Transcript Julnummret 2012

TorsöBladet
Jul 2012
Kära Läsare
Sitter och funderar på detta med allhelgonahelgen och hur vi brukar fira den
genom att besöka våra kyrkor, smycka gravar och tända ljus.
Men det är kanske inte det som är det viktigaste, utan att vi tar den tid som
behövs för att sitta ner och reflektera över våra nära och kära. Att vi då även
skänker en tacksamhetens tanke till de som gick före och deras livsverk. Att det
är mycket tack vare deras slit och uppoffringar vi är där vi är och har det som vi
har det idag. Det att bli ihågkommen för något man gjort för någon annan, det
känns i alla fall för mig stort.
Det är lätt att glömma bort vad som är viktigt när vi nu snart börjar fundera
över detta med julklappar, julmat och julstök. Men glöm då inte bort det viktigaste – dina närmaste och dig själv, så att slutet på 2012 inte bara handlar om
måsten, utan att vi alla får möjlighet att umgås och ha trevligt tillsammans.
God Jul och Gott Nytt År!
Ta väl vara på varandra
Stefan Andersson
Ordförande Torsö Byalag
TorsöBladet ges ut av Torsö Byalag.
Postadress: Torsö Brofästet 1, 54291 Torsö
E-post: [email protected]
BG: 5549-3308
Ansvarig utgivare: Stefan Andersson
Redaktionskommitté: Carina Svensson, Kiki Sternhamn, Anders Johansson
Ett varmt tack till våra annonsörer och våra skribenter!
Tryckeri: Vadsbo Tryck, Mariestad
Omslagsbilden: ”God morgon Torsö”, foto: Anders Johansson
Besök gärna Torsöhemsidan: www.torso.se
Skulle du också vilja skriva eller annonsera i Torsöbladet?
Välkommen att höra av dig till oss!
1
Det byggs på Torsö
Nya hus reser sig vid Hemmingstorp
Efter att bl.a. så kallade LIS-områden fastställts av kommunen pågår nu flera
framtidsprojekt. Detaljplaner har beslutats eller är under behandling ut mot
Backebolet och Laxhall. Utvecklingen vid Brofästet fortsätter, även om det går
långsamt och norr om gamla färjeläget upp mot Klippingsberg finns idéer på
Efter
att bl.a.
så kallade LIS-områden
utvecklade
förutsättningar
för såväl fritids- som permanent boende. Vi kan också
glädja oss åt att ytterligare barnfamiljer flyttat in till ön. Detta är välkommet,
eftersom det stärker våra förutsättningar för bättre samhällsservice.
Anders Johansson
Betongplattan gjuts vid nybygget vid Brofästet
Flera nya fritidshus växer upp vid norra
Brommösund
2
Torsö Byalag
Torsö Byalag står inför förändringar!
För att kunna bilda en områdesstyrelse
är det nödvändigt med politisk förankring och ett bra regelverk för det fortsatta arbetet. Regelverket ska ligga till
grund för en konstruktiv medborgardialog, som är väl genomarbetat tillsammans med kommunens tjänstemän och
politiker.”
Byalaget drivs som en ideell förening.
Idag har föreningen 82 vuxna medlemmar. Statistiken för 2010 redovisade 545 invånare i Torsöområdet.
Motsvarande för 2011 redovisar 507
invånare. En minskning med 38
invånare (7,5%). Av dessa är ca 420
över 19 år. Det går lätt att inse att en
medlemsandel på ca 20% av örikets
vuxna befolkning kraftigt urholkar
Byalagets mandat att företräda en
rimlig andel av lokalbefolkningen.
Byalaget tog därför initiativ till en
utredning gällande förutsättningar att
lämna föreningsformen till förmån för
en kommunalt förankrad organisation
för övergripande lokala frågor.
Utredningen
utgick
från
en
förutsättning om lokal s.k. områdesstyrelse – ett koncept som tillämpas i
några kommuner och som stöds av
Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL).
Läser vi vidare i utredningen står det
att: ”Torsö Byalags grundläggande
tanke med en områdesstyrelse i Torsö
örike är att flytta besluten närmare
dem det berör och att utveckla nya demokratiska former, som i sin tur förhoppningsvis ska öka samhällsengagemanget hos personer som av olika skäl
valt att inte vara politiskt aktiva. Områdesstyrelser, genom sin medborgardialog, är därmed tänkta att ingå som en
naturlig del i Mariestads kommun. En
styrelses möjligheter att vara ett stöd i
kommunens utveckling är beroende av
hur starkt stöd den kan få från lokalbefolkningen och från kommunen.”
Utredningen redovisar bl.a. följande:
”Det finns två kriterier som är gemensamma för de områdesstyrelser som
har bildats och som fortfarande finns
kvar och verkar efter cirka fem år. Det
första kriteriet är att det finns entusiaster som vill utveckla sin landsbygdsdel.
Det andra är att kommunens politiker
inte uppfattar en områdesstyrelse som
ett hot mot sin politiska existens, utan i
stället ser det som ett stort stöd i utvecklings- och dialogarbetet.
För- och nackdelar som framkommit:
”Fördelar:
- En områdesstyrelse, genom sin medborgardialog, blir ett tydligt forum för
ömsesidiga diskussioner om kommunens utveckling
- Underlag till beslut flyttas närmare invånarna, vilket skapar en större närhet
och starkare förtroende och som därmed främjar berednings- och utvecklingsarbetet
3
Torsö Byalag
- Samhällsengagemanget kan på det viset förhoppningsvis öka även hos personer som av olika skäl valt att inte
vara politiskt aktiva.
- En områdesstyrelse, genom sin medborgardialog, blir ett tydligt forum för
ömsesidiga diskussioner om kommunens utveckling
Din partner för Utveckling och Utvärdering
Vi arbetar främst med förstudier och
utredningar samt verksamhets- och
kvalitetsutveckling för företag och
organisationer.
Nackdelar (Risker):
- Dialogen mellan områdesstyrelsen och
kommunen kan skapa en mer ojämlik
demokrati där de som redan är resursstarka får ytterligare ett forum för att
påverka beslut
- Det finns också en risk att medborgardialogen i kommunen leder bort från
partipolitiska aktiviteter eftersom det
kan upplevas enklare att välja bort
vägen via politikerna om det går att
påverka kommunen direkt via områdesstyrelsen
Liten eller stor har ingen betydelse.
Vi finns nära dig – och vi bryr oss om!
Välkommen att kontakta
Anders Johansson för en inledande
och förutsättningslös diskussion.
Vi är små, kunniga, tillgängliga och
flexibla!
www.concernconsulting.com
[email protected]
Telefon: 070-3125806
De nackdelar/risker som presenteras
ovan har kommunerna löst genom att
vara tydliga med principer, syfte och
ramar genom ett tydligt regelverk. .”
Översättningar och
andra språktjänster
Kommunen ville emellertid inte acceptera vårt förslag att skapa en gemensam arbetsgrupp för att fördjupa konceptet. I avvaktan på en kommunal
landsbygdsstrategi hoppas Byalaget
snart kunna presentera andra alternativa lösningar för framtiden.
För mer information
kontakta Amanda Hessle
[email protected]
070 206 38 72
Anders Johansson
4
Skärgårdsskolan
Nu har det snart gått
tre månader sedan
Torsö skärgårdsskola
startade onsdagen
den 22 augusti. Terminen började med
bullfest på skolgården. Sång, fina tal,
många besökare och glada barn gjorde
dagen till en festdag som vi kommer att
minnas länge. Tack alla som var med
den här dagen och tack för alla gåvor vi
fick i samband med invigningen!
Som ett led i vårt arbete med utomhuspedagogik har vi en gång i månaden
en gemensam utedag. Både skolan och
förskolan är ute hela dagen och arbetar
både tillsammans och var för sig.
Vår kock Håkan serverar vid de här
dagarna lunchen utomhus.
Torsö skärgårdsskola kännetecknas av:
• arbete enligt gällande läroplaner
• fokus på goda baskunskaper
• små klasser med nära vuxenkontakt
och goda möjligheter för varje barn
att utvecklas i samklang med sin
potential
• lugn lärandemiljö där trygghet, trivsel och omtanke om andra sätts i
fokus
• tema- och projektstudier med biosfärsinriktning där fokus läggs på
utomhuspedagogik och skärgårdskunskap och där alla elever på
skolan samarbetar
• gott samarbete skola – hem
• nära samarbete mellan skola och
fritidshem
• nära samarbete med öns föreningar
och företag i olika projekt
• övergripande samarbete i en bygd
som värnar och stöttar sin skola
Här är förskoleklassen ombord på
sjöräddningens båt när de besökte oss
på vår utedag vid Bygdegården. Vi fick
se båten och deras utrustning. De
visade också hur man gör när man
räddar någon som fallit i vattnet då de
räddade kocken Håkan som hoppade i
vattnet.
Vi har också varit i skogen och plockat
lingon som vi kokat sylt utav. Alla
hjälptes åt att plocka och tillsammans
plockade vi massor av lingon!
Anna Jansson
Vill ni se mer av vår verksamhet så finns mycket information och många bilder
från verksamheten på vår hemsida: www.torsoskola.se
5
Jaktdag med Skärgårdsskolan
Onsdagen den 10 oktober hade Torsö
Skärgårdsskola klass 4-6 en jaktdag
nere i ”Storskogen” vid Laxhall. Det var
en kanondag på alla sätt och vis. I strålande höstväder dessutom. Skolskjutsen var snäll och skjutsade ner alla till
Laxhall. Där visade jag allehanda jaktprylar bössor, jaktradio, hundpejl, mm.
och berättade om hur olika typer av
jakt går till. Vår hamiltonstövare Tassa
släpptes också i skogen efter en hälsningsrunda bland barnen.
På väg….
det var för olika inälvor som lämnats i
skogen. Med blandad förtjusning skar vi
upp vommen för att se vad älgkalven
hade ätit. Några tyckte att vommens
innehåll såg ut som såsen guacamole.
Något att tänka på när Ni äter tacos på
fredagkvällarna. Älgfärs passar för övrigt jättebra att steka till Tex Mex mat.
Då har man ju såsen redan klar. Kan det
bli enklare?
Vi pratade även en hel del om annan
natur och biologi än det som är knutet
till själva jakten. Vi tittade bl.a. på död
ved, som snarare blir full av mer liv när
insekter och svampar bryter ner veden.
Klassens lärare Anna Jansson, hjälpte
till med undervisningen när vi tog en
skogspromenad. Skolbarnen hade massor att berätta från egna upplevelser
med älgar i trädgården, föräldrar som
också jagar, fåglar de sett, mm.
Men det går sällan helt som man har
tänkt sig när man ska jaga. Tassa var
ute på flera sök men fick inte upp någon hare så länge skolbarnen var kvar i
skogen. Efter några lärorika timmar i
skogen var det dags att åka med skolbussen tillbaka till skolan. Tio minuter
efter det att skolbussen hade åkt så
började Tassa driva en hare. Så hardrevet har vi kvar till nästa gång, då det
förhoppningsvis är spårsnö.
Vi sköt även ett skott med hagelbössan
för att de skulle få se hur det ser ut när
en hagelsvärm träffar en papptavla. Sedan grillade vi korv och jag bjöd på kokt
saltat älghjärta. En del tyckte att det var
jättegott. Andra var med skeptiska om
man säger så.
Dagens höjdpunkt var kanske annars
när vi kollade på rentorna från en älgkalv som vårt jaktlag hade skjutit på
första äljaktsdagen. Jag berättade vad
Örjan Nilsson
6
En sann Skepparhistoria
Brommöfärjans skeppare Klas Johan
Abrahamsson berättar för mig om vilka
svårigheter som kan dyka upp när man
trafikerar ett smalt men ofta strömt
sund. Färden tar i dag fyra minuter med
linfärja. Förr var det betydligt besvärligare och hans farfar fick kämpa hårt
med lastekor och båtbogserade pråmar
för att bemästra överfarten.
- Min far Per Abrahamsson föddes på
Sundsörns gård och flyttade ut till
Brommö 1940, under kriget. Dåvarande
Domänverket körde igång linfärja år
1953, och min far körde den senare i
nästan trettio år, från 1969 till 1998. Då
tog jag själv över, jag hade hjälpt till en
del och lärt mig, så man var lite inkörd i
rutinerna säger Klas Johan, som idag
alltså varit skeppare i fjorton år.
Men är det inte bilfritt på Brommö?
- Jo, men de som har hus på Brommö
eller är handikappade får ha bil. Turistbussar får köra under lågsäsong i maj
och september säger Klas Johan. Säsongen 2012 har varit ganska skaplig
med tanke på vädret, cirka två tusen
personer har färjats över. ”Badbussen”
och de nya cykelvägarna på Torsö har
kanske inte bidragit med så mycket än,
men är nog bra på sikt tycker han. De
flesta som tänkt cykla på ön, kör bil till
färjeläget och har med sig egen cykel
eller hyr en på Brommö.
Är det ofta lä för vindar och sjö?
- Som regel blåser sydvästen och då
läar Brommö för vind, men sjön gör att
det blir strömt i sundet. De sämsta lägena är när vinden kommer från sydost,
nordost och ren nordlig, då blir det en
hel del sjö i sundet. I andra lägen läar
antingen Torsö eller Brommö, säger
Klas Johan. När stormarna Gudrun och
Den första lilla linfärjan ersattes efter
tjugo år 1973 av en större, med lastkapacitet om 40 ton som är i drift i dag.
Den kan ta uppåt tio bilar.
7
En sann Skepparhistoria
Per härjade var det helt stopp i trafiken.
Vid stark syd till sydost blir sjön grov
och en del prickar pressas helt under
vattnet. Vintern och isarna då? I december år 2010 kom det drivis från
Kinneviken som tog tag i den grova
styrvajern – en trettio millimeters järnstång gick rätt av med en väldig knall
vid fästet iland. Sådant är inte mycket
att göra åt, men när det gäller den klenare dragvajern har jag lärt mig att byta
den när den börjar bli roströd, det är
enklare än att vänta på att den plötsligt
går av under gång, vilket har hänt, berättar han. Vid sträng vinter får inga
bilar vara kvar på Brommö. Klas Johan
har en hydrokopter vid nödlägen som
kan transportera två personer över
isen.
Några nyheter på Brommö?
- Ja, en bister vinter medförde även att
fyra dovhjortar gick på isen från Kinnekulle. Året därpå blev det kalvning, och
i år har jag sett fyra nya kalvar, så jag
tror nu att det är cirka fjorton hjortar
härute. Dessutom finns ju älg och rådjur, men vad jag vet varken vildsvin
eller varg än så länge säger Karl Johan.
Faunan har fått ett intressant tillskott
tack vare bäriga isar. Isen ger och den
tar...
flöt å svävade jag med färjan. Ett vådligt guppande hängsmycke i livlinor. När
jag tittade ner i tanken var den bara
halv - bränsleröret hade lossat, motorn
sög bara luft.
Fick du simma iland?
- Nja, jag tänkte lite, sen sjösatte jag
den så värdefulla lilla räddningsbåten,
rodde hem och hämtade en jeepdunk
med diesel. Så enkelt löste jag problemet skrattar han. Man tror väl aldrig att
ett bränslerör ska lossa sådär, men det
är både möjligt och sant!
Åke Lindegårdh
Skepparhistorian då?
- Jag båtade min kära sambo över sundet en morgon när hon skulle in till stan
och shoppa. På vägen åter fick jag
plötsligt motorstopp mitt i sundet. Där
På lågsäsong går färjan klockan nio och
sexton, men man måste ringa och boka
plats först. (0501-220 27).
8
Torsö Hembygdsförening
Man säger ofta att tiden går alldeles för
fort och visst är det väl så, för snart kan
vi också lägga år 2012 bakom oss. Vid
en tillbakablick kan vi konstatera, att
Hembygdsföreningen även i år haft ett
varierat programutbud. Tyngdpunkten
har helt naturligt legat på sommarhalvåret med en rad trevliga aktiviteter och
arrangemang. Några av årets händelser
vill vi gärna berätta lite mera om.
spel och slutade på en hedrande 4:e
plats. En stor och viktig händelse var
den nya toaletten i Sandbäcken, som
byggdes under våren av våra duktiga
snickare. Varje söndag 1/7-12/8 serverade Café Sandbäcken kaffe med hembakat och nygräddade våfflor och andra
dagar var flera bussresor inbokade. Genom ett nära samarbete med Torsö
Skärgårdsnjut har vi också guidat ett
15-tal bussresor i hembygdsmuseet.
Året inleddes med den traditionella
grötfesten och som alltid när det vankas
smör, bröd, ost, heminlagd sill och risgrynsgröt är det den aktivitet som brukar locka flest deltagare och så även i
år. Till kaffet bjöd Wivans Sväng-gäng
på trevlig sång och dragspelsmusik.
”Gökafton i Hulan” var en ny aktivitet i
programbladet och en kväll i slutet av
maj samlades vi vid det gamla torpet.
Solen lyste från en klarblå himmel och
på de varma klipporna med utsikt över
Tranviken drack vi vårt medhavda kaffe,
pratade och umgicks ända tills solnedgången. Någon gök hörde vi aldrig, men
vi hade den kanske skönaste kvällen på
hela sommaren. Tyvärr blev det ingen
”Kaipsoppa i Hulan”, då flera av de
”soppansvariga” var sjuka.
Friluftsgudstjänsterna i Sandbäcken och
Hulan är alltid välbesökta och mycket
uppskattade.
Sommarens höjdpunkt var Hembygdsföreningens 30-årsjubileum, som firades den 7-8 juli på hembygdsgården
Sandbäcken med olika aktiviteter - utställning av hembygdsdräkter och tavlor målade av konstnären Kjell Fristedt,
ponnyridning, bågskytte, modellflyg,
chokladhjul, tipspromenad, lotteri, mm.
Karl i Boda, Torsös egen trubadur
Anders Ramberg, Wivans Svänggäng
och riksspelmannen Sven-Ingvar Heij
Kägelspelsbanan har i år flyttats från
bygdegårdens camping till hembygdsgården Sandbäcken och träningen började redan i slutet av april. I kägelspelsturneringen gick vi vidare till final-
9
Torsö Hembygdsförening
med vänner underhöll. Ett evigt regnande ställde tyvärr till stora problem
med blöta och leriga gräsmattor och
vatten på parkeringen. Men….. strax
före klockan 13 då festligheterna började upphörde regnet och vi kunde genomföra alla aktiviteter som planerat.
många bra sång- och musikartister här
på Torsö.
Nu återstår luciafesten, då Norra Västergötlands luciakandidater gästar oss.
Kom till Torsö Bygdegård den 29/11 kl
19 så får ni träffa luciakandidaterna.
Festen kostar inget och blir lika trevlig
för unga som för gamla.
Hembygdsresan med 42 deltagare gick
till Nora, där en guide lotsade vår buss
runt på de trånga gatorna samtidigt
som hon berättade om stadens historia. Vi besökte sedan Bryggeriet, en
plats där olika konsthantverkare arbetar och säljer sina alster. Nästa besöksmål var Skoindustrimuseet i Kumla,
som visar en genuin och typisk 60talsfabrik där alla maskiner är i drift. I
utställningen kunde vi se skomodets
utveckling från slutet av 1800-talet och
i skobutiken såldes flera modeller av
nytillverkade skor från museet. Utöver
aktiviteterna i programbladet ordnade
vi också en visafton på Sandbäcken. Logen fylldes med folk och många sjöng
med när Anders Ramberg framförde
visor av Dan Andersson. Arrangemanget kommer nog att följas av fler.
Nu jobbar vi med programmet för 2013
och vi hoppas kunna bjuda på ett omväxlande och trevligt program med en
del nyheter. Alla är hjärtligt välkomna
till våra aktiviteter.
Kiki Sternhamn
Så kom hösten och det blev dags för
den årliga höstfesten med god mat,
kaffe och kaka. Den här kvällen fick vi
också höra torsötösen Sofia Carlsson
sjunga tonsäkert och vackert till gitarrackompanjemang av pappa Gunnar.
Nog är det väl fantastiskt att vi har så
10
Fotbollen åter på Strandvallen
Under 2011 var vi ett gäng vänner som
lite löst diskuterade om att försöka får
igång fotbollen på Torsö igen, det kom
till Benny Janssons kännedom, som ville
ha ett möte där vi kunde diskutera om
det var genomförbart. Vi drog våra tankar om ett lag som bygger på kamratanda och att fotbollen ska vara en
social riktpunkt där alla är välkomna
och där alla som vill ska få spela. Efter
att vi undersökt underlaget gällande
intresserade spelare och Benny lyft frågan till styrelsen, beslutades att göra
ett försök att få fotbollen åter till ön.
han ”Silverräven” Karlsson som premiärmålskytt. Det kanske låter för bra
för att vara sant men det var en riktig
rökare i krysset.
Premiären spelades mot FK Bosna
Skövde den 28 april och var en riktig
publikfest. Evert Carlsson var med och
lämnade över matchbollen. Inte ett öga
var torrt. Bosna är även de ett nystartat
lag och vi väntade oss en riktig holmgång. Det var en match som hade allt stor publik, mycket mål, utvisningar, ett
vackert vårväder och inte minst en
hemmaseger med avgörande i slutminutrarna.
Under vintern tränade vi i Tunaholmskolans gymnastiksal med god
uppslutning och deltog bl.a. i två inomhusturneringar. Dina-cup i Töreboda
och Möbelcupen i Tibro. Vi var bara en
missad straff av Tobias Nilsson från
avancemang i Tibro vilket var över förväntan då vi blev inringda kvällen innan
efter att ett lag dragit sig ur i sista
stund.
Vi gick ut och började träna på Strandvallen i slutet på mars till P-A:s stora
förtret då planerna kanske inte riktigt
var redo och tog en del stryk i början. Vi
har tränat två dagar i veckan under hela
året och under våren var antalet spelare på träning så högt att vi ibland
t.o.m. fick ha avbytare vid spel. Vi spelade sex träningsmatcher och den
första mot Weimer slutade 1-1 med Jo-
Säsongen fortsatte med blandat resultat, vi slutade sexa av tio lag med åtta
segrar och tio förluster ett klart godkänt resultat. Vi har i dagsläget 38 registrerade spelare och har under året använt oss av 34 av dessa. Robin Johansson vann den interna skytteligan på
åtta mål.
11
Vi har i dagarna fått det glädjande beskedet att Torsö 2013 kommer att ha
ett lag i A-lagsserie igen då vi blivit erbjudna en plats i div. 6. Där väntar
många härliga derbyn då vi kommer
från B-reserv. Från div. 5 kommer Töreboda, Gullspång och Björsäter till de
många andra lagen i Vadsbo som redan
finns där. Vi förväntar oss ett tufft år
men kommer att arbeta med samma
förutsättningar som tidigare att kamratskapet är det viktigaste. Alla ska få
vara med och att alla som är med ska få
spela.
Visar det sig att det inte håller och att vi
blir ett strykgäng så återgår vi till reservlagsserien till 2014.
Jag och Martin Larsson kommer att
fortsätta som ansvariga för träning och
match och vi kommer att ta hjälp av
andra spelare de tillfällen vi inte kan
vara med. Vi ser fram mot att åter se er
heja fram laget på Strandvallen under
2013, det vore kul om vi kunde försöka
slå publiksiffrorna från premiären mot
Bosna.
Tony Blom
12
TBIF informerar
Kom med på TBIF:s aktiviteter!
Fredagsträffarna fortsätter för skolbarnen även under våren och den
21/12 har vi bokat ishallen för skridskoåkning där hela familjen kan
vara med. Kontakt Anna Jansson.
Tel: 070-361 72 67.
Lise kör medelgympa i skolans gympasal på onsdagar kl 18:00-19:00. Gympan
pågår fram till den 19 dec för att sen
starta igen 9 januari. Välkomna!
Lise Andersen. Tel: 073-8297382.
Fotbollslek pågår i skolans gympasal på
söndagar mellan 16-17. Juluppehåll
från 16/12-13/1. Barn födda -05-07 är
välkomna.
Ola Axelsson. Tel: 0708-343539.
Helgen 20-21 oktober anordnades i
Fest- och kultursektionens regi en
kurs i mönsterkonstruktion i Torsögården. Kursledare var Ingela Carrvik, som hållit kurser för Folkuniversitet i Göteborg under många år. Vi
var ett tiotal personer som fick lära
oss grunderna i mönsterkonstruktion. Vi mätte, konstruerade, ritade,
klippte och provade in ett personligt
grundmönster till en kjol. Det finns
möjlighet att planera in kursen igen
om intresse finns från fler. För mer
info och/eller intresseanmälan ring
Lotta Andersdotter.
Tel: 0501- 21081.
På tisdagar 1740-1830 är det barngympa för barn ca 3-6 år i skolans gympalsal.
Karin Hjortin. Tel: 0501-22027.
OBS!
Boka redan nu in
TBIF:s årsfest som
genomförs lördagen
den 2 februari 2013!
13
Gamla torp på Torsö
Torsö Hembygdsförening har sedan
flera år tillbaka hållit på med en inventering av gamla torp på ön. Men det
hela började redan 1981 när en grupp
från IOGT-NTO på Torsö startade en
studiecirkel, under ledning av John
”Målarn” Gustafsson, med syftet att
hitta de platser där det legat gamla
bortglömda torpstugor. Under ca 2 år
samlades 11 entusiaster med jämna
mellanrum för att diskutera de gamla
torpen och inte minst för att ge sig ut i
skog och mark för att söka spår av lämningar. Att intresset var stort för studiecirkeln förstår man av denna notering i mötesprotokollet från 6 februari
1982. ”Denna gång höll det på att bli
mässfall. En ishalka som vi inte haft på
mannaminne höll på att omintetgöra
något möte, 7 deltagare hade i alla fall
kravlat sig till Hässlestads skola…”
John Gustafsson hade sammanställt
under de tidigare åren och nu tog arbetet åter fart. Med utgångspunkt från
detta material har man fortsatt att leta
reda på var de gamla torpplatserna har
funnits, men man har även utökat
materialet genom släktforskning av Nils
Gustafsson och Kersti Carlsson. Gamla
kyrkböcker och mikrofilmer har luslästs
för att spåra de människor som varit
bosatta i torpen.
När ni är ute och går i skog och mark är
det möjligt att ni stöter på en skylt
bland träd och buskar. Då är det Hembygdsföreningen som har varit i farten
och hittat platsen för ett torp. Kommer
ni till en skylt med lydelsen: RUD, 15311960, Georg Olsson, då har ni kommit
till platsen för det äldsta torpet som
gruppen har hittat. Huset revs 1965. 76
torp och 23 backstugor är hittills markerade på kartor och 49 skyltar är utplacerade. På varje skylt anges torpets
namn, tiden det funnits och namnet på
den som sist bodde i torpet.
Nils Gustafsson
Deltagarintresset är fortfarande stort.
På bilden ovan har Pia Rosén, Nils Gustafsson, Harrieth Linder och Gunder
Lindwall samlats för torpinventering.
Det var 2003 som Torsö Hembygdsförening fick ta över det material som
14
Backebolets Älgjakt
8 okober…
Jag hade visserligen blivit förvarnad på
jaktradion någon kvart tidigare att en
ko med två kalvar var på väg åt mitt
håll. Men man blir liksom ändå förvånad när älgarna dyker upp i det egna
passet. Först ser jag kon titta fram ur
ungskogen. Strax därefter kommer
först en kalv och sedan en till. Jag sitter
i ett jakttorn på ett hygge. Kon och kalvarna går ut något tjugotal meter på
hygget men vänder sedan av mot norr
och visar bredsidan. Avståndet är 80-90
meter så det är helt OK. Jag siktar på
den första kalven i kikarsiktet. Men det
är en hel del lövsly på hygget, och kalvarna är ganska små, så jag får inget
rent håll. Båda kalvarna går nu sakta
framåt strax framför kon. Den som är
längst fram stannar till lite i en öppning
i lövslyet. Men bogen är inte tillräckligt
fri från kvistar. Eller är den det? För
sent i vilket fall som helst, för nu går
kalven vidare och täcks av fler björkar.
Jag känner att pulsen börjar stiga en
del. Den andra kalven tar några steg
framåt och stannar till i samma öppning
som den första. Den ställer sig lite mer
rent. Jag får in den i korset på kikarsiktet. Kalven står fortfarande stilla.
PANG! Skottet går! Jag kan inte se att
kalven tecknar i skottet men ser att den
springer något steg framåt. Skrämda av
smällen hoppar kon runt i buskarna tillsamman med i varje fall en kalv som
plötsligt stannar till i samma öppning
som jag sköt i. Kalven och kon tittar åt
mitt hål. Men de flyr inte ännu, eftersom de nog inte riktigt förstår vad
som har hänt? Jag har en känsla av att
den kalv som nu står och tittar på mig
inte är den jag sköt på. Men helt säker
är jag inte. Men jag tar beslutet att inte
skjuta igen. Förhoppningsvis har den
jag sköt på trillat i buskarna utan att jag
kunde se det. Jag vill i varje fall inte
skjuta på en till med risken att få leta
efter två påskjutna djur. Jag lägger
märke till ett det skakar lite i en liten
björkruska några meter bakom den kalv
som tittar på mig. Jag tänker tanken att
det kan vara den kalv jag har skjutit på
som ligger och gör några sista sparkar
även om den i praktiken redan är död.
Älgkon har nu bestämt sig för att detta
är en plats som inte är hälsosam att
vara på. Hon drar in i ungskogen i
samma riktning som de kom ifrån. Kalven som tittade på mig följer snabbt
efter. Men jag kan inte se att någon
andra kalv hänger på. Det skakar ett
par gånger till i den lilla björken. Sedan
bli allt stilla.
15
Älgjakten
Sedan jag först såg älgarna komma ut
ur ungskogen har koncentrationen varit
maximal. Nu slappnar jag av lite. Jag tar
fram jaktradion och meddelar övriga i
jaktlaget att en kalv är påskjuten, men
att jag inte är helt säker på om den
ligger. Övriga passkyttar sitter kvar på
sina pass. Per-Anders och Klas gör halt i
sitt drev. Jag pratar med Lasse som har
gått med sin hund Betty i lina och spårat kon med två kalvar. Vi bestämmer
att Lasse och Susanne, som är med på
älgjakt för första gången, ska avbryta
spårningen och komma upp bakvägen
till mitt pass. Medan jag väntar på Lasse
och Susanne håller jag ett vakande öga
på skottplatsen. Men allt verkar lugnt
där.
till minnes att jag själv var med och
satte upp denna nya stege för bara
några veckor sedan. Nåja, nu kommer
nedstigningen ur tornet att gå desto
lättare.
Lasse, Susanne och Betty kommer fram
till mig. Lasse vill gärna träna Betty på
spårning i skarpt läge. Och vi vet ju
ännu inte säkert hur det har gått. Jag
informerar dem kort om vad som
hände när jag sköt. Lasse säger att kalven säkert ligger där framme där jag
såg att björken rörde sig. Själv känner
jag mig inte lika säker innan vi har hittat
den. Vi går sakta fram till skottplatsen,
och väl där kollar jag noga efter blod
eller andra tecken på träff. Men jag
hittar ingenting som tyder på träff.
Känns lite olustigt. Kan jag ha bommat
trots allt? Jag pratar med Lasse och vi
bestämmer att jag ska gå fram några
meter till mot den plats där björken
skakade. Jag ser först igen älg. Men när
jag kommer lite närmare så ser jag att
den döda älgkalven ligger bland gräs
och lövsly ca 10 meter från skottplatsen. Stor lättnad givetvis. Och roligt att
allt gick bra. Lasse låter Betty spåra
metrarna fram till älgen, som en bra
träning. Det visar sig att det finns ett
kort blodspår att följa trots allt. Själv
meddelar jag övriga i jaktlaget att kalven ligger. I och med att denna älgkalv
är funnen bestämmer vi att Lasse ska
fortsätta att spåra den ko och kalv som
Jag hinner samtidigt tänka på hur komiskt klantigt jag bar mig åt när jag
kom fram till det jakttorn jag sitter i.
När jag kom fram till stegen svor jag en
ramsa över att vi inte hade bytt ut stegen. Den är alldeles rutten. Det andra
steget gick av när jag började klättra.
Med mycket möda och stort besvär
lyckas jag med bössa, ryggsäck och allt,
klänga mig upp och får tag med händerna på tornets golvkant. Med hjälp
ren ilska över att vi inte har bytt ut stegen drar jag mig sedan upp i tornet.
Alldeles slak i armarna står jag sedan
och tittar ner på andra sidan av tornet.
Där får jag, till min förvåning, se att det
står en ny och fin stege. Jag drar mig då
16
Älgjakten
sprang in i ungskogen. Vi har fortfarande en kalv kvar att skjuta.
gått och hojtat hela tiden. På jaktradion
förvarnar jag Joakim om att det är älg
på väg mot honom. Det dröjer inte lång
stund innan det smäller. Det var ko
med kalv som kom och kalven trillade
direkt.
Därefter blir det slakt som Matts organiserar med sina maskiner. Sammanlagt
under den första jaktdagen ser vi väldigt många olika älgar. Bl.a. en fin
sextaggare som dock är fredad och får
stå på tillväxt. I skrivande stund har vi
inom Torsö Älgskötselområde kommit
drygt halvvägs i årets älgjakt. Det är 20
vuxna älgar som vi planerar att skjuta
och förhoppningsvis ska vi skjuta något
fler kalvar än vuxna djur.
Susanne stannar hos mig för att hjälpa
till med att ta ur kalven. Klas och PerAnders ansluter också ganska snart
eftersom de inte sitter på pass. Efter en
stund meddelar Petter på radion att
kon och kalven har passerat ut ur såten,
men på för långt håll för att ge ett
skjuttillfälle. Vi bryter därför jakten för
att köra ner den skjutna kalven till
Backebolet. Resten av medlemmarna i
jaktlaget, Joakim, Tommy, Matts och
Claes ansluter också.
Örjan Nilsson
MT 2012-10-09
Har du sett att Föräldraföreningen
har tackat alla laglydiga förare?
Senare under eftermiddagen skjuter
Joakim en älgkalv till i storskogen. Det
börjar med att jag går i drevkedjan tillsammans med vår raske drevkarl Thomas. På bara 30 meters håll får jag se
en älgkalv springa iväg. Trots att jag har
17
Några fakta om Vänern
Vänern är Sveriges största och Europas
tredje sjö med en yta på 5.650 km2.
Sjöns största djup är 106 m. Vattenståndet i sjön finns registrerat varje dag
sedan 1807 och redovisas som medelvärdet av mätningar vid Sunnanå (Melleruds kommun) och Sjötorp (Mariestads kommun). Mätningarna visar att
vattenståndet kan skilja mer än 20 cm
mellan de båda mätplatserna. Landhöjningen är idag 3.5 mm/år i Karlstadsområdet och 2.6 mm/år i Vänersborgsområdet. Detta gör att sjön "tippar"
mot söder och att den med tiden blir
grundare i norr. Vattenståndsavläsningen vid utloppet till Göta Älv påverkas dock f.n. inte av landhöjningen.
Därför används vattenståndsmätningar
vid Vänersborg för att korrigera mätningarna av vattenstånden vid de båda
mätplatserna Sunnanå och Sjötorp.
ter som normalt förknippas med havet
trivs här. Vänern har 38 fiskarter: Abborre, asp, aspsik, bergsimpa, björkna,
braxen, bäcknejonöga, elritsa, faren,
flodnejonöga, färna, gädda, gärs, gös,
harr, hornsimpa, id, lake, lax, löja, mört,
nissöga, nors, planktonsik, ruda,
sandsik, sarv, siklöja, småspigg, stensimpa, storsik, storspigg, stäm, sutare,
vimma, ål, älvsik och öring. Den vanligast förekommande fisken är nors och
därefter kommer siklöja. Förr fanns
flodkräfta i Vänern, men den slogs ut av
kräftpesten. Som ersättning har man
planterat in signalkräftan som ursprungligen kommer från Nordamerika.
Anders Johansson
Vänern bildades efter den senaste istiden för omkring 10 000 år sedan. När
isen smälte var Sverige täckt av en
längsgående vattenmassa som skapade
en förbindelse mellan Kattegatt och
Bottenhavet. Landhöjningen gjorde sedan att sjöar som Vänern och Vättern
skars av från havet. Den tidigare förbindelsen med havet innebär att det
idag finns arter i Vänern som normalt
inte lever ut hela sin livscykel i sötvatten, till exempel vänerlax.
I Vänern trivs både kall- och varmvattensarter. Sjöns storlek gör att vissa ar-
18
Välkommen till oss!
Vi deltar i Julmarknad på Stallet (vid Residenset)
i Mariestad lördag 1 december kl 10 – 17.
Du är också välkommen till oss i våra ateljéer i Brommösund.
Ring bara innan du kommer!
Vi önskar alla kunder en riktigt God Jul!
Kerstin och Olle
Brommösund Jivelund 1, 54291 Torsö
0501-22115 / 070-6622115
www.bruksslojd.se
Trä och textil för en vackrare vardag
JULBORD
i Skärgårdsmiljö på Laxhall
30 november - 16 december
Med tanke på vårt skärgårdsläge finner du mycket
med inspiration från vattnet.
Fredagar kl. 1900 med underhållning: 495:-.
Lördag kl 1300 & 1900: 395:- / Söndag kl 1300: 395:Annan tid enligt överenskommelse
Boka ditt julbord i god tid!
Välkommen önskar personalen på Laxhall!
Laxhall, Torsö • 0501-221 20
www.laxhall.se