Transcript Religionsdialog Troligt 2 2013

Förtroligt – RELIGION + IDENTITET DEL 2
Kristen, muslim, jude eller hindu.
GOR DET NÅGON
SKILLNAD? NAR DET
GALLER KARLEK
TEXT: ULRIKA KARMALM. BILD: ALEX&MARTIN
26 « TROLIGT 2 | 2013
Troligt2_2013.indd 26
2013-04-24 13.29
Förtroligt
Hur är det att vara ung och troende i Sverige?
Påverkar tron vem man får bli kär i? Och hur man
ser på sex? Troligt har träffat fyra unga med olika
tro. Här berättar de om sina tankar och åsikter.
T
ROLIGT HAR PRATAT med fyra ung-
domar som tillhör fyra olika religioner: kristendom, islam, judendom
och hinduism. Det är Christoffer,
Anno, Sarah och Mohit. Du träffade dem i förra numret av Troligt och du
kommer att få träffa dem under några nummer framöver. I det här numret funderar de
kring sin tro och kärleken.
Påverkar din tro vem du väljer att bli kär i?
CHRISTOFFER (KRISTEN): Nej, inte direkt.
Jag dras till vänliga tjejer och vänlighet
hänger ihop med kristendomen, och med alla
religioner egentligen. Men jag skulle absolut
kunna bli ihop med en ateist eller någon från
en annan religion.
ANNO (MUSLIM): Det är jätteviktigt för
mig att jag delar mitt liv med en person som
har samma värderingar och tankesätt som
jag. Det är ett måste att han är muslim. En
muslimsk kvinna måste ha en muslimsk man,
men även om inte den regeln funnits, hade
jag velat ha det så. Visst är det många som
lever på ett bra sätt, inte bara muslimer. Men
det skulle vara tryggt för mig att få uppfostra
mina barn enligt den muslimska läran. Att det
inte blir några tveksamheter mellan mig och
min man om vad vi ska göra på fredagar eller
om vad vi inte ska äta eller dricka. För att jag
ska kunna trivas i mitt eget hus måste jag ha
en man som tänker som jag.
SARAH (JUDE): Man kan inte välja vem
man blir kär i. Men det blir mindre komplicerat om jag träffar en partner som är judisk.
Viktigast är väl att hitta någon jag trivs med
och kommer överens med och som accepterar min tro. Det kommer att lösa sig.
MOHIT (HINDU/SIKH): Visst skulle det gå att
kompromissa, men helst vill jag gifta mig med
en indisk tjej för att undvika kulturkrockar.
Jag vill helst gifta mig med någon som har
samma tro och bakgrund som jag.
Påverkar din tro hur du ser på sex?
CHRISTOFFER (KRISTEN): Nej, jag kopplar
inte sex till tron. När jag pratar med människor om det så tänker vi inte på sex i förhållande till tro.
ANNO (MUSLIM): Nej, den har inte påverkat
hur jag ser på sex. Jag är heterosexuell, hade
jag haft en annan sexuell läggning hade det
kanske varit annorlunda. Hur jag ser på sex
kommer sig naturligt av samhället jag lever i
och av min uppfostran. Jag tror att min syn på
sex är ungefär som normen i samhället. Sex
är något vackert mellan en man och kvinna.
Mina föräldrar har inte direkt sagt något om
vad islam säger om sex och vad jag får och
inte får göra men jag har ju fått en muslimsk
uppfostran så jag vet att islam inte accepterar
sex före äktenskapet, onani och analsex.
SARAH (JUDE): Nej, det skulle jag inte säga.
MOHIT (HINDU/SIKH): Det där är en svår
fråga. All kunskap jag fått om min religion har
jag fått av mina föräldrar, men i indisk kultur
brukar man inte prata så mycket om sex med
föräldrarna. Har man hinduisk bakgrund så
ska man vara ren tills man gifter sig. Sex har
man inom äktenskapet. Men jag har egentligen inget religiöst perspektiv på sex eftersom
det inte har känts bekvämt att diskutera frågan med mina föräldrar.
Hur ser du på sex före äktenskapet?
CHRISTOFFER (KRISTEN): Idén om att man
inte ska ha sex före äktenskapet försvinner mer
och mer bland ungdomar. Det här med att gifta
sig först håller inte riktigt i dagens samhälle.
ANNO (MUSLIM): Det är inte acceptabelt
enligt islam. I praktiken blir det så att den
som inte är oskuld måste be om förlåtelse och
sedan inte synda igen. Har man syndat så har
man, men om man bett om förlåtelse, tycker
jag inte att det ska få några större konsekvenser. Jag tycker att det där är en fråga mellan
Gud och den enskilda personen. Andra människor ska inte bestraffa den som har syndat.
SARAH (JUDE): Jag tycker att man får ha
sex med vem man vill, när man vill, så länge
det känns rätt. Jag är uppvuxen i en familj där
vi inte har några religiösa regler alls. Det gäller de flesta judar i Sverige, de är traditionella
och sekulära.
Hur ser du på homosexualitet?
CHRISTOFFER (KRISTEN): Inga problem.
ANNO (MUSLIM): Enligt islam är det inte
tillåtet. Min personliga åsikt är att jag inte
bryr mig. Det är upp till var och en att göra
sina egna val. Det är något mellan dem och
Gud. Vi människor tycker inte samma sak «
CHRISTOFFER ANNERFJÄRD.
Ålder: 18 år, går sista året
på samhällsprogrammet
med inriktning ekonomi på
gymnasiet. Bor: I Nacka.
Religion: Kristen, tillhör
Svenska kyrkan.
SARAH BEG
Ålder: 17 år, går andra året
på samhällsprogrammet.
Bor: På Lidingö.
Religion: Judendom.
MOHIT PARKASH
Ålder: 17 år, går tredje
året på naturvetenskapsprogrammet.Bor: I Kista.
Religion: Hindu/sikh.
ANNO KAYWAN
Ålder: 24 år, pluggar statsvetenskap i Stockholm.
Bor: I Kista. Här finns det
många olika etniciteter. Tidigare bodde jag i Vallentuna
där det nästan bara bor
etniska svenskar. Där trodde
de att jag var adopterad.
Religion: Muslim.
27 « TROLIGT 2
1 ||2013
2013
Troligt2_2013.indd 27
2013-04-24 13.29
Förtroligt – RELIGION + IDENTITET DEL 2
Mannens ansvar är att uppfostra barnen och
att försörja familjen. Kvinnans uppgift är att ta
hand om barnen."
och tänker inte på samma vis, och den
friheten ska vi ha.
SARAH (JUDE): Den som är homosexuell får gärna vara det för mig, jag
har ingen åsikt om det och ser det som
något normalt. Jag känner homosexuella och de är inte mer annorlunda än
någon annan.
MOHIT (HINDU/SIKH): Jag vet faktiskt inte om det finns något inom hinduismen som talar för eller emot det.
Jag har aldrig hört något om homosexualitet i de religiösa myterna.
Finns det tydliga könsroller?
CHRISTOFFER (KRISTEN): I gamla
bibeltexter var kvinnan underställd
mannen och skulle stötta honom.
Kvinnan skulle sitta avskilt från mannen i kyrkan. Men det där är helt borta.
Nu är det jämställt, mer eller mindre.
När vi åker utomlands och kvinnliga
präster är med, möts vi ibland av förvåning: ”Men hon kan väl inte vara präst,
hon är ju kvinna?” I många länder kan
kvinnor fortfarande inte vara präster.
Det där hänger ihop med samhället
man lever i.
ANNO (MUSLIM): Mannens ansvar
är att uppfostra barnen och att försörja familjen. Kvinnans uppgift är
att ta hand om barnen. Om kvinnan
väljer att jobba så får hon behålla hela
sin lön, det är hennes privata pengar.
Islam grundar sig på Koranen i första
hand, men även på berättelser om hur
profeten Muhammed levde sitt liv. Där
står det att han uppmuntrar män som
tar hand om familjen, han var själv en
person som städade efter sig och som
brydde sig om kvinnans välbehag. För
mig låter det som en perfekt partner. I
Koranen beskrivs det som att paradiset ligger under kvinnans fötter. Efter-
som kvinnan bär barnet i sin kropp,
föder det, ammar det och jobbar och
sliter, så har hon ett försprång framför
mannen, hon har större chanser att
komma till paradiset.
SARAH (JUDE): Det beror på inriktning. Enligt vissa inriktningar ska bara
männen läsa ur Toran, enligt andra får
kvinnor göra det också. Män och kvinnor har traditionellt olika sysslor, men
sysslorna är lika mycket värda. Jag går
till en synagoga där tjejerna sitter bakom
killarna, bakom ett sorts förhänge. Det
är inte ett problem för mig, men jag vet
andra som har problem med det.
MOHIT (HINDU/SIKH): Shiva är en
av Guds uppenbarelser. Shiva var gift
med Parvati och de avbildas ofta som
två halvor av en helhet. Som jag uppfattar saken så är man och kvinna lika
mycket värda. Jag skulle inte begränsa
min livspartner till att bli hemmafru.
Hon får jobba och ha sin fritid. Och
jag skulle kunna vara pappaledig om
det behövs.
Finns det något i din religion som
känns befriande?
CHRISTOFFER (KRISTEN): Jag kan
prata inombords med mig själv och
tänka att Gud hör mig. Jag finner
styrka då. Antingen är det Gud som ger
mig styrkan eller så är det jag själv som
producerar styrkan. I vilket fall är det
befriande att vara uppriktig mot mig
själv och mot Gud. Det är kanske lite
som att prata med en kurator. En bön
behöver inte vara så formell. Bönen är
ett tecken på att man har kontakt med
Gud. På film kan man se hur människor ber kvällsbön på knä vid sängen.
Det gör inte jag, men jag kan ligga i
sängen en stund och tänka och prata
med mig själv.
För mig är det skönt att gå till kyrkan och träffa andra med samma tro,
prata om det man funderar på och få
respons. Jag tycker det är ganska härligt att vara kristen.
ANNO (MUSLIM): Självklart, annars
hade jag nog inte varit muslim. Det är
befriande att fasta, jag tycker att det är
jätteskönt fast det är långa dagar här
i Sverige så man går länge utan mat.
Jag älskar att meditera, vara själv, läsa
Koranen och be. Det ger mig kärlek,
lugn och harmoni. Då känner jag att
Gud finns, Gud är med mig, saker
kommer att lösa sig. Islam är ett sätt
att leva. Det handlar om hur du ska
behandla dina barn, dina grannar, dina
föräldrar, djur, växter. I Koranen står
det tydligt om till exempel relationen
mellan man och hustru, hur man bör
behandla varandra och prata med varandra. Jag tycker om konceptet för det
grundar sig på ömsesidig respekt.
SARAH (JUDE): Ja, jättemycket. Att
fira en högtid med familj och vänner
kan vara en av de roligaste grejer som
finns. Jag kan ha genuint kul i synagogan med mina kompisar. Sedan finns
det alltid en trygg plats för mig att
vända mig till om jag vill eller behöver.
Det är befriande att jag har fått många
kompisar och att jag har fått åka på
resor och vara med om fina upplevelser
som jag inte skulle byta mot något.
MOHIT (HINDU/SIKH): Inom katolicismen kan man gå och bikta sig och
få sina synder förlåtna och det kan
nog vara befriande. Men något sådant
finns inte inom hinduismen. För oss
gäller karma: allt man gör kommer
att påverka en själv, förr eller senare.
Därför tänker jag på allt jag gör och
på vilka konsekvenser det kan få. Allt
handlar om att få bra karma. Vi tror på
återfödelse och den styrs också av hur
bra karma man har. Det är inte alltid
lätt att avgöra vad som är en god handling. Man får lite beslutsångest ibland.
PROJEKT DÄR RELIGIONERNA MÖTS
På Fryshuset i Stockholm finns projektet ”Tillsammans för Sverige”. Där kan unga (från 16 år och uppåt) från olika
religioner mötas och bolla fördomar, diskutera religion och lära känna varandra. Syftet är att ta bort murar mellan
människor och motverka rasism och extremism. ”Tillsammans för Sverige” ordnar även utbildningar och föreläsningar
för den som är intresserad av möten över religionsgränserna.
Läs mer på http://tillsammansforsverige.fryshuset.se/
28 « TROLIGT 2 | 2013
Troligt2_2013.indd 28
2013-04-24 13.29