Transcript Färre och enklare regler, tack Svag tro på ett gott 2015

LEDAREN Kerstin Davidson
Färre och enklare regler, tack
Nr
MARKNADSKRÖNIKAN Tord Karlsson/Sid 17
Svag tro på ett gott 2015
45 31 oktober 2014
Störst på lantbruksnyheter
www.landlantbruk.se TS-upplaga: 112 000
Farliga blandare
kvar på gårdar
■ Trots påstötningar om att åt-
gärda brister i den typ av foderblandare som har orsakat två
dödsfall i Sverige har inte mycket hänt. Det visar besök och en
rundringning till några av de
gårdar som har blandaren.
FOTO: PER GROTH
TEKNIK & SÄKERHET Sid 8
En av de farliga foderblandarna.
Så blev mejeriet
ett ekomärke
■ Det startade som ett gårds-
mejeri. Nu har det blivit varumärke för Skånemejeriers
ekologiska sortiment. Land
Lantbruk har tittat på Hjordnäras historia från starten i
mitten av 1990-talet fram till
i dag.
PENGARNA
Sid 16–17
MILJONER
PÅ SPEL
DYRT FÖR BONDEN.
Konsulten Jan-Erik
Andersson anser
att bönderna får
betala dyrt för Jordbruksverkets fel.
FOTO: LASSE MODIN
Jordbruksverket
har gjort felaktiga
tvärvillkorsavdrag
DUBBEL BONUS TILL ALLA
LRF-MEDLEMMAR MED TUFFA KRAV.
Med sin höga markfrigång, robusta hjulupphängning och suveräna
off-road egenskaper är Hilux en i det närmaste en ostoppbar
pick-up. En till perfektion förfinad klassiker som klarar 48 graders
lutning, kan lastas med upp till 995 kg och dra hela 2.800 kg.
Sid 4–5
GÅRDEN
Varm höst leder
till mild vinter
■ Årets september var den
varmaste i hela världen sedan
mätningarna började 1880.
Vintern blir därför sannolikt
mild, enligt Martin Hedberg,
meteorolog på Klart.se. Sid 13
Fel siffror om
naturhänsyn
på hyggen Sid 2
Just
9% med nu.
lem
+ 14.00 srabatt
0
I BONUSKR
på To
yota Hilu
x.
FRAM TILL DEN 31 DEC -14 FÅR DU SOM MEDLEM I LRF DUBBEL BONUS, 14.000 KR (INKL MOMS), PÅ TOYOTA HILUX, ÅRSMODELL 2014 (MED RESERVATION FÖR SLUTFÖRSÄLJNING). KAN EJ KOMBINERAS MED ANDRA AVTAL ELLER KAMPANJER. DIN MEDLEMSRABATT (9%) FÅR DU SOM VANLIGT
DIREKT HOS ÅTERFÖRSÄLJAREN. VISA UPP DITT LRF-MEDLEMSKORT FÖR ATT FÅ RÄTT AVTALSVILLKOR. BONUSANSÖKAN SKA LÄMNAS IN INOM 3 MÅNADER FRÅN DET ATT BILEN ÄR REGISTRERAD. BRÄNSLEFÖRBRUKNING OCH CO2-UTSLÄPP VID BLANDAD KÖRNING: HILUX 7,3-8,6 L/100 KM OCH
194-227 G/KM. MILJÖKLASS EURO 5. BILEN PÅ BILDEN ÄR EN EXTRAUTRUSTAD HILUX C-CAB INVINCIBLE. VI RESERVERAR OSS FÖR PRISÄNDRINGAR, AVVIKELSER OCH TRYCKFEL.
4
L A N D L A N T B R U K N R 45 • 31 O K TO B E R 2014
Bönderna kan ha
Jordbruksverket erkänner fel med tvärvillkorsavdragen
– men kommer inte att betala tillbaka beloppen
Bönderna kan ha snuvats på
miljontals kronor i felaktiga tvärvillkorsavdrag. Jordbruksverket
skriver i ett internt PM att deras
avdragssystem är fel. Men man
tänker inte betala tillbaka några
pengar.
Tvärvillkor betyder att lantbrukarna
ska uppfylla ett antal verksamhetskrav
inom till exempel tvärvillkorsområdet
djurskydd för att få fulla stöd. Överträdelser bestraffas med avdrag på
stöden och om lantbrukarna inte rättar till tidigare uppmärksammade fel
blir avdragen procentuellt sett större,
3–15 procent.
Enligt EUs regelverk (Artikel 41 a)
ska avdrag bara göras om bonden gjort
sig skyldig till en och samma överträdelse inom en treårsperiod.
Felaktigt system
Nu skriver Jordbruksverket i ett internt
PM att deras avdragssystem är fel. Det
har resulterat i att tusentals lantbrukare kan ha fått avdrag för fel de inte
har begått. Verket har nämligen gjort
avdrag och hänvisat till den övergripande rubriken för ett tvärvillkorsområde – utan att ange den specifika
överträdelsen.
Så här står det i Jordbruksverkets PM:
”Ett konkret exempel på den aktuella problematiken är Krav 18.1 Tillsyn
av skötsel, sjuka djur och journalföring
som innefattar följande kontrollpunkter: (Rubriken på grupperingen, reds
anm)
Nöt 1: Personalstyrkan är tillräcklig
Nöt 2: Daglig tillsyn sker av alla djur
Nöt 9: Skadade, sjuka djur ges tillräckligt med vård
Nöt 10: Det finns journaler för minst
5 år tillbaka över djur som behandlats
med karensbelagda läkemedel och antalet dödsfall i besättningen
Nöt 23: Belysning finns så att tillsyn
av djuren alltid kan ske utan svårigheter.
En lantbrukare belastas med avdrag
på grund av upprepad överträdelse när
hans stallar saknar adekvat belysning
om han även missat spara journalföringen tidigare stödår.”
Jordbruksverket konstaterar således
att lantbrukare kan få avdrag för att
vid upprepade tillfällen ha brutit mot
tvärvillkoren fast det handlar om så totalt olika förseelser som belysning och
journalföring.
Grupperingen är för grov
Därför skriver stödprocessavdelningen på Jordbruksverket att man anser
”att grupperingen är för grov och att
nuvarande förordning inte kräver att
vi samlar så många kontrollpunkter
inom samma krav. Grupperingarna av
kontrollpunkterna får konsekvenser
för lantbrukarna som inte är i linje med
syftet med avdragen på grund av upp-
Utdrag ur Jordbruksverkets interna PM
repning. Djurskydd är det rättsområde
som drabbas hårdast och grupperingen måste därför göras om.”
Väljer att justera sina IT-system
För att kunna hantera det upptäckta
felet föreslår Jordbruksverket tre olika
sätt att hantera det på:
1. Att verket går tillbaka till enskilda fall och rättar till felen. Det avvisas
eftersom det skulle vara väldigt resurskrävande, skriver Jordbruksverket.
2. Det andra är att ”ärenden som
aktiveras omprövas”. Här ska alltså
lantbrukarna själva överklaga för att få
sina ärenden prövade i domstol. Den
vägen lämnar Jordbruksverket utan
kommentar.
3. Det sista alternativet, vilken också
är den väg som Jordbruksverket väljer,
är att man löser problemet genom att
justera sina IT-system.
Martin Berg 08-588 368 68
[email protected]
”Vi tycker inte att vi har gjort fel”
Jordbruksverket anser inte att
det har gjorts felaktiga avdrag
på tvärvillkoren. Därför ser man
ingen anledning att spåra dem
som har drabbats, uppger Camilla
Callman, enhetschef på stödkommunikationsenheten på Jordbruksverket.
Hur mycket pengar rör det sig om?
– Det kan jag inte svara på. Vi tog
fram statistik för 2012 och tittade på
ett exempel på ett vanligt kravområde och vi hittade ingen som fått
Har tidigare
krävt tillbaka
80 miljoner
kronor av
lantbrukarna
avdrag för upprepning på olika kontrollpunkter.
Varför går ni inte tillbaka och letar rätt
på dem som har drabbats?
för beslutade Jordbruksverket att inte
gå tillbaka i tiden och titta på enskilda
fall.
Det var ju ett väldigt fokus på återkraven häromåret?
– Vi tror inte att så Camilla
många råkat ut för Callman
detta och vi tycker
att vi hade stöd för vår uppdelning i
EUs regelverk. Vår tidigare gruppering av tvärvillkorsavvikelser är inte
fel, även om vi tycker att vi ändrar
dem till något som är bättre nu. Där-
■ Länsstyrelsen och Jordbruksverket har sedan
2006 krävt tillbaka 80 miljoner kronor av lantbrukarna i tvärvillkorsavdrag. En fjärdedel tar
regeringen hand om och 60 miljoner har gått
tillbaka till Bryssel. 2011 gjordes avdrag för
9 400 000 kronor av vilka 1 400 000 var för
upprepade överträdelser. Hur många av dessa
som är felaktiga finns det ingen statistik för.
– Det är skillnad. Generellt kännetecknades de återkraven av att jordbrukaren faktiskt gjort ett fel som
denne borde känt till. Arealåterkraven
rörde sig om otroligt mycket pengar
som skattebetalarna och främst alla
jordbrukare skulle få betala tillbaka
gemensamt om vi inte hade gjort individuella återkrav.
Försöker ni sopa de felaktiga beslu-
Detta är tvärvillkoren:
■ Jordbruksstöden är beroende av att olika krav
uppfylls.
■ Det finns tre olika områden för tvärvillkor:
1. Miljö
2. Folkhälsa, djurhälsa och växtskydd
3. Djurskydd
ten om avdrag för tvärvillkoren under
mattan?
– Nej, man kan som lantbrukare
begära omprövning av ett beslut.
Men man har ju bara tre veckor på sig
att överklaga?
– Man kan skriva till länsstyrelsen
och begära omprövning.
Hur ska ni gå vidare med det här?
– Vi har tagit bort grupperingarna
för att göra systemet mindre grovt. I år
hanterar länsstyrelserna det manuellt
men nästa år kommer vi att kunna sköta det i våra IT-system.
Martin Berg
■ Enligt EUs regelverk ska kontroller göras innan
stödet betalas ut. 1 procent av dem som sökt
stöd kontrolleras varje år. Första gången ett fel
upptäcks minskas gårdsstödet med ett avdrag
på 3 procent. Vid allvarliga och avsiktliga fall kan
avdraget bli upp till 100 procent.
Källa: Rapport: Några aspekter på en reformering av EUs jordbrukspolitik: Livsmedelsekonomiska Institutet, Lund.
5
L A N D L A N T B R U K N R 45 • 31 O K TO B E R 201 4
a förlorat miljoner
Har du frågor
om tvärvillkor?
Chatta med Jan-Erik Andersson,
måndag 3 nov kl. 13.00–13.30
landlantbruk.se
EGNA REGLER. ”Jordbruksverket har
hittat på egna rutiner som lantbrukarna
får betala dyrt för”, säger konsulten
Jan-Erik Andersson som driver företaget
EU-bonden.
FOTO: LASSE MODIN
Experterna: Lantbrukarna
bör få tillbaka sina pengar
Jordbruksverket bör gå tillbaka
och rätta till de fel som uppstått
i samband med den felaktiga
grupperingen. Det säger Lars-Erik
Lundkvist, politisk expert på LRF.
Jordbruksverket uppger att man inte
tänker gå tillbaka i tiden och rätta till
fel som begåtts eftersom det funnits
stöd för uppdelningen i EUs regelverk.
Men enligt EUs regelverk har en överträdelse begåtts om ”det fler än en gång
under en period av tre år i följd konstaterats en överträdelse av samma krav”.
Och det är ju just den problematiken – att lantbrukarna på grund av
den felaktiga grupperingen fått avdrag
för olika verksamhetskrav – som Jordbruksverket lyfter i sitt interna PM.
När länsstyrelserna i sina kontroller
sedan följt Jordbruksverkets fastställda
grupperingar har det blivit fel.
Jan-Erik Andersson är konsult och
driver företaget EU-bonden. Han
menar att grupperingen av verksam-
hetskraven är ett
svenskt påfund vilket
också Jordbruksverket bekräftat. Enskilda
nationella lösningar
får dock inte förekomma.
– Jordbruksverket Lars-Erik
borde tidigt ha vänt Lundkvist
sig till EU-domstolen för vägledning i stället för att helt
i onödan hitta på egna rutiner som
lantbrukarna får betala dyrt för.
Besluten ska motiveras
Grupperingen har också resulterat i att
länsstyrelsen många gånger brutit mot
formalia eftersom beslut ska vara tydliga och motiverade, menar han.
– Förvaltningslagen anger att myndighetsbeslut ska var motiverade och
ange de skäl som föranleder att beslutet
fattas. Ett beslut ska helt enkelt stå på
egna ben och vara begripligt för den
som är part. Att hävda att verksam-
hetskrav får grupperas är direkt fel,
vilket Jordbruksverket är väl medvetet
om, säger Jan-Erik Andersson.
Rättsosäkert system
Även Lars-Erik Lundkvist, politisk expert på LRF, menar att systemet varit
och är rättsosäkert.
– När vi vid ett möte med Jordbruksverket tog upp frågan fick vi besked om
att systemet har ändrats men jag tycker att Jordbruksverket skulle kunna gå
tillbaka och rätta till felen. Lantbrukarna har ju definitivt inte varit medvetna
om att den här grupperingen existerat.
Jordbruksverket anger som skäl för
att inte gå tillbaka och rätta till fel att
man inte tror att så många blivit drabbade. Jan-Erik Andersson är dock säker på sin sak.
– I samtliga fall jag kommit i kontakt
med kan man inte säkert veta om det
är samma fel som avses från ett år till
ett annat.
Martin Berg
FAKTA Så överklagar du
■ Den som drabbats av ett tvärvillkors-
avdrag för upprepade fel där man anser
att det inte är helt klarlagt vad som ansetts vara upprepat kan antingen överklaga eller begära att beslutet omprövas. Det spelar ingen roll om besluten är
färska eller flera år gamla.
■ Länsstyrelsen fattar besluten i första
instans. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till Jordbruksverket och senare
till Förvaltningsrätten. Här är chansen
att få rätt liten, enligt Jan-Erik Andersson, eftersom Förvaltningsrätten sällan
tar egen ställning utan till stor del litar
på en expertmyndighet, i det här fallet
Jordbruksverkets bedömningar.
■ Som enskild lantbrukare är det bra att
vända sig till en konsult eller rådgivare
för att lägga upp en strategi för hur man
bäst går till väga i det unika ärendet. I de
här fallen skulle Jordbruksverkets interna PM kunna användas som bevis.
■ Går man vidare med överklagande
bör krutet läggas på att försöka övertyga Jordbruksverket om att ens argument är tillräckligt starka. Om man däremot begär omprövning hamnar sannolikt ärendet snart i Förvaltningsrätten
och det är här man har störst möjlighet
att få en omprövning till stånd.