Transcript SNÖVIT OCH DE SJU DVÄRGARNA Det var en gång en drottning

SNÖVIT OCH DE SJU DVÄRGARNA
Det var en gång en drottning som födde en dotter. Hennes hy var vit som snö, hennes läppar röda
som blod och hennes hår svart som ebenholts. Därför kallades hon Snövit. Men drottningen dog
och inom ett år tog kungen sig en ny gemål.
Hon var mycket vacker, men stolt och högmodig och kunde inte tåla att någon skulle vara vackrare
än hon. Hon hade en underbar spegel och den frågade hon varje dag: ”Spegel, spegel på väggen
där, säg mig vem som vackrast i landet är?” Och alltid svarade
spegeln: ”Ni, fru drottning, är vackrast i landet”.
Men Snövit växte upp och blev vacker som den klara dagen. Och en dag svarade spegeln
drottningen: ”Fru drottning, ni är vackrast här, med Snövit är tusen gången vackrare än ni”.
Då blev drottningen arg och från den dagen hatade hon Snövit. Hon befallde en jägare att föra ut
Snövit i skogen och döda henne. Men han kände medlidande med flickan och lät henne springa
sin väg. För drottningen berättade han, att Snövit var död. Men Snövit irrade nu omkring i skogen
och till slut kom hon fram till ett litet hus. Hon gick in för att få vila sig lite. I rummet stod ett bord
dukat och eftersom Snövit var hungrig, åt hon lite från var och en av de sju små tallrikarna och
drack en mun ur varje mugg, för hon ville inte äta upp allt för en enda. Och eftersom hon var så
förskräckligt trött, lade hon sig i en av de sju små sängarna och somnade genast. När det blev
mörkt, kom husets herrar, de sju dvärgarna, hem från sitt arbete i gruvan.
De upptäckte den sovande Snövit och hon var så vacker att de lät henne sova vidare. Nästa
morgon berättade Snövit sin historia för dvärgarna. Hon fick stanna hos dem och lovade att sköta
hushållet åt dem. När nu drottningen trodde att Snövit var död, frågade hon åter sin spegel:
”Spegel, spegel på väggen där, säg mig vem som vackrast i landet är?”
Då svarade den: ”Fru
drottning, ni är den
vackraste här, men
Snövit som är bortom
bergen
hos de sju dvärgarna, är
tusen gånger vackrare
än ni”. Då förstod hon
att jägaren hade lurat
henne.
Hon klädde ut sig till
krammånglerska och
begav sig till huset där
de sju dvärgarna bodde.
Hon erbjöd Snövit att få
köpa ett mycket vackert
band, och Snövit tyckte
så mycket om det, att
hon köpte det.
Men den gamla knöt det så hårt om Snövits midja, att flickan knappt kunde andas längre, utan hon
föll som död ner. När dvärgarna kom hem blev de alldeles förskräckta. Raskt klippte de upp bandet
och Snövit kom till liv igen. Drottningen fick genom sin spegel veta att Snövit fortfarande levde.
Därför begav hon sig i en annan förklädnad till de sju dvärgarnas hus.
Med sig hade hon en förgiftad kam. Och Snövit köpte kammen. Knappt hade hon satt den i håret
förrän hon föll medvetslös till golvet. Men som tur var, kom de sju dvärgarna strax därefter och de
drog ut den förgiftade kammen. Då kom Snövit till medvetande igen. Än en gång fick drottningen
veta av sin spegel att Snövit levde. Nu skakade hon av vrede.
Hon förgiftade ett äpple och gick, förklädd till bondmora, till dvärgarnas hus. Snövit tittade ut
genom fönstret och sa: ”Jag får inte släppa in någon”.
”Då vill jag åtminstone skänka dig ett äpple”, sa bondkvinnan. Eftersom Snövit var misstänksam,
delade hon äpplet och gav Snövit den röda, giftiga hälften. Själv bet hon i den, giftfria hälften. Då åt
också flickan av äpplet, men knappt hade hon fått en bit i munnen förrän hon föll död till marken.
När drottningen var hemma igen och frågade spegeln, så svarade den äntligen: ”Fru drottning,
ni är vackrast i landet”. Dvärgarna försökte förgäves få liv i Snövit igen. Men hon var och förblev
död. Då gjorde de en kista av glas och lade henne i den. De bar upp henne på ett berg och sörjde
och vakade över henne i dagarna tre. Då råkade en prins komma förbi.
När han såg kistan med den vackra flickan, bad han dvärgarna: ”Skänk mig kistan, för jag kan inte
leva utan att få se Snövit. När tjänarna bar bort kistan, snubblade en av dem, och den giftiga
äppelbiten lossnade och for ut. Strax därpå slog Snövit upp sina ögon och öppnade locket på
kistan. Men var är jag?” ropade hon. Prinsen berättade allt som hade hänt. Snövit blev glad och
följde med honom. När styvmodern fick höra det blev hon så förskräckt att hon föll död ner.
Slut
Snövit är en saga troligtvis från medeltiden, nedtecknad av bröderna Grimm.
Sagan om Snövit tros ha sitt ursprung i det medeltida Italien och har spridits som muntlig tradition
över hela Europa. Sagan nedtecknades av bröderna Grimm, och i deras version träffar Snövit de
sju dvärgarna medan drakar och rövare hjälper henne i versionen på Balkan.
Disneys version: Snövits styvmor, drottningen, har en spegel som varje dag svarar drottningen på
uppmaningen ”Spegel, spegel på väggen där. Säg mig vem som vackrast i landet är.” Men så
länge Spegeln svarade: "Drottning - du vackrast i landet är" så behövde Snövit inte frukta
drottningens avund. Men med tiden blommar Snövit ut till en vacker kvinna trots de trasor
drottningen klätt henne i. När spegeln sedan svarar att Snövit numera vackrast i landet är, så blir
drottningen ursinnig och ber en jägare ta Snövit till skogen och komma tillbaka med hennes hjärta.
Jägaren förmår inte att döda den vackra flickan utan låter henne gå och dödar i stället ett djur och
tar dess hjärta till drottningen. Snövit flyr in i skogen och hamnar hos sju dvärgar. Eftersom Snövit
lever svarar drottningens spegel fortfarande att Snövit är vackrast i landet. Drottningen ger sig då
ut på jakt efter Snövit och hittar henne hos dvärgarna. Drottningen, som också är en häxa,
förvandlar sig till en gammal gumma och ger Snövit ett förtrollat äpple som gör att Snövit hamnar i
ett komaliknande tillstånd. Dvärgarna tror att Snövit är död och lägger henne i en kista gjord av
glas. En äventyrssökande prins hittar henne och blir helt betagen av flickan. Han ger henne en
kyss som bryter förbannelsen. Snövit vaknar och lever sedan lyckligt tillsammans med prinsen i
resten av sina dagar.
Grimms version skiljer sig från Disneys. Bland annat blir Snövit förgiftad av en kam och strypt av
en livrem (men räddas båda gångerna av dvärgarna) innan hon förgiftas av äpplet. När dvärgarna
eller prinsens män bär kistan till slottet ramlar en av dem, och Snövit vaknar när äppelbiten hon har
satt i halsen lossnar. Vigseln med prinsen blir en stor fest. Den elaka drottningen får även sitt straff
i slutet av historien; att ta på sig ett par glödande järnskor och dansa tills hon faller död ner. Det
finns ytterligare en version där drottningen blir inbjuden till bröllopet och har med sig en förgiftad
ros, för att mörda Snövit. Men när hon ser hur lyckliga Snövit och prinsen är så håller hon rosen så
hårt att hon själv blir förgiftad. (Wikipedia)