Transcript Hjärta till Hjärta - Ideellt Utvecklingscentrum

Hjärta till Hjärta
Medlemsblad
En anhörigs berättelse...
Väntjänsten - de gamlas guldkant
Årgång 6, nummer 2
Det är en vanlig torsdag. Solen skiner. Jag
sitter på jobbet och tänker – i dag borde min
lilla mamma komma ut i friska luften en
stund. Få se något annat än sin lägenhets fyra
väggar. Insupa lite sol och luft. Min mamma,
99 år, sitter i rullstol sedan fem år tillbaka
och är dubbelt benamputerad. Men hon är
kristallklar i huvudet och i behov av mer stimulans än tv:n och radion.
der och doktorn dyker upp. Jag kan komma
till själva läkarbesöket.
Och tänk. Just i dag får hon det. En av Väntjänstens ”änglar” tar med henne först till
affären för att handla och sedan går de en
extra sväng i Tybble. Mor låter nöjd när jag
ringer henne på eftermiddagen. Denna promenad gör all skillnad i hennes relativt enahanda liv. När åldern stiger så krymper livet,
så är det bara. Men för mig som är den enda
släkting mor har inom 20 mils omkrets känns
bördan att se till att hon får ett liv, inte bara
en existens, ofta tung.
Det behövs så lite för att ge mors tillvaro en
guldkant. Ett kort besök, en sväng ut på gården, en tur till närmaste blomstermarknad.
Inget märkvärdigt – men det kräver tid. Och
som alla vet har de som fortfarande arbetar i
vårt land fullt upp på jobbet och inga stora
möjligheter att finnas till för sina anhöriga på
dagtid.
Jag jobbar nästintill heltid och har inte den
tid jag skulle vilja ha att förströ mor. Eller för
den delen att åka med henne på de sjukbesök
hon behöver. Då kan mor ringa Väntjänsten
och be dem sitta med henne under de timmar
av väntan som blir innan färdtjänsten anlän-
Jag är inte säker på att Väntjänstens frivilligarbetare förstår vilken betydelse det har att
de finns. I den bästa av världar skulle ju hemtjänstpersonalen ha tid att gå en liten sväng
dagligen med mor under den varma årstiden.
Men det har de inte.
Därför känns det fantastiskt att pigga Väntjänst-pensionärer vill ta av sin tid och ge den
till våra gamla. Gå med till affären, gå ut och
fika. Kanske till och med ta en sväng till
stadsparken. Kort sagt – ge de gamlas liv lite
guldkant.
Ingalill Bergensten
* Mor avled i november. Vi är alla tacksamma över att
fått lära känna henne och ta del av hennes livserfarenhet!
Sittgympa på Skebäck
Den 5 september var jag med Mona Bergqvist
på hennes sittgympa på Skebäcksgården som
hon har lett i c:a tre år. Den här dagen var 7
pensionärer med; Maja, Eivor, Helga, Sara,
Ingvar, Maria och Vera.
eller ägna sig åt hjärngympa. Det blir även en stund
social samvaro då det serveras saft och frukt innan
det är dags för lunch.
Mona hade ett program som hon gick efter.
Glad och duktig som hon är följde alla med i
hennes instruktioner.
Mona hjälper även till att
hämta de boende till gymnastiken och ledsagar dem
tillbaka till rummen. Då
det ordnas fester såsom
kräft- eller höstfest har Mona sin givna plats
där och hjälper bl.a. till att duka och pynta.
Stämningen var uppsluppen och god. Maja
fyllde 92 år, så Mona och jag tog upp ”Ja må
hon leva” och alla deltog med liv och lust.
Efter gympan brukar man kasta boll, bowla
Sally Nyström
Nov 2012
I det här numret:
En anhörigs
berättelse
1
Sittgympa på
Skebäck
1
Ordföranden har
ordet
2
Hjärta till Hjärta
var där
2
Ljus framtid för
ideella föreningar
3
Vårutflykten
4
Ansvarig utgivare:
Margareta Schönström
Redaktion:
Ruben Hansson
Elisabeth Elardt
Zejfa Catic
Foto: ”Hjärta till Hjärta”
Sida 2
”Hjärta till Hjärta”
Ordföranden har ordet
Kära volontärer
Den blöta sommaren har vi för
länge sedan lämnat bakom oss och
skörden av svamp, lingon, äpplen
och honung är bärgad. Jag hoppas
att ni alla har haft en bra sommar
trots vädret. Många av er har under
sommaren gjort en värdefull insats
för en medmänniska. När staden
töms på människor som rest bort
på semester, blir det glest med hjälpande händer och någon att prata
med, då är det viktigt att ni finns.
Nu har höstens regn startat och
våra aktiviteter dragit igång. Vi fortsätter med volontärutbildningen,
som har uppskattats av de som deltagit. Vi kommer också att ha två
volontärcaféer med någon form av
underhållning. När ni läser det här
har vi haft besök av Stigbjörn Bergensten och då träffades vi på Gillet
istället för på Krämaren.
Jag måste erkänna att jag har haft
svårt att få ihop den här artikeln.
Vad skall jag skriva om? Vi står inför en brytningstid då allt inte längre är så givet som på ”den gamla
goda tiden”. Nya samarbetsformer
med Väster skall skapas.
sen utgångsläget för att starta ett
arbete om hur vi vill jobba framöver”. Tillsammans med ”Väster”
och Röda Korset har jag, vår sekreterare och samordnare, kartlagt
våra arbetsuppgifter. Vad det mynnar ut i får vi se.
På Anhörigdagen och på Conventum under Seniorfestivalen arbetade vi tillsammans och delade utställningsbord. Vi är inte längre
uppdelade i väster och öster, utan
skall verka inom hela kommunen.
Men ändå finns väntjänsten Väster
kvar i mitt medvetande. Det är inte
alltid så lätt att tänka i nya banor,
att tänka större än vad vi gjort tidigare.
Två styrelseledamöter i ”Hjärta till
Hjärta” ingår i en festkommitté som
skall arrangera en julfest gemensamt för oss alla, både Öster, Väster
och Röda Korset. Det blir ett jättekalas som går av stapeln den 6 december i Statistiska Centralbyråns
matsal.
Margareta Schönström
Vet ni vad processkartläggning är?
Ett nytt ord för mig, men för att citera Carin Neanro: ”Den ska visa på
vad och hur vi gör idag och det blir
Anhörigdagen och Seniorfestivalens avslutning
Hjärta till Hjärta var där
Traditionsenligt visade vi upp vår verksamhet under Seniorfestivalen
2012. Först på torsdagens Anhörigdag i Elimkyrkan och
sedan på lördagens grand finale i Conventum. Båda dagarna
var det många som ville höra om vår verksamhet och våra broschyrer
hade en strykande åtgång.
Sally och Margareta tog ett pass på torsdagen.
Liksom tidigare år ställde vi
upp och informerade om vår
verksamhet vid två tillfällen
under Seniorfestivalen.
Margareta, Mats, Carin och Bibbi välkomnade på lördagen.
Båda dagarna var det många
intresserade som kom till vårt
bord och ville höra om verksamheten och hur man går vidare om man vill ställa upp
som volontär.
Det blev också frågor om vart
man vänder sig om man själv
eller någon anhörig behöver
hjälp.
Efter en liten pratstund som
förhoppningsvis gav svar på
frågorna tog många våra broschyrer för att i lugn och ro
läsa på.
Förhoppningsvis återkommer
några som volontärer eller vill
ha vår hjälp att sätta lite guldkant på tillvaron.
Ruben Hansson
Årgång 6, nummer 2
Sida 3
Ljus framtid för ideella föreningar
Ett demokratiskt samhälle kräver ett starkt civilt samhälle
Hur ska den ideella verksamheten styras? Behövs ideella föreningar? Är olikheter en fördel eller
nackdel? Det var några av de frågor som vi diskuterade med kommunalrådet Rasmus Persson,
ordförande i programnämnd Social välfärd.
Vi träffar Rasmus Persson på hans
arbetsrum längst upp i Rådhuset.
Han välkomnar oss med en kopp
kaffe och talar om att vi sitter i samma rum som Elvy Olsson, vår första
ordförande, satt i under en tid. Om
det har påverkat hans inställning
till vår verksamhet vet vi inte, men
att Rasmus har en positiv inställning till ideell verksamhet framgår
klart av hans svar på våra frågor:
Vilken styrmodell anser du är
bäst för väntjänsten. Direkt
koppling till kommunen, ideell
förening eller ett råd bestående
av olika föreningar, företag och
intressenter?
- Generellt tycker jag inte att kommunen ska styra väntjänsten. Jag
tycker det finns ett stort värde i
väntjänsten som en ideell förening.
Ideellt engagemang är nödvändigt i
samhället. Inte så mycket av ekonomiska skäl utan av humanistiska
och medmänskliga. Kommunen och
föreningslivet måste hitta former
för att på bästa sätt ta tillvara på
ideellt engagemang.
Det finns ett förslag på värdegrund för hemtjänsten. Anser du
att delar ska färga väntjänsten
eller att man ska arbeta fram ett
eget förslag?
- Jag tror att människor i våra verksamheter ser helheten, d.v.s. såväl
de ideella insatserna som de professionella. Vi påverkas av varandra,
därför måste vi dela ungefär samma
värdegrund.
Syftet med denna är att göra det
lättare för människor som vill engagera sig ideellt att komma i kontakt
med dem som behöver hjälpen.
En kreativ och intresserad styrelse, måste den hållas tillbaka för
att skapa likvärdiga rutiner för
all väntjänst?
- Absolut inte! En styrelse som ser
ett behov ska inte hållas tillbaka
från att genomföra detta. Behoven
kan se mycket olika ut och önskemålen skilja sig åt mellan olika områden. Väntjänsten kan då skapa en
guldkant i tillvaron för många människor. Stänger vi ute kreativiteten
så är risken att engagemanget för
övrig verksamhet också falnar och
då blir vi en fattigare kommun att
bli gammal i. Vi ska värna om det
arbete som eldsjälar gör, så länge
grunden för arbetet är medmänsklighet och en vilja att göra livet bättre för andra människor.
Hur tror du att framtiden gestaltar sig för det s. k. civila samhället?
- Mitt politiska engagemang bygger
på att jag tror att ett samhälle inte
enbart kan bygga på rättigheter
utan även på skyldigheter. Ett samhälle blir fattigare om vi inte hjälper
varandra. Därför har jag engagerat
mig i att stärka kommunens arbete
med ideella organisationer. Min
förhoppning är att fler människor
vill engagera sig för att hjälpa och
stötta andra. Det civila samhället
ska inte ta över kommunens ansvar
eller arbetsuppgifter men komplettera dem. Ett demokratiskt samhälle kräver ett starkt civilt samhälle.
Jag tror det finns ett otroligt mycket
engagemang ute i samhället men att
det kräver rätt förutsättningar för
att man ska ta klivet till att engagera sig.
Hur ser du på IUC’s roll och uppdrag gentemot väntjänsten?
- IUC kan vara till stor hjälp när det
gäller att förmedla engagemang
från människor som vill engagera
sig men inte är säkra på var. Det
kan hjälpa er i er rekrytering och
fungera som komplement till annan
rekryteringsverksamhet. Kommunen har även gett i uppdrag att bygga upp en volontärbyrå.
Programnämnd Social välfärd är en av tre programnämnder
i Örebro kommun och ansvarar bl.a. för vård och omsorg för
äldre, stöd och service till funktionshindrade samt för socialtjänsten.
"Ett samhälle blir
fattigare om vi inte
hjälper varandra
När vi lämnar kommunalhuset
känns det som att vi har fått en bekräftelse på att vår verksamhet är
både bekräftad och behövd.
Margareta Thor Persson &
Ruben Hansson
IUC - Ideellt utvecklingscentrum är en fristående stödfunktion för att öka organisationers möjlighet att synas, utvecklas
och tillkännage det ideella arbetet som resurs för Örebroarna.
Kontakta oss
Ordförande ”Hjärta till Hjärta”
Margareta Schönström, tel. 13 56 77
Verksamhetsansvarig
Örebro kommun
Carin Neanro, tel. 21 31 16
Samordnare OP, Nikolai,
Ladugårdsängen och Adolfsberg
Gamla gatan 13 tel. 10 12 80
Drottninggatan 27 tel. 21 42 34
Samordnare Almby Norrbyås,
Brickebacken
Kyrkoherdegatan 1, tel. 21 42 33
Mer info på:
www.iucorebro.se
www.orebro.se
Våra samvarostunder
Gillet
Gamla gatan 13
Tisdagar 14-16 och 17.00
Onsdagar 10-10.30 och 13-15
Fredagar 14-16
Krämarhuset
Drottninggatan 27
Tisdagar 14-16
Sofia senior
Sofiagatan 8
Måndagar 14-16
Torsdagar 14-16
Norrby senior
Höglundagatan 21A
Måndag, varannan vecka 14.30-16
Tisdagar 14-15
Torsdagar 10-11.30 och 14-16
Odensbacken, Kvarnen
Smedjevägen 2
Tisdagar 10-12
Onsdagar 10-12 och 14.00
Ladugårdsängen
Landbotorpsallén 40 B
Torsdagar 14.30-16
Café Lindhult
Lindhultsvägen 3
Onsdagar 14-16
MIK Klubbstuga
Travbanevägen 4, Marieberg
Tisdagar 14-16
Almby trygghetsbostäder
Kyrkoherdegatan 1
Måndagar 10.30-11
Tisdag, varannan vecka 14.30-16.30
Fredagar 10-11.30 och 15-17
Skebäcksgården
Slussgatan 12
Måndagar 10.15-11.15
Onsdagar 10-12
Sirishof
Sturegatan 5
Onsdagar 10-12
Vårutflykten
Från greve Wrangel till Lasse Åberg
På vårresan reste en del med
”köttbussen” och andra åkte med
”fiskbussen”. Vad var nu detta kanske
de som inte var med undrar över. Jo,
det förhöll sig så att vi i år bokade en
paketresa kallad ”Från greve Wrangel
till Lasse Åberg”. ”Köttbussen” åkte
direkt till Skoklosters slott där vi till
lunch serverades örtmarinerad
stek med
potatisgratäng. Därav
bussens benämning.
”Fiskbussen” gick direkt till Lasse
Åbergmuséet där det till lunch serverades teriyakiglaserad lax med potatissallad alltså blev detta ”fiskbussen”.
Inget av muséerna kunde ta emot över
100 besökare samtidigt därför denna
uppdelning. Efter lunch växlade bussarna, från Skokloster åkte man till
Åbergmuséet och från Åbergmuséet
åkte man till Skokloster. Vid båda resmålen serverades det förmiddags- och
eftermiddagskaffe.
Skokloster
är ett imponerande
slott från
1600-talet
som ligger mycket vackert vid Mälarens strand. Slottet uppfördes av greve och fältmarskalk Carl Gustaf
Wrangel. Slottet var ända fram till
1967, då svenska staten köpte slottet,
i privat ägo. Efter Wrangels död övergick slottet i släkten Brahes ägor fram
till 1930-talet då slottet övertogs av
släkten von Essen. Det var en otrolig
guidning vi fick genom slottet, där den
fantastiska paradvåningen gjorde ett
starkt intryck. Vilken prakt!
Även den enorma vapensamlingen har
stannat i minnet. Men det starkaste
minnet är nog ändå vinden, där en
enorm festsal skulle byggas. När beVälkommen att medverka i vårt medlemsblad. Idéer och förslag lämnas till ansvarig
utgivare. Publicerade artiklar belönas med
en blomstercheck.
skedet om Carl Gustaf Wrangels död
kom avstannades bygget. Arbetarna
lämnade helt sonika bygget och allt
står kvar som det stod då, inklusive
verktyg och byggnadsmaterial. Historiens vingslag.
En stor upplevelse att få se slottet,
men tyvärr var det många trappor så
jag förstår om inte alla hade samma
behållning av besöket.
Även besöket vid Lasse Åbergmuséet
var imponerande. Det var en diger
samling av
Disneyföremål, leksaker
och dyrbara
konstverk
som muséet
innehöll.
Även här fick
vi en mycket
bra visning där guiden berättade om
de olika konstverken och dess tillkomst.
Det måste även för en barnfamilj vara
intressant att besöka muséet. Här
fanns Tarzankojan i tre våningar som
väckte barnet även i
en gammal pensionär.
Hur kul det måste vara
att klättra i den kojan?
Här fanns även en
shop där man kunde
handla olika föremål
med Disneymotiv. Ett
muséeum med mycket
humor och lekfullhet.
Det blev en vårutflykt med många intryck och när vi åter anlände till Örebro vid 18-tiden var nog de flesta av
oss trötta, men nöjda med dagen.
Margareta Schönström
God Jul
&
Gott Nytt År!