SVENSK FLYGHISTORISK FÖRENING Regionavdelningen Jämtland - Härjedalen

Kyrkoherden Örjan Lundqvist från Ås i Jämtland berättade historien om Dag Hammarskjöld vid vårt aprilmöte. Han inledde med D.H. bakgrund och karriär som ämbetsman. När han valdes som generalsekreterare i FN 1953, 48 år gammal, för att ersätta Trygve Lie ansågs han vara en kompromisslösning mellan Öst- och Västblocken. Han hade då verkat "som en grå eminens" i den Svenska statsförvaltningen.

Det är uppgiften i Kongo 1960 som vi främst förknippar med D. H. Kongo blev självständigt den 30 juni 1960. Oroligheter och övergrepp och myteri inom armén inleddes omedelbart. Den 11 juli begärde Kongo hjälp från FN. De första FN-trupperna anlände den 15 juli. Men uppgiften i Kongo var svår. De olika maktblocken hade fått en generalsekreterare vars självständighet man inte var beredd på. Hammarskjöld hade fiender i såväl Öst- och Västblocken som många Europeer i Kongo, apartheidregimen i Nordrhodesia, samt inte mist Tshombe som ville frigöra den "rika" provinsen Katanga från Kongo. FN-bataljonerna i Elisabethville råkade i strider med Tshombes styrkor under hösten 1961. D.H. lyckades få Tshomes löfte att möta honom på en neutral plats, nämligen i Ndola i Nordrhodesia för fredsförhandlingar. På em. den 17 september lämnade Hammarskjöld Leopoldville med det svenska Transairplanet SE-BDY, en av FN chartrad DC-6B. Flygplanet havererade under inflygning ca 10 km från Ndola ungefär vid midnatt i bra väder. Alla 15 ombord omkom, varav åtta var svenskar. Utredningar har gjorts av olika myndigheter, bl.a. av Svenska UD. Någon helt säker haveriorsak har inte redovisats.

Under Örjan Lundqvists tid i Oslo på 1980-talet som ambassadpräst lärde han känna generalen Björn Egge, numera avliden. Han var den förste FN-tjänstemannen som efter flygkraschen kom till Ndola med uppgift att identifiera de döda. Egge berättade att D.H. hade ett runt hål i pannan. Om hålet gick in i kraniet kunde han inte bedöma. Hammarskjöld var inte brännskadad. Egge tänkte sedan hela livet på vad han sett, och sökte förgäves efter någon obduktionsrapport.

Örjan L. mötte även historikern Bodil Katarina Naevdal i Oslo. I sin bok "Drömmenes palass" skriver hon att även hon har förgäves sökt D.H. obduktionsrapport. Expertis har ansett att de bilder på Hammarskjöld som existerar är retuscherade i ansiktet.

En omfattande och detaljrik bok "Who killed Hammarskjold?" av den engelska forskaren Susan Williams har övertygat Örjan L. att flyghaveriet orsakats av en fientlig handling. På initiativ av K. G. Hammar har en ny kommission tillsatts.

Örjan L. är övertygad om att politiska och ekonomiska västmaktsintressen låg bakom ett sabotage mot D.H. Svenska UD:s passiva hållning är anmärkningsvärd.

Hammarskjölds nära medarbetare Sture Linnér har berättat att han sex månader efter D.H:s död blev inviterad av president Kennedy. Kennedy framförde då en ursäkt för den press som USA utövat mot D.H. under Kongotiden. Kennedy tillade: "Jag inser nu att i jämförelse med honom är jag en liten man. Han var den störste statsmannen i vårt århundrade".

Hammarskjöld fick Nobels fredspris postumt och hedrades med statsbegravning.

Örjans engagerade framförande berörde oss alla. Han nämnde också att han som ung student var gripen när han fick stå hedersvakt vid Hammarskjölds bår i Uppsala. Många av oss minns var vi befann oss när dödsbudet kom den 18 september 1961.

Bengt Landervik