Transcript Klart att alla ska med!

Klart att alla ska med!
Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning
Fällman 2014
Handledning
Värderingsverktyg för
tillgänglig utbildning
Förskola och skola
www.spsm.se/tillganglighet
Nesrin
Isak
Dennis
Lukas
Lisa
Fredrik
Tove
Herman
Mohammed
Calle
Frida.
Fällman 2014
Tillgänglighet handlar om mötet mellan
elev och lärmiljö
Fällman 2014
Vad är tillgänglighet?
Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att
alla barn ska kunna vara delaktiga och inkluderade i
skola och förskola utifrån sina möjligheter.
Tillgänglighet är ett begrepp som används för att
beskriva hur väl en organisation eller verksamhet
fungerar för barn och elever med eller utan
funktionsnedsättning.
Fällman 2014
Beslut 24 juni 2014
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ny diskrimineringslag
Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning
missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att
personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan
funktionsnedsättning
Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på
tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar
Lagen träder i kraft 1 jan 2015
Lagen ska gälla i all utbildning, förskola – högskola
Verksamheter kan bli betalningsskyldiga eller tvingas betala skadestånd
Gäller även för verksamheter med 10 eller färre anställda
Gäller alla statliga och kommunala verksamheter
Diskrimineringsombudsmannen kan driva ärenden
Vilka åtgärder tycker vi är skäliga?
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/201314/AU8/
Fällman 2014
Diskussionsfråga
• Vad betyder tillgänglighet för dig? Diskutera med din granne.
• Vad tror du att diskrimineringslagen kan innebära för dig?
Fällman 2014
Värderingsverktyget utgår ifrån globala
och nationella styrdokument
• FN:s konvention om barnets rättigheter
• FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning
• Skollagen
• Läroplanen
• Arbetsmiljölagen
• Plan- och bygglagen
• Diskrimineringslagen
• Funktionshinderspolitiken 2011-2016
Fällman 2014
http://www.spsm.se/sv/Stod-iskolan/Tillganglighet/
Varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning/
Fällman 2014
Tillgänglighetspaketet
Värderingsverktyget
DATE materialet
Fällman 2014
Lärmaterialet DATE
•
•
•
•
•
•
Kreativt och lustfyllt
Används i alla ämnen
År 4-9
Bygger på erfarenhet och forskning
Likabehandling
Mänskliga rättigheter
”Nu kommer jag inte längre särskilja elever med glutenintolerans på
hemkunskapen. Jag ska låta eleverna laga och äta glutenfritt och
variera grupperna så alla får möjlighet att prova.”
http://www.handikappförbunden.se/Projektsida/DATEsstartsida/larmaterialet-DATE/
Fällman 2014
http://www.hso.se/Projektsida/DATE-Larmaterial/DATE-dejta
Fällman 2014
Tillgänglighetsmodellen
Social miljö
Samspel
Individuell
kunskapsutveckling
Lärande
Fysisk miljö
Pedagogisk miljö
Fällman 2014
Indikatorer för tillgänglig utbildning:
Fällman 2014
Förutsättningar för lärande
Kunskap om betydelsen av:
• Rätten till lärande
• Språk och kommunikation
• Alternativ och kompletterande
kommunikation
• Tvåspråkighet; svenska och
teckenspråk
• Kunskaper och färdigheter
• Fysisk aktivitet
• Motivation
Fällman 2014
Social miljö
Samspel
Fysisk
miljö
Pedagogisk
miljö
2. Språk och kommunikation
Alla elever har tillgång till kommunikation utifrån sina förutsättningar, i alla
lärsituationer, även vid rutinsituationer och inom rast- och
fritidsverksamhet. Alla elever har olika möjligheter till språk-, skriv- och
läsutveckling. Verksamheten erbjuder alla elever olika sätt att redovisa
sina kunskaper.
Verksamheten har kommit längre än mellannivån, men ännu inte uppnått
högstanivån.
Verksamheten har kunskap om och erbjuder olika språk-, skriv- och läs
möjligheter som passar de flesta elever.
Verksamheten har kommit längre än lägstanivån, men ännu inte uppnått
mellannivån.
Verksamheten saknar kunskap om olika former av språk- och
kommunikationsutveckling.
Fällman 2014
Social miljö
Kunskap om samvaro för lärande:
•
•
•
•
Social miljö
Delaktighet
Jämlikhet
Mångfald
Demokrati
Samspel
Fysisk
miljö
Fällman 2014
Pedagogisk
miljö
8. Delaktighet
Verksamheten arbetar aktivt för att alla elever ska kunna uppleva
delaktighet i skolans olika gemensamma aktiviteter. Arbetet med
delaktighet utgår både ifrån elevernas egna upplevelser och ifrån faktiska
möjligheter att delta i aktiviteter.
Verksamheten har kommit längre än mellannivån, men ännu inte uppnått
högstanivån.
Verksamheten arbetar för ökad delaktighet för vissa elever och i vissa
situationer.
Verksamheten har kommit längre än lägstanivån, men ännu inte uppnått
mellannivån.
Verksamheten bedriver inget strategiskt arbete för att öka elevernas
delaktighet.
Fällman 2014
Pedagogisk miljö
Kunskap om betydelsen av former för lärande:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Pedagogiska strategier och stödstrukturer
Arbetslag
Elevhälsa (endast skola)
Samspel
Lärsituationer
Lärstilar
Läromedel
Lärverktyg
Fysisk
It i lärandet
miljö
Hjälpmedel
Fällman 2014
Social miljö
Pedagogisk
miljö
12. Pedagogiska strategier och stödstrukturer
Verksamheten är anpassad för alla elever så att de kan nå de uppsatta målen
utifrån sina förutsättningar. Stödstrukturer och strategier arbetas fram efter elevens
behov. Den genomförda undervisningen ger den effekt som planerats för alla elever.
Verksamheten gör anpassningar på organisations-, grupp- och individnivå.
Verksamheten har kommit längre än mellannivån, men ännu inte uppnått
högstanivån.
Verksamheten är upplagd så att den passar de flesta elever. Syftet, strukturen och
elevens mål med lektionen är tydliggjorda för de flesta elever. För de flesta elever
ger den genomförda undervisningen planerad effekt. Verksamheten gör försök till
anpassningar på organisation-, grupp- och individnivå.
Verksamheten har kommit längre än lägstanivån, men ännu inte uppnått
mellannivån.
Verksamheten erbjuder inte olika anpassningar i undervisningen. Elever får inte
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Den genomförda undervisningen
ger inte den effekt som planerats. Anpassningar är enbart utförda på en eller
möjligtvis två nivåer inom verksamheten.
Fällman 2014
Fysisk miljö
Kunskap om betydelsen av rum för lärande:
•
•
•
•
•
Rum för lärande
Auditiv miljö
Visuell miljö
Luftmiljö
Utemiljö: skolgård- och
förskolegård
Social miljö
Samspel
Fysisk
miljö
Fällman 2014
Pedagogisk
miljö
21. Auditiv miljö
Verksamheten arbetar aktivt under hela dagen för en god auditiv miljö överallt utifrån alla elevers
behov. I verksamheten är efterklangstiden kort och det finns få lågfrekventa och konkurrerande
bakgrunds- och omgivningsljud. Inredning, material och teknik är vald utifrån en samlad auditiv
miljö. Verksamheten använder hörteknik medvetet och strategiskt i alla lärsituationer utifrån varje
elevs behov, även inom idrott, rast- och fritidsverksamhet.
Verksamheten har kommit längre än mellannivån, men ännu inte uppnått högstanivån.
I de flesta utrymmen av verksamheten finns goda samtalsmiljöer. I de flesta ämnen och lokaler
arbetar och planerar verksamheten för lägre aktivitetsljud. Verksamheten använder hörteknik i
de flesta lärsituationer utifrån vissa barns behov.
Verksamheten har kommit längre än lägstanivån, men ännu inte uppnått mellannivån.
Inom verksamheten finns störande bakgrundsljud exempelvis maskin-, trafik- eller
ventilationsljud. I verksamheten finns långa efterklangstider, störande ljudintryck av aktivitetsljud,
tal, överhörning och eko. Verksamheten använder hörteknik endast när eleven säger till.
Fällman 2014
Hur kan arbetsgången se ut?
Handlingsplan
Värderingsverktyget
Beslut till åtgärd:
Kostnad:
Hur:
När:
Ansvar:
Uppföljning:
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Tillganglighet/
Varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning/
Finns även PDF på nätet
Handbok för skola och förskola
Fällman 2014
Handlingsplan:
Resultat från självvärdering
- Åtgärd?
- Vem gör vad?
- Hur?
- När?
- Uppföljning?
Skolverkets BRUK
http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/bruk
Fällman 2014
Vad är systematiskt kvalitetsarbete?
Varje huvudman, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt
planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella
mål, krav och riktlinjer.
Detta ska vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas
och nå uppsatta mål och resultat.
Av skollagen framgår också att en viktig del av kvalitetsarbetet
på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och
elever samt vårdnadshavare.
Det måste därför finnas organisation och resurser som underlättar
utvecklingsarbetet både på huvudmannanivå och på enhetsnivå.
Skolverket. Skollag 4 kap 4§
Fällman 2014
Frågor att fundera kring i det
systematiska kvalitetsarbetet
• Var är vi idag i vår verksamhet?
• Vilket resultat har vi?
• Hur påverkar vi resultatet i skolan och förskolan?
• Hur förstår vi resultaten?
• Hur påverkar vi de egna resultaten i skolan och förskolan?
Skolinspektionen webbinarium 2013
Fällman 2014
Diskussionsfråga
• På vilket sätt tänker du att materialet kan användas i din
verksamhet?
• Diskutera med din granne.
Fällman 2014
Frågor att reflektera kring i den pedagogiska miljön
•
Hur vet vi att den planerade och genomförda undervisningen hade den
effekt som vi förväntade oss?
•
Hur vet vi att eleven har förstått syftet och målet med lektionen?
•
Hur ska undervisningen, återkopplingen och bedömningssituationen
vara anpassad för att alla elever ska nå sina mål? Hur organiserar vi
det?
•
Hur vet vi att eleven har förstått återkopplingen och
bedömningssituationen?
•
Hur skapar man ett bra gruppklimat som gynnar lärande?
•
Vilka förväntningar har jag på mina elever och kollegor?
Fällman 2014
Ett formativt förhållningssätt som
genomsyrar hela verksamheten
• Utvärdera och våga ställa frågor kring undervisningens effekt och
vårt eget förhållningssätt.
• Hur påverkar vi elevens lärsituation? Planerar vi på rätt sätt för
eleven, finns det flera sätt? Hur skapar vi förutsättningar för
lärande för alla elever?
• Kan vi påverka vårt arbetssätt och förhållningssätt så att vi
erbjuder en tillgänglig skola som är inspirerande, trygg och lärorik
för alla barn och elever?
Fällman 2014
Pilotkommun - Danderyds kommun
• Uppstart
5 dec - 13
• Uppföljning 6 feb - 14
• Utvärdering 6 maj- 14
•
•
•
•
Distanskurs
Testat det digitaliserade värderingsverktyget
Några skolor provat att använda DATE materialet
Deltagit i rikskonferens 3 april i Stockholm
Fällman 2014
Värderingsverktyget är bra för:
• att den ger elevhälsan en väg in till klassrummet och skapar en
dialog med lärarna
• att det gav ett pedagogiskt språk till lärarna som de saknat, nu
vet vi vad vi ska prata om vid pedagogiska diskussioner
• att ta tempen på verksamheten
• att sätta fingret på prioriterade områden
• att visa på tillgänglighet under hela dagen
• att vi kan koppla ihop det med vårt befintliga kvalitetsarbete
• att vi har fått syn på bibliotekets funktion. Den har gått från att
vara en utlåningsapparat till en ny pedagogisk resurs som också
ska vara tillgänglig för alla
• att synliggöra tillgängligheten för eleverna under förflyttning.
Fällman 2014
Handledning
Värderingsverktyg för
tillgänglig utbildning
Förskola och skola
Lycka till
Gunilla Fällman
Rådgivare
[email protected]
010- 473 55 93
www.spsm.se/tillganglighet
Klart att alla ska med!
”Värderingsverktyget är bra för att de
visar på att ALLA ska med!
Även våra barn som är frökenutvecklare!”
Anonym deltagare maj 2014
Fällman 2014
Fällman 2014
Lycka till
Gunilla Fällman
Rådgivare
[email protected]
010- 473 55 93
Bild Roger Fällman
Fällman 2014