Transcript På väg mot ett Göteborg för alla (PDF)

PÅ VÄG MOT ETT
GÖTEBORG FÖR ALLA
Foto: Klas Eriksson
Om minskade skillnaders betydelse
för social hållbarhet och god folkhälsa
ÖKA LIVSCHANSER
MINSKA SKILLNADER
FÖREBYGG OCH STÄRK
2
INNEHÅLL
Sidan 3-5…………..……………………………….
Inledning
(Om de prioriterade målen i majoritetens budget m.m.)
Sidan 6…………….…………………………………
Jämlikhetsanden
Sidan 7……………………………………………….
Att förebygga och stärka
Sidan 8-9…………………………………………...
Malmökommissionen
Sidan 10-11………………………………………..
Hälsans bestämningsfaktorer
Sidan 12-13………………………………………..
Tidiga insatser för barn
Sidan 14-15………………………………………..
Barnfattigdom ur riksperspektiv
Sidan 16…………………………………….……...
Barnfattigdom ur lokalt perspektiv
Sidan 17……………………………………………..
Ökande klyftor i Sverige
Sidan 18-19………………………………………..
Jobbar för att minska skillnaderna
Sidan 20-21………………………………………..
Samling för social hållbarhet
Sidan 22…………………………………………….
Välfärdsparadoxen och Chess
Sidan 23…………………………………………….
Jämlikhet och hälsa, historisk översikt
Sidan 24……………………………………………..
Sammanfattning och länkar
Denna skrift finns publicerad på www.socialhallbarhet.se, som är en mötesplats
för samtal, fördjupning och stödmodeller i arbetet för social hållbarhet. Sidan
erbjuder såväl en plats för nätverksbyggande där du kan skapa ditt eget medlemskonto, som konkreta verktyg för dig i det dagliga arbetet.
Hämta detta material på: http://www.socialhallbarhet.se/
Redaktion: Peter Molin och Johan Bergsten.
Text: Peter Molin och Johan Bergsten.
Foto: Vanja Larberg, Johan Bergsten, Bibbie Friman
och Göteborgs Stads bildarkiv.
Layout: Johan Bergsten.
3
EN SKRIFT OM HUR STADEN
KAN BLI SOCIALT HÅLLBAR
Vill skapa nyfikenhet om
hur Göteborg ska utvecklas
Det här en skrift som i grunden
handlar om mänskliga rättigheter och om hur Göteborg som
stad ska utvecklas.
Här och nu men också på sikt.
I
kommunfullmäktiges budget
för 2013 och 2014 står frågan
om hur vi skapar en hållbar
utveckling i fokus. I Göteborgs budget för 2014 sägs att:
”Människors levnadsförutsättningar
och framtidsutsikter skiljer sig mycket
åt mellan stadsdelarna. Vi kan se att
både klass, socioekonomiska förutsättningar och kön spelar roll och att
det finns stora ekonomiska, utbildningsmässiga, sociala och hälsomässiga skillnader.”
I budgeten står vidare:
”Det skiljer exempelvis upp emot sju
år i genomsnittlig livslängd mellan
stadens olika delar, vilket inte är ac- 
ceptabelt, och den relativa barnfattigdomen är fortsatt hög i några stadsdelar”.

Skillnaderna har ökat
Den relativa barnfattigdomen är fortsatt hög i några stadsdelar, konstateras i Göteborgs budget 2014.
Foto: Johan Bergsten
och därmed utjämna dagens skillnader.
Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och delar av
Göteborg ska minska.
Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det
gäller barn och unga samt vuxna
med missbruksproblem.
De sociala skillnaderna har ökat i Göteborg, inom staden och inom stadsdelarna.
En första introduktion
Som processägare för dessa tre mål
Att minska dessa skillnader är viktigt vill vi kortfattat beskriva de viktigaste
av flera skäl. Mindre sociala skillna- utgångspunkterna för arbetet med
der lägger grunden för ett samhälle
målen. Slutsatserna från den så kalmed ökad sammanhållning och färre lade Marmotkommissionen, Sveriges
konflikter vilket är viktiga förutsätt- kommuner och landstings (SKL)
ningar för en hållbar stad.
Samling för social hållbarhet och
Malmökommissionen är några av
Det här är bakgrunden till att Social
dessa utgångspunkter.
resursnämnd 2014 har utsetts till processägare för dessa tre mål i budgeFörutom artiklar och intervjuer finns
ten.
det hänvisningar och länkar till de
 Öka förutsättningarna till goda
olika källorna (sista sidan). Syftet
livschanser för alla göteborgare med materialet är att ge en första
introduktion och skapa nyfikenhet
och intresse för dessa viktiga frågor. En redaktion inom Social resursförvaltning har tagit fram skriften
under hösten 2013.
Ömsesidigt beroende
Göteborg ska vara en hållbar stad,
socialt, ekologiskt och ekonomiskt.
En utveckling med ökade sociala
skillnader går rakt emot ambitionen
om en hållbar stad.
Den sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarheten är ömsesidigt beroende av varandra.
Den ekonomiska tillväxten är inte
mycket värd om den samtidigt förstör
vår miljö och förändrar klimatet. Inte
heller om den skapar större sociala
klyftor i samhället. Det här är en insikt som fått allt större fäste. Ett exempel på hur detta hänger ihop är
Fortsättning på nästa uppslag >>>>>>
ÖKA LIVSCHANSER
MINSKA SKILLNADER
4
”Frågan om social rättvisa
är en fråga om liv eller död”
<<<<<<<<< Fortsättning från sidan 3
hur ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland, under ett år leder till 1 600 dödsfall "i förtid", drygt 27 000 förlorade
levnadsår, ett produktionsbortfall
motsvarande 2,2 miljarder kronor
(Rapport om kostnader för ojämlikhet i hälsa VGR).
Ekonomin i förgrunden
Hittills så har det ekonomiska perspektivet fått stå i förgrunden som
norm för hur vi sett på vad ett framgångsrikt samhälle är. BNP
(Bruttonationalprodukten) har varit
det sätt som vi tidigare har mätt framgång på.
Idag pågår en omvärdering och vi ser
det som en del av processägarskapet
att få till stånd en perspektivförskjutning och komplettera de ekonomiska
måtten med andra mått där alla tre
dimensionerna av hållbarhet får
samma tyngd.
Detta är också en av rekommendationerna från Sveriges Kommuner och
Landsting: att formulera indikatorer
för social hållbarhet.
Viktig utgångspunkt
I arbetet med målen har en strategi
antagits där frågan om jämlikhet i
hälsa kommer att vara en viktig utgångspunkt.
Skälen är flera. Hälsan är en av de
viktigaste förutsättningarna för att
kunna tillgodogöra sig andra viktiga
resurser som utbildning, arbete, bostäder och kultur.
I denna mening är hälsa en nyckel
även till andra mänskliga rättigheter
samtidigt som det är en egen rättighet. Hälsan är också i stor utsträckning kopplad till de sociala villkor
”De första åren i ett barns uppväxt lägger grunden för den framtida hälsan.”
Foto: Vanja Larberg
som vi lever under och växer upp
med. Det är bland annat en av slutsatserna som Marmotkommissionen
drar.
Att minska ojämlikhet i hälsa ska därför ses som etiskt tvingande, särskilt
då systematiska orättvisor som upp-
”Frågan om
jämlikhet i hälsa
förutsätter en
helhetssyn.”
och kommunens alla verksamheter.
2008 presenterade Världshälsoorganisationen (WHO) rapporten ”Closing
the Gap in a Generation”.
Kommissionens rapport är en av de
viktigaste som skrivits på hälsoområdet de senaste decennierna och har
inneburit något av ett paradigmskifte
i synen på vad som påverkar vår
hälsa.
SKL:s samling för social hållbarhet,
Malmökommissionen och den nyligen antagna folkhälsopolicyn för Götestår genom dessa skillnader i livsvill- borg utgår från Marmotkommissionkor är möjliga att påverka bland annat en, för att ta några exempel på rapgenom politiska beslut.
portens betydelse.
Frågan om jämlikhet i hälsa förutsätter en helhetssyn som berör stadens
Fortsättning på sidan 5 >>>>>>>>
<<<<<<< Fortsättning från sidan 4
5
ÖKA LIVSCHANSER
MINSKA SKILLNADER
”Hälsoklyftorna är oacceptabelt stora”
Kommissionen tillsattes av WHO
för att få fram vetenskapligt underbyggda förslag på hur man skulle
kunna komma tillrätta med de stora
globala hälsoklyftorna.
Det handlar om betydelsen av goda
uppväxtvillkor för barn och att
skapa förutsättningar så att barnen
klarar skolan för att kunna gå vidare
i livet.
kar hälsan under hela livet är då särskilt viktigt.
I Göteborg finns skillnader i hur
barn växer upp som inte är acceptabla. Exempel från Göteborg är de
ekonomiska omständigheter som
Hälsoklyftorna visade sig bland an- Det handlar om att få en plats i arbarn växer upp i där skillnaderna
nat med 40 års skillnad i förväntad betslivet med en
ökat de senaste
medellivslängd mellan olika länder. inkomst och en
”Orättvisa skillnader åren.
Ledande forskare från en rad olika
skälig levnadsi hälsa påverkar
kunskapsområden men även från det nivå. Att kunna få
Långtidsberoendet
civila samhället ingick i kommisstillgång till en boav försörjningsmänniskor under
ionen.
stad.
stöd för hushåll
hela livscykeln.”
med barn i åldern
Det handlar också
0-15 år i stadsdeLedande folkhälsoforskare
om delaktighet, både faktisk och
len som har det lägsta behovet var
Kommissionen leddes av Sir Michael Marmot, epidemiolog och le- upplevd delaktighet. Känsla av till- 0,3 procent. Stadsdelen med högst
dande folkhälsoforskare. Därför kal- hörighet och delaktighet är en viktig behov: 14,7 procent. Siffrorna är
förutsättning för hälsa.
från slutet av 2012.
las rapporten i dagligt tal ofta för
Marmotrapporten.
Orättvisa skillnader i hälsa påverkar På samma sätt finns det stora skillI slutsatserna konstaterar man att
människor under nader i hur barnen klarar sin skolfrågan om social
hela livscykeln.
gång för att klara sig vidare till gymrättvisa bokstavlig”Angrip
den
ojämInsatser
för
att
nasiestudier.
en är en fråga om
liv eller död. Hällika fördelningen minska dessa
skillnader behö- Det finns ett tydligt samband mellan
soklyftorna är oacav makt, pengar
ver enligt komhälsa och utbildningsnivå. Därför är
ceptabelt stora
missionen
omfrågan om skola och utbildning vikbåde mellan och
och resurser.”
fatta hela livet,
tig. Detta är exempel på gap som vi
inom länder. Klyfmen
det
finns
samtidigt
områden
behöver minska för att skapa föruttor som är nära knutna till de sociala
och skeden där insatser är särskilt
sättningar för att nå målen.
förhållanden som människor lever
viktiga.
under.
För att klara detta kommer insatser
Kommissionen ger tre övergripande Ett teoretiskt perspektiv som etable- riktade till barn i förskoleåldern att
rades i samband
vara viktiga. Men
rekommendationer:
med
den
engelska
* Förbättra förutsättningarna för
”I Göteborgs finns det gäller också
Marmotrapporten,
för barn och ungmänniskors dagliga liv.
skillnader
i
hur
barn
domar som inte
* Angrip den ojämlika fördelning- och som även är
utgångspunkten
klarar skolan.
en av makt, pengar och resurser –
växer upp som
för SKL och
globalt, nationellt och lokalt.
inte är acceptabla.” I det fortsatta arMalmökommiss* Mät och förstå problemet och
betet kommer vi
bedöm effekterna av de olika åtgär- ionen, är begreppet
därför
att
fokusera
på följande områ”proportionell
universalism”.
derna.
den för att bidra till ett Göteborg
Åtgärderna ska vara universella, det med minskade klyftor och ökad
Att rapporten har fått så stor betysocial hållbarhet.
delse handlar dels om att den bygger vill säga omfatta breda grupper.
Men de behöver anpassas, både i
på ett gediget underlag och att den
omfattning och utformning, till dem * Ge barn en god start i livet.
samtidigt innebär ett perspektiv* Ge barn goda förutsättningar i
med störst behov.
skifte i synen på hälsa. Rapporten
skolan och inför arbetslivet.
pekar på hur strukturella sociala och
* Skapa hälsofrämjande och hållekonomiska faktorer påverkar män- De första åren i ett barns uppväxt
niskors hälsa och välbefinnande ge- lägger grunden för den framtida häl- bara miljöer och samhällen.
nom hela livscykeln. Faktorer som san. Att rikta in insatser på att unText: Peter Molin
danröja skillnader som vi vet påverär möjliga att påverka.
MINSKA
SKILLNADER
6
”Jämlikt bäst för både fattig och rik”
Minskade klyftor gynnar alla, hävdar brittiska forskarna Wilkinson och Pickett
Jämlikhet gynnar alla. Både
samhällen och individer, både
fattiga och rika.
Så kan man sammanfatta budskapet i den uppmärksammade boken Jämlikhetsanden
(The Spirit Level, 2009) av de
brittiska forskarna Richard
Wilkinson och Kate Pickett.
P
sykisk och fysisk hälsa,
livslängd, våld, kriminalitet, fetma, utbildning, social rörlighet, tonårsfödslar… På område efter område visar
författarna att jämlika samhällen i
stort sett uteslutande är bättre än
ojämlika. Människor mår bättre och
lever längre, kriminaliteten minskar,
fetman är mindre utbredd och tryggheten ökar.
Graden av jämlikhet i ett land, inte
genomsnittlig
inkomst, avgör
graden av socialt
välstånd, hävdar
författarna till
boken
Jämlikhetsanden.
Foto:
Johan Bergsten
Wilkinson och Pickett har i sin forskning jämfört socioekonomiska förhållanden i 23 länder samt i USA:s delstater.
hör de länder som representerar stora
inkomstskillnader.
Att både Sverige och Japan återfinns
bland länderna med stort socialt välstånd är något som författarna lyfter
Den löpande texten kompletteras av fram som extra intressant. Det visar,
statistik som överskådligt och peda- menar de, att det är möjligt att gå helt
gogiskt illustrerar teserna och resone- olika vägar för att nå social och ekomangen.
nomisk jämlikhet.
Läsaren får på det viset möjlighet att
jämföra nivån för socialt välstånd i
Olika vägar - samma mål
länder med varierande grad av jäm- Sverige har valt ett system med relalikhet.
tivt höga skatter och stor offentlig
sektor, medan Japan har byggt på en
Jämlikhet överlägset
grund med traditionellt marknadseFram träder bilden av jämlika samkonomiska förtecken.
hällen som överlägsna i detta avseende. Centralt är att det är graden av I Sverige är det skattepolitiken som
jämlikhet i ett land – inte den genom- resulterar i de jämförelsevis små insnittliga inkomsten – som avgör graden av socialt välstånd.
Utifrån de fakta som presenteras argumenterar Wilkinson och Pickett för Författare: Richard Wilkinson och
en politik som syftar till minskade
Kate Pickett, brittiska forskare i folkklyftor.
hälsofrågor.
komstskillnaderna. I Japan är det de
relativt små skillnaderna i bruttolön
som ger likartad effekt.
De två exemplen bevisar, hävdar
Wilkinson och Pickett, att jämlika
samhällen inte förutsätter traditionellt
socialdemokratisk politik utan kan
åstadkommas i olika politiska system.
Boken har blivit livligt debatterad
och citerad. En av de mest uppmärksammade slutsatserna är att alla, inte
bara de svagaste och fattigaste, i ett
samhälle gynnas av jämlikhet. Även
rika grupper, hävdar Wilkinson och
Pickett, mår bättre, får bättre utbildning, lever längre och känner sig
tryggare i jämlika samhällen än i
ojämlika.
Text: Johan Bergsten
Fakta/Jämlikhetsanden
De pekar på Sverige och Japan som
exempel på den typen av samhällen,
medan USA och Storbritannien till-
Originaltitel: The Spirit Level.
Utgivningsår: 2009.
Tes som drivs i boken: Att jämlika
samhällen är bra för alla – för fattiga
såväl som för rika. Deras slutsatser
byggs på ett stort forskningsmaterial,
bland annat statistik från 23 länder däribland Sverige - samt USA:s delstater.
(Karneval förlag)
7
FÖREBYGG
OCH STÄRK
Nytt material om förebyggande arbete:
Hjälper oss att reda ut begreppen
Det har funnits behov av ett
kunskapsunderlag som ger oss
ett gemensamt språkbruk när vi
talar om förebyggande arbete.
Vad menar vi när vi pratar om
prevention eller promotion?
Margareta Forsberg, verksamhetschef för Social utveckling
inom Social resursförvaltning,
har lett arbetet med att ta fram
det material som reder ut de teoretiska begreppen.
B
akgrunden till att materialet arbetades fram var det
mål i stadens budget som
handlade om att förebyggande och rehabiliterande insatser ska
öka. Social resursförvaltning fick i
uppdrag att sammanställa ett underlag
som beskrev aktuell kunskap och
forskning och att ta fram gemensamma definitioner som hade bäring
på målet.
- Förebyggande
arbete kan omfatta
delar av behandlingsarbetet. Återfallsprevention är
exempel på det,
säger Margareta
Forsberg,
verksamhetschef
inom Social
resursförvaltning.
Foto:
Peter Svenson
av. Det kan tyckas vara en fråga om
ordvrängeri och en akademisering av
vårt arbete, men det har och kommer
att få betydelse för hur vi tänker och
vilka konkreta aktiviteter som kommer att genomföras.
och indikerad prevention. I materialet förklaras både de gamla och de
nya begreppen.
Hur är materialet uppbyggt?
MF: Den första delen är mer teoretisk och tar upp vad de olika begrepPreventionsbegreppet har utvecklats pen innehåller. En del behandlar fråöver tid. I materialet visar vi ett exgan om vad det är som ska förebygMargareta Forsberg: Mycket av det empel på hur förebyggande arbete
gas. Vad är en riskfaktor och vad är
preventiva arbetet och de begrepp
kan omfatta även delar av behanden skyddsfaktor?
som har använts kommer från medici- lingsarbetet. Återfallsprevention är
Sedan går materialet ner på en mer
nen. Men samhällsvetenskaperna har exempel på detta.
praktisk nivå. Två sammanställningar
tagit stora steg framåt och nya beav internationell forskning och ett
grepp har växt fram som är bättre an- Man kan säga att det gamla sättet att nationellt exempel gås igenom som
passade för socialt arbete och folkhäl- se på prevention var mycket mer lin- man kan använda som diskussionsunsoarbete.
järt och här har samhällsvetenskaper- derlag för vilka insatser man vill satsa
na fört in ny kunskap, nya begrepp
på.
Ett exempel är begrepp som promot- och nya perspektiv.
ion och prevention. Prevention handVilka är dina slutsatser som vi kan
lar om att stoppa något som vi tycker Begrepp som på senare år börjat an- dra utifrån det som kommer fram
är dåligt medan promotion beskriver vändas inom det samhällsvetenskap- i materialet?
något vi tycker är bra och vill ha mer liga området är universell, selektiv
MF: Inom det förebyggande arbetet
finns det ofta en förhoppning om att
hitta den verksamma ingrediensen
som kan leda till förändring. Men det
Promotion kommer av det latinska
Prevention kommer av pre=före och
fina i kråksången är ofta att man har
pro=för och verbet movere = röra
verbet venire=komma. Prevention
en bred ansats och att man är uthål(sig). Promotion betyder alltså ”för
betyder alltså ”innan (något) komlig.
rörelse”.
mer”.
Då kan det vara mindre viktigt om det
Promotion utgår från något som är Prevention utgår från en negativ
finns delar i den bredare ansatsen
bra, en positiv företeelse som man
företeelse som man vill minska eller
som är lite svagare och andra delar
vill främja eller stärka.
stoppa genom att förebygga.
som är starkare. Huvudsaken är att
man gör det med bredd, med uthålligKunskapsunderlaget finns att läsa och ladda ner på www.socialhallbarhet.se
het.
Text: Peter Molin
Fakta/Begrepp
MALMÖKOMMISSIONEN
INSPIRERAR
8
”En efterlängtad omstart”
Kommissionär hyllar Marmot, Malmö och Brundtland
Marmots rapporter. Malmökommissionens
slutsatser. Brundtlandkommissionens renässans.
Tre inspirationskällor som har gett samtalet om välfärden en välbehövlig omstart.
D
en rapport som det brukar refereras till i samband med Michael Marmots namn är ”Closing
the Gap in a Generation”, WHO:s
banbrytande dokument från 2008 om
minskade hälsoskillnader (läs mer
om den på annan plats i denna
skrift). Per-Olof Östergren lyfter
också fram en publikation från 2004,
Solid Facts, även den med Marmot
som initiativtagare och redaktör.
- Både Solid Facts och Closing The
Gap förmedlar budskapet om minskade hälsoskillnader som en förutsättning för social hållbarhet. Begreppsapparaten som rapporterna
tillhandahåller har lagt grunden för
en ny sorts förståelse av och intresse
för välfärdsfrågorna, konstaterar
han.
Större medvetenhet
I sammanhanget nämner han två
andra initiativ med hållbarhetsfrågor
i fokus från skilda epoker som också
har bidragit till den omstart som han
talar om.
Det ena är mer än 25 år gammalt:
Brundtlandkommissionen från 1987.
- Medvetenheten om hållbarhetens
tre dimensioner - den ekonomiska,
den sociala och den ekologiska - har
växt sig allt större. Det har inneburit
att Brundtlandkommissionens resultat har fått ett slags renässans på senare tid.
Det andra initiativet är alldeles
färskt: Malmökommissionen, vars
arbete redovisades 2013. Per-Olof
Östergren har själv varit i högsta
grad delaktig i detta arbete. Tillsammans med kollegan Mikael Stigen-
Det anser Per-Olof Östergren, professor i
socialmedicin och kommissionär i Malmökommissionen.
- Det känns bra, för det där samtalet har
länge gått på tomgång, säger han.
dal, professor i sociologi vid Malmö
Högskola, har han varit huvudredaktör i sammanställningen av kommissionens cirka 30 delrapporter till
en helhet.
- Om Marmot kretsar kring frågan
vad som behöver göras för att nå
social hållbarhet så försöker
Malmökommissionen besvara frågan
hur det ska gå till. Annorlunda uttryckt: kommissionen har försökt
öppna möjlighetsfönster för att ge
konkreta förslag i arbetet för en socialt hållbar utveckling 2013.
Per-Olof Östergren, en
av 14 kommissionärer
i Malmökommissionen.
Foto: Johan Bergsten
har intresset dock varit svalt. PerOlof Östergren jämför med början
av 00-talet när den parlamentariska
utredningen Hälsa på lika villkor
presenterade sina förslag.
Per-Olof Östergren är dessutom själv
författare till ett par av Malmökom- - Dessa utgjorde vid detta tillfälle det
mest innovativa förslaget till folkhälmissionens rapporter, bland annat:
sopolitik som något land i världen
”Hur hänger en socialt hållbar uttagit fram.
veckling och hälsans jämlikhet
- Här talade man för
ihop?” ´I rappor”Kommissionen har första gången om
ten ställer han
hälsans bestämningsden frågan utiförsökt öppna
faktorer som ett
från ett humanemöjlighetsfönster…” lämpligt fokus för en
kologiskt perfolkhälsopolitik, och
spektiv.
om att detta angick alla samhällssek- En del som har läst rapporten har
torer. Man skulle faktiskt kunna säga
haft synpunkter på min biologiska
att detta förslag låg åtta år före Marvinkling. Men jag hävdar att man
aldrig kan komma ifrån att hälsa del- motkommissionens.
vis är biologi. Vad jag har försökt
göra är att komplettera den sociolo- Per-Olof Östergren och hans kollegiska delen av frågeställningen med gers förhoppning var att utredningens rekommendationer skulle bli lag
en biologisk.
och på det viset bidra till större jämlikhet i hälsa och socioekonomi.
Svalt intresse från centralt håll Till deras besvikelse blev så inte
I Malmökommissionens avsiktsför- fallet. Istället antogs en del av förslaklaring slås fast att Marmots rapport gen i ett så kallat policydokument
”Closing the Gap” är utgångspunk- 2003.
Senare visade det sig att bland annat
ten.
Norge gick ett steg längre. Där resulÄven på många andra håll i landet
terade liknande idéer i lagstiftning.
har Marmots idéer fått fäste,
liksom i ett flertal länder i Europa.
Från centralt politiskt håll i Sverige I rapporten Hur hänger en socialt
MALMÖKOMMISSIONEN
INSPIRERAR
Fakta/Rapporten
”Hur hänger en socialt
hållbar utveckling och
hälsans jämlikhet ihop?”
Författare: Per-Olof Östergren,
kommissionär i Malmökommissionen och professor i socialmedicin och
global hälsa, Lunds Universitet.
Kortfattat om rapporten:
”Tyngdpunkten läggs på betydelsen
av jämlikheten i ett samhälle för dess
socialt hållbara utveckling och hur
hälsan i en befolkning kan påverkas
av detta. En av slutsatserna är att
jämlikhet i hälsa kan ses som ett mått
för en socialt hållbar utveckling.”
(Utdrag ur sammanfattningen)
Läs mer:
www.malmokommssionen.se
hållbar utveckling och hälsans jäm- sumera mer och mer. Per-Olof Österlikhet ihop? gör Per-Olof Östergren gren har sin teori om orsaken:
några historiska nedslag för att ge
- Förklaringen, som jag ser det, är
perspektiv på synen på människa,
att individualism, självförverklisamhälle och social hållbarhet.
gande och statusjakt är centrala beBland annat finns ett intressant avgrepp i vårt samhälle, vilket är en
snitt om den brittiske hållbarhetsex- följd av utvecklingen av vår ekoperten Tim Jackson, kanske mest
nomi och politik. Det är förklaringen
känd för sin bok
till att vi fortsätter
Välfärd utan till”… individualism att konsumera mer
växt.
än vi behöver trots
och statusjakt
att det inte gör oss
Liksom andra forslyckligare.
är centrala
kare bygger Jack- Istället borde vi,
begrepp
son sina slutsatser
fortsätter han, fråga
på forskning som
oss själva vad det är
i
vårt
samhälle.”
visar att lyckonivån
som gör varelsen
bland människor i
Människan så unik –
västvärlden sedan länge har upphört om det är individualismen eller om
att stiga i takt med ökad konsumtion. det är vår förmåga att samarbeta.
Trots detta fortsätter vi alltså att kon- - Svaret som jag kommer fram till är
Fakta/Malmökommissionen
Uppdraget: Kommunstyrelsen gav i
november 2010 kommissionen i uppdrag att arbeta för ett socialt hållbart
Malmö.
Kommissionen: Bestod av 14 kommissionärer samt andra forskare.
Bygger på: WHO:s rapport Closing
the Gap (Marmotrapporten).
Prioriterade områden: Barns och
ungas uppväxtvillkor. Demokrati och
inflytande i samhället. Sociala och
ekonomiska förutsättningar.
Arbetet avslutades: I mars 2013.
Rapporten var på bred remiss till oktober 2013. Den 27 november fattade
kommunstyrelsen i Malmö beslut om
hur arbetet mot social hållbarhet ska
drivas vidare i Malmö.
Läs mer:
www.malmokommissionen.se
att det är samarbetsförmågan. Den
har hjälpt oss att bygga våra samhällen, och det är den förmågan –
inte individualismen – som har gjort
oss till framgångsrika varelser.
Kring dessa frågor, konstaterar Östergren, kretsar även Marmots bok
Statussyndromet. Och han finner
stöd för sin egen förkärlek för att
åtminstone delvis förklara kopplingen mellan sociologiska fenomen och
människans biologi.
Kränkning leder till stress
- Marmot visar på kopplingen genom
att diskutera de starka biologiska
reaktioner som blir följden när en
individs status hotas . Det kan uttrycka sig så att vi blir stressade om
vi behandlas på ett sätt som vi uppfattar som kränkande.
Ibland är känslan av orättfärdig utestängning tveklöst relevant, säger
han och tar ett aktuellt exempel.
- Registreringen av tusentals romer
som avslöjades nyligen är givetvis
en oerhört grov kränkning som självklart måste betraktas som helt och
hållet oacceptabel. Han fortsätter:
- Att ingå i sammanhang och inkluderas är helt avgörande både för individers och gruppers hälsa och för
den sociala hållbarheten i ett samhälle.
Text: Johan Bergsten
MINSKA
SKILLNADER
10
Möjligt att påverka och en fråga om rättvisa, ansvar och etik - så därför:
Hållbart att minska skillnader i hälsa
betydelse för hälsan, det vill säga hälsans bestämningsfaktorer.
Skillnaderna i livslängd ökar i Sverige. Även i Göteborg finns stora
klyftor inom staden när det gäller medellivslängd.
Det finns ett samband mellan var man
befinner sig på den sociala gradienten
och livslängd.
I februari 2013 publicerade tre forskare och medlemmar från den kungivsvillkoren påverkar beliga vetenskapsakademin en artikel
folkningens hälsa, välbefin- där de visar hur utbildningsnivå
nande och livslängd. Skill- hänger samman med hälsa och livsnader i hälsa har därför i
längd. De skriver att ”ju högre utbildförsta hand inte biologiska förklaring- ning en individ har desto bättre
ar. De beror heller inte på människors hälsochanser och längre livslängd i
individuella val utan på orättvisa
genomsnitt”.
skillnader i villkor. I WHO-rapporten
”Closing the Gap in a Generation”
Jämlikhet är mer effektivt
slår man fast att det här är skillnader För att lyckas påverka orättvisa skillsom är möjliga att påverka och att de nader i hälsa behöver vi alltså pådärför är orättvisa. Om vi känner till verka de bestämningsfaktorer som har
orsakerna till de växande hälsoklyfbetydelse för människors hälsa. Dit
torna och om de dessutom är möjliga hör bland annat utbildning som skapatt påverka så blir det också en mora- ar förutsättningar för deltagande både
lisk och etisk fråga, en skyldighet, att i arbetslivet och för att kunna vara
faktiskt försöka göra något åt detta.
delaktig och påverka sitt liv.
Göteborg är en stad där människors livsvillkor och framtidsutsikter ser mycket olika ut. Vi ser
en stad med stora ekonomiska,
sociala och utbildningsmässiga
skillnader. Skillnader som ökar
och som påtagligt påverkar
människors liv och vardag, inte
minst vår hälsa.
L
Olika sidor av myntet
De här strukturella orsakerna till skillnader i hälsa kallas hälsans bestämningsfaktorer. Det handlar om barns
och ungas uppväxtvillkor, sociala och
ekonomiska villkor samt demokrati
och delaktighet. Ju lägre social position (social gradient) desto sämre
hälsa.
Ökande klyftor på dessa områden
syns i form av ökade hälsoklyftor.
Därför är också frågan om att minska
hälsoklyftorna starkt kopplad till ambitionen om social hållbarhet.
Hälsa och social hållbarhet hänger
ihop och är till stora delar olika sidor
av samma mynt.
Ett viktig mått på social hållbarhet är
därför folkhälsan.
Av det skälet är det viktigt att följa
och mäta både hälsan i sig och förändringarna på de områden som har
Michael Marmot och Sven Olof
Isacsson från Malmökommissionen
uttrycker det så här: ”Det handlar
alltså om hur vi skapar en hållbar utveckling med mindre dramatiska
skillnader i vårt samhälle. Att arbeta
för en mer jämlik hälsa gör samhällets insatser mer effektiva. Mindre
sociala skillnader ger också ett samhälle med ökad sammanhållning och
Om vi kan ringa in orsakerna till hälsoklyftorna så kan vi också göra något åt dem.
färre konflikter och det gynnar oss
alla. Rik som fattig”.
Målen om utjämnade livschanser och
minskade skillnader i hälsa förutsätter
ett socialt investeringsperspektiv. Resultaten av tidiga och förebyggande
insatser syns ofta inte förrän efter
några år.
Kostnaderna för insatserna kommer
dock direkt.
Det handlar både om att hitta lösningar för hur bokföring av investeringar
kan fördelas över tid och - inte minst
- om ett synsätt.
Att se insatserna som investeringar
och inte som kostnader.
Fakta/Den sociala
gradienten
Hälsan är ojämlikt fördelad i befolkningen. Ju
sämre social position
desto sämre hälsa och
tvärtom. Man talar om
social gradient hos befolkningen.
Fortsättning på sidan 11 >>>>>>>>
<<<<<<<<<< Fortsättning från sidan 10
11
TIDIGA INSATSER
FÖR BARN OCH UNGA
”…ge alla barn och unga en god start i livet”
Göteborg är en stad med växande
klyftor. Denna trend måste brytas
om vi skall förverkliga målet om en
socialt hållbar stad. Ett exempel på
dessa klyftor gäller det antalet hushåll som är långvarigt beroende av
försörjningsstöd.
Med långvarigt försörjningsstöd
menas hushåll som har haft försörjningsstöd mer än tio månader. De
här hushållen lever under stor ekonomisk utsatthet. Mellan 2007 och
2013 har dessa hushåll fördubblats,
från 5 000 till nästan 10 000.
Det finns här mycket stora skillnader inom Göteborg. Statistik uppdelad på så kallade mellanområdesnivå* visar att antalet hushåll som
uppbär långvarigt försörjningsstöd
varierar mellan 0,3 procent upp till
14,7 procent, en skillnad på 49
gånger!
”Barn som växer
upp i fattigdom
eller riskerar social
utestängning har
sämre möjligheter
än andra att klara
sig bra i skolan,
hålla sig friska och
förverkliga sin
potential senare
i livet”.
(Ur rekommendation från EUkommissionen)
Kommissionen uttalar vikten av att
utbildningssystemet ökar ”förmågan
Ekonomisk utsatthet och risken för
att bryta det sociala arvet och ge barn
social utestängning är bestämningsEtt annat område som kommissionen möjlighet att få stöd i sin känslofaktorer som har stor betydelse för
lyfter fram är betydelsen av sociala mässiga, sociala, kognitiva och fymänniskors framtida hälsa.
siska utveckling”. Att
Det här är särskilt viktigt ur ett barn- investeringar och tidiga
”…
gynnar
inte
insatser
för
att
”minska
klara detta är en stor
perspektiv.
ojämlikheter i tidig ålder ”. bara barnen
utmaning. UtbildI en rekommendation från EUDetta genom att ”investera
ningsklyftorna har
kommissionen, ”Bryta det sociala
utan även
ökat de senaste åren
arvet - investera i barnens framtid”, i bra förskoleverksamhet
vilket är allvarligt
från februari 2013 skriver kommiss- och barnomsorg”. Syftet är ekonomin och
att
utveckla
möjligheter
till
med tanke på samionen: ”Barn som växer upp i fattigsamhället…”
social
inkludering
och
bandet mellan hälsa
dom eller riskerar social utestängoch utbildningsnivå.
ning har sämre möjligheter än andra motverka ojämlikhet.
att klara sig bra i skolan, hålla sig
Kommissionen pekar på betydelsen Kommissionen ser de förebyggande
friska och förverkliga sin potential
av att dessa välfärdstjänster når barn och tidiga insatserna som investesenare i livet”.
vars föräldrar står långt från arbets- ringar i framtiden för att motverka
marknaden.
att ”en sämre start i livet förs vidare
Hänsyn till särskilt utsatta
Kommissionen säger vidare att mot- Detta är ett exempel på proportionell från generation till generation.”.
verka social utestängning och barn- universalism. Insatserna är generella Och detta i sin tur ”gynnar inte bara
och riktar sig till hela befolkningen barnen utan även ekonomin och samfattigdom ”bygger på åtgärder som
men behöver anpassas och utformas hället som helhet på lång sikt”.
förbättrar alla barns välfärd, samtiför att bättre nå grupper som annars
digt som hänsyn tas till barn i särskulle riskera att hamna utanför.
Text: Peter Molin
skilt utsatta situationer”.
Kommissionens rekommendationer
Utbildningsområdet är ytterligare ett * Mellanområden är en geografisk
ligger nära slutsatserna i WHOrapporten ”Closing the Gap in One område som har stor betydelse för att indelning av stadsdelarna för att
Generation”. Ett fokus ligger på att påverka livschanser och motverka
bättre synliggöra skillnader i staden
social utestängning.
bekämpa arbetslöshet och åtgärder
och inom stadsdelarna
Stor roll för framtida hälsa
som minskar antalet familjer som
lever i ekonomisk utsatthet.
TIDIGA INSATSER
FÖR BARN OCH UNGA
12
- Barn är framför
allt barn, inte
framför allt blivande
vuxna, säger
professor Sven
Persson, författare
till rapporten
”Förskolans
betydelse för
barns utveckling,
lärande och hälsa”.
Foto: Johan Bergsten
Förskolan allt viktigare i politiken
”Nackdelen är att man ser på barns välbefinnande som en investering”
så riskerar den kompensatoriska effekten att upphävas, konstaterar Sven
Persson och fortsätter:
- Likvärdighet ska finnas. Det är inskrivet i lagen. När den uteblir så är
det illa.
Att problemet existerar i Malmö är ett
faktum, betonar Sven Persson Hur det
däremot ser ut i Sverige som helhet är
det ingen som egentligen vet, säger
han.
- Att få kännedom om det vore av
Saknas där behoven är störst
största vikt. Därför har jag presenterat
Han har ett Malmöperspektiv och
ven Persson är kluven inför konstaterar på flera ställen i rapporten ett förslag om en nationell granskning
det faktum att förskolan har att högskoleutbildad förskolepersonal som ska ge svar på hur det förhåller
stigit i graderna på den poli- inte finns i tillräcklig omfattning där sig. Skolverket ställer sig bakom och
tiska agendan på sistone.
vill att Vetenskapsrådet ska ta ställden som bäst behövs: i stadsdelar
Visst är det positivt att fler och fler
med en majoritet resurssvaga barnfa- ning till förslaget, och förhoppningsinser hur viktig förskolan är för män- miljer. I de delarna av Malmö arbetar vis blir det ett uppdrag.
niskor och för den sociala hållbarhet- färre högskoleutbildade personer i
Skolfrågor står som regel rätt högt
en i samhällen. Men nackdelen med förskolorna än i stadsdelar med eko- upp på den politiska agendan. Med
debatten, så som den har kommit att nomiskt mer stabila hushåll.
frågor om förskolor har det historiskt
se ut, är att det fokuseras på barnens - Detta är ett stort problem. Varför?
inte sett likadant ut. De har vägt lätvälbefinnande som en investering
tare.
Jo, för att utbildad personal är den
inför framtiden.
viktigaste garanten för att förskolan
I den bästa av världar skulle istället
Är det för att det är svårare att
ska få den effekt som vi vill att den
barnen och förskolan få uppmärksam- ska få, alltså att bidra till en likvärdig bilda opinion om förskolan?
het efter förtjänst här och nu, tycker
- Det stämmer på sätt och vis, men
förskola, säger han.
Sven Persson.
När utbildad personal istället lockas samtidigt har föräldrar insyn i försko- Jag ställer mig bakom synsättet att till redan resursstarka delar av staden lan på ett annat sätt än de har i sko-
Förskolan håller på att bli en
tung politisk fråga. Det hävdar
Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö Högskola.
- OECD-länderna tävlar om att
bli bäst. I den tävlingen tar man
fasta på forskning som visar
hur viktig förskolan är som
framgångsfaktor för individer,
samhällen och länder, säger
han.
S
barn ska få vara viktiga i sig själva,
utan tanke på att det som händer med
dem idag ska ses som något som vi
drar nytta av senare. Barn är framför
allt barn, inte framför allt blivande
vuxna.
I Malmökommissionens arbete har
Sven Persson bidragit med rapporten
”Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa”.
13
lan. Så därför går det faktiskt att
bilda opinion kring förskolan också.
Han lyfter fram begreppet hållbart
delat tänkande som centralt i förskolor med kvalitet.
- Hållbart delat tänkande betyder att
det finns en god och nära relation
mellan barnet och den vuxne i förskolan, en förståelse av det man ska
lära sig och att barnet har ett inflytande över verksamheten.
När förskolans pedagogik präglas av
ett hållbart delat tänkande så ökar
förutsättningen för en ömsesidighet i
relationen mellan barnet och den
vuxne, förklarar han
- Det synsättet har lovordats internationellt, inte minst den del som
betonar omsorgen som helt central i
förskolans verksamhet, säger Sven
Persson och fortsätter:
- Omsorgen om barnen är ett etiskt
ansvar som borde stå i fokus på
varje förskola. Men den svenska
modellen som helhet har ju förändrats på senare tid, så hur stark
Educare numera står sig kan säkert
diskuteras.
Motsättning
TIDIGA INSATSER
FÖR BARN OCH UNGA
Fakta/Rapporten
”Förskolans betydelse
för barns utveckling,
lärande och hälsa”
Författare: Sven Persson, kommissionär i Malmökommissionen och
professor i pedagogik på Malmö högskola.
Kortfattat om rapporten: Lyfter
fram att ”de tidiga uppväxtåren i förskolan är viktiga främst genom att
barn får tillgång till pedagogiskt utbildad personal och lärandemiljöer
där de lär sig vara aktiva, engagerade och kreativa tillsammans med
andra barn” …
En anmärkningsvärd motsättning i
Malmö som Sven Persson också
noterar är att det är den staden i vårt
Förståelse krävs
land som har störst andel människor
- För att detta ska kunna bli verklig- med annat modersmål än svenska –
het så krävs en förståelse hos perso- och samtidigt den staden som har
nalen, och den förståelsen kan inte lägst andel modersmålsstöd för barn. ”Speciellt betydelsefullt är detta för
barn i socioekonomiskt resursfattiga
uppnås om personalen inte har utuppväxtmiljöer.”
bildning. Så utbildad personal är
Sven Persson har en teori om vad
(Utdrag ur sammanfattningen).
viktig även ur denna
det kan bero på:
”… viktigt att - En orsak kan vara att Läs mer: malmokommissionen.se
synpunkt.
många förskolor i resådana
Den så kallade SIOPsurssvaga områden har
förskolor lyfts anställt personal med
modellen (Sheltered
Instruction Observation
fram och blir samma modersmål
Protocol), utarbetad i
som många av barnen
förebilder.”
USA, är en annan sak
har i den aktuella försom han gärna pekar
skolan.
på.
- Då anser ledningen på förskolan
Modellen har använts i förskolor i
förmodligen att modersmålsstöd inte
stadsdelen Rosengård som stöd för behövs.
att bedöma om målen uppfylls i arbetet med barn som har andra moTveksam slutsats
dersmål än svenska, berättar han.
I själva verket är slutsatsen tveksam,
fortsätter Sven Persson. För som
Tecken på goda resultat
hans rapport visar så är det inte i
- Det visade sig att förskolor med
första hand personal med barnens
aktiv personal, tydliga teman och
modersmål som behövs för att få
bra dialog och samarbete mellan
tillstånd en gynnsam utveckling på
pedagoger och barn gav tydliga
förskolan, utan utbildad personal,
tecken på goda resultat.
kompletterad med modersmålsstöd. - Det går att bilda opinion kring för- Därför skulle inte jag vara nöjd
skolan, säger professor Sven Persson.
- Det är viktigt att sådana initiativ
med situationen om jag vore politiFoto: Johan Bergsten
uppmärksammas och att förskolorna ker.
kor, attraktivt kollegialt utvecklingslyfts fram och blir förebilder för
andra.
För att ändra på sakernas tillstånd, så arbete…
- Något måste i alla fall göras, för
- På sikt kan det ju också leda till att att den bäst utbildade personalen
annars är risken uppenbar att vi får
de framgångsrika modellerna kan
söker sig till de stadsdelar där de
permanentas i verksamheterna.
verkligen behövs, anser Sven Pers- en stor omsättning av både barn och
Vårt samtal kretsar därefter en stund son att man bör arbeta med positiva personal.
- Och då kan konsekvenserna, som
kring en annan förskolemodell, den incitament.
svenska Educare, som innebär att
- Högre lön kan vara ett sådant inci- bristen på likvärdighet, bli ännu mer
omsorg och pedagogik förenas.
tament. Men också bättre arbetsvill- alarmerande än idag.
Text: Johan Bergsten
ÖKA FÖRUTSÄTTNINGARNA
FÖR GODA LIVSCHANSER...
14
Tapio Salonen, professor:
”Absurd slutsats att det inte
finns fattiga barn i Sverige”
nya medierna som den stora majoriteten av barn.
Att föra diskussioner om huruvida
den svenska barnfattigdomen bör benämnas absolut eller relativ leder ingenstans, anser han.
- Man hamnar till slut i att alla definitioner av fattigdomsbegreppet blir
relativa. Det är sammanhanget som
barnet lever i som avgör om han eller hon ska anses vara fattig eller
inte.
Som att få snubbeltråd uppsatt
framför sina ben. Den bilden
använder Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö
Högskola, för att beskriva situationen för barn som hamnar i
långvarig fattigdom eller ekonomisk utsatthet.
- Forskning visar att de här barnens livschanser minskar dramatiskt, säger han.
T
apio Salonen har ansvarat
för Rädda Barnens årsrapporter om barnfattigdom
under de tio senaste åren.
Just i år blev det massmediala mottagandet på rapporten speciellt när TVprogrammet Uppdrag granskning i
ett av sina inslag ifrågasatte Salonens/
Rädda barnens budskap om
”barnfattigdom” i välfärdslandet Sverige. Journalisten Janne Josefsson
gjorde jämförelser med afrikanska
länder där barn svälter och inte har
tillräckligt med kläder på kroppen
eftersom deras föräldrar är fattiga ”på
riktigt”.
Kan ha påverkat negativt
- Och med det som utgångspunkt
Professor Tapio Salonen har ansvarat för Rädda barnens årsrapporter
om barnfattigdom i tio år.
Foto: Johan Bergsten
tigdom och om olika föreningars
kampanjer i frågan. Att kampanjerna
sköttes på ett felaktigt sätt är ju en
helt annan sak än att hävda att barnfattigdom inte existerar. I värsta fall
kan programmet därför ha varit missledande och försvårat arbetet mot
barnfattigdom.
Vi kretsar en stund kring frågan hur
”Alla barn har rätt
till en skälig
levnadsstandard.”
hävdade man att det inte finns barn
som är fattiga eller lever i ekonomisk
barnfattigdom påverkar ett samhälles
utsatthet i Sverige. Det är en absurd
slutsats att dra, säger Tapio Salonen. sociala hållbarhet. Tapio Salonen säger:
- Alla barn har rätt till en skälig levMed tanke på det opinionsbildande
genomslag som Uppdrag granskning nadsstandard, och det är samhällets
har, så tror Tapio Salonen att slutsat- ansvar att till sitt yttersta se till att det
blir så.
sen tyvärr kan ha påverkat arbetet
mot barnfattigdom på ett negativt
- I ett överflödssamhälle som Sverige
sätt.
- Det blev en olycklig sammanbland- handlar detta inte om att barn inte ska
ning av själva sakfrågan om barnfat- svälta ihjäl utan om sådant som att ha
samma tillgång till Internet och till de
”...då är man fattig”
- Om man av ekonomiska skäl ständigt måste tacka nej till aktiviteter
eller varor och tjänster som de allra
flesta av klasskamraterna har råd
med, ja då är man fattig.
Flera kulturpersonligheter har på senare tid engagerat sig i frågan om
barnfattigdom. Författarna Susanna
Alakoski och Kristian Lundberg är
två av dem. Tapio Salonen tycker att
de fyller en viktig funktion.
Vill inte visa upp sig
- Tack vare deras och andra författares berättelser så gestaltas barnfattigdomen och blir konkret. Det betyder
mycket, inte minst med tanke på att
de människor som är drabbade sällan
vill visa upp sin belägenhet.
I sammanhanget nämner han också
Rädda barnens publikation ”På marginalen”, där barn själva delar med
sig av sina erfarenheter av att leva i
fattigdom och ekonomisk utsatthet.
- Dessa bidrag utgör värdefullt
material för förståelsen av hur det är
att befinna sig i ekonomisk utsatthet.
Enligt en uppmärksammad OECDrapport som publicerades nyligen så
är Sverige det land i Europa där ekonomiska klyftor ökar snabbast. Tapio
…BEKÄMPA
BARNFATTIGDOMEN
15
- Om man av
ekonomiska skäl
ständigt måste tacka
nej till aktiviteter, varor
och tjänster som de
flesta av klasskamraterna har råd
med - då är man fattig,
säger professor
Tapio Salonen.
Foto:
Johan Bergsten
Salonen konstaterar att detta faktum
spelar roll också för barnfattigdomens
utbredning.
- Effekterna av traditionell svensk
ekonomisk familjepolitik har avtagit i
takt med att trösklarna in i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring
har höjts. Det är en av delförklaringarna till OECD-rapportens siffror om
de dramatiskt ökande klyftorna i Sverige. Detta får negativa konsekvenser
även för de barnfamiljer som redan
tidigare levt under pressade ekonomiska omständigheter.
Lindra och angripa orsaker
Tillsammans med forskarkollegan
Anna Angelin har Tapio Salonen
också skrivit om barnfattigdom i en
rapport till Malmökommissionen –
”Lokala handlingsstrategier mot
barnfattigdom”.
- De förslag vi presenterar är av två
slag: för det första strategier som
lindrar effekterna av ekonomisk utsatthet, som att erbjuda möjlighet att
använda Internet och att minska kostnader för till exempel kollektivtrafik,
fritids- och kulturaktiviteter.
- För det andra handlar det om att
angripa orsakerna bakom att det ser
ut som det gör. För att göra det ställer
vi upp på de förslag om sociala investeringar som Malmö kommun pläderar för .
Fakta/Rädda Barnens årliga rapport om barnfattigdom.
Kom ut första gången: 2001
Redaktör: Tapio Salonen.
Har visat: Att barnfattigdomen i Sverige osv.
Tendensen: kjb okinäknkn
Tapio Salonens slutsats är att äknäljknbökjbökjb
- Bakom varje fattigt barn finns fattiga föräldrar som behöver stöttning
för att komma ur sin fattigdom och
växa. Vi tror att just sociala investeringar på bred front kan bidra till att
Fakta/Rädda Barnens
årliga rapport om
barnfattigdom
Har publicerats: I tio år.
Redaktör: Tapio Salonen.
Rapporten 2012 visar: Att det finns
242 000 barn – 13 procent av alla
barn i Sverige - vars familjers inkomster inte täcker de nödvändigaste kostnaderna.
Ordet barnfattigdom: Enligt
Rädda Barnens definition är fattiga
barn de som ”lever i en familj som
antingen har låg inkomststandard –
alltså så låg inkomst att pengarna
inte täcker nödvändiga kostnader –
eller får försörjningsstöd, tidigare
kallat socialbidrag”.
Källa: Rädda Barnen.
Läs mer: www.raddabarnen.se
fylla en sådan funktion.
Malmö har i flera år utmärkt sig ge
nom att vara den stad där barnfattigdomen är störst i riket.
Tapio Salonen tycker att stadens ansvariga försöker angripa problemet
både seriöst och ambitiöst.
- Ja, min uppfattning är att det görs
många bra försök att minska utsattheten. Malmökommissionen är ett
sådant försök.
I rapporten lyfter de två forskarna
fram ett antal andra kommuner som
också arbetar framgångsrikt med att
bekämpa barnfattigdom. Botkyrka,
Lerum, Trollhättan och Örebro är
några av dem.
Tydligt och konkret
- Gemensamt för dessa städers arbete
med frågan är att de har en tydlig diskussion på ett lokalt plan och att de
har antagit konkreta målsättningar.
- Det finns även andra kommuner
som jobbar mycket ambitiöst med
detta. Det skulle behövas en övergripande genomlysning av vilka kommuner som har kommit långt på området.
Malmökommissionen föreslår en halvering av barnfattigdomen till 2020
och att den ska vara avskaffad 2050.
- Det är en ambitiös målsättning och
det är upp till bevis nu. Som ett delmål kan man se det faktum att
Malmökommissionens förslag nu är
ute på remiss. Sen ska det tas beslut.
Så i början av 2014 ska vi ha bestämt
oss för vilken riktning Malmös Stads
arbete ska ta, berättar Tapio Salonen.
Text: Johan Bergsten
ARBETET MOT BARNFATTIGDOM I GÖTEBORG
16
Diana Soto, Rädda Barnen:
”Handlingsplan mot fattigdom behövs”
Barnbokslut, ekonomiskt stöd
för biljetter till Liseberg, kultursatsningar för barn… De
goda exemplen i Göteborgs
Stad till trots så säger Diana
Soto från Rädda barnen:
- Det saknas en gemensam
handlingsplan mot barnfattigdom. Utan en sådan blir det
svårt att bryta trenden med
alldeles för många fattiga
Och i stadsdelsförvaltningen för
Östra Göteborg, där hon själv arbetar,
finns ett system som ger fattiga barn
ekonomiskt stöd för att gå på Liseberg. Dessutom lyfter hon fram en
god vilja att försöka koppla barnperspektiv och barnkonvention till verksamheter.
Å andra sidan, fortsätter hon, saknas
handlingsplaner mot barnfattigdom i
stadsdelarna generellt liksom från
centralt håll för staden som helhet.
iana Soto arbetar ideellt Diana Soto, Rädda Barnen Göteborg. - Att sådana handlingsplaner finns är
Foto: Johan Bergsten A och O för att det ska bli något
inom Rädda Barnen i
Göteborg, medan hennes
egentligt resultat av arbetet.
”riktiga” arbete är som
- I Angereds SDF, till exempel, arbe- - Och då menar jag handlingsplaner
verksamhetsutvecklare på Östra Gö- tar man sedan ett tag med så kallade som inte bara blir hyllvärmare, utan
teborgs stadsdelsförvaltning.
barnbokslut. Det handlar om att säplaner som man följer upp och utvärOch även om hon inte uteslutande
kerställa att barnperspektivet finns
derar.
sysslar med frågan om barnfattigdom med i stadsdelens samtliga verksami någon av rollerna så stöter hon på
Blev påverkade
den i bägge sammanhangen.
Precis som Rädda Barnen centralt så
Fakta/Barnfattigdom
blev de som jobbar på Göteborgs loi Göteborg
- Det är något som jag kan dra nytta
kalavdelning påverkade av Uppdrag
Andel fattiga barn: 18,8 procent
av, framför allt för Rädda Barnens
Gransknings program om barnfattigräkning. Där kan jag använda mig av (2009, senaste mätningen).
dom, berättar Diana Soto.
Antal fattiga barn: 17 891.
information som jag antingen får i
Bland de 290 kommunerna i Sve- - Men faktum är att det inte blev nåmin stadsdel eller i något övergririge: Göteborg låg på plats 277 (13 gon negativ reaktion, snarare tvärtom.
pande sammanhang i staden.
kommuner hade alltså en högre an- Under en period efter programmet
I Rädda Barnen arbetar Diana Soto
inom den så kallade Påverkansgrup- del fattiga barn).
fick vi fler nya medlemmar än vad vi
Skillnad mellan stadsdelarna:
pen, vars uppgift är att bilda opinion
brukar få. Så det verkar som om mänSkillnaderna är mycket stora mellan niskor tog ställning mot programmets
och påverka framför allt politiker.
delar av staden. I Torslanda var an- slutsats att barnfattigdom är ett felaktdelen fattiga barn lägst i Göteborg
Fick fria händer
igt begrepp att använda för att besk2009:
2,1
procent.
I
Bergsjön
var
Hon berättar att organisationens styriva svenska barns ekonomiska utsattden störst: 57,7 procent.
relse inför 2011 nominerade just
het.
Definition av ordet fattig: Se fakbarnfattigdom som ett ämne som de
taruta på uppslaget med intervjun av Vill inte skylta
lokala påverkansgrupperna skulle
Tapio Salonen. (Källa: Rädda Bar- Karolina Österblom som arbetar som
arbeta med.
- Hur arbetet skulle gå till fick vi fria nen).
verksamhetsutvecklare på Rädda BarLäs mer:
händer att bestämma själva. I vår
nen i Göteborg håller med. När hon
www.raddabarnen.se
grupp valde vi att intervjua tjänsteträffar barn och familjer i ekonomisk
män i stadsdelarna för att få kunskap
utsatthet så brukar de inte vilja
heter - alltså inte bara i dem som up- ”skylta” med sin situation, säger hon.
om barnfattigdomen och hur man
penbart sysslar med frågor om barn. - Men den här gången var det som om
arbetar för att bekämpa den.
I sammanhanget pekar hon också på många tänkte att ”nu räcker det”. Så
Det var en splittrad bild som Diana
Soto och hennes två kolleger i påver- Majorna-Linné, där det finns en
det blev faktiskt så att många gick ut
kansgruppen fick. Å ena sidan visade handlingsplan som går ut på att upp- offentligt och berättade om hur det är
det sig att det fanns en del förebilder märksamma familjer och barn som
att leva i fattigdom.
länge har gått på försörjningsstöd.
bland stadsdelarna, förklarar hon.
Text: Johan Bergsten
D
17
MINSKA
SKILLNADER
Klyftorna ökar snabbast i Sverige
Från bäst i klassen till nummer 14 bland samtliga OECD-länder
Sverige är det land bland
OECD:s 34 medlemsländer där
de ekonomiska klyftorna ökar
mest och snabbast.
Den sensationella nyheten förmedlades i medier i mitten av
maj i år.
S
iffrorna är extra anmärkningsvärda med tanke på den
tradition av jämlikhet som
Sverige bär på historiskt.
Den politik som i decennier har förts i
landet gjorde att Sverige så sent som
1995 var det OECD-land som hade
allra minst inkomstskillnaderna eller,
annorlunda uttryckt, toppade listan
över jämlikhet. Andelen fattiga i landet var då fyra procent.
anmärkningsvärda, och det som gör
att Sverige hamnar så långt ned i den
här typen av rapporter, är att de allra
rikaste människorna har blivit så
mycket rikare och att sjuka, arbetslösa och förtidspensionärer har fått
Dramatiskt ras
Femton år senare, 2010, har klyftorna det så mycket sämre ekonomiskt jämökat så dramatiskt att Sverige har ra- fört med för sju-åtta år sedan.
sat ned till plats nummer 14 med nio
procent fattiga. Sverige är därmed det Förklaringarna har, delvis utifrån poOECD-land där skillnaderna mellan litiska utgångspunkter, sett ut på olika
sätt, liksom analyserna som har avrika och fattiga har ökat både mest
handlat frågan om situationen är posioch snabbast.
Situationen har debatterats, men inte i tiv eller negativ.
lika hög grad som motsvarande fenomen i många andra länder. En orsak Har fått mindre pengar
till det kan vara att många grupper
En nyhetsartikel i Svenska Dagbladet,
har fått det ekonomiskt bättre. Det
”Klyftor växer snabbast i Sverige”,
publicerad i maj i år, illustrerar detta
på ett tydligt sätt. Hans Heggemann
Fakta/OECD
Förkortningen betyder: Organisat- på Statistiska centralbyrån, konstaterar att de ekonomiskt allra svagaste
ion for Economic Cooperation and
och mest drabbade dels har fått
Development (Organisationen för
ekonomiskt samarbete och utveckl- mindre pengar i form av sänkta ersättningar och dels inte har fått del av de
ing).
Antal medlemsländer: 34, de flesta inkomstskattesänkningar som har
kommit andra delar av befolkningen
av dem västeuropeiska. Utanför
till del. LO:s chefsekonom Ola PetEuropa: Australien, Chile, Israel,
tersson kommenterar situationen så
Japan, Kanada, Mexiko, Nya Zeehär: ”Det finns belägg för att samland, Sydkorea.
Syfte: Att arbeta för samarbete mel- hällen med små inkomstskillnader
fungerar bättre ekonomiskt. Och det
lan industriländer med demokrati
är trevligare samhällen att leva i.”
och marknadsekonomi.
Stefan Fölster, chef för nya ReformBildades: 1948.
Källa: OECD institutet, grundat med pengar från
Sverige är det
OECD-land där
klyftorna ökar
allra mest och
allra snabbast.
Foto:
Johan Bergsten
näringslivet, har en helt annan uppfattning.
Han välkomnar jobbskatteavdragen
med följande argumentation:
”Drivkraften till arbete ökar, och det
bidrar i sin tur till ökad sysselsättning
och skatteintäkter.”
Text: Johan Bergsten
Fakta/Begreppen relativ
och absolut fattigdom
Relativ fattigdom: Med det begreppet avses enligt OECD att ha en disponibel inkomst som är lägre än 50
procent av medianinkomsten.
Absolut fattigdom: Absolut eller
materiellt fattig är man enligt EU:s
definition om man inte har råd med
minst tre av följande nio varor och
tjänster: Hyran eller amorteringar,
kostnaden för tillräcklig värme i sin
bostad, en oväntad utgift (motsvarar
1/12 av beloppet som utgör gränsvärdet för risken att hamna i fattigdom),
kostnaden för att äta kött, fisk eller
likvärdig proteinbaserad måltid
minst varannan dag, en veckas semester på annan ort, kostnaden för
en bil, kostnaden för en tvättmaskin, kostnaden för en färg- TV,
kostnaden för en telefon (fast eller
mobil).
Källa: SCB
MINSKA
SKILLNADER
18
Hennes drivkraft är att jobba
för att minska skillnaderna
I över 20 år har hon arbetat
med att blottlägga sprickorna i
den svenska välfärdens fasad.
Senast med projektet ”Onådiga
luntan – berättelser från dom
som ställts utanför.”
- Vi ska inte ha ett samhälle där
människor tvingas tigga för att
överleva. Det är ofattbart att
inte fler uppfattar det som ovärdigt, säger Maria Wallin,
chefredaktör för tidskriften Socialpolitik.
D
et var i början av 1990talet som Maria Wallin
var med och startade tidskriften Socialpolitik.
- Många med oss, inte minst ett stort
antal forskare, var oroade. Vi såg en
svångremspolitik med omfattande
nedskärningar i välfärden som innebar ökade kostnader i framtiden.
Som exempel pekar hon på att bantad
elevhälsovård och besparingar inom
skolan ger försämrade skolresultat,
men också i förlängningen en ökad
ungdomskriminalitet och psykisk
ohälsa som kräver betydligt dyrare
samhällsinsatser.
Blev chefredaktör
Med Sven-Axel Månsson, professor i
socialt arbete som ordförande i den
ideella föreningen Socialpolitisk debatt som ger ut Socialpolitik, tog Maria Wallin över som chefredaktör och
ansvarig utgivare 1995. Två roller
som hon fortfarande har. Hennes
drivkraft då, liksom nu, var att beskriva, analysera och bekämpa växande
sociala och ekonomiska klyftor i
samhället. Att tidskriften skulle bli så
långlivad som den blev var inget som
hon kunde drömma om.
- Vi sa alltid att Socialpolitik skulle
ges ut ”så länge det behövdes”. Att
Maria Wallin,
journalist
och socionom,
var med
och startade
Tidskriften
Socialpolitik
för mer än
20 år sedan.
Foto:
Bibbie
Friman
det skulle gälla nu 20 år senare, det
trodde ingen av oss.
Men så blev det alltså. Grundorsaken
finns fortfarande kvar. Klyftorna har
inte minskat utan snarare blivit större.
Brant stigande kurva
Som hon själv uttrycker det:
- Sedan 2007 har skillnaderna mellan
de rikaste och fattigaste i vårt land
ökat i en brant stigande kurva. Sverige är det land i OECD där klyftorna
ökar snabbast!
Socialpolitik har också tagit initiativ
till och fått medel från Arvsfonden
för att driva projektet Social Aktion i
samverkan med flera brukarorganisationer.
Våren 2012 gick man ut med uppropet ”Berätta hur du har det!” på
www.socialaktion.nu. Syftet var att
låta människor själva berätta om de
konsekvenser som de nya, hårda socialförsäkringsreglerna har fått.
Gensvaret blev stort. Massor av människor skickade in sina berättelser om
brutalt bemötande, framför
allt från försäkringskassans sida.
- Det är totalt 76 personer öppenhjärtigt delar med sig av sina erfarenheter
i en skrift som fick namnet ”Onådiga
19
luntan – berättelser från dom som
Kauppi med flera med stor inlevelse
ställts utanför”.
lånar sina röster till tolv av de 76
Till synes känslokalla tjänstemän tar personerna.
beslut som leder till att svårt sjuka
Programmet sändes i Sveriges radio
och arbetsoförmögna människor inte den 30 september.
får den ersättning som de självklart
skulle ha rätt
När jag under intertill i ett solidavjun ber Maria Wal”Det är alldeles
riskt samhälle.
lin peka ut ungefärförfärande tung och ligt när klyftorna
Läsningen är
började öka i det
skrämmande
läsning.”
skrämmande.
före detta folkhemRunt hörnet
met Sverige – ja, då
väntar fattigdomen, både för dem
hänvisar hon till ett av föredragen
som tidigare haft jobb och hyfsad lön under den Fattigdomskonferens som
och för människor med tidigare erfa- Socialpolitik och Social Aktion arrenhet av ekonomiska problem och
rangerade i september tillsammans
dålig hälsa.
med Göteborgs Universitet.
Eller som Maria Wallin och hennes - Det var forskaren Katarina Thorén
kolleger Cecilia Heule och Claufrån Socialhögskolan vid Stockholms
dette Skilving skriver i sitt förord:
Universitet som visade att Sverige
”Det är en alldeles förfärande tung var som allra mest jämlikt 1981.
och skrämmande läsning – alla de
Därefter tog marknadstänkandet över
berättelser vi fått från människor
steg för steg med ökande klyftor som
som slängts ut från det generella
följd.
socialförsäkringssystemet, från sjukförsäkringen, a-kassan men också
Samlade krafter
nekats försörjningsstöd /
Misären som växer fram nu har
socialbidrag – samhällets sista
skrämmande paralleller till det samskyddsnät.”
hälle vi hade för snart 100 år sedan,
fortsätter hon.
Uselt gensvar
- Det var många krafter som samlaStärkta av kraften i dokumentet upp- des i början av förra seklet i övertyvaktade Maria Wallin och hennes
gelsen om det ovärdiga i att männikolleger Socalförsäkringsutredning- skor levde i misär: frivilligorganisaten och blev väl
ioner, liberaler,
mottagna.
begynnande
”Vårt material passade den
Pressinformationarbetarrörelsen
inte in i medias
en om Onådiga
men också radiluntan gav dock
kala intellektuella.
dramaturgi.”
uselt gensvar.
- Egentligen
Men bara fram till
borde jag ha kunnat räkna ut att det för cirka 30 år sen, alltså. Och idag
skulle bli så.
råder en situation då vi åter ser
- Vårt material passade inte in i me- många och tydliga tecken på fattigdias dramaturgi som går ut på att
dom, de kanske allra tydligaste i
lyfta fram ett representativt exempel form av tiggare.
kompletterat med lite statistik om
det man vill ha sagt.
Maria Wallin blir upprörd när ämnet
förs på tal, höjer rösten och säger:
Slutligen blev det i alla fall napp –
- Jag fattar inte att vi inte reser oss
på Sveriges Radio. Regissören Gu- som en person att säger ”nej, detta
nilla Bresky insåg styrkan i materi- accepterar vi inte”. Det är inte jag
alet och gjorde radioteatern
som individ som ska behöva möta en
”Utförsäkrad - berättelser från Sve- annan individ i yttersta misär på garige 2013”, där skådespelare som
tan.
Ann Petrén, Lennart Jähkel, Lo
- Det är politiker – i Sverige och i
MINSKA
SKILLNADER
Fakta /Maria Wallin/
Projektet Onådiga luntan
Yrke: Redaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Socialpolitik.
Bakgrund: Journalist och socionom.
Aktuell: En av initiativtagarna i
nätverkets Social Aktions upprop
”Berätta hur du har det” som resulterade i ”Onådiga luntan – berättelser från dom som ställts utanför”. 76 personer delar här med sig
av sina erfarenheter. Tolv av berättelserna dramatiserades i september
2013 i radioteaterns pjäs
”Utförsäkrad – berättelser från
Sverige 2013”.
Läs mer:
www.socialpolitik.com
http://socialaktion.nu/
Europa – som måste ta ansvar för att
dessa medborgare inte ska behöva
leva så.
”Ut och träffa folk”
Intervjun går mot sitt slut och jag ber
Maria Wallin säga hur hon tycker att
staden ska jobba för att bidra till
minskade klyftor.
Hon säger:
- Lyssna på fattigdomsforskningen
och den pedagogiska forskningen.
”Direktkontakten med
människor sätter
sig i kroppen…”
Inför en bostadspolitik värd namnet.
Angrip arbetslösheten och segregationen.
Efter en kort paus tar hon till orda
igen och säger:
- Framför allt: ge er ut i verkligheten
och träffa folk. Direktkontakten med
människor sätter sig i kroppen och
gör att man undviker att låta sig luras
av moraliserande myter. Det är därför det är så viktigt att även politikerna ger sig ut i verkligheten så ofta
som möjligt.
Text: Johan Bergsten
MINSKA
SKILLNADER
20
Samling för social hållbarhet:
Det nationella greppet saknades
- då tog SKL initiativet som krävdes
Under två år har Sveriges
Kommuner och landsting, SKL,
samordnat ett nationellt arbete
för minskade skillnader i
hälsa—”Samling för social hållbarhet”.
B
akgrunden är att trots att
det genomsnittliga hälsoläget i Sverige har blivit
bättre har samtidigt hälsoskillnaderna ökat mellan grupper i
samhället.
Ett resultat av ”Samling för social
hållbarhet” är fem rekommendationer
och 23 åtgärder som SKL presenterade i början av 2013. Rekommendationerna finns samlade i rapporten
”Gör jämlikt - gör skillnad”.
Jonas Frykman har varit projektledare
på SKL och hållit ihop arbetet med
”Samling för social hållbarhet”.
Varför tog SKL detta initiativ?
Jonas Frykman: En viktig inspiration var WHO-rapporten Closing the
Gap som visar att det går att göra
skillnad och i det är det lokala och
regionala perspektivet viktigt. Rapporten har fått stort genomslag i kommuner och på landstingsnivå.
Ge barn en bra start i livet. Det är ett av de tre viktigaste förslagen som
SKL:s ”Samling för social hållbarhet” har presenterat. Foto: Johan Bergsten
och även en rättighetsfråga. Är det
rimligt att vissa grupper, till exempel
de med lägre utbildningsnivå, får en
kortare livslängd? Dessutom finns ett
samhällsekonomiskt perspektiv som
gör det ekonomiskt försvarbart att
arbeta för minskade skillnader i
Det har dessutom funnits förfrågning- hälsa.
ar bland våra medlemmar om att
Hälsan är kärnan i en hållbar utveckSKL borde göra något nationellt.
ling och att människor ska kunna må
Mycket gjordes lokalt men det sakna- bra. Här har de sociala bestämningsdes nationella initiativ. Det var detta faktorerna stor påverkan. Det främsta
som ledde fram till ”Samling för soci- utfallsmåttet på de sociala bestämal hållbarhet”.
ningsfaktorerna är hälsan.
Hälsan har förbättrats generellt.
Samtidigt ökar skillnaderna. Men
om nu de flesta får det bättre - vad
är problemet?
JF: Social hållbarhet och hälsa
hänger ihop. Det är en etisk fråga
Finns det politisk enighet runt frågan om att minska skillnader i
hälsa?
JF: SKL:s kongress har uttryckt att
vi ska stödja medlemmarna för att
minska skillnaderna i hälsa.
I ”Samling för social hållbarhet” var
hälften som deltog från alliansstyrda
kommuner och hälften från den rödgröna sidan.
Även lokalt och regionalt finns det en
allmän syn över blockgränserna att vi
behöver åtgärda skillnader i hälsa.
Ökade skillnader innebär problem
både lokalt och regionalt. Så här finns
enighet.
När det sedan kommer till frågan om
exakt vilka åtgärder man ska göra för
att uppnå detta - ja, där finns det politiska skillnader. Men så ska det ju
vara.
Det ser också olika ut lokalt och regionalt. Göteborg har andra utmaningar än om du jämför med till exempel
Västerbotten.
Fortsättning på sidan 21 >>>>>>>>
<<<<<<< Fortsättning från sidan 20
21
MINSKA
SKILLNADER
”… insatser i de tidiga åren har mest effekt”
Det gemensamma är att man ser det
som en utmaning som man behöver
åtgärda.
Vilka råd skulle du ge till en kommun som Göteborg?
JF: Arbeta systematiskt genom att
både kartlägga och se hur situationen är och vad ni gör.
Vilka är olika gruppers behov, hur jobbar
ni idag med välfärdstjänster och hur tar
olika grupper del av
dessa tjänster?
Fokusera också på det
hälsofrämjande arbetet, det är inte alltid i
det första rummet.
som lätt kan åtgärdas, utan det är
många små förändringar och förbättringar inom en rad olika program
och policyområden som krävs.
Vad gör vi för lite av och vad kan vi
lära av varandra?”
Hur ser det framtida arbetet ut?
JF: Vi kommer nu att fortsätta arbetet genom att skapa en mötesplats för
social hållbarhet.
”Akta er för att
göra alltför
riktade
insatser till
enskilda
grupper.”
Det är viktigt att lyfta att det hälsofrämjande arbetet ger effekt på sikt
och är både rätt och kostnadseffektivt.
Det som de vetenskapliga underlagen också visar är att insatser i de
tidiga åren har mest effekt.
I Göteborg har ni börjat använda ett
barnhälsoindex som kan ge en bra
grund för att planera vad ni ska göra.
I vår slutrapport skriver professor
Olle Lundberg , CHESS: att ”Om vi
är intresserades av att bryta trenden
mot ökande hälsoskillnader är det
rimligen så att svaret inte står att
finna i någon ännu oupptäckt faktor
Detta gör vi tillsammans
med den nya folkhälsomyndigheten och arbetet
med mötesplatsen bygger på rekommendationerna från Samling för
social hållbarhet.
- Viktigt att
lyfta att det
hälsofrämjande arbetet ger effekt
på sikt,
säger Jonas
Frykman,
SKL.
Det handlar om att sprida
kunskaper och erfarenheter och vi
kommer att knyta an till forskning
och hur forskning och praktik kan
knytas ihop.
Hur kan vi gå vidare från vetenskapligt underbyggda analyser till
det praktiska arbetet lokalt och regionalt? Detta kommer mötesplatsen
mycket att handla om.
Text: Peter Molin
Fakta/Samlingens viktigaste förslag handlar om:



Ge barn och unga en bra start i livet.
Möjligheter till en god skolgång och övergång till arbetslivet.
Möjlighet att leva i hälsofrämjande och hållbara miljöer.
Nytt folkhälsoprogram för Göteborgs Stad
Kommunfullmäktige i Göteborg har under 2013 antagit ett
nytt folkhälsoprogram för staden. Programmet innehåller
mål och inriktning för folkhälsoarbetet i Göteborg.
Programmet innehåller sju konkreta
mål.
• I Göteborg har alla god hälsa och
den är jämlikt och jämställt fördelad. • I Göteborg kan människor åldras
• I Göteborg är samhällsplaneringen med god livskvalitet.
en hälsofrämjande process.
• I Göteborg har människor förutsätt• I Göteborg har barn och ungdomar ningar att ta eget ansvar för sin hälsa
trygga och goda uppväxtvillkor.
och gör det.
• I Göteborg finns utbildning som ger I arbetet med budgetens mål komförutsättningar för livslångt lärande. mer det nya folkhälsoprogrammet
att vara en viktig utgångspunkt.
• I Göteborg har alla möjlighet till ett
hälsosamt arbete.
Text: Peter Molin
ÖKA FÖRUTSÄTTNINGARNA
FÖR GODA LIVSCHANSER
22
Professor Lundberg om paradoxens orsak:
Stora klyftor trots modern välfärd
Sverige har sedan lång tid tillbaka drivit en modern välfärdspolitik. Trots det så kvarstår eller till och med ökar
skillnaderna mellan rika och
fattiga.
Vad beror den paradoxen på?
Den frågan har professor Olle
Lundberg ägnat sig åt att försöka besvara.
O
lle Lundberg är verksam
inom det tvärvetenskapliga forskningsinstitutet
Chess (Centre for Health
Equity Studies) vid Stockholms Universitet som i tio år har arbetat med
frågor om ojämlikhet och hälsa.
Lundberg har studerat moderna välfärdsstater och konstaterar att dessa
länder har drivit en politik som enligt
de flesta forskningsrön borde leda till
minskade socioekonomiska klyftor: Trots politiska insatser som en aktiv arbetsmarknadspolitik fortsätter klyftorna att öka, slår Olle Lundberg fast.
Foto: Johan Bergsten
Utbildning för alla, offentligt finansierad vård och omsorg av god kvalitet, generösa socialförsäkringar,
aktiv strävan mot inkomstutjämning och aktiv arbetsmarknadspolitik.
Ökande klyftor
Det anmärkningsvärda som Olle
Lundberg har noterat är att klyftorna
kvarstår och till och med ökar trots
dessa åtgärder som syftar till utjämning. Han kallar fenomenet för välfärdsparadoxen.
sättet vidgas klyftorna ytterligare
istället för att minska, som ju var avsikten.
* Ökad konsumtion av hälsofarliga
varor till följd av ökad jämlikhet gör
att hälsoklyftorna ökar istället för att
minska. Det vill säga: alltfler, alltså
även tidigare resurssvaga grupper, har
fått resurser att konsumera hälsofarliga varor, som alkohol och tobak, i
högre utsträckning än tidigare.
* Olle Lundberg presenterar också ett
paket med förslag på lösningar. Först
och främst konstaterar han att Sverige
redan har försökt lösa problemet genom att göra olika typer av sociala
investeringar som har lett till utbildningsreformer, barnmorskor etc.
Paket med förslag
Han lyfter dessutom fram att samhället via till exempel utbildningar
och arbetsmarknadspolitik kan ge
Motsatt syfte
människor stöd att skapa egna resurKonsekvensen blir ökande hälsoskill- ser. Även kollektiva resurser, som
nader trots att syftet är det motsatta. socialförsäkringar och tillgång till
Lundberg ställer i sammanhanget frå- vård och omsorg, ingår i det förslagsgan om denna följd skulle kunna vara paket som han presenterar.
I sina försök att hitta svar på orsaker- övergående på lång sikt.
na kommer han fram till följande:
* Lundberg avslutar sitt resonemang
* Det som han kallar för
* Efter 90-talskrisen, fortsätter Lund- med att slå fast att det inte finns en
”resursmultiplikation” innebär att
berg, har välfärdssystemen urholuniversallösning på problemet. Det
de resurser som har inrättats för att
kats. Exempel på detta är lägre ersätt- är, säger han, summan av små lösutjämna skillnader, till exempel utningsnivåer, minskande socialbidrag ningar som tillsammans kan minska
bildning för alla och offentligt finan- och högre arbetslöshet. Det har bidra- skillnaderna.
sierad vård, utnyttjas mer effektivt av git till ökande klyftor men är, enligt
dem som redan är resursstarka. På det honom, bara en del av förklaringen.
Text: Johan Bergsten
23
HISTORISK
ÖVERSIKT
En strategigrupp
tillsattes 1987 med
uppgift att dra upp
riktlinjer för en
folkhälsopolitik
för att minska
hälsoskillnaderna.
Foto:
Vanja Larberg
Steg på vägen från 1967 till idag
Hur hänger diskussionen om
begreppen jämlikhet och hälsa
ihop i nutida folkhälsopolitik?
Gunnar Ågren, före detta generaldirektör i Statens Folkhälsoinstitut, har gjort en historisk
översikt som tar sin start för
cirka 45 år sedan.
H
är följer korta fakta om
historiskt viktiga nedslag med utgångspunkt
från Ågrens översikt:
1967: Skriften Den ofärdiga välfärden gavs ut. Författarna, makarna
Gunnar och Maj-Britt Inghe
(professor i socialmedicin respektive
sociolog) pekade på de starka sambanden mellan fattigdom och hälsa.
1970: Låginkomstutredningen publicerades. Den konstaterade att det
fanns stora skillnader i levnadsförhållanden i Sverige trots uppbyggnaden
av ett välfärdssamhälle.
1987: Socialstyrelsens första Folkhälsorapport gavs ut. Även den påvisade klasskillnader och kopplingar
mellan socioekonomi och hälsa.
1987: Regeringen tillsatte en strategigrupp. Syftet: minska hälsoskillnader.
Huvudmålet var en jämlik folkhälsa.
2000: Nationella folkhälsokommittén presenterade sina förslag med
nämnda huvudmål: en jämlik folkhälsa. Detta skulle förverkligas genom att påverka folkhälsans bestämningsfaktorer - arbetsliv, bostäder,
yttre miljö och skapandet av en infrastruktur för folkhälsa.
2010: Fair Society - Healthy Lives,
en nationell kommission i England,
tillsattes för att lägga fram förslag för
att minska hälsoskillnaderna. Inspirationen från Marmots kommission
var tydlig. Liknande kommissioner
har sedan tillsatts i andra länder.
Fem huvudmål sattes upp för att
minska hälsoskillnaderna: 1. Bra
start i livet för alla barn. 2. Skola och
Kommittén ställde upp 15 mål.
utbildning av hög kvalitet. 3. HälsoFörslagen fick stor uppmärksamhet
samma jobb för alla. 4. Bra levnadsinternationellt. Det var första gången standard och ekonomisk trygghet åt
som man på nationell nivå utgick från alla. 5. Hälsosamma lokalsamhällen
folkhälsans bestämningsfaktorer vid och samhällsplanering med hälsa
formulerandet av politiska mål.
som mål.
2003: De 15 målen reducerades till
elva, vilket fortfarande gäller (Mål
för folkhälsan).
Efter millennieskiftet har initiativet
när det gäller jämlikhet i hälsa alltmer tagits av andra länder än Sverige:
2006: Finlands ordförandeskap i EU
presenterade programmet Hälsa i all
politik där det nya som lyftes fram
var att folkhälsa måste genomsyra
alla delar av samhällspolitiken.
2008: WHO-rapporten Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation
1992: Folkhälsoinstitutet inrättades. lades fram av den så kallade Marmot1997: Den parlamentariska utredning- kommissionen. Mer om rapporten
en Nationella folkhälsokommittén
finns att läsa på annan plats i denna
tillsattes.
publikation.
2011: EU antog ett folkhälsoprogram med målet att minska de stora
hälsoskillnaderna inom den europeiska unionen.
2012: Marmots rapport Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation
får en europeisk motsvarighet som
ges ut av WHO:s europeiska sektion.
I rapporten slås fast att det finns
mycket stora hälsoskillnader mellan
och inom de europeiska länderna,
framför allt mätt som medellivslängd.
Med hjälp av svensk data visas att
skillnaderna mellan utbildningsgrupper blir allt större. Det konstateras också att arbetet mot barnfattigdom måste intensifieras för att bryta
den negativa trenden.
Text: Johan Bergsten
Gör jämlikt, förebygg och minska skillnader i hälsa



Öka förutsättningarna till goda
livschanser för alla göteborgare
och därmed utjämna dagens
skillnader.
Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när
det gäller barn och unga samt
vuxna med missbruksproblem.
Skillnaderna i hälsa mellan olika
socioekonomiska grupper och
olika delar av Göteborg ska
minska.
Så ser tre av de så kallade prioriterade målen i majoritetens
budget ut i Göteborg.
För just dessa tre mål är Social
resursnämnd processägare. Det
innebär att vi som är anställda
inom förvaltningen på olika sätt
ska arbeta för att målen ska nås.
Denna skrift är ett av resultaten
av det arbetet.
I artiklar och reportage kan du
läsa en liten del av vad forskare,
tjänstemän och andra tycker
och tänker om de ämnen som
de prioriterade målen handlar
om.
Samlade länkar
Begrepp förebyggande arbete
Budget för Göteborg 2014
Chess (Centre for Health Equity Studies)
EU:s rekommendation om socialt arv
Folkhälsoprogram för Göteborg
Kartläggning av barnfattigdom, Göteborg
Kostnader ojämlik hälsa, VGR
Malmökommissionen
Marmotrapporten på svenska
OECD
Syftet med skriften är att inspi- Onådiga luntan
rera och skapa intresse för dessa Rädda barnen
frågor.
RB:s årsrapport om barnfattigdom
Samling för social hållbarhet, SKL
Förhoppningen är att du ska bli Samling för social hållbarhet, VGR
nyfiken på att läsa mer om äm- Socialpolitik
nena.
Socialaktion.nu
Därför bifogas här intill en lista Statens Folkhälsoinstitut, FHI
med länkar för fördjupning.
Statistiska Centralbyrån