Transcript När vintern kommer.pdf

För fastighetsägare, BRF:er och bygglovshandläggare
När vintern kommer
– att hantera snö och is på tak
Den här skriften är avsedd för
exempelvis bostadsrättsföreningar,
ägare och förvaltare av flerbostadshus och bygglovshandläggare.
Som fastighetsägare är du enligt
Ordningslagen ansvarig för att
snö eller is från ditt hus inte skadar personer eller egendom. Det
innebär att du måste:
• Se till att istappar och
snö och is som kan rasa
Snöns egenskaper
När snön faller, lägger den sig på
marken. På vissa ställen kan den
blåsa bort, på andra samlas den i
drivor. På samma sätt uppträder
snö på hustak.
Snö fungerar värmeisolerande.
Lätt snö isolerar nästan lika effektivt som mineralull. Men det gäller bara tills snön börjar smälta.
från taket tas bort.
• Trottoaren spärras av och
varningsskyltar sätts upp,
när det är överhängande
Densiteten, tätheten, hos snö på
hustak kan variera mellan 50 och
300 kg/m3. Man kan räkna med
200 kg/m3 som en typisk densitet
för snö på tak.
Den torra nysnö som faller när
det är runt tio minusgrader – är
förhållandevis lätt. Densiteten är
50-70 kg/m3. Den snön blåser lätt
bort. Fuktig nysnö som faller vid
temperaturer nära noll väger 100200 kg/m3 och blir liggande på taket. Snö som ligger länge sjunker
ihop och densiteten ökar till 200300 kg/m3.
fara för snöras eller
nedfallande is.
Exempel
Avspärrningen får bara vara tillfällig – från det faran för snöras
eller nedfallande is blir överhängande och till dess den har hunnit
åtgärdas. Den ska därefter, enligt
Ordningslagen, avlägsnas ”utan
oskäligt dröjsmål”.
Kostnaden för att ta bort farlig
snö och is är inte oväsentlig. Det
är alltså viktigt både för säkerheten och för ekonomin att förhindra att istappar växer till.
Ett halvmetertjockt och en meter brett snötäcke närmast
kanten av ett 30 meter långt väger ca tre-fyra ton beroende
på hur packad snön har hunnit bli. (Som en jämförelse väger
motsvarande volym vatten 15 ton.)
Om bara en meter av den snösträngen, det vill säga en kvadratmeter, faller ner från taket, väger den över 100 kg, kanske
uppåt 150 kg, och kan ställa till stor skada. Snörasskydd gör
därför stor nytta.
Skriften är framtagen i samarbete med Länsförsäkringsbolagens
Forskningsfond och baserad på en forskningsrapport.
När vintern kommer,
oktober 2011, ver 1
2
Snösmältning
de bli ännu tyngre, innan de lossnar.
Ouppvärmt hus
När det är plusgrader smälter
snön på grund av uppvärmning
från luften. Vid minusgrader kan
solstrålningen få snö att smälta.
På taket till ett ouppvärmt hus är
det dessa två sakerna som orsakar
snösmältning.
Under några dagars minusgrader
kan stora isklumpar på 30-70 kg
bildas, när isen i takrännan växer
ihop med isen på taksprånget.
Om de ramlar ner, är de givetvis
livsfarliga, men även om de ligger
kvar kan de orsaka stora problem
Uppvärmt hus
det är ovanligt med så långa snö- vid töväder, eftersom de kan dämPå taket till ett uppvärmt hus till- fall på våra breddgrader.
ma upp smältvattnet och ge uppkommer en tredje orsak: värme
hov till vattenläckage i taket.
från fastigheten tränger igenom
taket. Värmen underifrån får inte Så bildas istappar
snön att smälta, förrän snötäcket På lutande tak rinner smältvattnet Snöras och nedfallande
har blivit tillräckligt tjockt – den nedåt och försvinner i bästa fall ge- istappar
snötjockleken kallas smältgräns nom stuprören. De flesta istappar Om istappen ramlar ner och är
och går att beräkna.
bildas just i stuprören. Men istap- den livsfarlig. Till tyngden ska
par bildas också när smältvattnet läggas hastigheten. En fallande isnår taksprånget (takfoten). Där tapp från en höjd av två våningar
När smältgränsen passerats smäl- kommer ingen värme underifrån,
hinner komma upp i en hastighet
ter snön och kan bilda istappar. taket är kallt. En del av smältav ca 25 km i timmen. Från fem
På ett dåligt isolerat tak kan smält- vattnet fryser där, men det mesta
våningar hinner hastigheten upp i
gränsen vara så liten som tre cm fortsätter ner till takrännor och
ca 60 km i timmen.
och därmed börjar istappar bildas stuprör. En del kan frysa i takränredan efter tre timmar om det nan. Om den fylls med is, rinner
snöar en cemtimeter i timmen.
Exempel
smältvattnet därefter över kanten
och kan bilda istappar.
Om utomhustemperaturen är
-10 grader är smältgränsen på taket till ett välisolerat hus 20 cm.
Då börjar snön att smälta först
när det snöat i 20 timmar – och
På fem timmar kan det bildas en
halvmeterlång istapp på två kg, på
tio timmar en istapp på en meter
som väger 10 kg. I värsta fall kan
3
Att träffas av en istapp från
taket på ett femvåningshus
kan alltså jämföras med att
krocka i 60 km i timmen –
utan säkerhetsbälte.
När det bildas smältvatten under
snön på taket, kan den lätt sättas
i rörelse. Snön blir som en mindre
lavin och om det inte finns effektiva snörasskydd kan hela takplanets snömassa falla ner på trottoaren eller gården på en gång.
Även isklumpar från taksprång
och takrännor kan falla ned vid
töväder. Risken för det är särskilt
stor i samband med snöras från
takplanet ovanför. Den situationen är lika farlig för människors
liv och hälsa som nedfallande istappar.
Medan istappar faller rakt ner och
utgör en fara närmast husväggen,
faller snöras och isklumpar från
takfallet längre ut. Beroende på
takfallets lutning och den hastighet de hinner uppnå på taket, kan
de falla var som helst på trottoaren
och även ut i körbanan.
Takkonstruktionen
Hustakets geometriska utformning, material och lutning har stor
betydelse för risken för isbildning
och snöras och en viss betydelse
för belastningsskador.
Platta tak
På platta tak med mindre än fem
graders lutning ligger snön kvar
på taken. Den största risken är
vattenläckor, men det är också
på sådana tak som risken för belastningsskador är störst. Det vill
säga att takkonstruktionen rasar
på grund av snötyngd. Vintern
2009/2010 inträffade drygt 170
sådana olyckor i södra Sverige. De
flesta är noggrant utredda av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Slutsatsen är att rasen berodde
på konstruktionsbrister/byggfusk
som avslöjades, när det plötsligt
föll mer snö än det gjort någon
vinter i södra Sverige på ca 30 år.
Alla de undersökta byggnaderna
var byggda under 1980-talet eller senare och de hade inte blivit
utsatta för så stor snöbelastning
tidigare. Alla hade stort tak och
relativt liten lutning. Typiska
byggnader var idrottshallar, ridhus, köpcentra och djurstallar.
Slutsatsen är att snötyngden generellt inte utgör en belastningsrisk
4
för fastigheter med sadeltak och
andra taktyper som är vanliga
på flerbostadshus. Men man ska
vara vaksam beträffande platser,
där det kan uppstå drivbildning,
och platser där snön kan rasa ner
på skärmtak, solskydd och andra
utbyggnader som kan skadas eller
rasa.
Lutande tak
På tak med brant lutning, ca 60
grader och mer, glider snön av eller blåser bort. Men de flesta sadeltak håller en lutning på mellan 15
och 45 grader. Där blir det mesta
av snön kvar på taket.
Om värme tränger genom taket,
smälter en del av snön och bildar
is i rännor och på taksprång. Dessutom minskar smältvattnet friktionen på taket, vilket ökar risken
för snöras som också kan dra med
sig isklumpar.
Friktionen är mindre på plåttak
jämfört med tegeltak och plåttaken kommer därför att under
samma förutsättningar råka ut för
snöras tidigare. Glastak har också
låg friktion, vilket bl.a. innebär att
takfönster utgör en särskild risk.
Ett snöras från ett tak utgör en
lavin i miniatyr och snö som glider ner från en glasruta kan utlösa
lavinen.
kommer snön att smälta snabbare Där smältvattnet samlas bildas
på takfönster. Smältvattnet från sedan mer is.
fönstret fryser sedan till is, antingen på takplanet nedanför fönstret
En särskild farozon är ränndalen,
eller på taksprånget.
där två takplan möts i vinkel. Där
samlas mycket snö och smältvatFönsterkupor, ventilationshuvar, ten. Om inte avrinningen nedskorstenar, egentligen allt som anför ränndalen är tillräckligt dibryter takplanets yta är ställen mensionerad, är det särskilt stor
där snö kan samlas och där flödet risk för istappar från takrännan
av smältvatten bryts, så att mer just där.
smältvatten rinner vid sidan om.
Eftersom glasytorna är sämre värmeisolerade än resten av takplanet,
Bilden visar vanliga
ställen på tak där snö
och is lätt samlas.
5
Isolering
och ventilering
I dåligt isolerade hus släpper taket genom mycket värme som
smälter snön och ger upphov
till isbildning. Vid en utomhustemperatur på -10 grader, en inomhustemperatur på +20 grader
och ett snödjup på 20 cm kan
snösmältningen på ett hus med
ett oisolerat tak vara lika stor på
ett dygn som på en vecka på ett
välisolerat hus. Mängden smältvatten som kan bilda istappar blir
10-15 gånger så stor.
Ett sätt är att ha en ventilerad
kallvind under taket, där temperaturen är noll eller under när det
är minusgrader ute. Då tränger
ingen värme genom taket och
ingen snösmältning sker underifrån. Vid en ombyggnad är det
viktigt att behålla kallvinden.
På en kallvind är bjälklaget mot
de uppvärmda delarna av byggnaden isolerade. Tänk på att på en
kallvind måste alla värmealstrande
installationer, som till exempel
hissmaskineri, fläktmotorer, frånluftskanaler och varmvattenrör
vara isolerade. Även kallvattenrör
Det finns två sätt att åtgärda pro- måste också vara isolerade, efterblem med snösmältning och is- som vattnet annars riskerar att
tappar: ventilation respektive vär- frysa i rören.
meisolering.
Det andra sättet att hindra värmegenomträngning är att isolera
själva taket. För det krävs normalt minst 300 mm mineralull. I
gamla hus är det ofta inte genomförbart, det är för platskrävande,
men även en isolering på 100
mm minskar risken för snöras
och istappar avsevärt.
Tabellen nedan visar hur stor
skillnaden är mellan smältgränserna vid olika takisolering. (Uvärde anger hur mycket värme
taket släpper igenom. Det mäts
i watt per kvadratmeter och kelvin, där Kelvin [K] är ett mått på
temperaturen. Ju bättre isolering,
desto lägre u-värde.):
Smältgräns i cm
Hustyp
Takets u-värde
3
Äldre oisolerat
1,0W/m2K
10
Isolerat , ca 100 mm isolering
0,3W/m2K
20
Nybyggt , minst 300 isolering
0,15W/m2K
Tabellen visar vid vilket snödjup snön börjar smälta vid en utomhustemperatur på -10. Om snödjupet är större, föreligger risk för snöras och istappar. På äldre byggnader med oisolerade tak uppstår
risken redan när snödjupet överstiger 3 cm. Med mer välisolerade hus ligger smältgränsen högre.
6
Nästa tabell visar vad som händer åtta meter långt takplan vid olika
med den smälta snön på ett hus utomhustemperatur.
med 100 mm isolering under ett
Utomhustemp.
Smält snö, kg
Is på taksprång, kg
Droppande vatten, kg
-15
3,1
3,1
0
-10
6,2
2,4
3,8
-5
9,3
1,2
8,1
Om det är så kallt som -15 grader smälter en del snö på taket, men smältvattnet fryser på taksprånget
så att det bildas ändå inga istappar. Ju högre temperaturen är, desto mer droppande vatten blir till
istappar, tills det blir så varmt att vattnet droppar till marken i stället för att frysa på istapparna. I
det här exemplet inträffar det mellan -10 och -5 grader.
Att tänka på
inför vintern
För att minska de risker som vinterns snö och isbildning för med
sig, bör du i god tid innan den
första snön faller förvissa dig om:
Att det finns varningsskyltar
och avspärrningsmaterial för
att spärra av trottoaren vid fara
för snöras eller nedfallande
istappar.
Att det finns ett avtal med en
pålitlig entreprenör som vid
Att taket är i gott skick så att
inte smältvatten kan läcka in
och orsaka fuktskador.
Att eventuella snörasskydd är
hela och säkert fästa, att fästanordningar, takstegar och annan
säkerhetsutrustning är i gott skick.
Att takrännor och stuprör är hela,
ordentligt fästa och rensade från
skräp som kan hindra smält-
behov snabbt kan vara på plats
och skotta bort snö och
avlägsna istappar.
Mer utförliga checklistor för
höstens kontrollåtgärder kan du
hitta i skriften Snö och is på tak,
risker och riktlinjer, utgiven av
Fastighetsbranschens Utvecklingsforum. Den kan beställas hos
Svensk Byggtjänst.
vattnets avrinning och därmed
orsaka istappar.
7
Avtalsmallar för snöskottning
av tak, framtagna gemensamt av
Fastighetsägarna och Plåtslagarnas Riksförbund, hittar du på
Fastighetsägarnas webbplats. Om
du inte har tecknat ett sådant
avtal, är du som fastighetsägare
ansvarig för att se till att snö och
is avlägsnas, innan det föreligger
fara för människor och egendom.
Begär avtalsförslag från en professionell entreprenör!
Värmekablar
Värmekablar i stuprör och takrännor och ibland även på taket
kan vara ett sätt att förebygga
isbildning, men i synnerhet på
själva takytan kan det vara svårt
att montera dem så att de inte
skadas av snöras.
I allmänhet är det effektivare att
värmeisolera och ventilera ett tak
för att minska snösmältningen än
att förse det med värmekablar.
Eftersom en vindsvåning ute-
Dessutom bör man tänka på att:
sluter kallvind, måste taket
isoleras tillräckligt väl för att
Se till att det finns ett enkelt
förhindra att värmen från vinds-
sätt för snöskottare att få till-
våningen tränger igenom och
träde till taket.
orsakar snösmältning. Man måste
Om man använder värmekablar
är det mödan och pengarna värt
att förse dem med automatisk reglering, så att de inte drar ström i
onödan. En värmekabel i ett stuprör i Stockholms innerstad har en
genomsnittlig effekt på 700-800
W (25 W/meter). Kostnaden för
att hålla ett stuprör konstant uppvärmt från mitten av november
till slutet mars blir över 2000 kr
vid ett elpris på 1.10 kr/kWh.
i projekteringen av ombyggna-
I samband med upphandling
den avsätta utrymme för minst
av ombyggnad få tydlig infor-
300 mm isolering och en luftspalt.
mation om att åtgärder för
snö- och issäkerhet ingår.
Vindsvåningens tak och väggar
måste vara lufttäta, så att inte
varm inomhusluft slipper ut
Att tänka på
under yttertaket. Om inte våning-
efter en ombyggnad
ens skal är lufttätt, har inte isoleringen någon verkan. Kontrollera med en täthetsprovning.
med största sannolikhet att bete
sig annorlunda jämfört med
Fönsterkupor är att föredra framför liggande fönster i takplanet,
eftersom snö alltid smälter forta-
Att tänka på
Ha koll på taket. Det kommer
re på fönster än på resten av taket.
inför en ombyggnad
Om man gör en ombyggnad i en
fastighet, t.ex. inreder lägenheter i
vindsvåningar, finns det några saker som kan få avsevärd påverkan
på risken för snöras och isbildning
på taket:
Ett varningstecken
Om det droppar från taket på ditt hus, är det stor sannolikhet
för att det bildas istappar, när temperaturen sjunker. Åtgärda!
Det är ditt ansvar.
8
innan ombyggnaden.
Om du vill veta mer
Här kan du läsa mer om att hantera riskerna med snö och is på taken:
Se upp där nere!
En broschyr om säker snöskottning från tak, utgiven av Plåtslageribranschens Centrala Arbetsmiljökommitté. Broschyren kan rekvireras från
Plåtslageriernas Riksförbund eller Svenska Byggnadsarbetareförbundet
eller laddas ner som PDF-dokument från www.taksakerhet.se.
Snö och is på tak
Riktlinjer utfärdade av Fastighetsbranschens Utvecklingsforum, kan beställas från Fastighetsägarna.
Snow Melting and Freezing on Older Townhouses
Forskningsrapport av Anker Nielsen och Johan Claesson, 2011.
istap.anielsen.eu
En webbplats med artiklar och rapporter av professor Anker Nielsen vid
Statens Byggeforskningsinstitut i Danmark, vars forskning ligger till grund
för denna skrift.
9
www.zestforlife.se • Okt 2011
Om istappar och snö vet vi tre saker:
1.
De kommer i år som varje år. Hur sträng
vintern blir och hur mycket snö och is
den medför vet vi inte. Men vintern
kommer.
2.
Snön och isen kommer att lägga sig på
hustaken och kan utgöra en fara för
människor och egendom.
3.
Det är inte snön som skapar is, det är
snösmältningen.
Fastighetsägarna Stockholm > Alströmergatan 14, Box 12871, 112 98 Stockholm
Telefon 08–617 75 00 > [email protected] > www.fastighetsagarna.se/stockholm