Kära Norwichterrier vänner! Det är med stor ödmjukhet som jag skriver dessa rader så som er nya ordförande. Jag känner mig hedrad som blivit vald till denna prestigefyllda post och hoppas att jag skall kunna sköta mina uppgifter med den äran. Vem är jag då, undrar ni säkert. Jag är en kvinna på 53 år som bor med man och 5 barn i Vårgårda. För närvarande så arbetar jag heltid som biträdande föreståndare på ett kommunalt missbruksboende. På min fritid så är det hundar och höns som gäller. Jag har inte haft Norwichterrier så speciellt länge men jag brinner verkligen för rasen. Det hela tog sin början för mer än 4 år sedan då vår familj bestämde sig för att utöka familjen med en hund. Alla i familjen var engagerad och det var mycket förberedelser. Vi tittande på nätet, jämförde raser och planerade för att allt skulle bli rätt. Min mamma är en Rizenenentusiast av stora mått och har kennel Bardlands i Vårgårda, men när det var dax för oss att välja hund då ville vi ha en lite mindre ras. Då jag är väldigt förtjust i Terrier, har tidigare haft två Bullterrier, så vi tittade extra mycket på olika terrier raser. Vi diskuterade mycket och gjorde ett besök på My Dog och där drabbades jag & min man av den stora kärleken i form av Norwichterriern Max. Han var så cool och lugn trots alla hundar och alla ljud, han var kärvänlig, raggig, en riktig goding. En sådan hund ville vi ha, och valet av ras är något som vi aldrig har ångrat. Efter mycket om och men fick vi sommaren 2011 hem vår egen lilla raring i form av Norwichterriern "Frasse". I januari utökades vår familj med valpen "Hubbe", det var ingen som varnade mig för att Norwichar är vanebildande och att man bara vill ha fler. Varför jag älskar Norwichterrier är för att det är en stor hund i en liten behändigt format. Är en god kamrat med stor arbetskapacitet. En hund som passade in i vår livliga familj där det i bland kan bli rätt högt tempo. En hund som kan hänga med bra ut i skog och mark eller på camping i det fria. Någon som vill leka i trädgården med barnen och som kan vakta gårdens ankor & höns. En robust liten hund utan för mycket pälsvård, en frisk ras som inte är behäftad med en massa ärftliga sjukdomar. Världens bästa hund, en Norwichterrier! Vidare så vill jag också meddela att min hund "Frasse" (Cobby´s Hermit) blev Nordisk Juniorvinnare i Herning, Danmark förra året i november, skickar med ett kort på honom också. Med vänliga hälsningar Yasmine Tegelaar