Transcript P73 - Avesta Whiskysällskap

Avesta Whiskysällskaps provning nr 73
2014-03-14
Sammanfattning
Text: Arne Hellberg, Bild: Arne Hellberg samt bilder från Presentationen
Vid årets andra provning fick vi stifta bekantskap med en oberoende buteljerare, Berry Bros. & Rudd, som har
varit med i dryckesbranchen längre är de flesta. Ur deras utbud provade vi oss igenom en del intressant
buteljeringar. Provningsledare var Douglas McIvor, Spirits Manager, Berry Bros & Rudd Ltd
Provningen genomfördes på en fredag. Det var 89 anmälda deltagare, varav 11 gäster. En del kunde inte närvara
och hade därför valt småflaskor. På plats var det i alla fall närmare 80 deltagare som fick en mycket intressant
kväll.
Generell information
Innan provningen drog igång informerade styrelsen kortfattat deltagarna om
• Kommande provning nr 74 - med tema Springbank under ledning av Frank McHardy.
• Dalabuteljering nr 2
• AWS Kryssning 29 mars.
Föredrag och Provning
Ordet lämnades snabbt över till Doug McIvor som inledde med en rolig historia och därefter presenterade sig själv
och företaget. Han förklarade att Berry Brothers inte är en whiskytillverkare, vi äger inget destilleri men vi har en
fantastisk gammalt företag som är baserat i hjärtat av London. Det var helt OK med honom om vi doftade och
smakade på whiskyn i förväg då han inte ville att någon skulle bli uttråkad eller dö av whiskysvält under
provningen ☺
Doug är, som han kallar sig, spritinköpare för BBR, vilket han nu varit de senaste 12 åren.
Berry Brothers & Rudd - Bakgrund
BBR är är ett mycket gammalt företag, grundat 1698, som ligger granne med St James’s Palace. Om man pratar
om den kungliga familjen så tror ni kanske att drottningen bor i Buckingham Palace. St James’s Palace, som
grundades av Henrik VIII, är fortfarande det administrativa centret och sätet för den kungliga familjen i UK.
Firman startades just där för att det då låg så nära det kungliga palatset. På den tiden fanns det även en tunnel
mellan palatset och butiken, så att deras källarmästare inte behövde bli blöt när han levererade varor till palatset.
BBR började inte som vin och sprithandlare utan man började handla med kaffe. På den tiden måste man ha en
skylt som visade vad man sålde för något. Det sattes därför upp en skylt som visade en kaffekvarn. Skylten i sig
hängde utanför butiken i nästan 300 år när man fann att skylten hade försvunnit. Man efterlyste skylten och
utfäste en belöning för återlämnandet men tyvärr var det ingen som återlämnade den, så de har nu tillverkat en
kopia.
Doug visade bild på butikens utsida med valvbågar och fönster, och förklarade att den var rätt modern, den sattes
upp 1735 och är faktiskt den äldsta butiksfasaden i London ☺
Skylten med kaffekvarnen
Framsidan av butiken på St James’s Street
Precis bakom butiken finns det minsta allmänna torget London, Pickering Place, där den sista duellen utspelade
sig. Inne i butiken finns det en våg. Den kan inte användas längre eftersom man måste sätta dit en skylt att vågen
är kalibrerad och testad, och man tror att vågens trästruktur inte klarar fastsättandet av en sådan metallskylt. Att
få reda på sin vikt var ett nöje som kunderna till BBR gärna utnyttjade genom att väga sig på den här vågen. BBR
har sedan 1735 registrerat vikten på de kunder som vägt sig där. De har en hel del kända personer i registret och
Doug förklarade att man också kan dra slutsatsen att vikten generellt minskar när en människa närmar sig slutet
på sitt liv.
De har också en källare som de kallar The Napoleon Cellar som namngivits efter Napoleon III som flydde
Frankrike och levde i exil i UK. Napoleon III blev vän med George Berrys som brukade låta honom hyra den här
källaren för sina hemliga möten. Möten där man planerade hur han skulle återta makten i Frankrike, vilket dock
aldrig blev fallet.
Framgången för BBR och whisky började med Napoleonkrigen och vinlusen. En gentlemans drink på den tiden
var Brandy och Soda, men eftersom man var i krig med Frankrike så fick man inte tag på Brandy (Cognac) så
man började leta efter alternativ, och i Skottland fanns whisky som var rätt rå och inte mycket lagrad. När man
inom whiskyhandeln kom på att skapa blended whisky så blev det en succé. BBR var inte först att börja handla
med whisky men man vet att firman från 1880-talet lagrade man fat med whisky i butikens källare.
Doug visade oss utdrag ur en prislista från butiken, med priser, från 1911.
Cutty Sark
En viktig händelse för BBR var när de 1923 skapade sin blend Cutty Sark. Man siktade på den amerikanska
marknaden, men där hade man precis infört alkoholförbud (förbudstiden). Bröderna Berry var dock smarta nog att
skeppa sin whisky till Nassau i Bahamas och gjorde ett avtal med en kapten William McCoy som seglade in i
hamnen i New York på kvällen med skeppet liggande lågt i vattnet och sedan på dagen seglandes ut igen med
skeppet liggande betydligt högre. Invånarna i New York ville ha en riktig whisky och de ville då ha The Real
McCoy och Cutty Sark blev då känt som just The Real McCoy.
[ AWS Notering: The Real McCoy är ett uttryck som närmast kan översättas med ”äkta vara”. Uttryckets ursprung
är dock omdiskuterat. ]
För några år sedan sålde BBR märket Cutty Sark. I mitten på 60-talet var Cutty Sark den störst säljande blenden i
USA. De större spritföretagen har sedan dess spenderat stora summor på reklam för sina märken, vilket medfört
att Cutty Sarks andel har minskat sakta men säkert över åren. Man sålde Cutty Sark till Edrington och fick istället
ta över märket Glenrothes.
Lite fakta om whiskybranchen
Doug presenterade lite siffror som kommer från Scottish Whisky Association.
• Man exporterar whisky till ett värde av £4.3 miljarder under 2013 (pundet står i ca 10.50 – 11,50 SEK)
• Bryter man ner det blir det
o £135 per sekund
o 40 flaskor exporteras per sekund
• Man exporterar 140 miljoner lådor whisky över hela världen
• Omfattar 35 000 anställda över hela UK
• Har 20 miljoner fat med whisky som lagras i Skottland
• Omfattar en fjärdedel av exporten av mat och dryck inom UK
• Man säljer mer whisky på en månad än det säljs Cognac under ett helt år
Kvällens provningsledare, Doug McIvor, BBR
Berrys’ Own Selection.
Filosofin bakom den egna buteljeringsserie Berrys’ Own Selction är att de ska vara den närmaste länken mellan
vår kunder och väldens bästa producenter. Man ska bara buteljera det man själv skulle vilja dricka. Man håller sig
till single cask eller små serier av fat samt buteljerar med naturlig färg och kylfiltrerar inte.
Även om BBR har buteljerat whisky länge så var det först 2003 som man bestämde sig för att satsa mer på
buteljeringssidan. Man gick nu från att då hantera ca 3-4 buteljeringar per år till över 50 i nuläget.
Doug berättade också hur han för när han provar whisky i arbetet. Han häller upp i tre glas där ett är helt outspätt
ett där han ha i lite vatten och ett där han vattnar ner whiskyn till hälften med vatten. Sedan börjar han smaka av
den med hälften whisky. Det provet kan då visa på eventuella brister redan i ett tidigt skede. Om det provet inte är
för träigt eller har konstig doft så går han vidare till glaset med bara lite vatten. Om allt är bra även här så går han
vidare till glaset som är outspätt.
Så var det då dags för provningen att dras igång. Den första i raden var en Littlemill från 1988.
Prov 1 – Littlemill 1988, 24 år
Littlemill 1988, 52,3%
Destillerad 1999.
Buteljerad: 2103
Single Cask, fat nummer 32, av typen sherry hogshead.
Doug tycker Littlemill är en mycket intressant whisky. Utifrån doften finner han exempelvis inslag av ananas och
grapefrukt. Den är delikat med fruktighet och lite chokladtoner som ligger kvar en stund.
Han visade också bild på etiketten där man ser de två kungliga vapnen som visar att BBR är kunglig
hovleverantör till både drottning Elisabeth II och Prince Charles. Doug uttryckte det så att BBR har genom åren
blivit goda vänner med grannarna längre ner på gatan. Styrelseordföranden inom BBR, Simon Berry, är
nuvarande Master of the Royal Cellars och när han avslutar det uppdraget så får man titulera honom Sir Simon.
BBR började leverera till hovet under Kung George III.
Vi kliver sedan raskt in på nästa glas.
Prov 2 – Glencadam 1991, 20 år
Glencadam 1991, 53,9%
Destillerad 1991.
Buteljerad: 2012
Single Cask, fat nummer 4762, av typen refill hogshead.
Detta är en av dessa whiskys som nästan har hållits lite hemliga eftersom de ofta bara levereras för blended
whisky. På senare tid har man börjat buteljera Glencadam officiellt som single malt och de är mycket bra (superb)
säger Doug.
Prov 3 – Benrinnes 1984, 26 år
Benrinnes 1984, 56,5%
Destillerad 1984.
Buteljerad: 2011
Single Cask, fat nummer 2270, av typen refill butt
Benrinnes använde länge en udda trippeldestillering, men han tror de nu har slutat med det under de senaste
åren. För Doug är detta en whisky som håller den gamla stilen för en Speyside-whisky. Han finner här en hel del
malt och en del rökighet i doften.
En del av Dougs arbete är att finna whisky för att lagra, man han letar också efter redan lagrad whisky. För den
whisky man köper in som råsprit har man naturligtvis kontroll över vilka fat som används redan från början. När
man köper redan fyllda fat på den öppna marknaden så vet man vad det är för typ av fat men man kan ofta bara
gissa hur många gånger fatet har använts tidigare, om man inet har medföljande dokument från lagerhuset som
beskriver det specifika fatets historik.
BBR lagrar sin whisky på ungefär 12 olika platser runt omkring i Skottland, men platserna kan variera över tiden.
Ibland beställer Doug ett fatprov från ett specifikt lager och ibland tar det tid. Han fick fatprover för några veckor
sedan som han beställde i April (provning hölls i Mars så det tog dem ca 11 månader att leverera).
Efter de tre första glasen så tog vi en kortare paus innan provningen fortsatte.
Efter pausen var det dags för det fjärde glaset, som innehöll en Caperdonich.
Prov 4 – Caperdonich 1992, 19 år
Caperdonich 1992, 55,9%
Destillerad 1992.
Buteljerad: 2012
Single Cask, fat nummer 121122, av typen refill hogshead.
Doug pratade om staden Rothes och kom då in på Glenrothes, som BBR äger varumärket för, som är ett stort
destilleri som under åren har uppskattats av blenders. Det andra destilleriet i Rothes är Glen Grant, och
Caperdonich var ett tag känt som Glen Grant nr 2. Det fanns också en rörledning som gick över gatan mellan
destillerierna. Det gjordes då också ett antal försök att avleda en del av whiskyströmmen i röret av lokalbefolkningen. Efter ett tag så bedömdes det att de var två olika destillerier så Glen Grant kunde inte längre få
kalla det Glen Grant nr 2. Då döpte man det efter en källa Caperdonich Well som förr i tiden brukade förse
destilleriet med vatten.
Besöker man destilleriet idag ser man inte mycket sa Doug och visade en bild på en grävskopa som lastade bort
rester av byggnader, vilken togs för några år sedan då destilleriet revs.
Doug sa att för honom är Glen Grant en mycket bra single malt, men Caperdonich var en utmärkt single malt och
han tycker det är synd att man förlorade en av de bättre whisky som fanns av Speyside-karaktär. BBR har ett fåtal
fat av Caperdonich kvar att buteljera men sedan är de slut.
Prov 5 – Bunnahabhain 1989, 23 år
Bunnahabhain 1989, 46%
Destillerad 1989.
Buteljerad: 2013
Single Cask, fat nummer 5895, av typen refill hogshead.
Doug förklarade att Bunnahabhain på senare tid har börjat göra en lite mer rökig whisky. Den här buteljeringen
från 1989 är lite ovanlig eftersom man då inte lade under så mycket för single malt. Han förklarade också att han
köpt på sig 40 000 liter av rökig Bunnahabhain, som han inte kommer att få buteljera med namnet Bunnahabhain
på etiketten. Detta kommer att bli ett ökande problem för oberoende buteljerare.
BBR har funnit med i branschen länge och man har bra saker i lagret men man behöver också löpande fylla på
lagret. Vad kan man då göra? BBR har exempelvis börjat med rom också för att bredda verksamheten. När de
finner på riktigt bra fat numera så måste de vara mer försiktiga och se över de olika marknaderna i välden för att
utröna var de kan få ut mest pengar för varan. Doug förklarade att fram till nyligen så har deras whisky varit för
lågt prissatt. Han ser att marknaden nu går mot högre priser och att det kommer att fortsätta så de närmaste åren.
På 1850-talet så experimenterade man med att blanda ihop några maltwhiskys. Detta var då innan Coffey
uppfann kolonnpannan och tillverkningen av grainwhisky tog fart.
Nästa whisky är något som uppfanns av Berry Brothers och namnet gavs ungefär 1934. Då var det en man som
kom in och ville att BBR skulle skapa en blend. Man gjorde då som man brukade, grävde lite företagets historia
och man fann på en speciell karaktär som hette William Hanger. Whiskyn vi ska smaka kallas Blue Hanger.
Orsaken till det namnet var att William Hanger var känd för sina dyra blå kläder, och att han därför också fick
smeknamnet Blue Hanger.
William Hanger var en trogen kund hos Berry
Brothers i slutet av 1700-talet.
Han var den 3:e Lord Coleraine och ansågs
vara en av de bäst klädda gentlemennen i
London.
th
Prov 6 – Blue Hanger, 9 Release
Blue Hanger, 45,6%
Detta är en är en whisky av typen Blended Malt.
Det innebär att den innehåller en blandning av enbart maltwhisky, och ingen
grain.
Not: AWS kommer att prova fler Blended Malt på kommande provning med det
temat senare under året.
Berry Brothers hade vid något tillfälle slutat med denna blend då det fann att det var svårt att hålla lagret av den
whisky som skulle ingå och man samtidigt ville koncentrera sig på Cutty Sark. Doug hade en uppgift att prova
igenom hela lagret när han började på BBR och han fann då på en del fat som lagrats för länge och var då hade
fått för mycket trätoner.
Han började då en kväll mixa ihop prover från olika fat från Glenlivet och Glen Grant vilket sedan ledde till den
fösta utgåvan av Blue Hanger som innehåll bland annat 25-årig whisky. Samma med andra utgåvan. Vid den
tredje hade whiskyn blivit närmare 30 år och till den fjärde var den mer eller mindre slut. Då fick man titta på
whisky från andra destillerier. Filosofin är att använda den bästa man i lagret har för tillfället när man skapar Blue
Hanger. Man är nu ute med den 9:e utgåvan och den 10:e står just nu på hans skrivbord.
Varje utgåva är unik så man behöver inte bevaka och hemlighålla receptet. För den 9:e utgåvan så visade Doug
oss vad som ingick. Det var fat med följande innehåll
- Clynelish 1997-07-07 (hogshead)
- Glen Elgin 1995-11-07 (hogshead)
- Glen Elgin 1995-11-07 (hogshead)
- Bunnahabhain 1990-12-17 (butt)
- Clynelish 1996-10-08 (hogshead)
- Bunnahabhain Moine 2006-12-01 (hogshead, bara halva fatet användes för att inte ge för mycket rök)
- Linkwood 1999-10 (hogshead)
[ AWS Notering: Det är ytterst ovanligt/unikt att man kan få innehållet i en blend presenterat på detta sätt! ]
Doug förklarade att om vi någonsin är i London och ni vill titta förbi så har de ca 40-50 whiskys i rummet på
baksidan där vi är välkomna att smaka. Om man meddelar Doug i förväg så kan han kanske vara med och dricka
lit med oss ☺
Omröstningsresultat:
Kvällens bästa whisky röstades fram genom handuppräckning. Man röstar på vilket glas som deltagarna anser
kommer på 1:a, 2:a och 3:e plats. Rösterna viktas sedan så att en röst för första platsen ger 3 poäng, en andra
plats ger 2 poäng och tredje ger 1 poäng. Vinnare är den whisky som får flest poäng totalt.
Prov
Whisky
Prov 1
Prov 2
Prov 3
Prov 4
Prov 5
Prov 6
Littlemill 1988
Glencadam 1991
Benrinnes 1984
Caperdonich 1992
Bunnahabhain 1989
th
Blue Hanger 9 release
Antal
1:a
7
11
9
24
11
8
Antal
2:a
10
10
8
14
15
13
Antal
3:a
5
8
13
8
11
19
Total
poäng
46
61
56
108
74
69
Vinnare blev Caperdonich 1992. Intressant att notera är en blended whisky, Blue Hanger, kom på tredje plats.
Lotteri och avslutning
Föreningen genomförde ett sedvanligt lotteri bland annat Malt Whisky Yearbook 2014 lottades ut.
Clydesdale, som är den svenska importören, lottade också ut två t-shirts till två deltagare som hade ett märke
angivet under sina underlägg. Det var en intressant övning att flytta undan sina glas från underlägget så att man
kunde se om det fanns något märke på undersidan.
Doug McIvor, som under kvällen hållit en lång och intressant provning med många inslag av både humor och
intressant information från företagets långa historia, avtackades med en varm applåd och en mörksugga från
Gisselbo.
Källor och hänvisningar:
•
•
Föredraget och presentationen
Wikipedia
Sammanställning över provad whisky:
Uppgifterna kommer från Systembolaget om inget annat anges.
Benrinnes Sherry Cask 1984
Nr 85156 Beställningssortimentet
Notering saknas
Färg
Notering saknas
Doft
Notering saknas
Smak
1422 SEK (70 cl)
Alkoholhalt 56,5 %
Blue Hanger 9th release
Nr 84273 Beställningssortimentet
Notering saknas
Färg
Notering saknas
Doft
Notering saknas
Smak
1189 SEK (70 cl)
Alkoholhalt 45,6 %
Bunnahabhain 1989 Peated
Finns ej på Systembolaget
Notering saknas
Färg
Notering saknas
Doft
Notering saknas
Smak
890 SEK (70 cl) på Viking Cinderella 2014-03-06
Alkoholhalt 46 %
Caperdonich 1992, 19 år
Nr 85473 Beställningssortimentet
Notering saknas
Färg
Notering saknas
Doft
Notering saknas
Smak
1230 SEK (70 cl)
Alkoholhalt 55,9 %
Glencadam 1991, 21 år
Finns ej på Systembolaget
Notering saknas
Färg
Notering saknas
Doft
Notering saknas
Smak
1199 SEK (70 cl) på Viking Cinderella 2014-03-06
Alkoholhalt 53,9 %
Littlemill 1988, 24 år
Nr 84411 Beställningssortimentet
Notering saknas
Färg
Notering saknas
Doft
Notering saknas
Smak
1298 SEK (70 cl)
Alkoholhalt 52,3 %