“Hälften av världens slavar” här.

Download Report

Transcript “Hälften av världens slavar” här.

HÄLFTEN AV
VÄRLDENS
SLAVAR
Hur daliterna i
Indien drabbas av
människohandel och
slaveri
Bakom
kulisserna
Indien är ett fantastiskt land! Världens
största demokrati, fullt av starka färger,
vacker natur, inspirerande kreativitet, spän­
nande smakriktningar, rikt arv och exotiska
smaker. Ett land som lever upp till reklamens
”Incredible India”, ”det otroliga Indien”!
Det är ”det lysande Indien” också, med en
blomstrande ekonomi. Indien verkar kunna bli
en supermakt.
Trots detta finns också en mörkare sida av
Indien. Det finns en global medvetenhet om
den extrema fattigdom som existerar sida vid
sida med det växande antalet miljonärer i
Indien. Även korruptionen är en källa till oro.
En modern slaveriskandal
Mindre välkänd är den chockerande omfatt­
ningen av dagens slaveri i Indien. Den som lever
i tron att slaveriet avskaffades för tvåhundra år
sen har tyvärr fel. Det finns och lever i högsta
välmåga runtom i världen och ingenstans tydli­
gare än i Indien.
Slaveriexperten professor Kevin Bales upp­
skattar att det i Indien kan finnas fler slavar
än i alla andra länder sammantaget 1. Det stora
flertalet offer är daliter – oberörbara – som har
levt under förtryck och övergrepp i tusentals år.
Trots att det finns en ökande medvetenhet
om människohandel som en modern form av
slaveri, är detta inte så erkänt i Indien som
det borde vara. Möjligen beror detta på att
de flesta tänker på människohandel som ett
problem som sker över nationsgränser. I Indien
sker nittio procent av människohandeln inom
landet, antingen mellan de olika delstaterna
eller inom dem.
2
Ett fönster mot mörkret
Det här häftet ger en översikt av problemen
och snuddar vid omfattningen av den män­
niskohandel och det slaveri som rör daliterna.
Det är lätt att bli överväldigad av problemet,
och samtidigt måste vi påminna oss om att
statistiken och siffrorna representerar många
enskilda livsberättelser om lidande, övergrepp
och exploatering. Det gäller någons dotter,
någons mamma, någons bror. Berättelserna i
det här häftet är sanna, men namnen har änd­
rats av respekt för människornas identitet och
värdighet.
Vårt hopp är att det här häftet ska skapa en
ökad medvetenhet och förståelse. Framför allt
hoppas vi att det ska uppmuntra dig att göra
något för att förändra situationen för ett dalit­
barn, en dalitkvinna eller dalitman, så att de
kan bli fria från dessa svåra orättvisor och brott
mot mänskliga rättigheter. Du hittar mer infor­
mation om vad du kan göra i slutet av häftet.
DALIT FREEDOM NETWORK SVERIGE
Balammas öde
Balamma visste att något var fel. Det var mitt i
natten, men hennes mamma var inte i sovrummet
med henne. I stället hade främlingen som hon sett sin
mamma prata med tidigare under dagen kommit in i
hennes rum. Han kom upp i sängen till den 13–åriga
Balamma och började tvinga sig på henne.
Balamma började skrika efter sin mamma, men
ingen kom. Hon fortsatte att skrika natten igenom,
men utan resultat. Tidigt på morgonen gick mannen.
Balamma var kränkt, chockad och sårad. Hon kunde
inte tro att hennes mamma hade övergivit henne.
Förrådd
När hennes mamma kom tillbaka, sa hon till
Balamma: ”Det här är ditt öde, det här är vad du
är född till: att bli en jogini och tjäna gudinnan.”
Balammas värld hade rasat samman. Hon mindes
sin överlåtelseceremoni som liten flicka, när hon var
klädd i nya kläder med vackra blommor på. Balamma
hade inte haft en aning om vad det innebar. Glädjen
från den händelsen suddades nu ut av en känsla av
svek – ett svek från den enda människa hon hade trott
brydde sig om henne, mamma.
Balamma fördes till Mumbais bordeller där hon
utnyttjades av många kunder varje dag. Pengarna
hon tjänade togs av en agent som skickade en liten
del av dem hem till hennes familj. Balamma kände
vrede mot systemet och bitterhet mot sin familj.
www.dalitfreedom.se
Några år senare, när sjukdom drabbade familjen,
bad Balammas mamma henne att komma hem.
Balamma kände att hon inte hade något annat val
än att ta hand om de människor som hon hatade.
Hon arbetade som prostituerad i byn för att dryga ut
den osäkra inkomsten hon tjänade ihop genom tungt
kroppsarbetare.
Det dröjde inte länge förrän en högkastig man
visade intresse för henne. Balamma trodde att han
älskade henne eftersom han var väldigt snäll, men
när hon blev gravid, lämnade han henne. Hon blev
förtvivlad. Mannen tittade åt ett annat håll närhelst
han såg henne och hennes son. Han ville inte ha
något med dem att göra. För att göra saken ännu
värre, utsattes de för offentligt åtlöje eftersom
barnet var en oäkting.
Så här ser livet ut för en jogini – utnyttjande och
förnedring. Balammas öde var att leva ett liv i rituellt
sexslaveri.
3
Att överlämna och helga en flicka till en
gudinna är förbjudet i lag. I praktiken
fortsätter det ändå, men i hemlighet
Rituell sexslav
Indiens joginis brukar överlämnas och
helgas åt gudinnan Yellamma redan när de
är mellan fem och tretton år. När flickan
når puberteten, köps hon av en byäldste – en
präst, en rik man eller en jordägare. Hon blir
alltså bortauktionerad. Hon blir mannens
eller någon av hans släktingars bihustru, tills
han har tröttnat på henne, antingen efter en
enda natt eller efter flera år. Då blir flickan
byns egendom och kan utnyttjas och förned­
ras av vilken man som helst i byn. Ofta säljs
flickan till en bordell där hennes motstånd
bryts ner under några månader. Hot och
våld, droger och alkohol tar ut sin rätt och
flickan underkastar sig så småningom ett liv
i rituell prostitution.
Vilken roll spelar
fattigdom och vidskeplighet?
Nio av tio joginis följer i sin mammas eller mor­
mors fotspår. Extrem fattigdom och vidskepelse
är andra faktorer som påverkar föräldrarnas
beslut att lämna bort sin dotter. Oro över att
inte få ihop tillräckligt med pengar till hemgift
(en gåva till brudgummens föräldrar) gör det
frestande att ’gifta bort’ dottern till gudinnan.
Dessutom kan en jogini se efter sina föräldrar (bara
sin mamma om hon också är jogini) när de blir
äldre, eftersom hon inte är gift med någon man.
Ibland kallas detta att ’gifta sig med hemmet’.
4
Att överlämna och helga unga flickor till
templet eller gudinnan, sågs tidigare som ett
sätt att behaga eller blidka gudomen att avvärja
onda andar, dåliga omen, epidemier som pest,
kolera eller smittkoppor eller till och med späd­
barnsdödlighet. Den här vidskepligheten lever
kvar. Gudinnan Yellamma anses fortfarande
bringa välgång. Att överlämna en ung flicka
till gudinnan tros medföra tur för såväl hennes
familj som hela byn.
Att möta konsekvenserna
En jogini är särskilt utsatt för våld från såväl
kunder som hallickar. De flesta är inte med­
vetna om sina lagliga rättigheter och de är
rädda för polisen som ofta ser kvinnorna som
kriminella snarare än som brottsoffer. En jogini
riskerar också att få sexuellt överförbara infek­
tioner som HIV/AIDS.
Den extrema fattigdom som tvingar flickorna
in i rituellt sexslaveri mildras oftast inte. Man
ser ofta en jogini gå från dörr till dörr för att
tigga till sig några riskorn. Ofta arbetar de som
daglönare på fälten, men detta säsongsbetonade
och osäkra arbete innebär en ständig kamp för
att tjäna ihop tillräckligt till mat för dagen.
Ordet jogini används mest i den sydliga del­
staten Andhra Pradesh. Facktermen för rituellt
sexslaveri är ’devadasi’.
DALIT FREEDOM NETWORK SVERIGE
Guds tjänarinnor
Ordet ’devadasi’, som betyder Guds tjänarinna,
är den term som används framför allt i del­
staten Karnataka. På andra ställen används
andra namn. Det finns vissa skillnader i hur
verksamheten utövas i de olika delstaterna,
men i grunden är det detsamma. En devadasi
använder till exempel röda och vita pärlor av
glas eller trä i sitt halsband och flera gröna
armband. En jogini däremot använder oftast
vita pärlor.
Förbjudet i lag
Att överlämna och helga en flicka till en
gudinna är förbjudet i lag. I Karnataka och
Andhra Pradesh (AP) antogs dessa delstatslagar
på 1980–talet. I praktiken fortsätter detta ändå
men i hemlighet. I ett distrikt i AP tror man att
en flicka helgas varannan dag. Kännedomen
om detta förbud är liten, även inom polisen,
och i AP har det inte drivits några framgångs­
www.dalitfreedom.se
rika åtal inom ramen för den här lagen.
Under senare år har joginis officiellt varit gifta
med äldre män för att undvika myndigheternas
uppmärksamhet. Det är skenäktenskap och
flickan förväntas fortfarande utföra sina plikter
som jogini – både tempelsysslor som att rengöra
köksredskap och ta emot offer och de sexuella
plikter hon har gentemot byns män.
Problemets omfattning
Officiella siffror tyder på att det finns omkring
40 000 devadasis i Karnataka och Andhra
Pradesh2. Dessa siffror grundar sig på antalet
personer som sökt statligt stöd för att lämna
verksamheten. Men de flesta devadasis är inte
ens medvetna om att sådant stöd finns att få.
Frivilligorganisationer som arbetar på
gräsrotsnivå tror, att det kan finnas så många
som 250 000 kvinnor och flickor inom det
rituella sexslaveriet3. Nästan samtliga är daliter
– oberörbara och utstötta.
5
Yamas
berättelse
”Jag blev en del av traditionen när jag var mycket
liten. Jag togs med till gudinnan i templet. Prästen
bad astrologen om ett tecken och astrologen sa, att
om jag gifte mig skulle min man dö. Min mamma
sa, att om min man ändå skulle dö, var det ingen idé
att jag gifte mig, så jag skulle bli en devadasi istället.
Jag ville inte bli en devadasi, men när jag var åtta år
fördes jag till templet igen och överlämnades och hel­
gades till gudinnan. Prästen bad och la halsbandet
med röda och vita pärlor runt min hals. Jag var glad
över att jag fick en present.
Sen, när jag nådde puberteten vid tio års ålder,
fick jag bara stanna kvar hemma i två, tre månader,
innan jag skickades till staden Sangli. Hemma i min
by finns många devadasis. Min mamma var sjuk och
mina syskon små, så jag gick med på att göra vad jag
måste för att hjälpa dem. De bodde i en hydda och
de där människorna (agenterna som hanterade män­
niskohandeln) erbjöd sig att hjälpa dem och skickade
mig till Sangli.
Jag började ’jobba’ när jag var tolv eller tretton år
gammal. När jag gick till bordellen, visste jag inte
vad som väntade mig. När jag kom in i huset, sa
man åt mig att klä av mig alla kläder och jag började
gråta. De sa, att om jag inte klädde av mig helt,
skulle männen slå mig och jag grät ännu mer.
Vi var tvungna att jobba ett helt dygn i sträck utan
rast. Agenterna tog in 20 män under de 24 timmarna
och vi var tvungna att göra som vi blev tillsagda. Vi
hade aldrig någon ledig dag. Vi var tvungna att jobba
hela tiden. Jag höll på med detta under fyra års tid.
6
Nu har jag två döttrar. När jag blev gravid första
gången, var jag ändå tvungen att arbeta. När jag var
i sjunde månaden återvände jag till min by. När jag
hade fött, åkte jag tillbaka till bordellen och agenten
tog hand om mitt barn. Min äldsta dotter var två
år när jag blev gravid igen och jag måste stanna på
bordellen tills jag var i femte månaden. Då fick jag
blödningar så jag åkte tillbaka till min by för förloss­
ningen. Jag mådde hemskt dåligt. Allt jag kunde göra
var att ligga på sängen. Jag orkade inte stiga upp,
så svag var jag. Det fanns så många svårigheter,
eftersom jag måste ta hand om barnen och jag var
så olycklig.”
Yama berättar vidare: ”När jag kom tillbaka till byn,
brydde sig ingen om oss, de stötte bort oss. Ingen
älskade mig. Så länge som jag arbetade på bordellen,
skickade de pengar till min mamma. Nu när jag inte
jobbade längre, hade jag inget att ge henne.
Jag har ingen aning om hur många män som jag
tvingats ligga med. Oändligt många, verkar det som,
säkert över tusen. Ibland var det tjugofem på en och
samma dag.
Förut var jag vacker. Nu är jag inte värd någonting.”
DALIT FREEDOM NETWORK SVERIGE
Det finns sedan gammalt en konstnärlig
devadasitradition, speciellt inom den dans och
sång som används vid tillbedjan i templen.
Devadasis skyddades och försörjdes av kungliga
mecenater och var ibland en del av det kungliga
hovet. Vissa akademiker hävdar att våra nutida
devadasis och joginis är en del av det här kul­
turella arvet. De hävdar att när Indiens kungar
och prinsar förlorade sin makt, speciellt under
det brittiska styret, förlorade också devadasis
sitt beskydd och underhåll. Andra forskare
hävdar att det var de kristna missionärernas
moraliska korståg som förvandlade devadasis
till vad de är idag. Debatten om detta går
vidare. Många aktivister skulle i alla fall hävda
att forna seklers kungliga tempeldansare har
väldigt lite gemensamt med det sexuella slaveri
som dagens devadasis och joginis befinner sig i.
Det händer att unga joginis deltar i traditionell
dans (chindulus) under religiösa festivaler (jata­
ras), men dagens verklighet ligger långt från den
ädla konst som akademikerna beskriver. För att
bringa lycka, fäster män sedlar vid dansarnas
kläder, men i praktiken ofredar de och tafsar
på flickorna. Ofta ger man flickorna droger och
sprit, så att de blir mer fogliga och för att de inte
ska minnas sina upplevelser.
www.dalitfreedom.se
7
Kastslavar
Nästan samtliga devadasis är daliter. Faktum
är att de flesta offren för det moderna
slaveriet i Indien är daliter. Till exempel är
mellan 80 och 96 % av skuldslavarna daliter4.
Varför är daliter så sårbara?
Kastsystemet har legat till grund för Indiens
samhällsstruktur i över tre tusen år. Resultatet
är en sträng hierarki som dikterar vars och ens
samhällsposition för hela livet. Tanken om
reinkarnation används för att rättfärdiga detta.
Om man lever livet på rätt sätt återföds man in
i en högre kast i nästa liv.
Kastväsendet har tre huvudfunktioner – en
religiös, en ekonomisk och en social. Religiöst
visar kasttillhörigheten hur ren eller oren man
är, ekonomiskt vilket arbete man får utföra och
socialt vem man får och inte får gifta sig med.
Det finns fyra huvudkaster:
»» Brahminer (präster) – den högsta kasten
»» Kshatriyas (krigare/makthavare)
»» Vaishyas (landägare/handelsmän)
»» Shudras (hantverkare/tjänare)
Utanför kastsystemet står daliter och ursprung­
liga stamfolk. I officiell statistik skiljer man
på Scheduled Castes (kastlösa, oberörbara) och
Scheduled Tribes (stamfolk). Ofta förs de samman
under den allmänna benämningen daliter.
Utstötta
Daliter anses vara så rituellt orena att högre
kaster är rädda för att bli förorenade och smutsiga
genom direkt eller till och med indirekt kontakt.
Därför kallades daliterna tidigare ’oberörbara’.
8
Ekonomiskt är daliterna hänvisade till de
enklaste och mest förnedrande jobben, som till
exempel ’manual scavenging’ (att man för hand
tömmer och rengör torrdass från avföring) eller
alla arbeten som har att göra med döda krop­
par. Som en följd av detta lever många i extrem
fattigdom.
Daliterna behandlas med förakt, som de
lägsta av de låga eller till och med som ’icke
mänskliga’, sämre än djur.
Diskriminering
Som en följd av detta kan daliter stängas ute
från allmänna parker, dricksvatten och till och
med tempel. För många av Indiens 250 miljoner
daliter5 är vägen till utbildning, hälsovård och
rättssystem begränsad eller helt blockerad, sär­
skilt på landsbygden, där kastväsendet är som
starkast. De är inte bara utsatta för diskriminer­
ing utan också för olika former av förnedring.
De förödmjukas, misshandlas, tvingas paradera
nakna, våldtas och till och med mördas – helt
enkelt därför att de är daliter.
2006 sa Indiens dåvarande premiärminister
Manmohan Singh att ”den enda parallellen till
oberörbarhet i Indien var apartheid i Sydafrika.
Oberörbarhet är inte bara social diskriminer­
ing. Det är en skamfläck för mänskligheten.”
Oberörbarhet – diskriminering på grund av
kasttillhörighet – är förbjudet enligt den in­
diska konstitutionen. Men kastsystemet, som
är grunden för denna typ av diskriminering,
blev inte avskaffat, trots stora ansträngningar
av B. R. Ambedkar. Han, som själv var dalit,
DALIT FREEDOM NETWORK SVERIGE
var en av upphovsmännen bakom den indiska
konstitutionen och han hade visat vad daliter
kunde uträtta.
Djupa rötter i samhället
Kastsystemet genomsyrar samhället. Trots
ansträngningar från de mer medvetna har man
hittills misslyckats med att avskaffa det, även
om systemet har ett svagare grepp om vissa
urbana områden.
Kastsystemet övertogs och blev en del av hin­
duismen och diskriminering har stöd i några av
www.dalitfreedom.se
dess skrifter. Men i viss utsträckning förekom­
mer det inom alla religioner i Indien.
Det innebär att daliter blir behandlade som
ting snarare än som människor. De är varor till
för att exploateras. De är objekt som ska utnytt­
jas. Det är därför som daliterna är de främsta
offren för människohandel och modernt slav­
eri i Indien idag. Det är därför som ungefär
hälften av alla vår tids slavar runt om i världen
förmodligen är indiska daliter.
9
Ekonomiska
slavar
Daliter är bland de fattigaste män­
niskorna i världen. Den extrema
fattigdomen gör dem särskilt sårbara
för människohandel och slaveri.
Ungefär 42 % av Indiens befolkning
lever under fattigdomsgränsen på 1,25
dollar om dagen6. Många daliter lever
på en bråkdel av detta.
Om man räknar med faktorer som ut­
bildning och hälsa (multidimensionellt
fattigdomsbegrepp) beräknas 81,4 %
av Scheduled Tribes och 65,8 % av
Scheduled Castes leva i fattigdom, vilket
kan jämföras med 33,3 % av den indiska
befolkningen generellt.7
Pengars attraktionskraft
När människor är så fattiga att de inte
vet hur de ska försörja sin familj, blir
varje möjlighet att komma ur sin situ­
ation väldigt lockande, oavsett riskerna.
Detta kan leda till:
»» Att man accepterar ett ’drömjobb’
som visar sig vara en täckmantel
för människohandel.
»» Att man lånar pengar och hamnar
i skuldslaveri.
»» Att man säljer ett barn till ett tiggar­
gäng för att få pengar till hemgift
eller för att betala av en gammal
skuld.
10
DALIT FREEDOM NETWORK SVERIGE
Slavar under
samhälls­attityder
Attityder i det indiska samhället bidrar
till att upprätthålla det moderna slaveriet
och oundvikligen är det daliterna som lider
mest.
Girighet
Kärnan i det moderna slaveriet är girighet. Ju
lägre kostnaden för arbetskraft är, desto mer
pengar kan jordägaren eller arbetsgivaren tjäna.
Tvångsarbete förser dem med lågavlönade
arbetare, ibland generation efter generation.
Agenter som gör stora vinster på sexarbetare är
beredda att gå hur långt som helst. De använder
både bedrägeri och tvång för att skaffa kvinnor
och flickor till prostitution.
Girigheten finns dock inte bara hos leve­
rantören. Kundernas krav på allt lägre
varupriser och mäns krav på sex spelar också en
roll i det här spelet.
Olika moral
Agenter som levererar barn och vuxna till krän­
kande arbete, där de blir sexuellt utnyttjade, ser
sig själva som viktiga aktörer i samhället. De
kopplar ju ihop arbetare med lediga platser. De
kanske till och med har en idé om värdighet
och frihet som mänskliga rättigheter.
Men eftersom daliterna är samhällets avskum,
’icke mänskliga’, tänker de inte ens tanken att
daliterna har mänskliga rättigheter.
Straffrihet
förmedlar sexarbetare är mycket lågt. Fallen
kommer sällan till domstol och när de gör det
är vittnena ofta opålitliga.
En anledning till att fallen inte tas upp i dom­
stol är korruption. Det finns många belägg för
att polisen mutas för att lägga ner åtal. Det finns
också bevis på att vissa poliser och tjänstemän
själva tjänar en del på människohandeln och
är medskyldiga. Dessutom har det funnits en
tendens att behandla själva offren inom sex­
handeln som kriminella.
Kvinnornas status
Diskriminering på grund av kön är en av hu­
vudfaktorerna som gör människor sårbara för
människohandel i Indien. Trots att en del kvin­
nor har betydelsefulla samhällspositioner, lider
många andra under mäns förtryck och våld i
hemmet är vanligt i Indien. Ofta anses kvinnor
vara mindre värda, vilket kommer till uttryck i
selektiva aborter av flickfoster.
Daliternas daliter
Dalitkvinnorna är allra mest sårbara. Som
kvinna och dalit lever man under ett dubbelt
förtryck. Man är inte bara medlem av den
lägsta samhällsgruppen, den som faller under
kastsystemet och därför född in i fattigdom.
Som kvinna befinner man sig också på
den allra lägsta nivån, även bland daliterna.
Kvinnorna är daliternas daliter. En dalitkvinna
befinner sig längst ner på samhällets botten.
Indien har vissa lagar mot människohandel
som är bra, men de upprätthålls inte. Antalet
framgångsrika åtal mot människor som
www.dalitfreedom.se
11
Skuldslavar
I Indien finns högst antal barnarbetare i
världen8. Många av dem är fast i tvångsarbete
med målet att betala av en skuld. Skulden
som binder dem till deras arbetsgivare är
inte barnens egen, utan släktingars och
förmyndares, vanligtvis en förälders. Vissa
barn har till och med sålts för att betala av
ett lån.
Det är inte bara barn som är offer för detta.
Många kvinnor och män är också fast i tvångs­
arbete. Det här är utan tvekan den vanligaste
formen av slaveri i Indien idag med trovärdiga
beräkningar på mellan nio och tjugo miljoner
drabbade. Omkring nio av tio är daliter.
Skuldens bojor
I denna typ av modernt slaveri utgörs bojorna
av skulder. Bortsett från hemska arbetsförhål­
landen, sjukdomar och skador, liksom fysiska
och till och med sexuella övergrepp, utnyttjas
arbetarna ofta genom orättvisa kontrakt med
ständigt skiftande villkor och lån till ocker­
12
räntor. Eftersom många daliter är analfabeter,
skulle de inte kunna läsa ett skriftligt kontrakt
även om det fanns ett.
Många kommer aldrig att kunna betala av
skulden, och särskilt inom jordbruksarbete kan
skulden ärvas från generation till generation
inom en familj.
Människor kan hamna i tvångsarbete även
om de inte har lånat pengar. Ett arbete med
förskottsbetalning kan vara mycket lockande,
men konsekvensen blir ett lån som gör att ar­
betstagaren hamnar i skuld till arbetsgivaren.
Ofta ligger arbetsplatsen många mil hemifrån
och när de en gång blivit transporterade (eller
i själva verket sålda) dit, upptäcker de att rese­
kostnaden räknas som en skuld.
Tvångsarbete är förbjudet i Indien och
ändå blomstrar det. Domarna är för milda
och polisens arbete mot människohandel
fokuserar ofta på sexhandeln snarare än på
arbetskraftsslaveriet.
DALIT FREEDOM NETWORK SVERIGE
Ett liv i förnekelse
Tvångsarbete förekommer inom
skilda verksamheter såsom jordbruk,
tegelstensindustri, silkesproduktion
och textilindustri, tillverkning av bidis
(indiska cigaretter), fyrverkerier,
tändstickor etc.
Den indiska undersökande tidskriften Tehelka
dokumenterade hundratals fall av tvångsarbete
i Barandistriktet i staten Rajasthan9, men de
lokala myndigheterna vägrade att kännas vid
dessa. Till och med när en socialarbetare på
platsen tog 16 familjer från byn Eklera, som
arbetade under slavliknande förhållanden,
till Jaipur, hävdade den högste tjänstemannen
i distriktet att de var migranter eller gästar­
betare. Inte förrän en av arbetarnas svåra
belägenhet uppmärksammades, beordrade
delstatsregeringen att de skulle befrias från sina
skuldkontrakt.
Manjula – en skuldslav
Från det att hon var fyra år följde Manjula med sin
mamma varje morgon klockan fem till tändsticks­
fabriken i Sivakasi i den indiska delstaten Tamil
Nadu. Utan att vara tillräckligt utsövda och utan
några anspråk på säkerhet arbetade Manjula och
mamman varje dag under förfärliga och riskfyllda
förhållanden för bara någon krona om dagen. Varje
månad såg de tiotals av sina arbetskamrater få
kemiska brännskador eller förfärliga skador or­
sakade av explosioner. De levde i rädsla, inte bara
för arbetsmiljön, utan också för att bli slagna eller
utsatta för övergrepp, om de inte klarade av den
dagliga produktionskvoten.
www.dalitfreedom.se
Idag är Manjula tolv år gammal. Tyvärr måste
hennes yngre syster, Kavitha, också arbeta på fab­
riken numera. Deras föräldrar lever i en ond cirkel
av skulder. Manjulas och Kavithas tvångsarbete är
enda sättet för dem att betala av skulderna.
Ärren på deras undernärda kroppar är en berättelse
om den barndom och det liv i frihet, som förvägrats
dem. Vilket hopp har de om en bättre morgondag?
13
Sexslavar
Oavsett om de blir lockade, lurade eller kid­
nappade av sexhandlare, hamnar många av
flickorna på en bordell. Inlåsta där tvingas de
ha sex med mellan tio och tjugofem kunder
per dygn.
Om flickorna försöker göra motstånd kan de
bli obarmhärtigt misshandlade med bälten,
käppar eller järnrör tills de fogar sig. Om inte
det fungerar, kan man droga dem eller tvinga
dem att dricka alkohol tills de blir berusade. I
redlöst tillstånd lämnas de över till kunden. Ett
liv i slaveri har börjat.
Som inom alla former av slaveri i Indien, är
majoriteten av dem som drabbas av sexhandeln
daliter.
14
Att utstå konsekvenserna
Sexuell exploatering innebär inte bara föröd­
mjukelse, ovärdighet och att berövas sin frihet.
Kvinnorna och flickorna riskerar också att
utsättas för våld från både kunder och bordell­
ägare. Sexarbetare blir hotade om de försöker
lämna verksamheten eller fly.
Risken ökar också för sjukdomar och dödsfall
på grund av sexuellt överförbara infektioner
som HIV/AIDS. En sexarbetare som blir sjuk är
oanvändbar för arbetsgivaren. Det är troligt att
hon slängs ut och lämnas åt sitt öde.
Sexhandelns omfattning
Att bedöma omfattningen av detta problem är
svårt. Visst har en del kvinnor valt att arbeta
DALIT FREEDOM NETWORK SVERIGE
Du är ung och söt med stora ögon och tycker
om vackra saker. Självklart säger du ja, när
en moster frågar om du vill följa med till
marknaderna i storstaden.
Varför skulle du inte följa med?
Men du hamnar på en bordell, förrådd av någon
som du trodde brydde sig om dig, tvingas att
göra saker du inte vill. Du utnyttjas fysiskt och
sexuellt. Då har dina drömmar krossats. En
tolvårig flicka, såld av sin moster för några
rupier och dömd till ett liv i prostitution som det
nästan är omöjligt att fly från. Den här sanna
inom sexhandeln, men det är många som dras in
i den mot sin vilja.
Den indiska regeringen hävdar att 40 % av alla
som är involverade i sexhandeln är barn10. Detta
ger en siffra på 1,2 miljoner av totalt 3 miljoner.
Det är helt rimligt att dra slutsatsen att de flesta
av dem tvingats till detta mot sin vilja. Vissa
välgörenhetsorganisationer tror att siffran kan
vara ännu högre. Enligt deras beräkningar kan
det finnas upp till femton miljoner sexarbetare
i Indien11.
Variationer på samma tema
Den största delen av sexhandeln pågår för att
förse bordeller och eskortfirmor med flickor. Men
efter­frågan ökar även från porrindustrin, inklu­
sive filmer och direktsändningar på Internet,
liksom för att mätta sexturismens ökande aptit.
Både pojkar och flickor köps och säljs.
berättelsen upprepas om och om igen i Indien.
Premila – såld till
äktenskap, såld till sex
Premila såldes av sin punjabiske man för bara 5000
rupier (ca 600kr). Genom en välkänd prostitutions­
förmedling skickades hon till Indiens huvudstad New
Delhi. Väl där blev hon en bland tusentals andra
kvinnor som lever under fattiga, sjukdomsdrabbade
och farliga förhållanden. Man hotade henne med
våld, ja, till och med att döda henne. Premila tving­
ades sälja eller ge bort sin kropp. Vad annat kunde
hon göra?
Det här var inte början på Premilas mardröm. Hon
kom ursprungligen från en liten by i den lantliga
delstaten Bihar i nordöstra Indien. Hennes föräldrar
levde i extrem fattigdom. I sin desperation att ta sig
ur sin belägenhet, sålde de Premila för futtiga hundra
www.dalitfreedom.se
kronor till en man i Punjab, långt hemifrån. Han
hävdade att det inte fanns några ’bra kvinnor’ i hans
by och att han därför var tvungen att köpa en fru.
’Fru’ är inte rätta ordet här, ’sexslav’ vore mer kor­
rekt. Det var då, på hennes 18–årsdag, som hennes
mardröm började
Under ett par år utnyttjades Premila som en nutida
bihustru. Ingen vigsel ägde rum. Inget hopp om
verklig kärlek nu eller i framtiden. Hennes kropp an­
vändes och utnyttjades enligt mannens nycker, både
av honom själv och av hans manliga släktingar som
besökte hemmet. Det var ett helvete på jorden.
15
Brudslavar
Ett utmärkande drag i dagens indiska sam­
hälle är obalansen mellan antalet män och
kvinnor. Enligt den senaste undersökningen
finns det 40 miljoner fler män än kvinnor12.
Inom indisk kultur föredrar man söner
framför döttrar, och eftersom det finns en
ökad möjlighet att före födseln avgöra bar­
nets kön, har obalansen ökat de senaste tio
åren.
En av de långsiktiga konsekvenserna av att
man aborterar flickfoster och dödar flickor
som spädbarn är att det blir brist på kvinnor
att gifta sig med. Detta har i sin tur lett till en
ökad handel med brudar. Det här är speciellt
uppenbart i delstaten Haryana som har den
mest snedvridna könsfördelningen i Indien –
83 kvinnor på 100 män.
16
Falsk kärlek
Handel med flickor i äktenskapssyfte kan vara
antingen ett syfte i sig eller en biprodukt av
annan människohandel. De agenter som går
in för att hitta en brud åt en klient, använder
sig av en eller flera metoder. De kan ta en flicka
med tvång eller locka flickan med löften om
ett bra jobb eller en lockande livsstil. De kan
förbereda flickan genom att skapa en relation
med henne och få henne att känna sig speciell,
så att erbjudandet om att ta med henne till en
storstad där de kan gifta sig kan vara väldigt
frestande.
Även flickor som redan har sålts till sexhan­
deln eller till hushållsarbete kan säljas vidare
till ett äktenskap som sker mot deras vilja.
De sårbara blir byten
Liksom inom alla former av människohandel i
Indien är de som löper störst risk att drabbas de
som befinner sig utanför kastsystemet – daliter
och stambefolkning. Människohandlare siktar
in sig på de mest sårbara – de fattiga, de margin­
aliserade och de utstötta.
DALIT FREEDOM NETWORK SVERIGE
organslavar
28–årige Suresh Raju behövde ett lån på ca 7000
kr. Han fick rådet att ge någon liter blod i ut byte mot
pengar. När han kvicknade till efter bedövningen,
insåg han att en av hans njurar hade tagits bort.
Obehaglig människohandel
Även om människohandel i syfte att få tag i
kroppsorgan är en av de mest otäcka formerna
av människohandel, finns lite forskning inom
området och det är svårt att mäta problemets
storlek med någon större exakthet.
De begränsade undersökningar som har gjorts
visar tydligt, att de huvudsakliga offren finns
bland de fattigaste. Detta innebär att daliter
och stamfolk löper störst risk, på samma sätt
som inom andra former av människohandel.
Det vanligaste är att offren försöker att få ihop
pengar för att betala av skulder.
Utnyttjade och förrådda
Nyhetsrapporter från Indien avslöjar hur män­
niskor utnyttjas. För dem som fått betalt för en
organdonation rörde det sig ofta om summor
www.dalitfreedom.se
långt under de utlovade. Men förmedlarna
tjänar mycket pengar. I typfallet utlovar de allt
mellan 20 000 och 70 000 kr, men i slutändan
betalar de ut högst 4 000 kr. Man hör också
om skrämmande exempel på människor som
lurats eller tvingats in i organdonation. Ett av
de största bedrägerierna med olaglig organ­
transplantation omfattade 500 njurar. Många
av offren var daglönare som erbjöds arbete.
Istället fördes de till en klinik och lurades eller
tvingades att genomgå operationer.
De fattigas sårbarhet
Skoningslösa agenter utnyttjar fattiga och
analfabeter. Ett exempel är att många offer
för 2004 års tsunami tvingades att sälja sina
njurar, särskilt i området kring Chennai.
Fiskeindustrin, som tsunamin slog sönder,
hade tidigare gett dem deras försörjning.
Offren gör inte bara en ekonomisk förlust.
Deras liv och hälsa sätts dessutom på spel
genom att de får nedsatt motståndskraft.
17
Sunitas
mardröm
Erbjudandet om sex månaders arbete i Delhi för
1500 kr (12 000 rupier) var väldigt lockande.
16–åriga Sunita kom från en mycket fattig stam­
folksfamilj i delstaten Orissa. Pengarna skulle göra
jättestor skillnad för dem.
Arbetet blev kortvarigt. Efter några dagar befann
sig Sunita hemma hos Divanshu som drev den plats­
förmedling som hade ordnat jobbet. Under veckan
som kom försökte Divanshu gång på gång att våldta
Sunita. Så småningom blev hon satt att sköta hus­
hållet hos Jolly och hans familj.
För Sunita var detta bara början på en fruktans­
värd tillvaro. Hon var tvungen att arbeta från fem
på morgonen och fram till midnatt och fick bara två
chappati (indiska tunnbröd) att äta om dagen. Om
hon hade tur fick hon också resterna från midda­
gen. Jollys fru slog henne regelbundet och hans son
antastade henne. Hon försökte fly men blev snabbt
infångad och återförd till mardrömmen.
Efter sex månader lyckades Sunita skicka ett med­
delande till sin mamma Hasina. En månad senare,
när hon satt utanför huset, fick hon plötsligt se
sin mamma komma springande, tätt följd av män­
niskorättsarbetare och polis. Sunita kramade sin
mamma hårt. Hon grät och skakade av glädje och
lättnad. Men traumat var inte över.
18
Sunita togs till polisstationen, där en rapport skulle
skrivas. Inte förrän nästa dag fick man tag i en
kvinnlig polis som kunde träffa henne och vara med
vid en medicinsk undersökning. Mor och dotter, som
just återförenats, fick vänta i timmar innan man
meddelade att den anmälan som de gjort inte skulle
registreras.
Polisen hävdade att bevisen var otillräckliga, att
hon bara hade lindriga skador och att Divanshu
var en godkänd platsförmedlare och inte en män­
niskohandlare. En polistjänsteman försökte tvinga
Hasina att ta tillbaka anklagelserna. Hon lämnade
då fler uppgifter och polisen lovade vidta åtgärder.
Men ingenting hände. Ingen från polismyndig­
heten var ens villig att träffa dem igen.
Sunita och Hasina var utmattade efter att inte ha ätit
eller sovit på ett dygn. Polisens motvilliga agerande
tog också ut sin rätt.
Processen för återhämtning, rehabilitering och
återintegrering skulle ta många månader. Det skulle
också krävas omfattande insatser från människo­
rätts­advokater för att utverka något från domstolen
vad det gällde Sunitas lön.
Varken hon eller hennes föräldrar hade fått några
pengar från platsförmedlingen eller från Jolly.
Advokaterna fortsätter att göra påtryckningar om
en grundlig utredning och rättsliga åtgärder mot
de människor som utnyttjade och våldförde sig på
Sunita.
DALIT FREEDOM NETWORK SVERIGE
Hushålls­slavar
Fastän många hushåll som anställer tjänare
menar att de är givmilda när de ger husrum,
mat och kläder till barnen som arbetar åt
dem, råder stora missförhållanden bland dem
som jobbar i hemmen. Det kan ta sig ut­tryck i
orimligt långa arbetsdagar utan raster. Ingen
ledig dag, förnedrande sysslor, alldeles för lite
mat och liten eller ingen lön är andra prob­
lem. De utsätts för fysiskt och psykiskt våld
och för sexuella övergrepp både av arbets­
givaren och av andra familjemedlemmar.
Platsförmedlingar
Ofta hittar hushållen arbetare genom plats­
förmedlingar. En del av dessa är seriösa företag,
medan andra kan vara inblandade i olika
former av utnyttjande av människor. Ideella
organisationer hävdar att det finns så många
som 6000 olagliga platsförmedlingar bara i
Delhi13. Hushållen kanske betalar ut arbetarens
lön till förmedlaren, som sedan undanhåller en
del eller hela lönen från arbetaren, eller i fall
med barnarbetare, från familjen.
Platsförmedlare kan locka arbetare att flytta
långt från sina hem för att söka arbete, ofta med
www.dalitfreedom.se
löften om ett välavlönat arbete, löften som i
verkligheten aldrig infrias. De kanske erbjuder
förskott till arbetaren eller till dennes familj.
I praktiken blir detta förskott eller resekost­
naden ett lån, och arbetaren är nu skuldsatt och
sitter därför fast i tvångsarbete.
Dessa platsförmedlare letar efter de arbetare
som är mest sårbara – de marginaliserade, de
utstötta och de som lever i extrem fattigdom.
Även här är det daliterna och stamfolken
som hamnar i riskzonen. Fler och fler agenter
upptäcker att de kan tjäna mer pengar på att få
in flickor i hushållsarbete än på att få in dem i
den indiska sexhandeln. De mest ökända agen­
terna kan dessutom mycket väl själva utsätta
sina arbetare för fysiska och sexuella övergrepp.
BerövadE barndom och utbildning
Det är vanligt att barn tvingas eller säljs till
hushållsarbete. De berövas därigenom sin barn­
dom och blir utsatta för misshandel. De hindras
också från att få en utbildning och möjlighet att
lära sig ett yrke, som skulle ge dem större chans
till en bättre anställning.
19
Barn som tiggarslavar
Den Oscarsbelönade filmen ”Slumdog
Millionaire” uppmärksammade den belägen­
het som hundratusentals indiska barn be­
finner sig i, när maffialiknande gäng tvingar
dem att tigga.
alkohol eller charras (starkt afghanskt hasch,
ofta spetsat med opium). Det hjälper barnen
att glömma var de befinner sig och det hjälper
också ledarna att hålla dem under kontroll.
Stympning
Lemlästade barntiggare är livrädda för att tala
om vad som har hänt dem. De säger att deras
kroppsdelar bara försvann eller att de ska­
dade sig i en olycka. Tiggarmaffian i Mumbai
tjänar mer än 200 miljoner kronor om året14.
Så mycket pengar och makt garanterar att
klagomål till polisen inte kommer någonvart,
eftersom gängledarna mutar sig fria.
Man uppskattar att det finns allt mellan
300 000 och en miljon barntiggare i Indien.
Det är inte lätt att veta, hur många som hör till
ett gäng och inte tigger till sin familj, och hur
många som är offer för människohandel.
Än en gång är det dalitbarnen som råkar värst
ut på grund av sin fattigdom och sin låga status
i samhället. Men oavsett hur de hamnade i tig­
geriverksamheten får de betala ett alltför högt
pris.
Många av barnen blir lemlästade med avsikt.
Vissa får armar eller ben tvångsamputerade,
andra görs blinda. Gängen häller också syra på
barnens kroppar så att de får sår fulla av var.
Ju mer barnen torterats eller plågats, desto mer
sympati väcker de när de tigger. De får lära sig
att närma sig en viss typ av människor och bete
sig på ett speciellt sätt för att få ut ännu mer
pengar. Det finns många tiggande barn som
inte är stympade, men de som har de värsta
skadorna tjänar mest pengar, upp till tio gånger
mer än vad miljoner indier har till sitt dag­liga
uppehälle.
Självklart ser inte barnen röken av sina
inkomster. Pengarna lämnas över till gäng­
ledarna, och om barnen inte uppnår den dagliga
kvoten så blir de slagna och torterade. De flesta
av tiggarbarnen missbrukar lösningsmedel,
20
Rädslans makt
DALIT FREEDOM NETWORK SVERIGE
Befrielse från
Bangalores tiggargäng
Nayana, 9 år, blev räddad i
Bangalore. Nayana berättade att hon
kom från Telangana och bodde hos en
gammal kvinna i Bangalore. Hon sa
att hon hade tiggt under de senaste
åren, och att hon blev slagen av sin
’beskyddare’ om hon kom hem med
mindre än 25 kr (200 rupier) om
dagen.
www.dalitfreedom.se
”Jag fick ingen mat och hon brukade
ge mig stryk. Jag ville gå i skolan. Jag
har tre bröder och de går i skolan. Jag
vet inte varför de skickade hit mig för
att tigga”, sa hon. Flickan var ’uthyrd’
till maffian eftersom hennes familj
hade stora skulder.
Detta rapporterades i The Bangalore Mirror, 13 december
2011. Nayana räddades i en stor operation mot barntiggeri,
ledd av den ideella organisationen OASIS.
21
Hälften av världens slavar?
Trots att den indiska regeringen gjort
betydande insatser för att stoppa människo­
handeln, är situationen svår för de daliter
som har blivit en del av vår tids slaveri. De
har berövats sin frihet, sin värdighet och sitt
hopp, och deras rättigheter och kroppar har
kränkts. Men stämmer det verkligen när vi
säger att det rör sig om hälften av alla slavar
i världen?
På sätt och vis spelar det ingen roll. Den
omänskliga behandlig, som Indiens daliter får
utstå, kräver ett gensvar, oavsett det exakta
antalet människor som drabbas.
Det ligger i problemets natur att man aldrig
kommer att kunna få fram exakta siffror.
Kriminell verksamhet blir inte mätbar förrän
samtliga fall rapporteras och erkänns som
tillförlitliga. Det är uppenbart att så inte är
fallet för närvarande. Det är en anledning till
att officiella siffror måste tas med en stor nypa
salt. Det visar den undersökning som gjordes av
Tehelka Magazine och som vi nämnde om tidi­
gare. Å andra sidan bör man också vara vaksam
mot vissa aktivisters överdrivet höga siffror.
Källor med sidhänvisningar
1. Kevin Bales 2004
2. Anti Slavery
International 2007
3. The New Yorker 2009
4. Anti Slavery
International 2003
5. India Census 2001
6. Världsbanken
7. The Oxford Poverty
and Human
Development
Initiative
8. Human Rights Watch
1996
22
9. Tehelka Magazine,
dec 2010
10. UNODC (FN:s kontor
för narkotikakontroll
och förebyggande av
brott) och Indiens
regering
11. Bhartiya Patita Udhar
Sabha
12. Indian Census 2011
13. North India Times
2011
14. Daily Mail, jan 2009
15. Kevin Bales 2004
Den mest tillförlitliga beräkningen
Genom att gå igenom officiella siffror och
jämföra dem med sin egen forskning, drar
professor Kevin Bales följande slutsats: ”Min
bästa beräkning av antalet slavar i världen idag
är 27 miljoner. [...] Den största delen av de 27
miljonerna, kanske mellan 15 och 20 miljoner,
utgörs av tvångsarbetare i Indien, Pakistan,
Bangladesh och Nepal.” Han kommer fram
till att Indien ”kan ha fler slavar än alla andra
länder i världen tillsammans”. 15
Forskningsberäkningar visar att daliterna
utgör 90 % eller mer av antalet ovan. Den här
siffran får man fram, när man tar med alla da­
liter som finns inom den mest spridda formen
av slaveri i Indien – tvångsarbete. Om detta inte
är hälften av världens slavar, så är det inte långt
ifrån.
Till sist …
Oavsett vilka siffror som är rätt, är en sak säker:
måttet är mer än rågat. Vi måste klart och tyd­
ligt ta ställning mot dessa våldshandlingar. Vi
måste arbeta tillsammans för att denna orätt­
visa och ondska ska få ett slut.
För fullständiga referenser, se resurspaketet “Dalit
Freedom Action”, tillgängligt från Dalit Freedom
Network Storbritannien (www.dfn.org.uk).
Premilas och Manjulas berättelser är återgivna av Joseph
D’souza i “Slavery Now and Then” (Danny Smith)
Alla fotografier (utom s. 2 och 20) av Rachel Robichaux
- www.cargocollective.com/rachelrobichaux
Texten är en översättning och bearbetning av ”Half the
World’s Slaves?” utgiven av Dalit Freedom Network i
Storbritannien (www.dfn.org.uk, [email protected])
DALIT FREEDOM NETWORK SVERIGE
Hjälp till att
befria hälften
av världens
slavar!
Balammas liv förändrades när några personer som nyligen flyttat till byn behandlade henne med
värdighet och respekt. Hon hade aldrig upplevt detta tidigare. Nu vill Balamma se ett slut på jogini­
traditionen som fördärvat hennes liv. Hon vill att de tusentals kvinnor som är fast i detta rituella
sexslaveri ska befrias. Hon är en del av vårt förebyggande program som syftar till att öka medveten­
heten om detta problem och förhindra att flickor i framtiden överlämnas och helgas åt en gudinna.
Balammas insats gör en verklig skillnad.
Sunita bodde i vårt kvinnocenter under flera månader. Hon går i en av våra skolor där hon får
undervisning på engelska. Hennes högsta önskan är att driva sin egen skönhetssalong, och med vår
hjälp kan hon mycket väl uppnå sin dröm.
Dalit Freedom Network Sverige arbetar för att få ett slut på människohandel och slaveri i Indien.
Du kan hjälpa till! Det här kan du göra för att hjälpa oss i kampen mot slaveriet:
»» Bli medlem – För 200 kronor per år (vuxen) eller 100 kronor per år (student)
blir du medlem i föreningen Dalit Freedom Network Sverige.
»» Bli medhjälpare – Vi behöver bli fler volontärer och givare för att kunna
uträtta mer. Gåvor tas tacksamt emot och sätts in på bankgiro 820-7623.
»» Starta en Action Group – Vi söker människor som på kreativa sätt
och tillsammans med andra vill väcka uppmärksamhet om daliternas
situation och bidra till ökat engagemang lokalt och nationellt.
»» Bli fadder – För 200 kronor per månad kan du ge ett dalitbarn skolutbildning.
»» Res med oss – Följ med DFN Sverige på en gruppresa till Indien.
Du som är intresserad av detta - läs mer på vår
hemsida www.dalitfreedom.se eller ta kontakt
med oss. Du kan också beställa vårt nyhetsbrev
och följa oss på Facebook.
www.dalitfreedom.se
Kontakta Dalit Freedom Network Sverige
www.dalitfreedom.se
www.facebook.com/dfnsverige
[email protected]
23
Under tusentals år har Indiens daliter (kastlösa) varit föremål för diskriminering,
missförhållanden och orättvisor. Idag är upp till hälften av alla offer för människohandel
eller slaveri runtom i världen indiska daliter.
Läs om Sunita, som fördes till Delhi för att bli hushållsslav, sexuellt utnyttjad av både människo­
handlare och arbetsgivare. Premila såldes som brud av sina föräldrar och blev sexuellt utnyttjad
av sin man och hans vänner.
Manjula tvingades att från fyraårsåldern arbeta i en farlig fyrverkerifabrik, eftersom hennes
familj hamnat i skuldslaveri. Balamma blev överlämnad och helgad till en gudinna som liten
flicka och, när hon nådde puberteten, tvingad till rituellt sexslaveri.
Det här häftet uppdagar en mörk hemlighet. Avsikten är att öka medvetenheten om och
förståelsen för en komplex och okänd verklighet. Framför allt är det ett upprop till handling för
att utmana de stora orättvisor och övergrepp på mänskliga rättigheter som förekommer i Indien.
Dalit Freedom Network verkar för frihet från kast­
systemets slaveri. Dalit Freedom Network arbetar för
daliternas rätt till utbildning av hög kvalitet, grund­
läggande sjukvård, ekonomisk utveckling, samt juridisk
hjälp för att värna om deras lagstadgade rättigheter. Dalit
Freedom Network strävar över hela världen efter att
förändra daliternas situation genom information och
påverkansarbete.
Den ideella föreningen Dalit Freedom Network Sverige
bildades i maj 2011 och samarbetar med Dalit Freedom
Network internationellt samt med individer och organisa­
tioner som också arbetar för daliternas rättigheter.
Kontakta Dalit Freedom Network Sverige
www.dalitfreedom.se
www.facebook.com/dfnsverige
[email protected]