Transcript Olika sätt att göra avläggare - Sveriges Biodlares Riksförbund

Bitidningen
Nr 5
Maj 2012
Olika sätt att göra avläggare
Omvälvande riksförbundsmöte • Slipp svärmar
Parningsstationerna 2012 • Bihusesyn 2012
Bitidningen 5 2012
1
125-års Jubileum!
1887 - 2012
5-år i nya butiken firar vi med
Öppet hus 12 Maj 8.30-14.00
Lennart Nilsson / Kristianstad
kommer och
berättar om sin biodling kl. 11.00
Korv o glass finns till alla.
Erbjudanden utlovas
Exempelvis:
Biredskap 2012
Joel Svenssons Vaxfabrik
Tel: 0431-43 00 55 • www.joelvax.se
Katalog 2012
Meddela oss, så får Du den fritt!
Du som inte kan komma kan beställa via vår hemsida under v.19
Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, 266 94 Munka-Ljungby
2
Tel: 0431 - 43 00 55, Fax: 0431 - 43 18 55, Beställ gärna Dina varor i förväg.
Hemsida: www.joelvax.se, E-mail: [email protected]
Semesterstängt: Pingstafton samt lördagar i Juli samt v.30 Bitidningen
o 31. 5 2012
Frakt o exp. avgift tillkommer
Ledaren
Lycka till i arbetet!
Nu har jag gjort mitt sista riksförbundsmöte. Det känns skönt men också lite vemodigt. Det första som jag deltog på var i Växjö, vilket år har jag glömt men det
var nog på 80-talet. Genom åren har jag fått många vänner som man såg kanske bara vid dessa tillfällen. Det var ingalunda så att vi alltid var överens, tvärtom
men det behöver inte inkräkta på respekt och vänskap. En jag tänker på är Birger
i Boden som för första gången sedan Växjö inte fanns på plats i år.
Arne Johansson
Styrelseledamot
[email protected]
Sista året eller åtminstone halvåret har jag sett oroande tecken i SBR. SBR är en
gammal organisation med en gammaldags moral som säger hur föreningsdemokratin ska fungera och vilka roller styrelse och andra organ har. En i föreningslivet accepterad rollfördelning har åsidosatts vilket gett upphov till otillbörlig påverkan av styrelsen och jag beklagar att riksförbundsmötet inte tog tydligt avstånd
från detta. Men det kanske är jag som är en dinosarie, en kvarleva från en annan
tid och en annan moral.
Jag hoppas att den nya styrelsen har styrka och integritet nog att klara de utmaningar den kommer att ställas inför, och inte falla tillföga inför varken hot eller
smicker. Uppgiften är att bevara SBR. som en fri, obunden och självständig organisation med plats för både stora och små biodlare och som alla kan känna stolthet i att tillhöra.
Jag önskar nya styrelsen lycka till i sitt arbete! Jag vet hur mycket tid och krafter
det tar, och jag har sett hur arbetsinsatsen har ökat kraftigt på senare år.
Till sist vill jag tacka för förtroendet under de gångna åren och sända en hälsning
till alla mina biodlarvänner i hela Sverige.
Är det något nummer av Bitidningen du inte fått? Kontakta SBR:s expedition, 0735-233100, [email protected]
Årgång 111
Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg
Redaktör: Erik Österlund
Telefon: 0735-233126
E-post: [email protected]
Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr
är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före
aktuell månad.
Material- och annonsinformation: Sid 47.
Manusstopp den första i månaden, knappt en
månad före utgiv­nings­dagen.
Tryck: V-TAB Vimmerby
Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886
Bitidningen 5 2012
Ansvarig utgivare:
Förbundsordförande Marita Delvert,
Grevgatan 35, 11453 Stockholm.
Telefon: 070-6924577.
Epost: [email protected]
Sveriges Biodlares Riksförbund är en
politiskt, religiöst och etniskt obunden
ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla
svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt,
fackligt, socialt och innehållsmässigt.
Förbundsexpedition:
Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp.
Telefon: se telefonlista på sidan 47.
Fax: 0142-828 59
Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149.
E-post: [email protected]
Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen.
Öppet: Mån-tors 08.00-16.00.
Fre 08.00-14.00
Webbplats: www.biodlarna.se
Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3
I detta nummer
Uttalande till skydd för bina
5
I bigården
6
Omvälvande riksförbundsmöte
10
Hur jag gör mer bin, del 2
12
Avläggare från de bästa
14
Du vill slippa svärmar
16
Bihusesyn
17
Bihälsa
33
Nordbiprojektet stretar på
34
Buckfastparning på Dartmoor
35
Historiskt depåmöte i Mjölby
36
Parningsföreståndarträff
38
MAJ 2012
10
Parningsstationer sommaren 2012 40
Brev till redaktionen
41
SBR:s statistik
42
Vi minns, Almanackan
44
Nästa nummer (6 – juni-nr)
utkommer i slutet av maj.
MANUSSTOPP: 1 maj.
Numret därpå (7/8-12) i slutet av juni.
Manusstopp: 1 juni.
16
Manusstopp : Nr 1/2-1 dec, nr 3-1 feb, nr 4-1 mars, nr 5-1 apr,
nr 6-1 maj, nr 7/8-1 juni, nr 9- 1 aug, nr 10-1 sep, nr 11/12-1 okt
Omslagsbilden:
Honung är bästa
godiset i Patagonien också. Foto:
Thomas Dahl
17
i:et på omslaget påminner om att
drottningen märktes gul i år.
4
Bitidningen 5 2012
Biodlarna värnar om sina bin!
Uttalande antaget vid Sveriges Biodlares Riksförbunds kongress den 1 april 2012 i Alingsås
Våra bin är en av de viktigaste aktörerna i den svenska naturen och vår känsliga miljö. Biet är en
garant för biologisk mångfald. Våra tambin är förmodligen det viktigaste husdjuret i lantbrukssamhället, för att övriga djur ska få tillgång till foder. Vidare är bina en viktig pollinatör för frukt, bär och
inte minst för vilda bär. Bina är samtidigt våra minsta husdjur, i alla fall för SBRs medlemmar.
Lantbrukarna är i mycket stor utsträckning beroende av bina för sin skörd. Särskilt stort pollinieringsbehov föreligger för bl a raps och den övergripande biologiska mångfalden på gården, vilket
man i de flesta fall inte tänker på.
Vi har under många år tagit del av olika forskningsrapporter som pekar på eller försöker förklara
den så kallade ”bidöden”. Alla forskare är dock överens om en sak – ”att bidöden beror på många
olika orsaker!”
Många larmrapporter finns också som tydligt beskriver sambanden mellan kemikalieanvändningen inom jordbruket och fruktodlingen, som i sin tur leder till bidöd, bisjukdomar och svårigheter för
bina att orientera sig. De senaste forskarrapporterna, från Frankrike och England publicerade i tidskriften ”Science”, beskriver en särskild typ av betnings- och besprutningsmedel (insektsdödare)
kallade NEONIKOTINOIDER. Som används bl a vid odling av potatis, sockerbetor, säd och raps.
När bina exponeras för eller ges foder med rester av neonikotinoider, inträffar någon av följande
effekter: död inom 2 minuter, långsam död, vilsenhet så de inte hittar tillbaka till kupan eller försvagade så att de lättare angrips av sjukdomar eller parasiter.
Vi ser med förskräckelse att EU och svenska myndigheter godkänt användning av just neonikotinoider. Företag genomför, trots riskerna för bina, en intensiv marknadsföring av och uppmanar till
ökad användning av neonikotinoider, framförallt vid odling av raps.
Mot bakgrund av ovanstående kräver vi, Sveriges Biodlares Riksförbund, att ett nationellt förbud
mot användning av neonikotinoider omedelbart införs i Sverige. Långsiktigt kräver vi också, att för
ALLA bekämpningsmedel som används inom odling, ska riskerna för bin och andra pollinerande insekter, som t ex humlor, omvärderas i riskanalyser, så att dessa viktiga aktörer inte skadas, dödas
eller utrotas.
Detta uttalande är antaget av Riksförbundsmötet i Alingsås april 2012.
För ytterligare information kontakta:
- Jonas Eriksson, förbundssekreterare Sveriges Biodlares Riksförbund,
[email protected] Mobil:0735-233 121
- Lars Hellander, styrelseledamot Sveriges Biodlares Riksförbund,
[email protected] Mobil: 070- 216 33 90
Bitidningen 5 2012
5
I bigården
PASAGA RAMIC
Arbete i bigården
Vårutveckling
R
edan 2 mars såg jag att bina hämtade
pollen i föreningsbigården i Örebro.
Det är mycket ”för tidigt”. På grund av
denna avvikelse från det vanliga kan man
inte titta på datum i kalendern när man
ska utföra arbete i bigården. Man måste
titta i naturen och se hur den utvecklas.
De växter som kommer först på våren påverkar binas utveckling. I en bigård med
10-15 bisamhällen utvecklas alla olika. De
har olika bistyrka.
Utjämning
Bisamhällen som har övervintrat bra och
kommit ut ur vintern med mycket bin
utvecklas mycket snabbare än samhällen som har tappat mycket bin och blivit
Se upp! Bina kan behöva fodertillskott
tidigt i år! Ett Apifondapaket är en livförsäkring och en lagom drivfodring.
Jag är pensionär och har två hobbies,
biodling och sportfiske. Jag startade min
egen biodling1964. Antal bisamhällen
har varierat mellan 40 och 120.
När kriget började i Bosnien hade
jag 70 bisamhällen och ett bibliotek
med ca 200 böcker om biodling. Allting
plundrades och är borta. 1996 flyttade
jag till Örebro och fick en svärm på min
balkong mitt i stan.
Idag har jag bigård och en liten
snickeriverkstad i Karlslund i Örebro.
Vad skriver jag om?
Lite om
– Binas biologi och anatomi
– Binas bostäder
– Binas produkter
– Binas sjukdomar
Mest om
– Praktiskt arbete i bigården
Foto: Ullabritt Jonsson
svaga. På grund av detta behöver något
samhälle fler lådor och några behöver
förstärkning av bin och/eller yngelramar
för att komma ikapp. Nästan alla biodlare
vill ha bisamhällen med ungefär samma
styrka. Det vanligaste sättet att förstärka ett
svagt bisamhälle är att tillsätta en eller två
ramar med yngel från ett starkt samhälle. Det hjälper ofta men det är enligt min
uppfattning inte ett bra sätt. Bin som är
svaga får fler larver att mata och det är en
belastning till för dem att mata upp mer
yngel. Om man tycker att ett samhälle behöver förstärkas är det bättre att tillsätta
bin. Man behöver tillsätta ambin därför att
små samhällen saknar sådana bin. Man
kan skaka bin från några yngelramar från
ett starkt bisamhälle framför flustret på ett
svagt. Bina kryper in i det svaga samhället.
Effekten kan komma väldigt snabbt. Några
undrar om det blir strid mellan det svaga
samhällets bin och nykomlingarna. Detta
sker inte på våren. Jag har själv gjort det
många gånger. En annat sätt är att byta
plats på ett svagt och ett starkt samhälle.
Utökning
Ofta undrar man när det är tid att tillsätta nya lådor. Det beror av styrkan hos bisamhället. Man måste kolla och göra en
bedömning själv. Om översta lådan är full
med bin då är dags. Man behöver kolla bistyrkan var 10:e till var 14:e dag. Vid undersökningen måste man ta hänsyn till
mängden yngel. Varje ram yngel kräver
två nya ramar i utrymme.
Svärmning och avläggare
Redan i maj behöver man åtgärda svärmlusten. Då är dags att utöka antalet bisam-
En fyrling. Parningskupa med fyra små
avläggare på halvLS-ramar. Kan användas
till mycket.
6
Bitidningen 5 2012
hällen. Enklast och det mest använda sättet är att ”klyva” bisamhällen. På det sättet
får man ett nytt bisamhälle och svärmning förhindras. Enligt min uppfattning är
detta det sämsta sättet att göra avläggare
och hindra svärmning. Med en sån metod
får man drottningar från nödceller. Man
menar att sådana drottningar inte kan bli
av bra kvalitet. Man tappar också en stor
del av honungsskörden på grund av att
man försvagar modersamhället.
Det finns flera sätt att förhindra
svärmning och bättre sätt att göra avläggare på. Några förhindrar svärmning genom
att spärra den gamla drottningen så att
hon inte kan flyga ut och när hon är död
öppnas flustret så att den nya drottningen
kan flyga ut och para sig. Den metoden
har nackdelar som sämre arbetslust hos
bina och ganska ofta inträffar det att den
nya drottningen inte parar sig och börjar
puckla, dvs lägger bara obefrukatade ägg
som det blir drönare av.
Drottningodling
Maj månad är tid när man kan börja odla
drottningar. Jag själv väntar tills maskrosen blommar. I mitt område händer det
vanligen 5-15 maj. Då har bina säker tillgång till pollen som är väldigt viktigt för
drottningodlingen. För att få larver av
samma ålderanvänder jag NC-ramen. För
att få bina att bygga viseceller använder jag
s k snabbkokare (starter). För mig är det
den bästa metoden. Ulf Gröhn har skrivit om den i sin bok ”Drottningodling för
vanligt folk”. Till parningen av ungdrottningarna använder jag tre olika typer av
parningskupor: enramskassetter, Apideor
och Rasfus parningslåda med fyra avdelningar. Min favorit är Rasfus parningslåda.
Den har många fördelar, särskild då man
vill producera nya bisamhällen.
•
Ordning i bigården
B
iodlare behöver hålla ordning på de
verktyg man använder. Det är bäst att
snickra en verktygslåda. I den kan man ha:
rökpust, kupkniv, biborste, trädgårdssax,
skruvmejsel, förstoringsglas, några skruvar, lite spik, maskeringstejp, tuschpenna,
bränsle för rökpust, tändare mm.
Även själva bigården behöver hållas i
ordning. Mina bikupor står på bockar som
är snickrade av impregnerat virke. Bockarna är långa – 180 cm, 40 cm breda och 35
cm höga. På en bock står två kupor, en på
varje sida. I mitten finns mellanrum där
man kan sätta avställnings-/arbetsskiva.
Varje bigård har
också ett arbetsbord.
När man
jobbar med bisamhällena
behöver man
anteckna vissa
saker. Jag brukar
använda maskeringtejp klistrad
på en täckbräda. •
Bitidningen 5 2012
7
Binas bostäder
Bikupor och bigången
D
et finns över 300 olika slags bikupor
i världen. Alla moderna bikupor som
har rörliga ramar har en egenskap gemensam. De har den sk bigången runt ramar
och mellan lådor. Ramarna varierar i utseende, kvadratiska, rektangulära, triangulära, cirkelformade osv. Storleken varierar också . Det finns låga ramar som t ex
Farrar (3/4 Langstroth) eller höga ramar
som Svearamen. Vanliga bikupor har två
avdelningar, yngelrummet och skattutrymmet. I visa bikupor med höga ramar
i yngelrummet har man ofta låga ramar i
skattlådorna.
Det finns olika modeller på bikupor
med namn efter deras uppfinnare, som
Langstroth, Dadant, Farrar, Znirdasnic
och Zander. Det verkiar inte vara någon
ände på alla kupmodeller som uppfinns.
Visa biodlare tycker att det är bättre
att ha höga ramar i yngelrummet på grund
av att bina kan ha stort vinterförråd över
sig och på det sättet övervintra bättre. Men
ibland händer att bina förbrukar maten på
ramarna de sitter på och kan inte flytta sig
åt sidan till andra foderramar. På grund av
den risken menar andra biodlare att det är
bättre att ha låga ramar i yngelrummet. Jag
har själv haft både och, men jag tycker inte
om att ha olika ramstorlekar i yngelrum
och skattlådor. Det underlättar biskötseln
att ha en ramstorlek i sin biodling.
Bigången får man med olika slags
hjälpmedel. Vissa har kammar spikade på
rambärarna i lådorna. Andra har avståndsstift på ramarna. Man kan ha spikar som
avståndsstift på olika platser på sidolisterna. Man kan istället ha s k Hoffmanramar. Sådana ramar har avståndet inbyggt
i trävirket i ramen genom att överdelen av
sidolisterna är litet bredare än överlisten.
Hoffmanramar är vanliga världen över och
man menar att ramarna sitter stadigare vid
vandring så att bina inte skadas. Många
menar också att sådana ramar är lättare
att hantera i biskötseln. Modellen passar
inte så bra för höga ramar då nederdelen
av sidolisten inte har någon avståndshjälp.
Vanligast i världen är att bikupor är
byggda av trä. Numera finns ganska många
bikupor och ramar som är gjorda av plast.
Lådor tillverkade av polyuretan eller cellplast är välisolerade men det händer ibland att de blir för mjuka och sköra. Bina
kan gnaga sönder dem och också orsaka
8
Avståndsstift t v eller avståndshållare inbyggd i sidolisten på båda sidor, s k Hoffmanramar.
hål. Hackspettar har lättare att hacka hål
i dem men de är lättare att lyfta.
En mycket viktig del av bikupan är
bottnen. Den skall ge ventilation, hjälpa
till med värmeregleringen, underlätta
Binas produkter
Drottninggelé
H
onung, pollen och propolis hämtar
bina från naturen. Drottninggelé, vax
och bigift producerar de från egna körtlar.
Drottninggelé utsöndrar bina ur ”mjölkkörtlar”. Dessa finns i binas huvud. Bin
som är mellan 4 och 15 dagar kallas också
ambin. Då är deras mjölkkörtlar mest aktiva. Första 3 dagarna matas alla larver med
bara drottninggelé. De som ska bli arbetbin eller drönare matas med en blandning
av nektar och pollen efter 3 dagar men de
som utvecklas till drottningar matas med
endast drottninggelé hela tiden. En larv
som utvecklas till drottning blir 300 gånger tyngre under de första 5-6 dagarna. En
larv som blir ett arbetsbi ökar sin vikt 150
gånger under samma period.
Den kemiska sammansättningen av
drottninggelé är mycket komplicerad.
Forskare har ännu inte lyckats upptäcka
alla ingredienser som finns i den. Kemisk
analys visar att drottninggelé innehåller
57-70 % vatten, proteiner och aminosyror 17-52 %. Man har hittat över 20 olika
aminosyror, mineraler 2-3 %, vitaminer, hormoner, enzymer, antibakteriella
ämnen mm.
På grund av sitt innehåll är drottninggelé nyttigt för människor som hälsotillskott. Drottninggelé sägs stärka blod,
minne, kondition, sexualitet och många
andra funktioner i kroppen. Det finns
varroabekämpning, osv. Det finns många
modeller av bottnar. Man får välja en som
man tycker bäst passar binas och biodlarens behov.
•
många hälsotillskottspreparat som innehåller drottninggelé. Ren drottninggelé kan
man äta i mindre mängder, t ex genom att
lägga litet under tungan. Men det är mycket surt. Man skall nog inte ta för mycket
åt gången.
Att samla drottninggelé är mycket arbetskrävande. Man startar en cellbyggare
för drottningodling. När drottningcellerna
har någon dag kvar till täckning tar man
bort larven och skördar drottninggelén.
Kineserna producerar mest drottninggelé
och japanerna använder mest.
Drottninggelé förvaras bäst genom att
frystorka det. Då blir det till ett pulver. Det
kan också förvaras fryst i sluten behållare
utan kontakt med luft. Det oxiderar annars
ganska snabbt. •
Bidrottninggelé skördas med en träspatel.
Bitidningen 5 2012
Binas sjukdomar
Biologi och anatomi
Bisjukdomar
Binas mellankropp
S
B
äckyngel uppträder vanligast på våren.
Sjukdomen orsakas av ett virus. Larver
dör efter att ynglet förseglats. Larver går
att ta ut med en pincett och den liknar en
genomskinlig säck fylld med vatten. Sjukdomen dödar inte samhället men påverka bistyrkan och orsakar en minskning
av honungsskörden. Man kan förväxla
den med amerikansk yngelröta. Om man
är osäker är det bäst att man lämna prov
till ett laboratorium för att vara säker på
diagnosen. Yngelramar med angrepp kan
vara bra att elda upp. Det finns inget pålitligt botemedel, men de som haft problem
med denna sjukdom påstår att fodring
med sockerlösning med 2 gram C-vitamin
per liter hjälper.
Majsjuka är också en sjukdom orsakad av virus. Den uppträder mest på
våren och vissa forskare påstår att orsaken
är brist på pollen och vatten. Bina verkar
som förlamade, darrar med vingarna men
kan inte flyga. Sjukdomen försvinner av sig
själv och väldigt sällan orsakar den bisamhällets undergång. De som haft problem
menar att också majsjuka lindras av fodring med sockerlösning med 2 gram Cvitamin per liter.
Trakékvalster (Acarapis Woodi) angriper vuxna bin. De förökar sig i andningsvägarna, trakéerna och kan göra att bina
får svårt att andas. Sjukdomen kan i värsta fall döda ett bisamhälle och är väldigt
smittsam. Denna parasit har inte påvisats
i Sverige. Den har fått skulden för stora
skador i England i början på 1900-talet
och orsakade stor bidöd i USA på 80- och
90-talen. Myrsyra är ett effektivt medel mot
trakékvalster. •
Trakékvalster i binas andningsvägar.
Foto:USDA.
Bitidningen 5 2012
inas mellankropp består av fyra segment. På mellankroppen är fästade
två par vingar. Framvingarna är större än
bakvingarna. Bina kan klara upp till 200
vingslag per sekund och kan flyga upp till
40 km i timmen. Vingarna är förstärkta
med ådror. Dessa bildar vinklar som varierar mellan individerna. Hos olika rasgrupper dominerar olika uppsättningar
vinklar. Man använder detta förhållande
för att bedöma till vilken rasgrupp olika
bin tillhör.
På mellankroppen är fästade tre par
ben. Varje benpar har speciella uppgifter
förutom att gå med. Med frambenen rensar bina mun och ögon, med mellanbenen rensas kroppen och de används för att
samla pollen, bakbenen har korgar i vilka
bina transporterar pollen till kupan. Inne
i mellankroppen finns salivkörtlar och en
stor åder ”aorta” för hemolymfan. Det
mesta av utrymmet är fyllt med muskler
för vingar och ben.
Tre olika slags bin
Bisamhälle består av tre olika slags bin.
Största antalet är sterila honor som kal�las arbetsbin. Bara en hona är normalt
fullt utvecklad och befruktad. Hon kallas
drottning eller vise. Under en del av året
framför allt under sommaren finns hanar
som kallas drönare. De olika bina har olika
uppgifter. Arbetsbin gör allt eller nästan
allt arbete: städar kupan, matar larver,
bygger vaxkakor, hämta pollen och nektar,
bearbeta nektar och förvandla det till honung, hämtar vatten, reglerar temperatur
och fuktighet, försvarar bisamhället mm.
Drottningens uppgift är att lägga ägg
och hålla ihop bisamhället med sina feromoner mm.
Drönare befruktar ungdrottningar,
hjälper till att värma yngel och avsöndrar
också en del feromoner. Vissa menar att
de också deltar i en del andra uppgifter.
Återgivning av de tre olika slags bin som
finns i bisamhället, i ”Langstroth on The
Hive and the Honey-Bee” utgiven 1853.
Bo Malmgren
På mellankroppen är fästade
vingarna och de tre benparen.
Binas utveckling
Ägget som drottning har lagt kläcks efter
72 timmar och en larv kommer ut. Hos
bin kommer hanliga medlemar från obefruktade ägg. Denna egenskap kallas Partenogenes. Första tre dagarna matas alla
larver med fodersaft (drottninggele). Fjärde dagen får de larver som ska utvecklas
till arbetsbin och de som ska bli drönare
en blandning av nektar och pollen. Larver
som utvecklas till drottningar matas hela
tiden med fodersaft.
Drottningen utvecklas från ägg till färdigt bi på ca 16 dagar, arbetsbin på ca 21
dagar och drönare på ca 24. Drottningen
kan i sällsynta fall leva i 7 år (vanligt i Sverige om bina får bestämma är nog 3 år),
arbetsbin upp till 7 månader under vinterperioden men under sommar 6-7 veckor.
Drönare lever längre än arbetsbin men när
draget slutar och vintern närmar sig kastar bina ut drönare. Normalt finns de inte
i bisamhället under vintern.
spottkörtel
aorta
flygmuskler
matstrupe
Biets mellankropp
Lauri Routtinen
buknerv
9
Omvälvande val på
riksförbundsmötet
ERIK ÖSTERLUND
Efter en extremt tidig vår på
59:e breddgraden med rensningsflygning det tidigaste
jag känner till, 29 februari,
har vintern försökt återta
lite mark. Men solen står
för högt. Dock känner jag
med bina därför att de inte
kommer åt det fina sälgpollenet. Men hasselpollen fick
de detta år.
D
etta och annat satt jag ock tänkte på
då jag kl 6 på söndagsmorgonen var
själv på vägen till Alingsås där årets riksförbundsmöte avhölls. Det var fler plåtpoliser (fartkameror) än bilar.
Tyvärr kunde jag inte delta på riksseminariet. Jag hörde mycket gott om fina
Det blev en lång väntan då valsedlarna till styrelsevalet räknades om och om igen för
säkerhets skull. Foton: Erik Österlund
LP:s biodling var på plats med intressanta diskussionsämnen. Cellplastkupa med valfria
lådstorlekar – dadant, langstroth, 3/4 langstroth och shallow (halvdadant). Pollenfälla och
pollentork för den mindre biodlaren, liten biblås samt låda och tratt för att göra skaksvärmar var ett urval. Vilka handskar är bäst?
10
föredrag. Jag borde ha varit där. Men nästa
år är det dags igen. Vi ses då hoppas jag.
Alingsås är en mysig småstad med
massor av gamla och nya konditorier.
Riksmötet flyttar runt i Sverige. Nästa år
blir det någon annanstans. Riksseminariet
och riksmötet hölls på ett konferenshotell
mindre än hundra meter från järnvägsstationen och GPS:en förde bilen till parkeringsplatsen just utanför entrén.
I år missade jag tyvärr lördagen också,
men riksmötet var välfyllt med delegater
som bestämde SBR:s framtid. För det är så
det är. Riksförbundsmötet är högsta beslutande organ. SBR är biodlarnas organisation och det är vi som bestämmer genom
våra utsedda delegater, kom ihåg det.
Ordföranden Jonny Ulvtorp inledde
med att peka på en del positiva trender i
förbundet. För tredje året i rad har medlemsantalet ökat med ca 100 om året. Vi
närmar oss 10000 totalt sett. Det ekonomiska resultatet såg mycket bra ut med
drygt 670000 i överskott. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet och första dagen avslutades med en utförlig presentation av
Bitidningen 5 2012
Den nya styrelsen samlades efteråt för konstituering. Då blev de fast för ett foto. Fr v Sture Käll, Annika Brohammer-Lönngren, Rasudin
Becirbegovic, Monica Larsson, Hanne Uddling, Marita Delvert, Olle Boman, Ingmar Wahlström och Lasse Helander.
valberedningens kandidater till styrelsen.
Motionerna gicks igenom andra
dagen. Vad som beslutades där kommer i
ett senare nr av Bitidningen när protokollet är klart. Mesta tiden upptogs sedan av
valen och ett pressutskick om lantbruksgifternas farlighet för bina. Årsavgiften till
Riksförbundet 2013 är oförändrad.
Nästan hela styrelsen hade avsagt sig
omval och en del avgick i förtid. Valberedningen redovisade att detta året var det första då de fick in många förslag och mycket hjälp i arbetet. Jonny Ulvtorp föreslogs
trots att han avsagt sig. Han tackade för
förtroendet men stod fast vid sin avsägelse.
Marita Delvert som varit med i styrelsearbetet ett tag nu blev vald till SBR:s första kvinnliga ordförande! Vi önskar drottningen lycka till!
Tre ledamöter på två år i enlighet med
valberedningens förslag blev valda. Sture
Käll, Hanne Uddling och Ingmar Wahlström. Sen blev det fyllnadsval på ett år
för tre ledamöter. Föreslagna var Sören
Diberg, Olle Boman och Monica Larsson.
Lotta Fabricius Kristiansen blev föreslagen
av mötet, tackade för förtroendet, menn
avstod med motiveringen att hon tror att
hon kan fortsätta att göra stor nytta för
SBR genom anställningsuppdrag. Sedan
föreslogs Lasse Hellander från biodynamikerna. Då vidtog ett noggrant röstningsförfarande med flera omräkningar då rösBitidningen 5 2012
tetalen låg så nära varandra. Olle Boman
fick 53 röster, Monica Larsson 41, Lasse
Helander 36 och Sören Diberg 35. Tre nya
ledamöter på ett år blev alltså Olle Boman,
Monica Larsson och Lasse Hellander.
I enlighet med valberedningens förslag blev Annika Brohammer-Lönngren
och Rasudin Becirbegovic suppleanter,
men kommer att delta i styrelsearbetet.
Åke Fredriksson och Conny Persson
blir kvar som revisorer. Jörgen Kragh och
Christina Bjurlöf revisorsuppleanter.
Det har varit en hel del diskussion om
styrelsen och valberedningen under året.
Valberedningen har varit ungefär densamma i flera år så nu tyckte mötet att det var
dags för förändringar och de två som suttit längst fick lämna plats för två nya. Kent
Törnkvist blev sammankallande, Gunilla
Ivehag, Lennart Fält och Stig Hansson ytterligare ordinarie ledamöter i valberedningen. Lena Carneland och Sören Ohlsson suppleanter.
Nu väntar en spännande arbetsperiod
för styrelsen och en ny säsong för biodlarna och våra bin. Vi blir fler!
Är detta årets modefärg på bioverallen?
Lotta Fabricius-Kristiansen provade sin
nya overall från BBwear.
11
Hur jag gör mer bin, del 2
STIG ÅKE GERDVALL
I marsnumret hade jag den
första artikeln om hur jag
gör avläggare. Jag berättade då om det material som
behövs och att det då var
rätt tid att tillverka det man
eventuellt behöver komplettera med. Denna gång vill
jag berätta hur jag gör avläggarna.
länge med att göra avläggarna. Normala
år gör jag huvuddelen av mina avläggare
i mitten av maj. Men då finns det ju inga
drönare, brukar man säga. Nej, men när
drottningarna i början av juni är färdiga
att para sig, så finns det gott om drönare.
Om allt går bra brukar jag kunna leverera
avläggarna före midsommar och då skall
de ha täckt yngel. Som en ungefärlig regel
kan man räkna med att det tar en månad
från det att jag gjort avläggaren tills det går
en äggläggande drottning där.
Det är inte komplicerat, men ibland behöver man ändå förklara det som är enkelt.
Jag kom att tänka på den gamla historien
om furiren som sa till sina mannar:
”Grabbar, ni tror det här är lätt! Vänta
bara tills jag har förklarat det.”
Jag hoppas att min förklaring inte
skall bli ofattbar för någon.
Övervintringsduglig avläggare
När det gäller avläggare till försäljning, så
är naturligtvis mitt mål att de skall växa
till ett bra övervintringsdugligt samhälle.
Då menar jag en proppfull låda med 10
ramar LN. För att få en sådan avläggare
räcker det med två yngelramar, om man
gör den i mitten av maj. Det har hänt
under gynnsamma år att avläggaren växt
till så att den bör övervintra på två lådor.
Gör man avläggaren några veckor senare
Vänta inte för länge
Det vanligaste felet är att man väntar för
Den här avläggaren drar inte upp drottning själv utan har fått en odlad cell. Den är
också gjord i standardlåda för 10 ramar. En tredje olikhet med hur jag normalt gör
är också att istället för packram av madrass är utrymmet utfyllt med mellanväggar.
Den fjärde att lådan är av cellplast istället för av oisolerat trä. Det går således att göra
avläggare som det passar ens möjligheter bäst. Bina brukar anpassa sig till det mesta.
12
måste man öka på med en yngelram eller
flera. Det finns alltså ett ofrånkomligt samband mellan tiden och storleken på den
avläggare man gör.
Ställ iordning materialet
Jag brukar ställa upp det antal lådor som
motsvarar det antal avläggare jag kan göra
från ett samhälle, om jag nu inte väljer att
bara göra en. Sedan letar jag upp drottningen om det är en bra drottning som
jag vill behålla.
Snabbast går det om man struntar i att
leta upp drottningen, eftersom det kan ta
längre tid att hitta drottningen än att göra
avläggarna. Om drottningen skulle hamna
i en avläggare, så visar det sig efter några
dagar. Jag kan då välja att flytta tillbaka avläggaren och låta den bli det ursprungliga
samhället igen, eller sälja den omgående.
Välj ut ramar
Jag väljer ut två ”fina” yngelramar med
påsittande bin. Det skall vara ramar med
mycket täckt yngel, men även lite öppet,
spätt yngel och ägg. Risken är liten att det
inte finns några späda larver och ägg som
de kan dra upp en drottning på.
Jag låter alltså bina göra sin egen
drottning om de inte har dåliga arvsanlag
eller är arga. I så fall brukar jag sätta i en
puppa som jag odlat fram. Har man inga
kläckningsfärdiga drottningpuppor, så kan
man vänta en vecka och sedan riva alla
drottningceller och skära in en kakbit med
späda larver från ett bra samhälle så får de
dra upp en drottning från den.
Jag tar sedan två ramar ytterligare
utan yngel men med påsittande bin. Den
ena bör vara en tung foderram. Man får
beräkna så att man får med tillräckligt
med bin. Om det var lite glest med bin på
ramarna man plockat ned i avläggarlådan,
så får man skaka ned mer. Det skall vara
bin så att de fyra ramarna är fulla. Är det
en 5-ramarslåda jag gör avläggaren i, så
stoppar jag ned en ram till, gärna en outbyggd. Är det en 7-ramarslåda sätter jag en
avdelningslucka bakom ramarna och en
packram av skumgummi. Sedan snabbt på
med locket så att de inte flyger ut.
Nu kan vän av ordning fråga: Blir det
Bitidningen 5 2012
inte sämre drottningar om
bina drar upp dem själva? Det
kanske det blir. Jag känner inte
till någon undersökning som
tar upp produktionsförmågan
hos ett bisamhälle med en s k
nöddrottning. I vilket fall som
helst är min erfarenhet att det
måste bli tillräckligt bra drottningar, eftersom jag inte ser
någon skillnad. Och det är
enklare.
När bina drar upp en egen
drottning gör de ofta fler än en
drottningcell. Då kan det bli en
ungdrottningsvärm från avläggaren om den är gjord stark
och trångt och om modersamhället börjat fundera på svärmning. Men är avläggaren gjord
på endast två yngelramar i maj
inträffar detta sällan, även om
man inte river alla celler utom
en efter en vecka.
Flytta avläggaren till
sin plats
Jag har ingen ventilation i
mina lådor, de klarar sig någon
timma om de står i skuggan.
Men dröjer det längre får man
se till att de får luft eller att
man ställer upp dem där de
skall stå. Bra är att ha ett ventilationsgaller i botten av lådan,
så behöver man inte oroa sig
att de blir överhettade. Om
allt går bra och vädret är gynnsamt, så bör man ha äggläggande drottningar i avläggarna
en månad senare.
Jag flyttar alltid den nygjorda avläggaren till en ny plats,
mer än 3 km från den plats
där de stod tidigare. Vill man
inte göra det, så blir det lite
svårare att beräkna bimängden. Man måste i så fall skaka
ned extra bin från 3-4 ramar
för att kompensera de flygbin som flyger tillbaka till sin
gamla kupa. Efter ett par dagar
kan man kontrollera bimängden och eventuellt justera med
mer bin om det behövs.
I nästa artikel tar jag upp
de problem som kan uppstå
och hur jag sköter avläggarna.
Bitidningen 5 2012
Två yngelramar till
en avläggare. Den
övre är nästan för
bra. Moget krypande
yngel på nästan
hela ramen. Det
blir mycket bin. Då
behöver den andra
ramen inte vara lika
bra som den som
visas t h. Den har
nästan lika bra med
yngel. Men den har
öppet yngel och ägg
också. Det är viktigt
om avläggaren ska
dra upp egen drottning. Drottningen
lär enligt vissa bli
av bättre kvalitet
om äggen och de
späda larverna inte
är lagda i svart
gammalt vax. Bina
ska lätt kunna bita
ner cellkanterna och
förstora cellbasen
för den larv som ska
bli drottning. Man
kan fakltiskt hjälpa
till att skrapa bort
cellkanterna under
några ägg och späda
larver man tycker
bina ska välja.
13
Avläggare från de bästa
ANDERS BERG
I Bitidningens juninummer
2011 skrev jag om att göra
avläggare från de sämsta
bisamhällena. Nu avser jag
skriva om att göra avläggare
på de bästa bisamhällena.
M
etoden lämpar sig bäst i trakter där
huvuddraget normalt slutar i slutet
av juli månad och att huvuddraget inte är
på höstoljeväxter. Dessutom krävs en planering med drottningodling redan på försommaren. Således finns det många sätt
att göra avläggare, och här kommer ytterligare ett tillvägagångsätt att utöka antalet
bisamhällen.
I början på juni är det dags att sätta
igång med första momentet, nämligen att
få fram ett antal nya drottningar. Dessa
drottningar skall vara äggläggande när
bildande avläggarna påbörjas. En grundregel är, att vill du ha bra bin i din bigård
och dessutom veta, varifrån de härstammar, måste du med jämna mellanrum
byta drottning i dina bisamhällen. Du
vill kanske också med hjälp av avläggare
utöka din biodling. I båda fallen behöver
du unga drottningar.
Drottningodling för
eget bruk
Första momentet blir att få fram ett odlingssamhälle. Det kan ske på flera sätt.
Jag avser att beskriva två sätt!
Om man i början juni träffar
på ett bisamhälle som har
dragit upp viseceller och förbereder svärmning, tar man
bort drottningen. Samtidigt
tar man bort samtliga drottningceller. Efter åtta dagar
går man igenom samhället
och river samtliga uppdragna
viseceller. Samhället har nu
ingen möjlighet att dra fram
nya drottningceller. Vi har
nu bildat ett odlingssamhälle! Det andra sättet att få
fram ett odlingssamhälle är
genom avläggarebildning. Jag
tar ett starkt bisamhälle (från
en utbigård) och spärrar i en
skattlåda 5 ramar öppet yngel.
Drottningen får inte följa med
de spärrade ramarna i skattlådan! Efter åtta dagar går jag
igenom yngelramarna och
river eventuellt uppdragna viseceller. Yngelramarna placeras i en tio ramars låda med
botten. Man tar dessutom en
ram med honung och en ram
med pollen. Dessutom skaEtt starkt samhälle kan både vara ett samhälle man tar
kar man bin från skattlådor- larver ifrån och ett samhälle, med vars hjälp man odlar
na till avläggaren. Avläggaren fram drottningar.
skall innehålla mycket bin.
En avdelningslucka placeras
i lådan och sedan transporteras avläggaren till hembigården. Man har nu fått fram
ett odlingssamhälle genom att göra en
avläggare utan drottning, och som saknar
möjlighet att ta fram en ny egen drottning.
Odling av drottning
Det är roligt att
odla drottningar.
Ibland blir många
larvade celler
antagna. Ibland
litet färre. Det är ett
bra sätt att förmera
arvet av ett bra
samhälle.
14
Min grundregel är att utgå från så renrasigt avelsmateriel som möjligt. Dessutom odlar jag endast efter två- och treåriga drottningar. Jag vill testa samhället
ett år innan jag beslutar om samhället
är bra ur avelssynpunkt. Man kan odla
drottningar efter bågsnittsmetoden eller
genom omlarvning. Jag nöjer mig att beskriva översiktligt i korthet omlarvningsmetoden. Mera i detalj framgår i våra moderna biböcker.
Bitidningen 5 2012
Omlarvningsmetod
Man börjar med att gjuta cellkoppar. Jag
använder en avrundad pinne som finns
att köpa i våra biredsskapsfabriker. Pinnen doppas i smält vax till ett djup av 6
mm. Pinnen måste ha stått i vatten tidigare och avkyls i vatten efter varje doppning i vaxet. De färdiga cellkoppana löds
fast med smält vax på en list. Vill man efter
täckning sätta visecellerna i kläckningsskåp måste man löda fast cellkopparna
på en liten träplugg som passar i en kläckningsbur. Nu är det dags att börja med omlarvningen. De tidigare rivna visecellerna
från odlingssamhället har nu fodersaft till
förfogande. Med en liten tändsticka eller
liten sked tillverkad av en järntråd förses
varje cellkopp meden liten portion fodersaft. Det är viktigt att ingen fodersaft hamnar på cellens kanter. Fodersaftdosen bör
vara i storleksordningen som hälften av ett
tändstickshuvud.
Leta nu upp en kaka med späda larver
från ditt avelssamhälle, som har de rasegenskaper som du är nöjd med. I varje
cellkopp placeras en larv som till storleken
inte bör överskrida 2 mm. Larven överförs
med en omlarvningsnål. Larven stryks av i
fodersaften och får inte vändas. Metoden
kallas för våt omlarvning.
Ramen med de omlarvade cellerna
placeras nu i odlingssamhället, som du
tidigare under dagen har förberett enligt
ovan. Det är viktigt att ramen placeras
mitt i yngelklotet i odlingssamhället och
samhället bör ha en ram med kakmellanvägg. Detta för att slippa vildbygge på
de odlade visecellerna.
Efterkontroll
Efter två dagar görs en kontroll av resultatet. När cellerna är täckta kan man flytta
över dem i ett kläckningsskåp eller låta
dem vara kvar i odlingssamhället. Två
dagar före kläckning är det dags att flytta
över cellerna till små avläggare. En cell får
vara kvar i odlingssamhället eller så odlar
man en serie till. Ett tredje alternativ är att
återförena det med ursprungssamhället
igen. Man har då bara ” lånat” bina ett tag.
Bilda små avläggare
Varje liten avläggare får en yngelkaka och
en foderram. Jag brukar använda en 5-ramarslåda med botten och tak. Lite extra
bin skakas i lådan och en avdelningslucka
sätt i. När jag har gjort de antal små avläggare som jag har odlade celler till, så
Bitidningen 5 2012
Lugna bin. Drottningen lägger i godan ro trots att ramen är upptagen för inspektion.
transporteras dessa till hembigården. Det
är viktigt att inte drottningen följer med.
Jag brukar dessutom ta bin från flera samhällen från mina utbigårdar. Detta för att
inte ta för mycket bin i varje samhälle. Jag
vill ha en bra honungsskörd från samtliga
mina samhällen.
Hemkomst med avläggarna
Sprid gärna ut avläggarna. Det sista som
återstår är att placera en odlad cell i varje
avläggare. Jag använder alltid cellskyddare, så att bina inte gnager sönder visecellen. Efter tre dagar kontrollerar jag att en
drottning har krupit ut och en utbyggd ram
tillsätts. Därefter låter jag avläggarna var i
fred i fjorton dagar. Möjligen att jag utökar
avläggarna ytterligare med en utbyggd ram.
Efter fjorton dagar bör avläggaren vara äggläggande och en femte ram sätts dit.
Bilda de stora avläggarna
I slutet av juli är lämplig tidpunkt. Från
dina starkaste samhällen tar du ungefär
5 ramar yngel med bin samt en kaka med
foder. Ramarna placeras i en tioramars
låda med botten. Skaka gärna i lite extra
bin. Se till att drottningen inte följer med.
Gör de antal som du har parade drottningar till! Vid denna tidpunkt finns det massor
med bin och täckta yngelkakor i dina bästa
samhällen. Detta under förutsättning att
bisamhället inte har svärmat. Transportera avläggarna minst 3 kilometer.
Sammanslagning
På kvällen förenar man ihop den lilla avläggare med drottning med den ”stora
avläggaren” som saknar drottning. Använd tidningspapper som du gör små hål
i. Efter en vecka görs en kontroll. Nu har
avläggaren hela augusti på sig utvecklas.
Se till foder och utrymme! I september
brukar avläggarna vara fullt invintringsdugliga, och moderkuporna har hunnit
återhämta sig med en yngelsättning under
augusti månad.
Avslutning
Den beskrivna metodens slutresultat brukar vara goda. Du får fullt övervintringsdugliga samhällen, som sedan kan användas nästa års bisäsong fullt ut. Däremot
om huvuddraget börjar redan i maj månad
(höstoljeväxterna) rekommenderar jag att
använda metoden ” avläggare från de sämsta samhällena”. Se bitidningen juni 2011.
Det krävs ”jättesamhällen vid invintring”
för att kunna få bra skörd från ett sådant tidigt drag! Bisamhällena måste vara mycket bistarka redan vid starten på våren. De
trakter där huvuddraget inte startar förrän
när vildhallonen blommar, har en betydligt längre startsträcka på våren!
15
Du vill slippa svärmar
men har ingen plats för avläggare, en mellanbotten kan hjälpa
SEBASTIAN SPIEWOK
Snart börjar svärmperioden. Den som inte bedriver
svärmbiodling bör se till att
åtgärda sina samhällen i tid.
Men det är naturligtvis inte
alla som har plats för en
avläggare.
D
e som bedriver biodling i städerna
är oftast glada om de lyckats hitta
någonstans att ställa upp några få bisamhällen.
Vad kan man då göra om man inte
vill riskera att bli osams med grannen
på grund av svärmande bin? Naturligtvis
skulle man kunna erbjuda andra biodlare att bilda avläggare ur ens samhällen. Det finns dock en annan möjlighet
att bilda avläggare på litet utrymme och
utan att lämna ifrån sig bin: En toppavläggare som skapas med hjälp av en
mellanbotten.
Den här metoden innebär att bisamhället delas upp för en tid med hjälp av en
mellanbotten, men samhällets lådor står
fortfarande kvar staplade på varandra. Det
finns passande mellanbottnar till de flesta
typer av bikupor. De motsvarar i princip
en skiva som passar mellan två lådor och
har ett eget fluster.
Steg 1
Om ett samhälle visar tecken på att vilja svärma
ställer man skattlådan på bottnen och byter ut en
honungsram mot en yngelram med öppet yngel.
Honungsramen hänger man alltså i yngelrummet och
vice versa. Ovanpå skattlådan placerar man så mellanbottnen och därpå de båda yngelrummen.
Dr Sebastian Spiewok
Steg 2
Efter ca 7-9 dagar river man drottningcellerna på
yngelramen i skattlådan och ställer en av yngelrumslådorna (utan drottningen) under skattlådan. Ovanpå
dessa två har man så kvar mellanbottnen och den
yngelrumslåda som drottningen befinner sig i.
Detta leder dock ofta till att det
återförenade samhället snabbt
kommer i svärmstämmning
igen och arbetet är förgäves.
Vad gäller foderförsörjSteg 3
Om man inte vill ha en ny drottning i samhället river
ningen av yngelrummen beman alla drottningceller i den understa yngelrumshöver man i regel inte bekymlådan efter ytterligare 7-9 dagar. Vill man ha en ny
ra sig: Vanligtvis räcker förrådrottning låter man istället en cell vara kvar och tar
bort den gamla drottningen ur den översta yngelrumsden i honungscellerna och på
lådan. Därefter ställer man tillbaka alla lådorna i den
ytterramarna till och dessutordning de hade från början.
om utvecklas allt fler bin till
dragbin. Honungsskörden påverkas inte märkbart av den här metoden.
Vanedjur
Om man i steg 2 inte vill göra sig beNär man genomfört steg 1 samlas de
sväret att leta reda på drottningen i yngelgamla dragbina i skattlådan eftersom de
rummet kan man i steg 1 lägga ett spärranvänder sig av sitt gamla fluster. Därmed
galler mellan yngelrumslådorna. I steg 2
blir det färre bin i yngelrummen vilket
ställer man sedan den yngelrumslåda som
dämpar binas lust att svärma. Det är vikinte har några ägg underst. Detta undertigt att utföra arbetet när det är bra flygvälättar visserligen arbetet, men inskränder, för om de äldre bina inte flyger ut ur
ker i viss mån rörligheten i yngelrummet
yngelrummen kan svärmdriften i värsta
i onödan.
fall till och med förstärkas. En del experter rekommenderar att man hoppar över
Omständligt men säkert
steg 2 och ställer tillbaka lådorna i den urAtt skapa en temporär avläggare med hjälp
sprungliga ordningen redan efter en vecka.
av en mellanbotten är en relativt säker
metod för att förebygga svärmning. Det
är dock en ganska omständig procedur eftersom man måste flytta
runt alla lådor vid varje
moment.
Artikeln är tidigare publicerad i Deutsche Bienenjournal nr 5 2011. Översättning från tyskan: Mia
Mårtensson.
För att hindra så många
flygbin som möjligt att hitta
drottningens nya fluster
i steg 1 kan det översta
flustret vändas bakåt.
16
Bitidningen 5 2012
1
Bitidningen 5 2012
17
Sveriges Biodlares Riksförbund,
Mantorp 2012
Layout:
Erik Österlund
Bilder:
Catherine Engman, Bengt Esplund, Bo Lundberg, Bengt Nyrén och Erik Österlund
Tryck:
V-TAB, Vimmerby
2
18
Bitidningen 5 2012
Innehållsförteckning Bihusesyn
Utgåva 7
INLEDNING
Uppgifter om verksamheten ..............................4
Biodlaren producerar ett livsmedel ..................4
Primärproduktion ..............................................4
Vad är Bihusesyn? ..............................................5
Hur genomförs Bihusesynen? ...........................5
EGENTILLSYN - BIHUSESYN
1. Miljö- och hälsoskyddslagstiftning ...............6
2. Arbetsmiljölagstiftning ..................................6
3. Livsmedelslagstiftning ..................................7
4. Bisjukdomslagstiftning ..................................8
FAKTADEL
1. Miljö- och hälsoskyddslagstiftning ...............9
2. Arbetsmiljölagstiftning ..................................9
3. Livsmedelslagstiftning ................................10
4. Bisjukdomslagstiftning ...............................12
BILAGOR
Honung ...........................................................13
Lista över lagar, förordningar,
Föreskrifter och allmänna råd
som Bihusesynen hänvisar till .........................14
3
Bitidningen 5 2012
19
Uppgifter om verksamheten
Vem har genomfört Bihusesynen (för- och efternamn)
Adress
Postnummer och ort
Telefon
E-post
Ev medlemsnummer i biodlarorganisation
Datum för genomförd Bihusesyn
Biodlaren producerar ett livsmedel
All produktion av livsmedel ska ske på ett för konsumenten hygieniskt och säkert
sätt. Bihusesynen ska vara ett hjälpmedel för biodlaren att genomföra en
egenkontroll för att följa gällande lagar, förordningar, föreskrifter och riktlinjer
och på så vis få en produkt som är säker i hela produktionskedjan, från kupan
fram till att honungen står på bordet hos konsumenten. Biodlaren ska leva upp
till skyldigheten att leverera säkra livsmedel och omfattas alltid av kravet på
spårbarhet om något skulle inträffa med honungen.
Primärproduktion
Produktion och hantering av honung i anslutning till biodlingen (biodling, honungsuppsamling, slungning, tappning och förpackning) räknas som primärproduktion.
Annan verksamhet utanför biodlingen, till exempel smaksättning av honung för
försäljning, är inte en primärproduktion och då gäller andra regler och krav som
inte är beaktade i checklistan för Bihusesyn.
Biodlare kan, utan krav på registrering av verksamheten, leverera i genomsnitt 1000
kg primärprodukter från den egna biodlingen per år utan att betraktas som
livsmedelsföretagare, oavsett om leveransen sker
• direkt till konsumenter,
• till lokala detaljhandelsanläggningar som i sin tur levererar till konsumenter,
• till andra led i livsmedelskedjan än detaljhandelsanläggningar, t ex tappstation
eller till livsmedelsindustrin,
• eller till en kombination av ovanstående,
förutsatt att den sammantagna levererade mängden inte överstiger små mängder
och att verksamheten i övrigt inte kan betraktas som livsmedelsföretag.
20
4
Bitidningen 5 2012
Vad är Bihusesyn?
Bihusesynen är ett verktyg för egenkontroll.
Här finns den lagstiftning samlad, som är mest aktuell för biodling, inom områdena
miljö- och hälsoskydd, arbetsmiljö, livsmedel och bisjukdomar.
Med hjälp av Bihusesynen kan du enkelt kontrollera att din biodling uppfyller de
viktigaste lagkraven. Dessutom är Bihusesynen ett bra hjälpmedel för god
kvalitetskontroll och utveckling av din biodling.
En viktig del för god hygien, livsmedelssäkerhet och spårbarhet är egenkontrollen
och det är utifrån detta som Bihusesynen har tagits fram.
Hur genomförs Bihusesynen?
Bihusesynen innehåller en faktadel och en del för egenkontroll. Egenkontrollen
är utformad som ett frågeformulär/checklista där varje fråga representerar ett
eller flera lagkrav.
Kontrollera din verksamhet genom att svara på frågorna.
• Om kravet uppfylls kryssar du i kolumnen ”Ja”.
• Om frågan inte gäller dig och din biodling kryssar du i kolumnen ”Ej aktuellt”.
• Om ett krav inte uppfylls kryssar du i kolumnen ”Nej”. Skriv sedan ett förslag till
åtgärd tillsammans med datum när åtgärden planeras att vara genomförd.
Åtgärderna ska syfta till att successivt förbättra biodling och honungshantering
så att konsumentförtroendet stärks.
• När åtgärden är utförd fyller du i rutan längst till höger.
• Var ärlig mot dig själv när du svarar på frågorna!
Var inte rädd för att kryssa “Nej”, det underlättar i ditt fortsatta arbete.
Frågorna i egentillsynen kommenteras i faktadelen. Där får du mer information
om lagar och förordningar som reglerar förutsättningarna för biodling. I
faktadelen finns också en förteckning över hemsidor på Internet där den som
är intresserad kan hämta hem den fullständiga texten.
5
Bitidningen 5 2012
21
Egentillsyn – Bihusesyn
1. Miljö- och hälsoskyddslagstiftning
1.1
Förvaring och hantering av kemiska produkter
Syftet med reglerna är att minska risken för
olyckor och oönskad spridning av kemikalier
Ej
i miljön. (SE FAKTADELEN SID 9)
Ja Nej aktuellt
1.1.1. Finns det kunskap om de säkerhetsföreskrifter samt farlighetsmärkning som
finns angivet på etiketten för de kemiska
produkter som används?
1.1.2 Hanteras avfallet av förbrukade eller inte
använda kemikalier enlig anvisningar
då dessa är klassade som farligt avfall?
1..1.3 Förvaras kemiska produkter avskilt från
livsmedel, obehöriga och barn?
1.1.4 Förvaras kemiska produkter i originalförpackningar eller i annan förpackning
märkt enligt originalförpackningen?
1.1.5 Används endast godkända kemiska preparat?
1.1.6 Om läkemedel används för bekämpning
av varroa, följs anvisningarna och reglerna som gäller för preparatet?
1.2
Producentansvar
Syftet med reglerna är att säkerställa att den
som producerar/levererar varor med förpackEj
ningsmaterial även tar ansvar för att detta återJa Nej aktuellt
vinns. (SE FAKTADELEN SID 9)
Kommentarer och
åtgärdsförslag
Åtgärdat
datum
Kommentarer och
åtgärdsförslag
Åtgärdat
datum
Kommentarer och
åtgärdsförslag
Åtgärdat
datum
1.2.1 Om varor packas i konsumentförpackning, finns anslutning till återvinningssystem?
2. Arbetsmiljölagstiftning
2.1
Skyddsutrustning
Syftet med reglerna ar att förhindra personskador vid hantering av bekämpningsmedel.
Ej
(SE FAKTADE.LEN SID 9)
Ja Nej aktuellt
2.1.1 Används anpassad personlig skyddsutrustning, (t ex skyddsglasögon, andningsskydd, handskar och skyddskläder) vid riskfyllda arbetsmoment enligt
anvisningar för de kemiska produkter
som brukas i biodlingen?
6
22
Bitidningen 5 2012
3. Livsmedelslagstiftning
3.1 Sammansättning
Syftet med reglerna att säkerställa att honungen håller livsmedelsgodkänd kvalitet.
Ej
(SE FAKTADELEN SID 10)
Ja Nej aktuellt
3.1.1 Kontrolleras/bedöms den honung som
säljs och uppfyller den kvalitetskraven
gällande smak, vattenhalt, arom, renhet
och jäsning?
3.1.2 Är biodlingen anmäld som primärproduktion till berörda myndigheter?
3.2 Material, utrustning, hantering och lokal
Syftet med reglerna är att säkra att material och
utrustning som används i honungshanteringen
är bra ur livsmedelshygienisk synpunkt,
(SE FAKTADELEN SID 10)
Ej
Ja Nej aktuellt
Kommentarer och
åtgärdsförslag
Åtgärdat
datum
Kommentarer och
åtgärdsförslag
Åtgärdat
datum
Kommentarer och
åtgärdsförslag
Åtgärdat
datum
Kommentarer och
åtgärdsförslag
Åtgärdat
datum
3.2.1 Förpackas honungen i livsmedelsgodkända emballage?
3.2.2 Hålls arbetsredskap och utrustning ren
och i gott skick?
3.2.3 Förvaras och hanteras honungsemballage så att det hålls rent?
3.2.4 Är utrymmet för avtäckning/slungning
och tappning avpassat för verksamheten?
3.2.5 Genomförs regelbunden städning och
rengöring av utrymme för avtäckning/
slungning och tappning?
3.2.6 Används anpassade skyddskläder vid honungshanteringen?
3.3 Märkning
Syftet med reglerna är att märkningen på honungsburken ska ge tillräckligt med information för svenska konsumenter.
Ej
(SE FAKTADELEN SID 11)
Ja Nej aktuellt
3.3.1 Är märkningen på förpackningen på
svenska?
3.3.2 Saluförs och märks honungsförpackningar enligt reglerna?
3.4 Spårbarhet
Syftet med reglerna är all säkerställa livsmedelssäkerheten. (SE FAKTADELEN SID l1)
3.4.1 Om du köper in honung från andra
företag eller personer för vidareförsäljning, kan du vid varje givet tillfälle
uppge från vilket företag/person du
köpt honungen?
3.4.2 Är biodlingen anmäld till kommunen
som livsmedelsföretag om du köper
in honung för tappning eller om smaksättning av honung för försäljning sker
i viss kontinuerlighet?
3.4.3 Om du säljer honung till grossist, detaljhandel eller annan biodlare, kan du vid
varje givet tillfälle uppge vilket företag
som köpt honungen?
3.4.4 Finns en återkallelseplan för honungen,
så att du kan återkalla produkter vid
behov (om t ex. kontaminering upptäcks efter leverans)?
Ej
Ja Nej aktuellt
7
Bitidningen 5 2012
23
4. Bisjukdomslagstiftning
4.1 Anmälan och smittförklaring
Syftet med reglerna är att förhindra spridning
av bisjukdomar samt att säkerställa att bekämpningen sker med godtagbara metoder.
(SE FAKATADELEN SID 12)
Ej
Ja Nej aktuellt
Kommentarer och
åtgärdsförslag
Åtgärdat
datum
Ej
Ja Nej aktuellt
Kommentarer och
åtgärdsförslag
Åtgärdat
datum
Ej
Ja Nej aktuellt
Kommentarer och
åtgärdsförslag
Åtgärdat
datum
Ej
Ja Nej aktuellt
Kommentarer och
åtgärdsförslag
Åtgärdat
datum
4.1.1 Finns tillstånd före flyttning av bin eller
biodlingsmaterial över församlingsgränser?
4.1.2 Om det finns misstanke om anmälningspliktiga angrepp på bisamhällen,
anmäls då detta till bitillsynsman eller
länsstyrelsen?
4.1.3 Ges tillsynsmannen den hjälp som behövs vid undersökning av bisamhället/
bigården?
4.1.4 Om levande vuxna bin, larver, puppor,
sperma, ägg och biodlingsmaterial importeras eller exporteras, finns tillstånd
för detta?
4.2 Bekämpningsåtgärder
(SE FAKTADELEN SID 12)
4.2.1 Följs angivna åtgärder för bekämpning av
sjukdom/kvalster hos bisamhället?
4.2.2 Följs reglerna om förintande av bisamhälle?
4.3 Förvaring
(SE FAKTADELEN SID 12)
4.3.1 Förvaras outnyttjade bibostäder, bivax,
övrugt bimateriel och avfall från honung
på ett säkert sätt?
4.4 Uppställning
(SE FAKTADELEN SID 12)
4.4.1 Är biinnehav och placering av
kuporna anmält till länsstyrelsen?
4.4.2 Är eventuella grannar eller markägare informerade om uppställningen av bikupor och är kuporna i utbigården märkta
med ägarnamn?
8
24
Bitidningen 5 2012
FAKTADEL
1. Miljö- och
hälsoskyddslagstiftning
1.1 Förvaring och hantering av
kemiska produkter
Regler för kemiska produkter finns på flera ställen
t.ex. KIFS1 1998:8, KIFS 2001:4 och AFS2 2000:4
1.1.1 Säkerhetsdatablad är ett informationsmaterial som i 16 stycken olika punkter redovisar
bl a innehåll, hälsofarlighet, tekniska data, farosymboler, avfallshantering och skyddskrav
samt andra uppgifter för en kemiska produkt.
Försäljare av kemikalier är enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter skyldiga att tillhandahålla säkerhetsdatablad till företag. Säkerhetsdatablad för biodlingen godkända produkter
finns på SBR:s hemsida. Hantering av kemiska
produkter ska alltid ske så att hälso- och miljörisker förebyggs och så att risken för spill och
läckage minimeras.
1.1.2 Avfall eller icke förbrukade kemikalier vilka klassas som farligt avfall skall lämnas till den kommunala avfallshanteringen.
1.1.3 Kemiska produkter ska förvaras så att hälso- och
miljörisker förebyggs och svåråtkomliga för
barn samt väl avskilda från foder och livsmedel.
Bekämpningsmedel i klass 2L, t ex Apistan, ska
förvaras på sådant sätt att obehöriga inte kommer i kontakt med produkten, i låst utrymme.
1.1.4 Alla kemiska produkter ska förvaras i originalförpackningar eller märkta förpackningar och
får inte överföras till emballage som kan ge anledning till förväxlingar. Farosymboler enligt
säkerhetsdatablad ska finnas på förpackningar.
1.1.5 Den som använder bekämpningsmedel är ansvarig för att preparaten är godkända. Den senaste
informationen och förteckning över godkända preparat kan Du hitta på kemikalieinspektionens hemsida: www.kemi.se. Godkända
preparat för bekämpning av varroakvalster
är Apistan och Apiguard. Myrsyra, ättikssyra,
mjölksyra och oxalsyra får användas för att bekämpa kvalstret, samt T-röd för att kontrollera
om det finns i nedfallsprov. För bekämpning av
vaxmott får ättikssyra användas och kaustiksoda
för rengöring av biodlingsmateriel.
1.1.6 Vid användning av läkemedel för bekämpning
av varroa är det viktigt att de skrivna anvisningarna för preparatet följs för erhållande av
bästa effekt.
1.2 Producentansvar
Om Du levererar förpackad honung till livsmedelsaffär eller direkt till konsument gäller producentansvaret enligt SFS3 1997:185 för dig vilket innebär att Du
måste ta ansvar för insamling och återvinning (eller
återanvändning) enligt förpackningsförordningen.
1.2.1 Företag som tillverkar, importerar eller säljer
förpackningar och förpackade varor har s k
producentansvar, dvs ett ansvar för att förpackningarna samlas in och återvinns. För plast,
metall, papper/kartong och wellpapp har REPA
denna uppgift och för glas är det Svensk GlasÅtervinning AB och verksamheterna finansieras
delvis genom avgifter som betalas av tillverkare eller de som inför förpackningarna. För att
hantera detta ansvar är det enklast att köpa förpackningar där dessa avgifter ingår och är du
osäker kan du kontakta återförsäljaren, REPAregistret eller Svensk Glasåtervinning AB
2. Arbetsmiljölagstiftning
2.1 Skyddsutrustning
Enligt arbetsmiljölagen ska personlig skyddsutrustning användas om man inte på annat sätt kan skydda
sig mot ohälsa och olycksfall. De flesta ögonskador
kan förhindras om ögonskydd används vid riskfyllda
arbetsmoment som t.ex. vid hantering av bekämpningsmedel och organiska syror.
2.1.1 Se till att anpassade skyddsutrustningar i form
av skyddsglasögon, andningsskydd, kläder och
handskar finns tillgängliga på de platser de normalt behövs på. Skyddsutrustningen ska vara
anpassad till de kemikalier som ska användas.
Noter
1. Kemikalieinspektionens författningssamling
2. Arbetsmiljöinspektionens författningssamling
3. Svensk Författningssamling
9
Bitidningen 5 2012
25
3. Livsmedelslagstiftning
Ny livsmedelslagstiftning började gälla 1/1 2006, Europaparlamentets och Rådets förordning nr 852/2004.
Branschriktlinjer för hantering av honung, daterade
2010-12-12, är framtagna och har kommunicerats
med Livsmedelsverket. ”Säker honung” som dokumentet benämnts är slutgiltigt bedömt av Livsmedelsverket och revidering av dokumentet är genomfört av branschen.
Livsmedelsverket fastställde 2009-11-24 en vägledning gällande ”Honung och producenters leveranser
av små mängder honung” och där Livsmedelsverket
presenterade den övre gränsen för små mängder till
en genomsnittlig årsvolym på 1000 kg honung och
andra primärprodukter från den egna biodlingen.
Fr o m 1/1 2009 är Länsstyrelsen tillsynsmyndighet
för primärproducenter, den kategori som de flesta
biodlare tillhör. För övriga ligger tillsynen kvar hos
kommunen.
3.1 Honungens sammansättning
Livsmedelsverkets föreskrift om honung, LIVSFS
2003:10, reglerar rent tekniskt vilken sammansättning och kvalitetskrav som måste vara uppfyllda för
att honung ska kunna märkas som honung. Honung
som inte uppfyller dessa kvalitetskrav kan saluföras
som bageri- eller industrihonung.
3.1.1 Honungen ska före försäljning kontrolleras och
bedömas avseende smak, arom, renhet, jäsning
och vattenhalt. När bina har täckt 2/3 av ramen
är den mogen och vattenhalten tillräckligt låg.
Vattenhalten ska bestämmas med refraktometer
enligt följande:
– Som huvudregel högst 20 %
– Ljunghonung (Calluna) och bagerihonung:
som huvudregel högst 23 %
– Bagerihonung från ljunghonung (calluna):
högst 25%
Utfodring av bina ska anpassas i tid och mängd
till binas behov för undvikande av sockerrester
i honungen.
3.2.2 Arbetsredskap och utrustning ska hållas rena
och i gott skick så att inga främmande ämnen
kan förorena honungen. Ramar ska vara rena
och mögelfria och vid plockskattning ska ramarna placeras i rena lådor. Vid kontroll av ramarna i kupan eller vid skattning ska ramarna
inte placeras direkt på marken. Vax bör bytas
vid behov för att undvika ansamling av bekämpningsmedel. Lådor med ramar ska vara täckta vid transport eller vid mellanlagring inför
slungning för att skyddas mot damm, smuts
och förhindra röveri samt minimera antalet bin
som följer med till slungrummet.
Slungan ska vara väl rengjord och torr före
första slungningen, slungor av annat material
än rostfritt stål och plast bör rengöras mellan
slungningstillfällena för att förhindra överföring av rost från slungan.
3.2.3 Innan förpackningar används för upptappning
av honung, ska förvaringen och hanteringen
vara sådan att inga främmande ämnen kommer i kontakt med förpackningarna. Lagring
av förpackningsmaterial före tappning ska ske
på sådant sätt att kontaminering med damm,
smuts och annat inte får ske.
3.2.4 Utrymmet ska vara så utformat att risken för
kontaminering av honungen minimeras och ha
tillräcklig belysning för att underlätta arbetet att
undvika föroreningar. Skydd ska finnas för armaturer så att inget glas från lampor eller skärmar kan komma i avtäckningskärl eller slunga
likaså ska det finnas skydd mot skadeinsekter,
möss, råttor och flygande insekter.
Lättillgänglig möjlighet att tvätta händer och
redskap ska finnas och vattnet som används
ska vara rent, eventuellt kan vatten med mindre anmärkning på kvalitén accepteras eftersom vatten inte får tillföras honungen.
3.1.2 Om den genomsnittliga årsvolymen av honung
och andra primärprodukter överstiger 1000 kg
ska verksamheten registreras hos länsstyrelsen.
3.2 Material, utrustning, hantering och lokal
De material och utrustningar, oavsett vilken lokal
som används, ska vara anpassade för livsmedelshantering och de utrustningar som inte fyller sin funktion ska bytas ut..
3.2.1 Enbart förpackningar och emballage anpassade
för livsmedel får användas för upptappning av
honung. Förpackningar med upptappad honung ska märkas (etikett) och förses med locksäkring samt hållas rena. När förpackningar
med honung transporteras ska transportutrymmet vara rent och förpackningarna ska skyddas
så att de inte skadas.
26
10
Bitidningen 5 2012
Samma utrymme kan användas för såväl avtäckning/slungning som packning under förutsättning att åtskillnad görs i tid, det är olämpligt
att hantera skattlådor samtidigt som packning
av färdig honung utförs.
3.2.5 Utrymmet för avtäckning/slungning och tappning ska vara lätt att hålla rent med att torka
av och städa. Regelbunden anpassad rengöring
inför, under och efter avtäckning/slungning
samt tappning ska genomföras. Ifylld checklista innebär att anpassad rengöring genomförs.
Används ett kök som arbetsutrymme ska ingen
matlagning eller annan verksamhet pågå samtidigt med honungshanteringen.
3.2.6 Arbetskläder, rock eller overall samt hårskydd,
avsedda endast för honungsarbetet ska användas. Rock eller overall bör inte ha utvändig
öppen bröstficka för undvikande av att något
kan falla ur fickan, klocka och smycken bör
inte användas vid slungning. Tillgång till toalett med handtvätt bör finnas i anslutning till
slungningsutrymmet, engångshanddukar och
flytande tvål ska användas.
3.3 Märkning
I Livsmedelsverkets föreskrift LIVSFS 2004:27 anges
hur livsmedel ska märkas. Generellt gäller att märkningsuppgifterna ska vara lätta att förstå, vara beständiga och väl synliga.
3.3.1 Märkningen ska vara på svenska och det ska
tydligt framgå vad förpackningen innehåller,
d v s honung.
3.3.2 Följande uppgifter ska finnas på förpackningen:
– Beteckning
– Nettovikt
– Namn/Firmanamn/Tillverkare/Säljare
– Bäst före datum
– Förvaringsanvisningar
Bäst före datum får inte ändras. Honungsbranschen rekommenderar att ”bäst före datum”
gäller i två år från förpackningsdagen men det
är producenten som garanterar att honungen
håller en tillfredställande kvalitet vid utgångsdatumet.
Ovanstående regler gäller dock inte för förpackningar över 10 kg, för dessa kan uppgifterna lämnas i medföljande produktblad.
– Vem har levererat till mig?
– Vad har levererats?
– När skedde leveransen?
– Vem har jag levererat till?
– Vad levererade jag?
– När levererade jag?
– Hur mycket levererade jag?
3.4.1 Spårbarhet bakåt i kedjan innebär att företagaren
ska kunna ange alla personer eller företag från
vilka man erhållit foder, djur eller andra ämnen
som är avsedda för livsmedelsproduktion eller
som ingår i livsmedlet. Detta innebär att företagaren vid varje givet tillfälle måste kunna uppge
från vilka personer t.ex. honung erhållits för vidareförädling, försäljning.
3.4.2 Verksamheter som köper in honung för tappning
på konsumentförpackning eller tillverkar smaksatt honung i viss kontinuitet för försäljning ska
vara anmälda till kommunen som livsmedelsföretag. Med viss kontinuitet avses t ex en viss
regelbundenhet och att det alltså inte är fråga
om tillfälligheter. Säsongsverksamheter som t ex
glassbarer, kräftfiske eller bärplockning som bedrivs kontinuerligt under en begränsad period
kan uppfylla kriteriet för viss kontinuitet. Verksamhet som endast bedrivs vid enstaka tillfällen
bör inte anses uppfylla kriteriet viss kontinuitet
även om de återkommer årligen. Vid osäkerhet
gör en kontroll med kommunens miljökontor
för att få deras bedömning.
3.4.3 Spårbarhet framåt i kedjan innebär att biodlaren vid varje givet tillfälle måste kunna identifiera alla företag som erhållit produkter. Detta
gäller dock inte för biodlare som säljer direkt
till konsument.
3.4.4 Det ska finnas ett dokument som visar hur det
är säkerställt vilket företag som har erhållit en
produkt vid ett visst tillfälle och utifrån detta
tillfälle ska övriga leveranser kunna spåras. En
lämplig utgångspunkt kan vara sista förbrukningsdag utifrån tappningstillfället.
Lämpliga dokument för spårbarhet kan vara fakturor, kvitton, avsändningsavier, mm med lämpliga kompletteringar. Uppgifterna ska vara möjliga att ta fram omgående samt ska sparas hela
hållbarhetstiden plus sex månader.
3.4 Spårbarhet
Krav om spårbarhet är reglerat i en EG-förordning
och gäller för livsmedel, foder, livsmedelsproducerande djur och alla andra ämnen som är avsedda för
livsmedels-produktion eller ingår i livsmedel.
Spårbarhet innebär att det ska finnas möjlighet att
följa ett livsmedel ett steg bakåt i livsmedelskedjan
och att det ska gå att spåra ett livsmedel eller ämne
ett steg framåt i kedjan. Spårbarheten måste kunna
styrkas med dokumentation vilken ska sparas så länge
som gällande bäst före datum.
Minimikrav på innehåll i spårbarhetssystemet:
OBS Livsmedelsproducent
11
Bitidningen 5 2012
27
4. Bisjukdomslagstiftning
Bisjukdomslagen, SFS 1974:211, omfattar bestämmelser för bekämpning av amerikansk yngelröta, kvalstersjuka (trakékvalster) och varroakvalster. Ytterligare
bestämmelser finns i bisjukdomsförordningen SFS
1974:212. Amerikansk yngelröta och varroakvalster
anses vara de allvarligaste smittsamma bisjukdomarna
som finns i landet. Områden som är smittförklarade
och områden där smitta misstänks kan kontrolleras
hos Länsstyrelsen. Jordbruksverkets föreskrifter om
bekämpning av amerikansk yngelröta varroasjuka bin
finns i SJVFS 2002:46
4.1 Anmälan och smittförklaring
4.1.1 Tillstånd krävs för varje flyttning av bisamhälle.
Tillståndsbevis för flyttning ska anbringas väl
synligt på bibostäder och annat biodlingsmaterial som bortförs. Tillstånd att bortföra levande bin och biodlingsmaterial från församlingen
ska lämnas skriftligen enligt gemensamma flyttningsbestämmelser i SJVFS 2002:46
4.1.2 Biodlaren är skyldig att anmäla förekomst av
amerikansk eller europeisk yngelröta, trakékvalster, varroakvalster, tropilaelepkvalster och
lilla kupskalbaggen i bisamhälle i första hand
till bitillsyningsman eller till länsstyrelse.
4.1.3 Den som har bisamhälle ska ge bitillsyningsmannen tillträde till bisamhället och ge den
hjälp han behöver för att kunna undersöka och
behandla bisamhället. Bitillsyningsmannen har
enbart rätt att begära tillträde då han har anledning att misstänka förekomst av amerikansk
eller europeisk yngelröta, trakékvalster, varroakvalster, tropilaelapkvalster och lilla kupskalbaggen i bisamhälle.
4.1.4 För att förhindra att smittsamma bisjukdomar
kommer in i landet eller får ytterligare spridning finns regler för import och export av bin,
biprodukter och biodlingsredskap. Ansökan
om tillstånd ska ske till Jordbruksverket vid
varje enskilt införseltillfälle. Jordbruksverket anger villkor för införsel. Det är tillåtet
att införa begagnade bikupor och biredskap
mot uppvisande av särskilt intyg utfärdat av
avsändarlandets tillsyns-myndighet. Om bin
införs utan tillstånd är detta att betrakta som
ett brott mot lagen om varusmuggling. Straffet
för varusmuggling är dagsböter eller fängelse
i högst två år.
kvalstret i bigårdens samtliga samhällen. Vid bekämpning ska av Jordbruksverket rekommenderade metoder användas, valet av bekämpningsmetod faller på biodlaren.
4.2.2 När ett bisamhälle måste förintas ska avdödning ske när bina har slutat att flyga på kvällen
eller en dag när de på grund av otjänlig väderlek inte är ute.
Avdödning av bisamhälle ska ske enligt anvisningar från bitillsyningsman.
Efter att ett bisamhälle har förintats ska kupan
rengöras enligt Jordbruksverkets
rekommendationer.
4.3 Förvaring av bin & biodlingsmateriel
4.3.1 När outnyttjade bibostäder förvaras ska de hållas effektivt stängda eller i bität förfaring. Detsamma gäller för förråd av honung och bivax
samt biredskap på vilka det finns rester av honung eller vax. Vid förvaring av utbyggda ramar
kan dessa bli angripna av vaxmott.
4.4 Uppställning av bikupor
4.4.1 Innehavaren av bisamhälle ska anmäla till Länsstyrelsen på vilken fastighet som bisamhället är
stadigvarande uppställt. Anmälan ska göras på
särskild blankett senast den 31 mars vart tredje
år med början 1979 eller vid nyetablering enligt bisjukdomsförordningen, SFS 1974:212. År
2012 är anmälningsår för stadigvarande uppställningsplats.
4.4.2 Det finns inga detaljerade regler som styr hur
man får ha bin eller inte, inte heller något tillståndsförfarande. Enligt Miljöbalken är dock
biodlaren skyldig att vidta förebyggande åtgärder för att minska risken för olägenhet för
människors hälsa. Bland bigårdens utrustning
bör en väl fungerande vattningsanordning finnas. Denna gör att bina hämtar vatten hemma
hos biodlaren och inte t ex i grannens fågelbad
eller badpool.
4.2 Bekämpningsåtgärder
4.2.1 Om bitillsyningsmannen finner bisamhälle smittat av amerikansk yngelröta ska han antingen
själv förinta bisamhället eller förelägga biodlaren om förintande. Dessutom ska bibostaden
saneras eller förintas av bitillsyningsmannen
eller biodlaren själv.
Om varroakvalster förekommer ska bitillsyningsmannen förelägga biodlaren att bekämpa
12
28
Bitidningen 5 2012
Honung
Honung består huvudsakligen av olika former av
socker, framför allt av fruktos och glukos, samt
av andra ämnen såsom organiska syror, enzymer
och fasta partiklar från insamlingen av honungen.
Honungens färg varierar från nästan färglös till
mörkbrun. Till konsistensen kan den vara lättflytande, trögflytande eller helt eller delvis kristalliserad. Smaken och aromen varierar men härrör
från honungens växtursprung.
När honungen saluhålls som honung eller används i någon annan produkt som är avsedd som
livsmedel får inga livsmedelsingredienser, inbegripet livsmedelstillsatser, ha tillförts den, och inte
heller får något annat än honung tillsättas. Honung skall så långt det är möjligt vara fri från organiska och oorganiska ämnen som är främmande för dess sammansättning. Annan honung än
bagerihonung får inte ha någon främmande smak
eller lukt eller ha börjat jäsa, ha en på konstgjord
väg förändrad surhetsgrad eller ha uppvärmts så
mycket att dess naturliga enzymer förstörts eller
i väsentlig grad förlorat sin verkan.
Pollen eller andra beståndsdelar som är specifika för honungen får inte avlägsnas från annan
honung än filtrerad honung, såvida inte detta är
oundvikligt när främmande organiska eller oorganiska ämnen avlägsnas.
Sammansättning
Fruktsocker (fruktos)
Druvsocker (glukos)
Vatten
Sammansatta sockerarter
Enzymer, vitaminer. mineraler, mm
ca 40%
ca 30%
ca 17%
ca 10%
ca 3%
13
Bitidningen 5 2012
29
Lista över lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer
och allmänna råd som Bihusesynen hänvisar till
Samtliga nedan angivna föreskrifter, lagar eller förordningar finns att hämta
under:
Kemikalieinspektionen www.kemi.se
SJVFS 2000:6; Föreskrifter om ändring i Statens jordSveriges Riksdag www.riksdagen.se
bruksverks föreskrifter (SJVFS 1997:13) om införsel av produkter av animaliskt ursprung
Arbetsmiljöverket www.av.se
Livsmedelsverket www.slv.se
SJVFS 1999:134; Statens jordbruksverks föreskrifter
Jordbruksverket www.sjv.se
om veterinära kontoroller av levande djur som
1. Miljö- och hälsoskyddslagstiftning
KIFS 2008:2 Kemikalieinspektionens föreskrifter om
kemiska produkter och biotekniska organismer.
KIFS 2008:3 Kemikalieinspektionens föreskrifter om
bekämpningsmedel.
SFS 2006:1273 Förordning om producentansvar för
förpackningar.
2. Arbetsmiljölagstiftning
AFS 1998:6; Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om
bekämpningsmedel samt allmänna råd om tilllämpningen av föreskrifterna
AFS 2000:4; Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om
kemiska arbetsmiljörisker samt allmänna råd om
tillämpningen av föreskrifterna
SFS 1977:1160; Arbetsmiljölagen
förs in från tredje land till Europeiska unionen
(EU) och till Norge
SJVFS 2005:19 Jordbruksverkets författningssamling,
Statens jordbruksverks föreskrifter om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och
varroasjuka hos bin
SJVFS 2008:46 Föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter om införsel av djur, sperma, ägg och embryon.
6. Branschriktlinjer
2010-12-12 Branschriktlinjer ”Säker honung”
3. Livsmedelslagstiftning
LIVSFS 2003:10; Livsmedelsverkets föreskrifter om
honung
LIVSFS 2004:27 Livsmedelsverkets föreskrifter om
märkning och presentation av livsmedel
LIVSFS 2005:20 Föreskrifter om livsmedelshygien
4. Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) 178/2002 (spårbarhetsförordningen)
5. Bisjukdomslagstiftning
1974:211; Bisjukdomslag (174:211)
1974:212; Bisjukdomsförordning (174:212)
SJVFS 2002:46; Föreskrifter om ändring i Statens
jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1992:38) om
bekämpning av amerikansk yngelröta och varroasjuka hos bin
SFS 1994:1830; Förordningen om införsel av levande djur mm.
SJVFS 1997:13; Statens jordbruksverks föreskrifter
om införsel av produkter av animaliskt ursprung
mm.
14
30
Bitidningen 5 2012
Anteckningar
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
15
Bitidningen 5 2012
31
32
16
Bitidningen 5 2012
PREBEN KRISTIANSEN
Bihälsokonsulent
Bihälsa
[email protected]
Anmälan om uppställningsplats
Alla som har bin ska i år skicka in anmälan
till länsstyrelsen om uppställningsplats för
bisamhälle. Anmälan ska skickas in senast
31 mars. Men bättre sent än aldrig. Från
denna länk www.biodlarna.se/bitillsyn kan
du ladda ner anmälningsblanketten. Om
du inte har tillgång till internet kan den beställas via Kundtjänst på Jordbruksverket,
tel. 0771-223 223. Skicka sedan den ifyllda
blanketten till länsstyrelsen där uppställningsplatsen är belägen.
Enkät om övervintringen
Som nämnts i förra numret av Bitidningen
kommer det även i år att genomföras en enkätundersökning angående övervintringen.
Frågeformuläret som används har tagits
fram inom COLOSS-nätverket, det internationella nätverket som arbetar med frågor
angående förluster av bisamhällen (se www.
coloss.org).
Ju fler svar som kommer in desto mer
tillförlitlig kommer data kring övervintringen
att vara. Så jag hoppas att många vill ta sig
tid till att besvara frågorna. En länk till enkäten kommer från början av maj att finnas på
SBR:s webbplats www.biodlarna.se – Klicka
på bilden som ser ut som den uppe t h. Då
kommer du fram till frågorna. Om du
inte själv har tillgång till internet kanske
du kan få hjälp av en någon som har det.
Frågorna kommer dessutom att
skickas ut till 1500 slumpvis utvalda biodlare. Hoppas att även genom den undersökningen få in många svar.
Ramar från döda samhällen
Jag får ofta frågan om vad man ska göra
med ramar från döda samhällen och om
man kan återanvända foderramar. Ramar/
kakor som är nersmutsade med utsotsfläckar bör smältas om och rengöras. Foderramar
som inte är nersmutsade och som inte kommer från samhällen som är sjuka till följd av
nosema går att använda, antingen i samhällen som behöver extra foder eller i avläggare
som bildas under säsongen. Information
om hur analys för nosema kan göras finns
på följande länk: www.biodlarna.se/nosema
Övergivna kupor
Tyvärr händer det ibland att biodlare som
slutar med biodling låter kupor stå och förfalla med döda bin och utbyggda kakor kvar
i kuporna. Detta utgör en smittrisk för andra
samhällen när dess bin tar sig in i de övergivna kuporna för att hämta foder eller när
spejarbin letar efter ny boplats.
Förutom att det är olämpligt är
det olagligt att låta kupor stå på
det viset. Så här står det i 10 §
i Jordbruksverkets föreskrifter
om bekämpning av amerikansk
yngelröta och varroasjuka hos
bin (SJVFS 1992:38, Omtryck
2002:26):
”Bibostäder, som ej längre hyser levande bin, samt honung eller bivax och avfall av
honung eller bivax får ej förvaras på sådant sätt att bin får
tillträde därtill.”
Genom att avlägsna täckt
drönaryngel några gånger på
försommaren kan kvalstermängden reduceras. Beskrivning av hur bortskärning av
drönaryngel kan tillämpas
finns på www.biodlarna.se/
dronaryngel Foto: Preben
Kristiansen
Bitidningen 5 2012
På SBR:s webbplats
www.biodlarna.se
kommer denna bild
från början av maj att
finnas längst ner till
vänster på startsidan.
Genom att klicka på
den kommer du fram
till enkäten om övervintringen 2011-12.
Det är dock tillåtet att efter anmälan
till bitillsynsman att hålla kupor öppna för
infångande av vildbisvärmar under tiden
15 maj - 31 juli. Som svärmfångstkupor får
endast användas väl rengjorda tomkupor,
som tidigare inte hyst bisamhälle smittat
med amerikansk yngelröta. Om det används
utbyggda vaxkakor får det endast användas
kakor som kommer från bigård som de
två föregående åren varit fri från smitta. På
en svärmfångstkupa ska det anges namn,
adress och telefonnummer så att det tydligt
framgår vem den tillhör.
Bortskärning av drönaryngel
Varroakvalster föredrar drönaryngel framför
arbetaryngel. Genom bortskärning av täckt
drönaryngel ett antal gånger på försommaren kan kvalstermängden reduceras väsentligt. Att avlägsna täckt drönaryngel räcker
inte som enda bekämpningsåtgärd, men är
ett mycket bra komplement till andra metoder. Information om bortskärning av drönaryngel och de olika sätt detta kan göras
på finns på www.biodlarna.se/dronaryngel
Neonikotinoider
I december 2011 organiserade kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) och institutionen för ekologi vid
Sveriges lantbruksuniversitet en workshop
om neonikotinoider. En sammanfattning
av workshopen och länkar till de olika presentationer som hölls under dagen finns
på denna länk: http://tinyurl.com/cdhjg85
Med anledning av några studier angående neonikotinoider som publicerades i slutet av mars har användningen av dessa bekämpningsmedel uppmärksammats en hel
del i massmedia under senare tid. På denna
länk www.biodlarna.se/neonikotinoider
finns dels en sammanfattning av några av
de senaste artiklar om neonikotinoider och
dels länkar till olika webbplatser om ämnet.
33
Nordbiprojektet stretar på
INGVAR ARVIDSSON
Det är nu över 20 år sedan
Projekt NordBi startade med
målsättningen att rädda den
spillra av det nordiska biet
som ännu fanns i landet. Det
var sent men inte för sent. 20
år tidigare hade det funnits
betydligt mer avelsmaterial
att utgå ifrån, men det gäller
att gilla läget och göra vad
som göras kan.
D
et har varit en intressant väg framåt
och vi tycker att vi lyckats ganska bra
både när det gäller att rädda vårt eget inhemska bi från att helt utplånas och att
förbättra dess egenskaper. Mycket få biavlare hade ägnat sig åt något planerat avelsarbete med denna, för speciellt nordliga
områden, så viktiga biras, utan nästan allt
avelsarbete har gjorts med de importerade
raserna. Vi nordbor är nog särskilt svaga för
det exotiska, det som kommer utifrån och
gärna långt bortifrån. Efterhand som den
inhemska stammen blev alltmer uppblandad med importbina blev de också aggressiva och svårhanterliga. Då köpte man naturligtvis drottningar som fanns på marknaden och det var sällan några nordiska.
Mycket information behövs
En viktig del av vår verksamhet är att informera, och visa att rasrena nordiska bin
är något helt annat än de mörka, agressiva
bastarder som ännu tyvärr är alltför vanliga.
Det är alltid intressant. Nyfikenheten är stor
liksom okunnigheten. Än idag möter man
nya biodlare som lärt sig att nordiska bin
kan man inte ha. De är ilskna och besvärliga och dåliga honungssamlare. Det är så
man kan gråta! Hur länge ska dessa lögner
få florera. De som sprider dem har naturligtvis själva lärt sig detta en gång och förmedlar det vidare utan att ta reda på fakta.
Snälla bin
Jag använder själv aldrig handskar och sällan slöja. De är så fredliga som i stort sett
alla rasrena bistammar är. Vi har varit omsorgsfulla när det gäller att bedöma rasrenheten. Vi gör det idag genom att mäta två
34
värden på biets vinge: cubitalvärdet och
diskoidalvinkeln. Vi har kommit fram till
att detta är ett mycket bra och tillräckligt
redskap att bestämma rastillhörighet på.
Och när värdena är de rätta har vi också
bin som är mycket fredliga.
Föregångare
Många tappra biodlare som ansåg det nordiska biet som det bästa för vårt klimat och
våra dragförhållanden kämpade, men gjorde det i motvind. Några är särskilt värda
att nämnas: Axel Olsson i Bohuslän, Börje
Enerup i Jämtland samt Hilding Gustavsson
och Nils Eriksson i Västerbotten. Ett viktigt
steg framåt var när Gunnar Johansson och
Rolf Nordström öppnade Lurö parningsstation 1984. Det visade sig dock efter några år
att det inte räckte med en parningsstation;
det behövdes en mycket bättre kontroll av
drönarmaterialet och vi visste ju inte då
något om vingindex och vi visste inte heller var i landet det fanns rena nordiska bin.
Nästa steg blev därför Projekt NordBi, som
startade 1990.
Frivilliga renparningsområden
Det är bra med parningsstationer där man
har full kontroll på drönarna, men det
måste också finnas renparningsområden
där drottningar kan paras med ett kontrollerat drönarmaterial med bred genetisk
bakgrund. Det är ju det naturliga och bin
är extremt inavelskänsliga. Det första området kom till i norra Jämtland och vi kal�lar det nordbireservat. Det är helt frivilligt
och ingen kan tvingas. Vi har sedan fortsatt I Värmland, Västerbotten och Norrbotten och det kan nog inom kort tillkomma
ytterligare områden. Vi har också skapat
genpooler på 2 öar, där vi kan bevara genmaterial så säkert som möjligt.
Hur bra är det nordiska biet?
Alla biraser har sina starka sidor men också
sina svaga. All vet att det nordiska biet klarar övervintringen bra och förbrukar lite
foder. 10-12 kg är mer än nog. Men den
långa yngelfria perioden och arbetsbinas
jämförelsevis långa livslängd kan också ha
betydelse. Genom deras längre livslängd
behöver inte yngelrekryteringen vara lika
stor. Dessa två faktorer kan ha betydelse
när det gäller att klara varroakvalstret.
Ingvar Arvidsson
Det vet vi inte än, men jag ser själv i mina
bigårdar efter ett antal år med alltför stora
vinterförluster, att jag ser mycket få kvalster i mina nordiska samhällen. Jag har
också några carnica och några buckfast av
2 skäl: De är i regel birikare och det är positivt när man behöver mycket bin till parningskupor. Det andra skälet är, att jag vill
veta vad jag talar om, när jag beskriver det
nordiska biet. När det gäller honungsskörden så var den 50 % högre i mina nordiska än i carnica- och 30 % högre än i mina
buckfastsamhällen. Nu ska det klart sägas,
att det var 2011,när det blev ett sällsynt bra
ljungdrag i norra Dalsland. Och på ljung är
de nordiska bina suveräna. Ett annat år kan
det se annorlunda ut.
Det går framåt
Vi stretar på och tar hela tiden nya steg
framåt, men det får gärna gå fortare. Vi
behöver bli fler nordbiodlare, fler drottningodlare, skapa fler renparningsområden och genpooler. De som känner för att
bli delaktiga i vårt arbete är välkomna. Den
som vill veta mer om oss kan gå in på www.
nordbi.org Vi skickar gärna vår broschyr
och den som vill vara medlem (vi är nu ca
400) hittar all information på vår hemsida.
Medlemmar får vår tidning NordBi-Aktuellt,
som kommer ut 2 gånger om året. Hör
gärna av er till mig på [email protected]
En ny vår är på väg. Vi hoppas det i
dubbel bemärkelse är en ny vår för nordbiprojektet.
Bitidningen 5 2012
Buckfastparning på Dartmoor
ROGER WHITE
Sommaren 2012 kommer
Broder Adams parningsstation på Dartmoorheden åter
att öppnas.
E
fter över 80 år beslöt Buckfast Abby
att sluta använda parningsstationen
vid Dartmoor. Parningsstationen spelade en avgörande roll för framtagande
av Buckfastbiet. Dess avstånd till andra
bigårdar var avgörande. Det vore skamligt
att inte fortsätta att använda denna plats,
och att inga Buckfastbin odlas i Storbritannien, som är ursprungslandet. Tillstånd
och tillåtelse att återupprätta parningsstationen söktes hos markägaren Anton
Coaker för att återetablera parningsplatsen. Abboten vid Buckfast Abby har tillåtit
att använda namnet Buckfast för bidrottningarna och aveln som vilar på vad vi lärt
från Broder Adam.
Peter Little besökte parningsplatsen i
september 2011. Den var nedgången och
övervuxen. Många av Broder Adams kupor
hade lämnats på platsen. Några innehöll
också ramar som använts en tid. Dessa
kupor kommer att finnas kvar även om
Peter planerar att använda annat material.
Initiativtagare till att återupprätta
parningsstationen och parningsprogrammet är Roger White (Cypern) och Peter
Little (UK). Förutom parningsstationen
vid Dartmor kommer ytterligare två parningsplatser att upprättas på Exmoor.
För parningsprogrammet kommer Roger
White att ansvara. Det praktiska arbetet
vid parningsstationerna och kontrollen av
avelsmaterialet i Storbritannien kommer
att handhas av Peter Little från Somerset.
Aveln kommer att bli ett samarbete
mellan det existerade Buckfastprogrammet och det cypernbaserade Superbee avelsprogrammet. Man har valt att använda
namnet ”Buckfast Superbee queen bees”
för att bäst beskriva de drottningar som
produceras. Man har fått tillstånd att använda namnet från dem som nu har namnet ”Buckfast Superbee”.
Syftet med samarbetet är att avla
Buckfastbin som motsvarar dagens krav.
Produktionen av drottningar skall ske med
Bitidningen 5 2012
Högst upp ser man
parningsstationen på
1980-talet i full gång.
Nästa kort är taget 2011
nerifrån till höger jämfört med det översta.
Platsen är igenvuxen.
Till höger ser man
ytterhus som lämnats
och vuxit över, men
fortfarande i god kondition efter att ha varit
övergivna i ett antal
år. (Foto överst Erik
Österlund. De andra
Roger White.)
avseende på egna behov och för att göra
drottningar tillgängliga för biodlare både i
Storbritannien och övriga Europa. Huvudinriktningen kommer att vara mot foglighet, hög avkastning och låg svärmning.
Framtida urval kommer att göras för motståndskraft mot varroa och ökad städiver.
Projektet stöttas av Roger Whites Superbee och Peter Littles avelsprogram i
Somerset.
Det första är lokaliserat till Cypern,
Kreta och Grekland som tillämpar insemination och parning på isolerade öar.
Det andra har insemination och isolerade
parningsplatser. De första drottningarna
beräknas bli tillgängliga i juni 2012.
Ytterligare information finns på www.
superbee-cy.com eller www.exmoorbeesandbeehives.co.uk
En buckfastgrupp finns på www.
buckfastbeekeepersgroup.co.uk och en
diskussionsgrupp på bbgroup.forum-phpbb.co.uk
Artikeln har tidigare varit publicerad i
Gadden och är översatt av Rune Hedberg
35
Historiskt depåmöte i Mjölby
KRISTER LINNELL
Helgen den 10-11 mars var
första gången som det nya
Svensk Honungsförädling
sammankallade till depåträff
efter försäljningen av företaget. Det var drygt 60 förväntansfulla och nyfikna depåföreståndare som hade kommit
till Mjölby Stadshotell för att
ta del av tankar och idéer
kring bibranschens framtid.
M
ötet inleddes med drop-in lunch,
och i konferenssalen hälsade därefter värdarna Christer Ankarlid och Krister
Linnell delegaterna välkomna.
Efter sedvanlig presentation informerade Svensk Honungsförädling om förra
säsongens utfall. Man konstaterade att en
överväldigande majoritet av de svenska honungsleverantörerna troget levererar sin
honung till Mantorpsanläggningen. Rapporterades också att i stort sett samtliga
honungsdepåer besökts och dokumenterats av Krister Linnell under hösten 2011.
Impulser från Polen
Ett intressant inslag vid träffen var en polsk
delegation som presenterade ett helt nytt
sätt att lämna in honung till förädling. De
jobbar med ett utbytessystem med inlämning av honung i hela ramar där både honung och vax finns kvar. Biodlaren slipper
alltså att täcka av och slunga honungen.
Deltagarna fick också ta del av tips om hur
man kan göra för att avsevärt öka sina inkomster från sina bisamhällen. Efterföljande diskussioner och frågor visade på ett
stort engagemang bland åhörarna.
Premiering av
fungerande depåer
Ett annat ämne som väckte stor diskussionslusta var SHF:s erbjudande om att betala en ersättning till varje biförening som
har en fungerande depå och som kommer
upp i förra årets volymer. Likaså erbjöds
föreningar som var villiga att starta nya
depåer liknande möjlighet till ersättning.
Utöver detta framkom att SHF under vissa
36
Ingmar Wahlströms idé om ramlösa engångslådor gav utslag i en resa för två till St Petersburg.
Här är han flankerad av Krister Linnell t v, vd för SBP, och Christer Ankarlid, vd för SHF.
förutsättningar även var beredda att betala
2 kr mer per kg honung till föreningarna.
Grupparbeten genomfördes sedan
med olika frågeställningar med anknytning till honungsdepåernas framtid. Bl a
behandlades den viktiga frågan om hur
vi ska lösa rekryteringen av nya depåföreståndare.
Innovativ idé blev vinnare
I samband med middagen på kvällen utdelades vinnarpriset i SHF:s tävling ”Vad
tycker du är viktigast?”. Detta var finalen på den tävling som SHF och SBP hade
utlyst i höstas och som bygger på företagens policy att lyssna på biodlarnas idéer
och därefter göra verkstad av de bästa
förslagen.
Tävlingen hade lockat ett stort antal
biodlare från hela landet, både från Biodlingsföretagarna och SBR. Det inkom flera
bra förslag men juryn hade som uppgift att
utse endast en vinnare, vilket inte var lätt.
Efter diverse överläggningar utsåg juryn
Ingmar Wahlström från Kalmar Södra Biodlardistrikt till segrare. Han vann en resa
för två till St Petersburg i Ryssland till ett
värde av drygt 9 000 kronor.
Juryns motivering löd: ”Vinnaren har
presenterat en stark innovativ idé som rik-
tar sig mot framtiden, förenklar för biodlaren och frigör tid.”
Förslaget innebär i korthet ett ramlöst ”skattningssystem” med engångslådor som biodlaren lämnar direkt till honungsdepån utan att varken behöva täcka
av eller slunga honungen. Sv. Biprodukter
AB planerar utifrån detta förslag att redan
i år starta ett projekt som förenklar skördehanteringen av honung.
Tävlingen och Ingemar Wahlström
uppmärksammades också på SBR:s riksförbundsmötet i Alingsås 30 mars-1 april.
Datateknik som håller koll
Nästkommande morgon, 11 mars, redovisades grupparbetena med många intressanta svar och lösningar. Det gavs också
tid för kompletterande frågeställningar till
de polska gästerna. De passade även på att
visa upp ett nytt datasystem där man med
lätthet kan följa binas aktiviteter i kupan
med en livekamera via internet. De visade bl a hur man med datatekniken kunde
kontrollera vilka bin, speciellt drottningen,
som lämnar och återkommer till kupan.
Helgens värdar avslutade med att
tacka för visat intresse och en mycket nöjd
deltagargrupp efterfrågade en fortsättning.
Bitidningen 5 2012
Vi vill köpa din honung!
Det här erbjuder vi dessutom!
• Hämtningavhonungochleveransavbiforfraktfritt
medslingbil15/7och15/11.
• Återtagmeddinaegnaetiketter.
• HelavårtförmånligaProducentpaket.
• Olikaerbjudandenförattvärnaomvåratrognakunder.
• Ekonomisktstödtillbiföreningarsomharellerstartar
uppdepåerförhonungsleveransertilloss.
Varför ska du sälja till oss?
Det här arbetar vi på!
• Dusjälvtjänarpådet–bådepåkortochlångsikt.
• Vivärnaromsvenskhonungochdigsombiodlare.
• DufårtillgångtillEuropaseffektivasteanläggningförhonung.
• Vigaranterarattviköperalldenhonungsomduvillsälja,
bådevidbättreochsämreskördeår.
• Atttaemotosiladhonung.
• Attköpa,säljaochhämtavax.
• Försäljningavbiredskap,förnödenheterocheget
vinterfoder.
• Dubinderinteuppdiggenomattsäljahonungtilloss.
• Årligtfinansielltstödattdelasutisamarbetemed
BiodlingsföretagarnaochSBRförattuppmuntratill
innovationersomkanutvecklasvenskbiodling.
• Vigaranterarbetalningfördinhonunginom30dagar
fråninvägning.
• Viärengarantförattprisnivånhållsuppeförsvenskhonung.
• Viharspännandeutvecklingsplanersomgagnardigsombiodlare.
• Ettnyttochsmidigaresystemföruppsamlingavhonung.
Ettsystemsomsparbådetid,arbeteochpengar–ochger
digmöjlighetattväxasombiodlare.
ingår i Lindahls Invest
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp
Tel 0735-233100
Fax 0142-82859
Bitidningen 5 2012
37
SBR:s Biodlingskommitté
JANNE MÅRTENSSON, adjungerad
Drottningodling/Avel
Drottningen märkes gul 2012
Parningsföreståndarträff
SBR: s Biodlingskommitté
arrangerade en träff för föreståndarna vid våra nationella
parningsstationer samt de
ideellt aktiva föreståndarna
vid lokala parningsplatser i
landet.
I
nte mindre än 35 deltagare hade tagit
tillfället i akt att bege sig till Nässjö och
delta i träffen. Deltagarna kom från hela
vårt avlånga land från Skåne i söder till
Norrbotten i norr!
EU-medel möjliggjorde träffen
Målet med träffen var främst att förbättra
förutsättningarna för en god verksamhet
med bättre effektivitet vid parningsplatserna men också att öka möjligheterna till
konsensus kring de pågående satsningarna inom avelsarbetet. Den praktiska verksamheten vid parningsplatserna är tveklöst
ryggraden i arbetet med att ta fram nya
såväl som att bevara värdefulla avelslinjer
inom alla våra biraser.
Träffen, som finansierades via det Nationella programmet, är en viktig mötesplats för en fortsatt kunskapsöverföring
kring skötsel och drift av en parningsplats,
lokal såväl som nationell. Här gavs möjlighet att utbyta och förmedla information
om de förändringar som är nödvändiga för
en effektiv och kvalitetssäkrad verksamhet. Nya föreståndare håller på att ersätta gamla trotjänare på flera av parningsstationerna i landet. Informationsutbytet
tillsammans med alla värdefulla personliga kontakter ger goda möjligheter för de
nya föreståndarna att lättare och säkrare
ta över verksamheten utan besvärande
fallgropar.
Ulf Gröhns minne
Inledningsvis hälsade Alf Sjöberg, ordförande i SBR:s Biodlingskommitté, deltagarna välkomna. Med anledning av Ulf
38
Gröhns bortgång hölls en
tyst minut för att hedra
hans minne och det pionjärarbete han utförde
under många år inom avelsarbetet med våra svenska honungsbin.
Information om utfallet av den verksamhet
som bedrivits under det
gånga året lämnades därefter av Janne Mårtensson.
De nationella parningsstationerna drevs under 2011
i avelsföreningarnas regi
med administrativ hjälp
från SBR. Åtta stationer Janne redogjorde för utfallet av verksamheten 2011, bl a
har varit öppna och sam- ekonomin, för att sedan blicka framåt. Foto: Jan Jynnås.
manlagt har 1930 drottstateranden bl.a.: att metoden är arbetsningar tagits emot för parning. Stöd har
intensiv för mottagarna, att 3 följebin i
även under 2011 kunnat lämnas till ett
försändningsburen räcker för att ta hand
antal nyetablerade lokala parningsplatser
om drottningen, att priset för denna parliksom till inköp av avelsdjur i föreningarningstjänst kommer att ligga på ca 100:-,
na. För 2012 har Jordbruksverket beviljat
att myrorna är ett problem som skall förmedel till bl.a. driften av de nationella parsöka åtgärdas med dubbelhäftande tejp
ningsstationerna och de lokala parningsoch/eller ullfett (lanolin), att kommuniplatserna. (Se vidare BT mars 2012 s 32.)
kationen med biodlarna kan vara knepig.
Metoden att sända in drottningen i
Leif Svensson: Drottningar i
försändningsbur innebär en stor vinst för
försändningsbur
främst drottningodlaren, som slipper bilda
Nya möjligheter att förenkla logistiken vid
parningssamhällen i kassetter samt bet.ex. parning av drottningar har prövats
kosta en dyr frakt av dessa. Begränsningen
i Västerviks Bf. Leif Svensson berättade
ligger i det omfattande hanteringsarbete
engagerat om hur arbetet, som aktiverar
som istället överlämnas till den mottaganmånga i föreningen, går till när drottningde parningsplatsen. Någonstans finns en
arna kommer till Västervik för senare parsmärtgräns för mängden mottagna drottning på Gränsö. 70 drottningar togs emot
ningar, vilket gör att metoden i dagsläget
i försändningsbur förra året. Av dessa blev
bäst lämpar sig för lokala parningsplatser.
85 % parade, vilket är den normala parningsprocenten vid traditionellt bedriven
Preben Kristiansen: Bihälsa
verksamhet med drottningarna inskickpå parningsställen
ade i kassetter. Leif demonstrerade även
Bihälsokonsulent Preben Kristiansen fören mindre modell av parningskupa – Mimedlade information och goda råd om hur
nibivo. Den kräver endast ca hälften så
bihälsan kan sättas i fokus vid verksammycket bin som t.ex. en Apidea.
heten på parningsställen. Alla inblandade
Deltagarna engagerades sedan i en
samhällen måste vara friska för att maxiprobleminventering vilket genererade
mera förutsättningarna för en lyckad och
många intressanta synpunkter och konBitidningen 5 2012
bra parning av drottningen. Detta kräver
god omsorg och skötsel av omlarvningsoch amningssamhällena, samma sak
gäller drönarssamhällena på parningsstället, kassettbina måste tas från friska
samhällen med låg angreppsgrad av varroa och virus. Virus har visats sig kunna
spridas även sexuellt mellan drottning
och drönare.
En bra rekommendation är att starta
upp drönarsamhällena som skaksvärmar
året innan. Det ökar möjligheten att hålla
dessa samhällen vid god hälsa med hjälp
av noggranna skötselåtgärder. Kassettbina kan och bör behandlas med mjölksyra innan transporten till parningsstället
för att minimera reinvasionen av kvalster
på parningsplatsen. Varken Apistan och
andra kemiska bekämpningsmedel bör
användas i kassetterna.. Behandling med
kemiska ämnen bör inte genomföras i
drönarsamhällen under den tid drönarna
fostras upp. Det har visats att spermans
kvalité försämras om drönarna exponeras
för pyretroider eller andra kemiska medel.
En strategi för bekämpning av varroa
på parningsplatserna bör tas fram. Preben
är behjälplig med detta arbete, som dock
måste anpassas efter de olika platsernas
förutsättningar.
Avslutningsvis flaggade Preben för
ett projekt i samarbete med SLU (genom
Joachim de Miranda), som skall analysera virusförekomsten i bisamhällen. Bl.a.
parningsplatser skulle kunna vara en målgrupp för dessa analyser.
Svensk Biavel AB
Torbjörn Jacobsson från Svensk Biavel
AB informerade om verksamheten under
2012. Man kommer bl.a. att arrangera en
träff i augusti i Skövde med John Harbo,
välkänd från sitt arbete med varroatoleranta bin i USA.
Anslutningen till den tyska bidatabasen kommer att fortsätta under året.
Torbjörn visade med några exempel hur
denna ser ut i verkligheten. Här finns
möjlighet att vikta de ingående egenskaperna efter avlarens egna önskemål t.ex.
honungsproduktion, svärmlystnad, varroatolerans etc.
Någon form av kvalitetstänkande bör
framöver införas för verksamheten vid
parningsstationerna var det avslutande
budskapet från Torbjörn. Man arbetar
också med att få hemsidan att fungera
bättre än i dagsläget.
Bitidningen 5 2012
Leif Svensson demonstrerar Minibivo-kupan. Foto: Jan Jynnås.
Avelsföreningarna
Avslutningsvis samlades deltagarna i sina
resp. grupper för genomgång av gemensamma angelägenheter, som t.ex. skötselrutiner för 2012. Man genomförde
också en muntlig utvärdering av den projektverksamhet som Biodlingskommittén
ansvarat för under 2011. Deltagarna var
rörande överens om nyttan och behovet
av en ny träff för parningsföreståndarna
till nästa år. En fortsatt satsning på de lo-
kala parningsplatserna bedömdes också
som mycket viktig för avelsarbetet i landet.
Biodlingskommittén fick i uppdrag
att ta fram en ansökningsblankett för att
förenkla förfarandet vid ansökan om stöd.
Vidare ansågs det vara bra om SBR:s Biodlingskommittén även nästa år tar hand
om ansökan och rekvisition av medel till
de nationella parningsstationerna hos
Jordbruksverket.
Svensk Biavel har fått ny ordförande
S
amtliga i gamla styrelsen blev omvalda
vid svensk Biavels årsmöte i slutet av
mars. Från BF omvaldes Torbjörn Jacobson och Bert Thrybom. Från SBR omvaldes Matias Köping och Lars Naimell. Inga
suppleanter utsågs, så förändringen var ny
ordförande, Torbjörn Jacobson. Till vice
ordförande utsågs Bert Thrybom. Under
verksamhetsåret 2012 är det BF:s representanters tur att axla posten som ordförande resp. vice ordf. enligt det samverkansavtal som finns mellan SBR och BF
sedan 2006.
Den förra styrelsen fick ansvarsfrihet
för verksamhetsåret 2011 och vi hade om-
satt ca. 565 000 kr i vår verksamhet (dvs.
ca 95 % av de tilldelade NP-pengarna vi
fick via JV). Största enskilda posterna var
ersättning till SBR för parningsstationerna
och till SLU för fältförsöket med att mäta
kvalstertillväxt. Denna rapport finns att
ladda ner f.n. endast på BF:s forumsida
under ”avel”. När vi kommer igång med
vår hemsida kommer den att finnas där,
liksom rekommendationer till biodlarna
hur man ska gå tillväga praktiskt. Men ni
kan idag gå in och ladda ner filerna – intressant läsning av Fries och Kristiansen.
Lasse Naimell
39
Drottningodling/Avel
SBR:s Biodlingskommitté
Drottningen märks gul 2012
Parningsstationer sommaren 2012
BUCKFAST
gar på STYRSÖ SKÄRET från 2 juni-11 augusti
Vi är tacksamma för föranmälan till Lennart Karlsson på tel. 031-970467 om Du
kommer med många. Mottagning kan ske
av parningssamhälle i Apideor eller enramslåder (EWK). Bina i parningskuporna ska
vara garanterat drönarfria och besiktigade
av bitillsynsman. Flyttintyg skall utfärdas av
bitillsynsman samt bifogas med parningskassetterna.
Drönarstam: PS08-706. Kostnad 70:- per
kassett.
Aspö - Hasslö
Stationerna är öppna för odlare i zon 1.
Stationsföreståndare: Bertil Frost , Hasselbergsvägen 11, 37163 LYCKEBY, tel.
0455-23511 eller 070-5623511
Mottagningstider: onsdagar 13 juni-1
augusti. Medåkande ansluter i god tid före
färjans avgång kl. 09.00 följ vägvisare Aspö
och medtag gärna matsäck. På Hasslö möter
man upp vid parningsstationen Enmarksvägens slut omkring kl. 13.00.
Drönarstammar ASPÖ SPN08-070.
HASSLÖ TRA08-118.
Vendelsö
Föreståndare. Eleonor Hast tel. 0702614146 eller Åke Ferm tel. 0301-42326
eller 0706-273474.
Mottagning: tisdagar med början den 12
juni-7 augusti.
Både enrams- och flerramskassetter mottages, givitvis drönarfria. För att minska varroatrycket ska kasettbina vara behandlade med
mjölksyra. För ankomst till Vendelsö ring föreståndaren senast måndagkväll kl. 18.00 för
att beställa båten till tisdagen och för färdvägsbeskrivning och när båten går ut, vanligtvis kl.
18.00, från Stavder hamn.
Särskilda bestämmelser: Zon 1. Kassetterna ska vara drönarfria. Flyttningsintyg ska
medföras.
Drönarstam HNO08-013.. Kostnad 70:per kassett.
Mottagning kan ske av parningssamhälle i Kieler o Apideor eller enramslådor (EWK)
Bina i parningskuporna ska vara
garanterat drönarfria och besiktigade av
bitillsyningsman. Flyttintyg skall bifogas
med parningskasetterna. Kostnad 70:per kassett.
Skärva
Larvhämtning på Skärva onsdagar i anslutning till Aspö o Hasslö. Information
om detta från Bertil Frost 0455-23511
eller 070-56 23 511. Om Du larvar 10:per larv, och kakbit 500:-. Omlarva gärna
i påbörjade celler med 2-3 dagars larver
som bytes ut mot nya larver för säker o
fuktig transport.
Ven
Föreståndare: Harriet Larsson, Axelvold
3140, 26878 Kågeröd. Tel. 0418-442044
eller 0768-345199
Utsättning och hämtning på lördagar med
början den 9 juni-4 augusti
Kontakta Harriet i god tid så får du vägbeskrivning och färjans avgångstid. Hämtning o lämning vid kaj i Landskrona. Tider
lämnas av Harriet. Särskilda bestämmelser
Rasparningsplats Skärva
Mottagning kasetter onsdagar i anslutning
till Aspö o Hasslö kontakta Bertil Frost eller
Thomas Sandell.
Styrsö
Föreståndare: Egon Andersson, tel 031883877 eller 0708-789370.
Mottagning och hämtning: Endast lörda-
Aspö
SÅN05-41
SPN06-038
Hasslö
TRA04-011
TRA06-112
KH03-54
SPN08-070
Larvdagar
Larvdag i Mölnlycke på Råda Säteri lördagen
den 2 juni kl. 10.00 Tvådagarslarver beställes
senast den 25 maj av Egon Andersson
Larvdag i Tomelillaortens Bf. Utlämning av
avelslarver torsdagarna den 24 maj o 30 maj.
Kjell Erik Ohlsson tel. 0417-12786 eller
[email protected]
Ven
LHJ04-65
KB04-070
KB06-139
KB03-266
PS08-706
LHJ08-141
ST03-343
413
ST05-462
LH0482
KDK00-04
Stora Karlsö
Styrsö
KH03-54
413
LH04-82
CGG02-510
Avelsringen 2012
Avelsringen öppnar två parningsstationer för
Buckfastbin i Sörmland. Stationerna Stendörren och Ringsö är öppna för alla drottningodlare/avlare. Priset är 70kr/kassett + ev.
båtresa. Drönarfria kassetter och intyg från
bitillsynsman krävs.
På Stendörren är drönarstammen HNO08-013
och på Ringsö TRA09-127.
Välkomna till stationerna! Både enrams- och
flerramskassetter typ Apidea är tillåtna.
Läs mer på hemsidan www.fagelsangensbi.se.
Kontakt [email protected]
HW01-03
FAT00-02
FAT05-06
UG99-555
Stora Karlsö, Gotland
Stationsföreståndare Per Wallstedt tel. 0498243142 eller 0707-433349
Mottagning ring Per för överenskommelse
om dag o tid för perioden v 24-31. Både
enrams- och flerramskassetter mottages och
även ungdrottningar i försändningsbur givetvis
drönarfria och besiktigade av bitillsynsman.
Drönarstam: PS08-706
LHJ06-11
HNO08-013
TRA08-118
BAN02-78
KDK02-418
KDK05-09
PES04-022
BAN99-110
40
Vendelsö
Zon 1. Drönarfria kassetter och besiktning av
bitillsynsman
Apideor o Kieler-kupor får användas.
Flyttningsintyg måste medföras enligt gällande
bestämmelser.
Drönararv LHJ08-141. Kostnad 70:- per
kassett.
KDK00-04
PS01-017
Bitidningen 5 2012
CARNICA
Västra Högholmen
Öppnar den 9 juni och stänger den 21 juli.
För bokning ring HAsse L tel 070-6027979 i
god tid.
LIGUSTICA
Hallands Väderö
För information om öppettider och utsättning
av parningskassetter ring Heinrich Valtinat
0431-22274.
Gränsö
På nedanstående datum kommer oparade
drottningar att tas emot för parning. Drottningarna tas emot i tillsättningsbur med följebin
och skickas åter i samma burar om parningen
Hallands
Väderö LTN10050-058
Hallands
Väderö
2012
LTN08052
HVÖ09
(Ljungholm)
BTL07002
BTL06002
BTL04002
har varit lyckad efter 10-14 dagar. Svarsmail
kommer om plats finns på beställt datum.
Samtidigt med denna bekräftelse kommer ett
PM att bifogas, så att allt ska vara klart inför
en lyckad parning. Vi hade samma resultat av
parningen 2010 som alla andra parningsstationer, som tar emot småsamhällen med oparade
drottningar för parning.
Möjliga mottagningsdatum är 5/6; 13/6;
20/6 och 27/6. Anmälan till Björn Westeson
mail [email protected]
Drönarstam LS09132, äldre ligusticastam
med bred avelsbas. Kostnad 100:- för varje
mottagen drottning
MELLIFERA
Lurö
Parningsstationen har öppet som vanligt.
Drönarstam blir Stavershult SC10302. Bedömning: 5-5-3-4-5. Vingvärden 1,53/-4,2 100%.
Föreståndare Ingvar Arvidsson 0531-32178.
Brev till redaktionen
Spillkråka, gröngöling eller hackspett?
I vecka åtta när bina började med rensningsflygningen upptäckte min kompis biodlaren
Sten Abrahamsson i Beateberg, Töreboda kommun ett stort hål i sin gamla hederliga
trågkupa. Vid sidan om kupan låg en stor hög med flisar och isoleringsmaterial. Bina var
några dagar efteråt fortfarande vid liv. Det hördes tydligt surrande i flustret.
Vi undrar om det var en spillkråka eller en annan individ av familien hackspett. I
närheten ca 150 m bort fanns tydliga spår av en spillkråkas arbete. Då gällde det ett friskt
träd.
Har någon observerat liknande händelser vid bikupan?
Rainer Born, Beateberg
Bikupetak
Jag köpte ett antal uppstapling lågnormal
för några år sedan. Taken hade en sarg med
asafaboard med tjärpapp över. Visst ett par
år fungerade det. Men nu skall man veta att
allt som suger vatten och fukt är binas värsta
fiende. Fukt måste hållas borta från samhällena. Med täckning av tidningar och övervakning så kan detta elimineras genom att ta
bort allt som känns fuktigt.Taken då. Jo jag
bytte ut alla mot sk blå friigolit. En skiva 50
mm tjock passar precis till två kuptak. Det
blev bra, ja otroligt bra, lätta tak,absorberar
inte fukt, kan det bli bättre
Bengan
Bitidningen 5 2012
41
70
19
62
101
49
Norrbotten
Västerbotten
Västernorrland
102
Södermanland
Jämtland
143
Stockholm
Gävleborg
127
Dalarna
83
136
Östergötland
Örebro
180
Älvsborg Norra
58
341
Skåne
Västmanland
184
Skaraborg
61
109
Sjuhärads
65
202
Kronoberg
Värmland
153
Kalmar Södra
Uppsala
81
270
Kalmar Norra
54
145
Halland
Jönköping
Bitidningen 5 2012
574
2093
639
301
Götaland
Svealand
Norrland
130
283
987
3033
Summa:
21
55
26
12
16
29
21
19
33
57
73
51
57
50
74
51
33
64
33
26
59
52
3
18
Kvinnor
186
32
Göteborg & Bohus
74
Gotland
Män
Blekinge
Distrikt
Invintrade
samhällen
hösten 2010
2665
6749
23454
32868
315
843
300
181
1026
1061
527
1128
706
1082
1279
966
2002
1212
4959
2136
735
3148
2166
815
1960
1386
1456
739
740
Förluster
500
1333
3545
5378
56
192
66
43
143
239
86
260
124
195
206
223
322
214
860
350
118
234
261
113
439
192
198
120
124
Förluster, %
18,8
19,8
15,1
16,4
17,8
22,8
22,0
23,8
13,9
22,5
16,3
23,0
17,6
18,0
16,1
23,1
16,1
17,7
17,3
16,4
16,1
7,4
12,0
13,9
22,4
13,9
13,6
16,2
16,8
Avläggare
sommaren 2011
609
2546
8357
11512
89
162
87
89
182
431
182
381
320
385
547
300
610
505
1601
863
231
1226
673
294
851
392
621
290
200
Invintrade
samhällen
hösten 2011
2730
7492
26038
36260
354
811
333
196
1036
1224
602
1211
870
1275
1283
1027
2147
1497
5390
2578
880
2795
2565
1046
2275
1472
1782
809
802
8
Samhällen per
medlem
6
8
10
9
5
5
4
6
12
11
8
15
9
8
5
6
10
8
13
11
6
11
14
10
7
8
7
22
Honungsskörd
totalt (kg)
69818
234440
828352
1132610
8925
16260
9684
3741
31208
28051
23383
21807
34736
56633
47688
22142
88535
42076
184749
103114
22169
75129
91787
29703
58669
46060
38162
24365
23834
Skörd per
invintrat
samhälle
26
35
35
34
28
19
32
21
30
26
44
19
49
52
37
23
44
35
37
48
30
24
42
36
30
33
26
33
32
Antal medlemmar i SBR
948
2411
6322
9681
187
233
169
118
241
283
181
283
333
411
633
287
590
356
1245
558
310
482
378
206
640
474
722
126
235
Medlemmar som
lämnat rapport
429
940
2642
4011
70
156
86
31
86
113
78
79
98
159
244
169
219
197
416
234
139
260
186
108
326
186
240
36
95
Antal studiecirklar
19
69
166
254
3
7
6
1
2
9
2
10
8
12
23
5
12
9
44
10
8
8
10
19
8
10
23
1
4
Antal deltagare i studiecirklar
132
630
1816
2578
18
48
43
10
13
75
17
84
80
89
243
42
94
53
670
78
106
78
90
230
70
112
203
0
32
9
2
6
13
23
88
124
0
12
0
0
1
4
4
0
2
4
6
3
10
3
8
5
6
4
11
7
7
10
Föreningsbigård
Statistik över Sveriges Biodlares Riksförbunds verksamhet 2011
1
13
44
58
0
0
1
0
0
3
2
1
1
3
2
1
2
3
9
6
0
4
3
1
6
1
7
1
1
Infobigård
42
45,3
39,0
41,8
41,4
37,4
67,0
50,9
26,3
35,7
39,9
43,1
27,9
29,4
38,7
38,5
58,9
37,1
55,3
33,4
41,9
44,8
53,9
49,2
52,4
50,9
39,2
33,2
28,6
40,4
% som lämat
rapport
forskarrapporter om neonikotinoider
SBR:s statistik Två
vå nya studier visar hur de numera vanliga insektsmedlen neonikotinoider skadar humT
lor och bin fast dessa utsätts för doser som de inte dör av. Rapporterna kommer från
– kommentar en brittisk
grupp och ett franskt team. Gifterna påverkar insekters centrala nervsystem och
Ä
ntligen har kräftgången brutits. Andelen biodlare som rapporterar har ökat
med flera procent jämfört med föregående år. Fortsätt på den vägen! Ju fler som
lämnar rapport ju bättre kan man utläsa
förändringstrender. Vi riskerar inte någonting genom att fylla i den. Det är anonymt.
Västerbotten har blivit sämre men är
fortfarande klart bäst, som vanligt. Dalarna
och Älvsborg Norra har också orkat över
55 %. Det är de bästa.
Vinterförlusterna är tillbaka på föregående års 16 %. det är fortfarande för högt.
Enskilda föreningar ligger klart högre,
men Kronoberg kom under 10 %. Vad är
deras hemlighet?
Skörden blev något lägre per invintrat
samhälle, 34 mot 36 kg. Det betyder att
säsongen var klart sämre än föregående,
då man trots hög vinterförlust kunder få
högre medelskörd, vinterförlusterna inräknat. Det är ju så medelskörden räknas
här. Det är det ekonomiska genomsnittet.
Det är totala utfallet efter hur bra bina, biodlarna och omgivningen samverkat. Totalskörden blev också ungefär densamma,
men för ett större antal medlemmar som
rapporterat.
Antalet medlemmar har fortsatt att
öka. Och andelen kvinnor har ökat med
en %, från 24 till 25.
Antalet bisamhällen per medlem ligger kvar på 9. Men bland de rapporterande
har Götaland ökat från 9 till 10 och Svealand minskat från 10 till 8. Fler i Götaland skaffar fler samhällen. Gotland ligger
som vanligt högst med 22, men det är en
minskning från 27. Men kan det bero på
att fler rapporterat?
Antalet studicirklar har ökat med 53
%! Mycket bra som borde ge utslag i nya
biodlare. Antalet deltagare har också ökat
med hela 80 %. Antalet föreningsbigårdar
har ökat med 18 %. Infobigårdarna har
också ökat något.
Red
Bitidningen 5 2012
de sprider sig till nektar och pollen hos blommande grödor.
Den brittiska studien visade att humlorna drog in ca 10 % mindre med mat och producerade 85 % färre humledrottningar som ska bilda humlebon året därpå. Forskarna drar
slutsatsen: ”Användningen av neonikotinoider på blommande grödor är helt klart ett hot
mot deras hälsa, och måste snarast omvärderas.”
I den franska rapporten visas att exponering av neonikotinoider försämrar honungsbinas målsökande förmåga, vilket får många av bina att dö. Jämfört med kontrollbina som
inte exponerats för bekämpningsmedel löpte de behandlade bina omkring två till tre gånger större risk att dö när de var borta från sina kupor. Sannolikt störde bekämpningsmedlet
binas målsökande system så att de flög fel.
”Vår studie väcker viktiga frågor om förfaranden vid godkännande av bekämpningsmedel”, säger de franska forskarna. Man måste ta hänsyn till de doser som inte direkt dödar
bin men orsakar beteendestörningar som får svåra konsekvenser.
Dessa två rapporter orsakade ett flertal nyhetsinslag på TV och i tidningar. De ligger till
grund för det pressutskick från SBR:s riksförbundsmöte i Alingsås som finns återgivet på
sid 5 i detta nr av Bitidningen.
Källa för informationen om rapporterna:
http://home.ezezine.com/1636/1636-2012.03.29.14.01.archive.html
Red
Ligusticagruppens årsprogram
AVELSEMÖTEN på tre platser lördagen den 14 april kl 10. Anmälan till respektive områdesansvarig. Se också vår hemsida: www.ligusticagruppen.se
Örebro: Lars-Olov Andersson, 0705309696 [email protected]
Brunstorp: Peter Karlsson 036-181610, 0768725221 [email protected]
Kungälv: Jan Jynnås 031-7999342 [email protected]
NOSEMATEST: Kurs i nosemadiagnostik. Ansvar: Ligusticagruppen och Visingsöbiodlarna lördagen den 21 april kl 11 i Visingsöstugan.
Anmälan till Lars Forberg 0390-40464, 0730517156 [email protected]
PO Wagnsgård 036-50509, 0705114858 [email protected]
DROTTNINGODLING: Olika avelsmetoder. Lördagen den 12 maj kl 10 i föreningsbigården Brunstorp, Huskvarna. Avslutas med besök på parningsplatsen, Visingsö.
Anmälan till Peter Karlsson 036-181610, 0768725221 [email protected]
PO Wagnsgård 036-50509, 0705114858 [email protected]
NYBÖRJARDAG: Presentation av parningsplatsen på Visingsö. Lördagen den 30 juni kl 10, Visingsöstugan. Anmälan till Lars Forsberg 0390-40464, 0730517156 [email protected]
Peter Karlsson 036-181610, 0768725221 [email protected]
KALIBRERINGSDAG: Lördagen den 7 juli kl 10,Visingsöstugan. Genomgång av samtliga Visingsösamhällen enl. Svensk Biavels metod. Ansvar: Ligusticagruppen och Visingsöbiodlarna.
Anmälan till Lars Forberg 0390-40464, 0730517156 [email protected]
PO Wagnsgård, 036-50509, 0705114858 [email protected]
Vårträff i Hässleholm med SBR Quinnor
Välkomna till Hässleholm måndagen den 28 maj kl. 19.00, då vi bland annat får
höra mer om det nystartade projektet Adopt a bee - get honey for free.
Vi träffas på Hässleholms Tekniska Skola och börjar med information och fika till
självkostnadspris. Därefter tar vi en titt på en av de tio bikupor som Adopt a bee i
vår sätter ut i centrala Hässleholm.
Du kan läsa mer om projektet på www.adoptabee.se
Vi avslutar med att dra upp riktlinjerna för kommande arrangemang inom SBR
Quinnor Skåne. Anmälan senast torsdag 24/5 till någon av oss. Det går bra att
ringa eller mejla:
Ingrid Hallberg 0451 - 609 85 [email protected]
Ulla Nilsson
044 - 121342 [email protected]
Stina Lindén
0451-21303 [email protected]
43
Vi minns
Karl-Erik Boqvist
Bodens Bf
Gösta Dahlgren
Bollnäs Bf
Lennart Jönsson
Göteryd-Markaryds Bf
Manus till Almanackan
TILL ER SOM SKICKAR IN TEXT till redaktionen om möten i era distrikt och
föreningar. Vi är tacksamma om ni kan göra på följande sätt för att underlätta för oss.
Förkorta er information på det sätt som gjorts i mötesannonserna på nästa sida. De är
ämnade att vara kortfattade med den nödvändigaste informationen för att ge plats åt så
många som möjligt. Skriv texten i ett textdokument, t ex Word, Open Office eller Pages
och skriv i detta bara den text som skall stå i tidningen. En fil för varje månads text. Kalla
textfilen för er förenings namn + månadens namn, t ex ”Tumba bf maj.doc”. Bifoga
textfilen till ett mail till redaktören: [email protected] Det går naturligtvis
också att skicka mötestexten med ett vanligt brev.
Tack för ditt tillmötesgående!
Bernt Park
Norra Västbo Bf
Bertil Johansson
Svältorna-Kullings Bf
Gäsene-Herrljunga Bf
Vi minns
Gunnar Krantz
VÅR VÄN och biodlarkamrat har hastigt
lämnat oss. Mitt i livet! Det är så lätt att
ta till överord när man skriver en ”runa”
över en vän. Men Gunnar var en enastående person med starka åsikter och civilkurage. Han var mycket engagerad inom
biodlingen och satt i SBR:s styrelse under
ett antal år. Inte bara det utan han hade
också till uppgift att bedriva utbildningsinsatser i förbundets tjänst. Naturligtvis
hade vi också glädje av honom inom vår
förening. Gunnar skrev ”Drottningodling i praktiken” som utkom 1991. Den
har säkert de flesta drottningodlare i sin
ägo. För ett antal år sedan uttalade sig fd
hustru Åsa något frustrerad ”ALLA dessa
föreningar”! För det var ju så med Gunnar att hans engagemang sträckte sig inte
bara inom biodlingssfären utan det var
jakt, fiske och hembygd. Listan kan göras
längre! Livet är skört.
För Bergsslagens Bf, Leif Strömberg
Biodlarresa till Litauen
Vi besöker återigen Litauens biodlares årliga kongress, i år i Kupiskis, med
utställning, försäljning och fest. Besök även hos enskilda biodlare. mm.
Tid: Första veckoslutet i augusti, onsdagen 1 aug.– måndag 6 aug. 2012.
Pris: 5 895 kr. allt inkl. Sista anmälningsdag 31 maj.
Antalet platser är begränsat. Resan går med buss från Mariestad via
färja Stockholm-Riga.
Kontaktperson Lars Nolberger Tel. 0501-356 83, 070-642 42 36.
Mariestads Biodlareförening/Skaraborgs Biodlaredistrikt
Av Biodlare För Biodlare
28 april kl 10:00
● Rundvandring på firman med personal på
plats för att svara på frågor
● Tillverka salva av bivax
● Avläggarbildning i sexramarslåda
● Demonstration av årets nyhet på rökpustfronten!
● Representanter för Swienty och Por Pac mfl på plats
Lunch och kaffe till föranmälda
Tappstation 70
Effektiv tappning av din honung!
Rundbord med optisk sensor
och Dana api Matic 1000
Kan även kombineras med
transportband!!
Artnr 110896
Prisexempel:
Delbetala med EnterCard i 24 mån
2 100:-/mån
Anmäl dig och förbeställ ditt material senast 25/4!!
Uppdaterat program med tider finns på www.lpsbiodling.se
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på www.lpsbiodling.se för att ta del av erbjudanden och nyheter
LP:s Biodling AB
Torstensbyn 14
661 94 Säffle
Tel: 0533-631 11
[email protected]
LP:s Biodling AB
Besök vår hemsida: www.lpsbiodling.se
44
Torpa,
432 95 Varberg
0340-62 00 21
www.swienty.com
Bitidningen 5 2012
MÖTEN OCH KURSER
Distrikt
Almanackan
Föreningar
Granndistrikt är välkomna
Grannföreningar är välkomna
Blekinge Biodlaredistrikt Vårmöte i Hasselstads bygdegård 2 juni kl 10.30-ca 14.30. Efter
inledning med fika träffar vi utvecklingskonsulent Peder Lilja. Nyheter om bl.a ”Projektet Ingelstad” förmedlas av Jonny Ulvtorp. Föranmälan, gärna föreningsvis, senast 28 maj till Anita
Danielsson telefon 0457-15459.
Jönköpings läns distrikt Bihälsoträff med
Olle Andersson. To 10 maj Kl 18 i Burseryds
föreningsbigård. Samling i Holgryte! Varroakontroll och kontroll av bisjukdomar i samband med
vårarbeten i bikupan. Vägvisning från Burseryds samhälle. Ingen föranmälan. Genomförs i
samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.
Kurs att göra avläggare och andra försommararbeten i bigården. Anders Sandh. On 23 maj
kl 19-21 i Hembygdsgården Örserum, 12 km
öster Gränna. Mycket lämplig för nya biodlare
och deltagare i nybörjarkurser. Föranmälan
senast 21 maj till Sture Käll, sture.kall@telia.
com 0390-2102, 0738-345016. Genomförs i
samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.
Kalmar Södra Biodlardistrikt Temadag To
17 maj kl 11. Ingeltorpsgymnasiet, väster om
Kalmar. Samverkan mellan lantbrukare och
biodlare. Representant från Sydöstra Sveriges
Frö- & Oljeväxtodlare föreläser. Diskussion om
biodlingens roll i lantbruk. Redskapsförsäljning:
Kennerth Fransson, Eriksmåla Kaffe, lotterier
Skånes Biodlardistrikt Utbildning Godkänd
biodlare fr 1 juni kl 09.30-16 på Salliusgymnasiet, Östergatan 15 i Eslöv. Preben Kristiansen. Kursen berättigar till intyg för att bli
Godkänd biodlare enl. Jordbruksverkets krav.
Man måste ha praktisk erfarenhet av biodling
under minst tre år. Kostnad: 90:- inkl Frukostbuffè och Lunch. Anmälan senast må 28 maj
till Ingrid Bondesson 042-321285 eller i.b.b@
telia.com
Stockholms Läns biodlare Föreläsning må
21 maj kl 18 i Tomtbergaskolans matsal Huddinge. Lasse Helander från Distriktets och
SBRs styrelse och Peter Schneider, Biodynamiska Yrkesodlarna och SBR Gnesta prata om
"Biodynamisk biodling" och vad det innebär i
praktiken. För planeringens skull anmäler ni er
till [email protected] senast 18 maj.
Kaffe och kaka till självkostnadspris.
Södermanlands Distrikt Vårmöte.”Inspireras
till Drottningodling” 6 maj kl 10-14 i Lindersborgs hembygdsgård. Lunch 50 kr. Anmälan
omgående.
Västerbottens distrikt Studieresa till Finland
1-4 juni. Vi träffar Svenska Österbottens Biodlare, vi tittar på ett antal bigårdar samt besöker
Blomqvists Plantskola (www.blomqvistplantskola.com). Flygresa tur och retur från Skellefteå, boende i bättre vandrarhemsstandard i
Jakobstad, transport till samtliga studiebesök
samt en del av resans förtäring ingår. Kostnad
ca 1 500 kr inkl moms. Bindande anmälan till
Gröna Navet senast 14 maj, tel 090-164183
eller e-post [email protected].
Älvsborgs norra biodlardistrikt Distriktsmöte on 30 maj kl 19 på kulturhuset Kronan,
Trollhättan. Vår nya förbundsordförande Marita
Delvert. Anmälan senast 21/5 till Sv väst. Tel
0522-653333 eller e-post till [email protected]
Örebro Biodlardistrikt Ligusticagruppen i
Örebro bjuder in till möte om biavel sö 20
maj kl 13. Kafé-Skogen i Örebro. Program
utveckling av biavel och andvändning av
Vinön. Anmälan till Lars-Olov Andersson 0705309696.
Bjäre Bf Sommarmöte on 23 maj kl 18 i
Föreningsbigården, Rosenhult, Förslöv. Uttlottning av drottningar samt kaffe och fika.
Dalslands Södra Bf Den 1 maj kl 15. Invigning av Föreningsbigården i Östra Stenshult,
Frändefors. Våren i kupan o familjeaktiviteter.
Kontakt: Per 0521-42069, 070-3170172. Den
26-27 maj finns vi på Nuntorpsdagarna i Brålanda. Vi gör PR för bin, biodling och vår förening. Kontakt: Agneta 073-1586004. Varje tisdag
maj-sept från kl 17.30 är föreningsbigården
bemannad. Egen fika medtages.
Falbygdens Bf Vårmöte 24 maj kl 18 på
Åsle Tå. Krister Linnell från HF besöker oss.
Anmälan till: Kent 0515729091 el. Karl-Evert
051537218. Fika till självkostnadspris.
Finspångsortens Bf On 16 maj kl 18 börjar
kurs, ”Biodling i praktiken” med drottningodling
hos Anna-Britta Lodmyr, Torstorp Marieberg.
Anmälan kan göras på plats. On 30 maj kl 18
bigårdsträff hos Nils-Olof Karlsson, Käslinge,
Vånga. Samåkning från Majelden 17.30
Grännaortens Bf Värd för distriktskurs on 23
maj kl 19-21 i Hembygdsgården Örserum, 12
km öster Gränna. Att göra avläggare och andra
försommararbeten i bigården. Anders Sandh
är kursledare. Mycket lämplig för nya biodlare
och deltagare i nybörjarkurser. Föranmälan
senast 21 maj till Sture Käll, sture.kall@telia.
com 0390-2102, 0738-345016. Bigårdsträffar
i föreningen varje onsdag kl 17-18 från 16 maj
t.o.m.4 juli.
Göinge Bf Vårstädning sö 6 maj kl 10. Vi
bjuder på grillkorv kl 13. Medtag kaffekorg.
Föreningsbigården öppnar må 7 maj kl 18.
Öppen alla måndagar kl 18-21. Vårmöte må
21 maj i Föreningsbigården i Glimåkra kl 18.30 Korvgrillning. Mötesförhandlingar kl 19. Utlottning av bidrottningar. Fika
Göteborgs Bf 100 års-jubileum to 24 maj kl
19 i Grekiska föreningen, Wadköpingsgatan 1,
Hisings Backa.
Hisingens Bf Medlemsmöte må 14 maj kl
19-21. OBS detta möte hålls i vår bigård,
Ljungängsbacken 15. Under mötet planerar vi
inför vårt kommande öppna hus.
Höglandet bf Info- och planeringsmöte to
10 maj kl 18 i Riksbyggens samlingslokal,
Runedalsgatan 4, Nässjö, med ingång från
gården. Visning av bimaterial samt vad som
kan framställas av honung och vax t.ex. bakverk, senap, karameller, salvor och ljus. Info
om kommande evenemang såsom Larvdagen
i Äng, Öppet hus i Lemnhult, Öppen trädgård
i Hattsjöhult, Biets dag i september och Julmarknaden i december. Kaffe med honungsbröd serveras.
Högsbyortens Bf To 3 maj kl 18 i
föreningsbigården, Storgatan 64, Högsby,
öppnar för säsongen och är öppen varje
torsdag kväll från klockan 18. I slutet av maj
kommer ev. en bussresa till Visingsö att
ordnas.
Inlands-Torpe Bf Bigårdsträffar i
föreningsbigården Tösslandagården, Lilla Edet
tisdagar 22/5, 5/6, 19/6, 3/7, 17/7, 31/7 och
14/8, kl 18. http://inlandstorpebiodlarforening.
weebly.com
Lidköpings Bf Alla torsdagar i maj träffas vi,
start kl 18 med kaffe, 20:-, även torsdagar utan
särskilt program (ej helgdagar). Materialarbete
to 3 maj i Råda bigård. Bigårdsbesök to 31 maj
hos Wallroth i Resville, samling Råda bigård.
Ev programändringar på hemsidan.
Bitidningen 5 2012
Lindomeortens Bf Möte ti 8 maj kl. 18.30 i
Våmmedals Västergård, Streteredsvägen 7,
Kållered.
Mölnlycke Bf Lö 12 maj kl 13-16. Preben
Kristiansen föredrag, senaste nytt inom varroaforskning, behandling med praktisk förevisning
av tvättmetoden för kvalsterräkning. Råda
Säteri i Mölnlycke. Info: www.molnlyckebiodlare.se Larvdag lö 2 jun kl 10 på Råda Säteri i
Mölnlycke. 2-dagarslarver beställes senast 31
maj via [email protected]
Nässjöortens Bf 80 års-jubileum 11 maj kl
18.
Salaortens Bf Bigårdsträffar/medlemsmöten
för föreningens medlemmar maj, juni och juli
kl. 18. Andra tisdagen i månaden! Biskötsel
träff 2 maj kl 10. Bihusesyn 8 maj. Vi gör en
bihusesyn tillsammans. Våryra i Svepnäs 12
maj kl 10-15. Vi medverkar på Sala Trädgårdsförenings arrangemang med en visningskupa
och en utställning. Info Håkan von Knorring
0224-742043, Hans Skagerlind 0224-22028
och Jörgen Boman 0224-80420.
Skövde Bf Torsdagsträffar kl 19. 3 maj – Upptaktsmöte, drönarutskärning Jan L, information
om bitillsyn och sjukdomsläget, Kristina S. 10
maj – Aktuellt i bigården. Erfarenhets utbyte
frågor och svar. Jan L. 24 maj – Teoretisk
genomgång och planering av drottningodling
för eget bruk. (Under juni kommer medlemmar
att kunna hämta larver för egen drottningodling.) Jan L.
Sollentuna Bf Ti 15 maj kl 19. Fridshyddeväg
17 Häggvik. Drottningtillsättning, mera prat
samt kaffe.
Söderåsens Bf Lö 12 maj hos Per-Erik
Cruse. Drottningodling enl Claes-Göran.
Ti 22 maj. Tillbaka hos Per-Erik – bågsnitt,
omlarvning. Hantverksdagen i Perslund i maj.
Södra Vätterbygdens Bf Brunstorpsträffar.
Föreningsbigården öppen varje onsdag under
tiden 23 maj-15 aug. kl 17-19 Träffa bigårdsansvarig och någon från styrelsen. Utbyta
idéer och kunskaper. Ta larver från föreningens
samhällen.
Sösdalaortens Bf Vårmöte 8 maj i IOGT NTOlokalen kl 19. Föredragshållare Bogöran Nilsson från yrkesbiodlarskolan. Kaffe serveras.
Uddevallaneidens Bf Möten och temakvällar
vanligtvis i Södertullsgården, Asplundsg. 36
kl 19. Kaffe med dopp för 20 kr. Gäller även
Mollön. Lö 12 maj – Vårfejardag på Mollön
kl 10. On 23 maj – Start av OBS-kupan på
museet.
Värnamoortens Bf Vårmöte 12 maj hos Ingvi
och Ulf Axelsson Kvarnåker. De visar biodling
och slungrum. Ingvi och Ulf bjuder på fika.
Samåkning från Kulturhuset Cupolens parkering kl. 13.15. Informationskväll om biodling 23
maj kl 16-20 i Vuxenskolans lokal Storgatan 55
Värnamo. Vi bjuder in allmänheten. Information
om ”Biodling och Livet i en Bikupa”. Föreningen bjuder på fika.
Västerviks Bf Upptaktsmöte i föreningsbigården 25 april kl 18, Kulbacken. Därefter
möts vi varje onsdag vid samma klockslag
fram till mitten av augusti. Drottningodling och avläggarbildning 27 juni kl. 17.30
föreningsbigården, Kulbacken. Följ föreningens
arbete på www.biforening.se
Örebro Bf Sommarmöte 17 juni kl 10-14
i föreningsbigården, Karlslunds Herrgård.
Utökning av bisamhällen och användade av
snabbkokare.
45
Marknaden
Säljes material mm
Bi&Biodlingstillbehör
Smedgatan 1, Svedala.
Östra Industriområdet (vid Moltex)
Öppet: April-September
Måndag 15-17. Lördag 11-13
Övriga tider efter överenskommelse
Tel 040-160032, 040-162080,
0708-955030, 0708-955025.
Återförsäljare för Joel Svensson.
Samma priser som i katalogen.
Biredskap Freddy Duwe, Vårsta
Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge
Tel 08-53025347, 070-5107054
[email protected]
Öppettider se
www.freddyduwe.com
Segebergerkupor lågnormal. Beg
men i bruksskick. Lådor bottnar, tak,
foderlådor, spärrgaller, tömmarbottnar, nya och beg ramar med eller
utan stift och vax. Jan Westerlund
070-560 24 10, 0932-10658.
2 trågkupor LN + skattlådor. 2 isolerade skälderhuslådor svea. Foderballonger. Högstbjudande. 0472-264070.
Bisamhällen
Bisamhällen, Buckfast, LN, säljes
i maj i Halmstad. Tel. 035-17 55 90,
0727-21 10 12
Bin o drottningar från Örebrotrakten
Leverans efter 1 maj Tel: 073-9041387
Epost: [email protected]
Västra Värmland Friska Carnicabisamhällen på LN säljes.
Tel.: 0706748793
Bisamhällen Buckfast 10 ramar LN
utan kupa. Lev b. maj. (Småland)
1400 kr + moms. Tel 0477-40060.
Buckfast avläggare från stationsparad drottning levereras i juni.
Finns i Halmstad.Tel. 0705423721.
Avläggare Buckfast 5-ram el 10ram med el utan kupa. Henry Andersson. Simrishamn. 0414/26084.
Bisamh Buckfast i vår och avläggare i sommar. Dadant, 3/4
o LN. säljes utan botten och tak
070/3721699 Storfors
Krainerbin på 3 st. LN-lådor av trä
med ytterhus av styrofoam, pris
2500 kr. 090-126897
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp
Tel: 0735-23 31 00, Fax: 0142-828 59
[email protected]
VD: Christer Ankarlid, 0735-23 31 01
Avläggare på LN med buckfastbin
säljes under säsong. Bra kvalitet.
0433-20195 eller 070-3147333
Bidrottningar
Övervintrade Bisamhällen
Ligustica, fem samhällen på Svea
ramar. Örebro 0705-345880
Paketbin samt avläggare på 3/4
och 1/1 Langstroth. Buckfast med
parade dr. från Lunds Biavelsklubb.
Hämtas i Lund eller Kungsbacka.
Tel: 0768 630521. www.honungsgarden.se
Bisamhällen Carnica LN Nybys
Bigård i Norrtälje Tel-072-308
88 51
Buckfastsamhällen LN. Tfn 0346404 15 eller 070-23 00 787
Sekr: Gunnel Hertzman, 0735-23 31 03
Bidrott, gula ita. Bisamhällen.
073-8058872 Arne Håkansson
[email protected]
Kullabergs rasparning
Buckfastdrottningar m stamtavla.
Nosemafria, kalkfria, 100 utrensning
450:- inkl frakt. Även Avläggare
LN,
N, Svea,Dadant 3/4 Langstroth
042-65045, 0706-693555,
www.kullabi.se , owe.se@telia.
com
[email protected]
Buckfastdrottningar 300+moms.
Bisamh. LN/SVEA i juli
1000+moms.
[email protected] 054 530902
kväll.
Bisamhällen.Övervintrade starka
samh. Buckfast på LN. Även avl. o
drottn. I sommar. Växjö 0470-30274
[email protected]
Ekonomi: Maria Krantz, 0735-23 31 05
Styrelseordf: Gösta Rappe 0708-10 90 90
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp
Tel: 0735-23 31 00, Fax: 0142-828 59
[email protected]
Produktions-samhällen säljes. LN,
Buckf. på 2 lådor. 0372-34031
[email protected]
VD: Krister Linnell 0705-41 03 22
Köpes
Avläggare LN, 5-6 ram. Märkt
äggl ny drott inkl låda, 950 kr. Fr ca
15/6. 073-7147205 Nora berin43@
hotmail.com
Några bisamhällen mälardalen
eller angränsan 0706574829,[email protected]
Buckfastsamhälle och avläggare
från v. 24 i Småland. Mob nr: 070
319 4495.
2-3 bisamhällen på LN. Sverker
Danielsson, Långelanda, 67291
Årjäng. Från Årjäng, Arvika, Säffleområdet.
10 buckfastsamhällen säljes efter bra
rasparade mödrar Leverans i maj på
norskramar Tel 0735-233120
[email protected]
Styrelseordf: Gösta Rappe 0708-10 90 90
ASSERTORPS VAXEN
Assertorps Gård, Mörarp
Vi har tillstånd att tvätta
och rensa året om.
Anläggningen är godkänd av
Länsstyrelsen och Jordbruksverket.
För mer information ring
RAMLIST
LN, Norsk, o Svea OB 4:00, Borrad
4:50. Hoffman, LN 5:00, Langstroth 5:25
Tillverkning av alla förekommande
biramar. Frakt tillkommer.
Tel 0223/13180
042-71489, 070-2055705.
Välkomna hälsar Lars Gibrand
0505-59200, 0730-251862
[email protected]
Bidrottningar till salu
Grattis biodlare!
Avelsdjur från Poul Erik Sörensens (PES) drottningodling i Danmark har importerats. Drottningarna ger döttrar som paras på en utprovad
parningsplats med en stor genetisk bredd. Drottningarna levereras mot beställning.
Friparade från ca 20/6 – 350:- inkl moms. Rabatt 10 st 10%, 50 st 15%, 100st 20%.
Oparade från ca 1/6 – 120:- inkl moms. Rabatt 10 st 10%, 50 st 15%, 100st 20%.
Första årets odling är begränsad och därför är det viktigt att beställa redan nu.
Korrespondens sker endast via mail och mobil (nummer kommer efter kontakt med mail).
Mail [email protected] Välkomna till ett utvecklingsbart samarbete.
Leif Svensson – Avelsarbetare sedan 30 år och biodlare sedan 37år, Västervik
46
Yrkeshögskolan
för biodling
Bee Professional
yhbiodling.se
Bitidningen 5 2012
SBR kontakt
FÖRBUNDSEXPEDITIONEN
Trumpetarevägen 5, 59019 MANTORP
Tel: 0735-233100 Fax: 0142-82859
Förbundssekreterare:
Jonas Eriksson, 0735-233121
Utvecklingskonsulent:
Peder Lilja, 0735-233128
Bihälsokonsulent:
Preben Kristiansen, 0735-233122
Sekreterare:
Maj-Britt Järnvall, 0735-233123
E-post: [email protected]
Medlemsregister & Ekonomi:
Anette Irebro, 0735-233127
E-post: [email protected]
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Marita Delvert,
Grevgatan 35, 11453 STOCKHOLM
Tel. 070-6924577.
E-post: [email protected]
Etikettbeställningar, registrering medlemmar
Marianne Johansson, 0735-233108
E-post: [email protected]
BIHÄLSOKONSULENT
Preben Kristiansen. Tel 0735-233122.
E-post: [email protected]
SBR STYRELSELEDAMÖTER
Styrelseledamot: Olov Boman,
Måsgatan 7, 93231 Skelleftehamn
Tel. 070-6459248.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Lars Hellander,
Gustav III:s väg 80, 16837 Bromma.
Tel 070-2163390.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Monica Larsson,
Förslövsägen 131 , 26698 Hjärnarp.
Tel 070-2091994.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Ingmar Wahlström,
Sandslättevägen Östra Karsbo,
37045 Fågelmara. Tel: 070-9929330.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Hanne Uddling,
Rosenborg Vansö, 64592 Strängnäs.
Tel: 0152-20113, 073-3341418
Epost: [email protected]
Styrelsesuppleant: Annika BrohammerLönngren, Källegren 220, 45192 Uddevalla.
0522-662104. [email protected]
Styrelsesuppleant: Rasudin Becirbegovic,
Prästgårdsliden 4 A, 59542 Mjölby.
0142-12652. [email protected]
VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Sture Käll, Måleskog,
56391 GRÄNNA. Tel 073-8345016.
E-post: [email protected]
FÖRBUNDSSEKRETERARE
Jonas Eriksson Tel: 0735-233121
E-post: [email protected]
UTVECKLINGSKONSULENT
Peder Lilja. Tel 0735-233128.
E-post: [email protected]
Plusgiro: 86 85-0.
Bankgiro: 413-6149.
Öppet: må-to: 08.00-16.00, fre: 08.00-14.00.
Lunchstängt 12.00 - 13.00.
Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGEN
Skickas till redaktörens adress. Författarna
ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej
behöver återge redak­tionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den
tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s
hemsida biodlarna.se
Annonser till BITIDNINGEN
Till Bitidningens redaktör. Se adresser och
telefon och e-post härintill. Annonspriser se
annonssidan Marknaden.
REDAKTÖR
Erik Österlund,
Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.
Tel: 0735-233126.
E-post: [email protected]
Prenumeration på BITIDNINGEN
Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat
på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett
helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR.
SBR:s BIBLIOTEK
Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071,
75007 UPPSALA. Tel vx 018-671000.
Låneböcker beställs genom ditt lokala
bibliotek.
Annonstaxa
KOMMERSIELLA ANNONSER
Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.
Tel 0582-611682. E-post: [email protected]
Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-.
Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-.
Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-.
Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög,
eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-.
Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm,
eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-.
Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-,
4-färg 3.000:-.
Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-,
4-färg 1500:-.
Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg.
Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor.
Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra följande ger 25%.
Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det
kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet
lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder
med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse.
Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn
taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges.
Bitidningen 5 2012
RADANNONSER
Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen
under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga
bilder tas in här.
Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3
orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser
är en blankrad.
Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid
så att annonsen kommer fram före manusstopp.
Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt.
Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver)
- 75:- och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr.
Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem.
Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med
annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver.
Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet
kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning
kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad
text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra
ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om
denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop.
Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer
med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp.
47
Posttidning B — Bitidningen
Tryckort: Vimmerby
Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp.,
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp.
Dit anmäles även adressändringar.
Begränsad eftersändning
Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen
med den nya adressen angiven på tidningens framsida,
dvs ej på adressidan.
Ett enkelt val!
Bifor är ett färdigt invintringsfoder som
du köper i hinkar och placerar över
kupornas foderhål. Betydligt enklare
än att göra egen sockerlösning!
Dessutom innehåller Bifor bara 25%
vatten. Det minskar kondensen i kupan
och gör att bina sparar energi under
vintern. Eftersom Bifor är en helt
ren produkt som innehåller inverterat socker, dvs lika delar glukos
och fruktos, minskar också risken
för föroreningar, sjukdomar och
vinterförluster.
Ett enkelt val, eller hur?
Nordic Sugar AB, 205 04 Malmö. Tel 040-53 70 00.
48
Bitidningen 5 2012