinansiella underskott.
En mycket stor nackdel som inte alls framkommer förrän vid diskussion av
undanträngningseffekter är kostnader för de svenskar som blivit utkonkurrerade,
substituerade. Dessa kostnader för arbetslöshet och förtidspension noteras i den
statsfinansiella kalkylen som en ”svenskkostnad” fast invandringen i hög grad orsakat
deras problem. Substituerbara och komplementära jobb kan inte kvittas mot varandra –
det man förlorar på gungorna vinner man på karusellerna.
Vi har enligt stolta regeringsföreträdare ”750 tusen invandrare som går till jobbet varje dag”
och det får omfattande arbetsmarknadseffekter. Det är uppenbart att väldigt många
arbeten är substituerbara och att det råder en brist på arbeten. Nu går sju av tio nya jobb
till invandrare. Genom ett överutbud av arbetskraft på den svenska marknaden skapat av
den omfattande invandringen får vi en rad oönskade effekter. Arbetsgivarna kan ignorera
unga utan arbetslivserfarenhet, och anställda över 55 år anses sekunda som har små
möjligheter att få ett nytt jobb om de blir bortrationaliserade.
Invandrare har en extremt låg sysselsättningsprocent med ett stort arbetsmarknadsgap
till den svenska nivån, så en förväntad framtida politik är att på olika sätt fasa ut
svenskar och fasa in invandrare. Märkliga förslag som 32 tusen trainee-platser i offentlig
sektor med oklara uppgifter visar på desperationen i att minska arbetslösheten.
Det destruktiva förslaget att införa ett obligatoriskt gymnasium med högskolebehörighet för
alla är ett uttryck för hur utbildning används som sysselsättningsterapi.
Undanträngningseffekterna begränsar sig inte till endast arbetsmarknaden. Som svensk är
man delägare i ett framgångsrikt nationellt projekt. Om nu medborgarkretsen ökar så
medför det att detta realkapital späds ut.
Det är hög tid att den ekonomiska debatten vidgar sig från ett avgränsat statsfinansiellt
perspektiv till ett som ser på de totala effekterna för det svenska samhället. Då bör vi få en
livlig diskussion om undanträngningseffekter istället för att effekten preliminärt sätts till
noll – frågorna är ju så komplicerade och det behövs mer forskning.
När jag fick Ekbergs recension hade jag förhoppningar om en uppdatering av hans siffror
från 2006 till 2013. Något att jämföra med mina 125 miljarder, 3,5 procent av BNP. Det är
inte bara jag som ser fram emot en sådan siffra utan nästan alla som intresserar sig för
invandringens ekonomi. I pressen förekommer uppdateringar av Ekberg enligt Fores och
uppdateringar av Ekberg enligt Dagens Nyheter.
Vi är många som önskar en uppdatering av Ekberg enligt Ekberg. Gärna då som en siffra
där Ekberg inte håller dörren öppen för lite olika beräkningssätt utan framhåller den
siffra som är den mest rättvisande enligt hans egen bedömning för 2013.
Recensionen indikerar att Ekberg anser att invandringen fortfarande skulle ge ett
underskott på 1,5 – 2 procent av BNP. Han påstår att jag inte beskriver hur min siffra
uppdateras från 2006 till 2013, men det står uttryckligen på sidorna 78-79. Min undran är
varför inte Ekberg gjort en liknande enkel uppdatering.
Ekberg noterar: ”visserligen är invandrarbefolkningen 2013 ca 30 procent större än 2006”
och ”sysselsättningsgraden densamma”. Borde inte dessa observationer leda till att
siffrorna från 2006 bör justeras upp? Det politiska etablissemanget vill inte höra något om
ökande kostnader, men alla andra är intresserade av vad Sveriges mesta expert på området
anser.
Istället beskriver Ekberg hur mycket större min siffra för 2013 är jämfört med hans för 2006
och vad min siffra för 2013 blir omräknad till 2006 års penningvärde. Detta känns som ett
sidospår som söker framställa min siffra som mer avvikande från hans än vad den
egentligen är, och då lättare att avfärda som ”fantasifull”.
Jag hoppas att Ekbergs recension är en inledning på en lite livligare debatt mellan
ekonomer om invandringens ekonomiska konsekvenser, trots önskemål från högsta ort att
iaktta största möjliga tystnad i denna synnerligen känsliga fråga.
Jan Tullberg
docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm
Relaterat
SD:s kvinnosyn
frihetlig
Frankrikes politiska
karta ritas om
! Föregående artikel
Copyright © 2014 |
Den franska eliten
kan inte uppföra sig
Spela på politik
Växthushypotesen
är dåligt
underbyggd
Nästa artikel "