Transcript Ekonomi - Seniorval.se

Ekonomi
RelationeR M
M
Kan vi
hjÄlpa dig?
RelationeR M
RelationeR M
av catarina Baldo Zagadou
foto Håkan Elofsson
Maj-Briht och helle:
Låt oss
få dö
tillsammans
I lUSt OcH NöD – tIll DöDEN
SkIlJEr OSS åt. Så vIll MaJ-BrItH
BErgStröM-WalaN OcH HENNES
frU HEllE Ha DEt.
MEN DEt tycktE INtE vårDEN.
tack varE IHärDIgt arBEtE av
M:S rEpOrtEr catarINa BalDO
ZagaDOU Har DE fått åtErförENaS
I HEMMEt.
I Några artIklar fraMövEr
kOMMEr vI att BErätta OM HUr
DEt BlIr När våra förälDrar
BlIr rIktIgt gaMla.
vEM Ska föra DEraS talaN?
2006
Ett lyckligt par Maj-Brith BergströmWalan och Helle Hopfner Nielsen
berättar att de snart äntligen ska få
gifta sig. De är friska, glada och aktiva.
l Upp och ner för trappor och ramper
med rullstolen. In och ut ur hissar. För
att inte tala om själva körsträckan,
med specialbuss och färdtjänst.
Men Maj-Briht gav sig inte. Hon
åkte fram och tillbaka till sjukhuset
för att besöka sin livskamrat varenda dag, vardag som helgdag. Vissa
dagar två vändor, en på förmiddagen och en framemot kvällen.
Sammanlagt blev det över hundra
turer, bara under Helles senaste sjukhusvistelse. En rejäl ansträngning för
vem som helst. Men Maj-Briht är alltså
87, synskadad och färdas i rullstol.
M
Vid ett tillfälle när hon hade suttit
vid sängkanten i fyra timmar och
hållit sin älskade Helle i handen, bad
hon personalen om hjälp med att gå på
toaletten.
– Vi brukar inte hjälpa anhöriga!
Det var det snäsiga svar hon fick.
Maj-Briht blev tvungen att vända
hem med oförrättat ärende.
Får det verkligen gå till så?
När hon berättar blir jag upprörd.
Jag åker ut till hennes och Helles villa
i Enskede, strax söder om Stockholm,
för att prata igenom situationen.
– Vore det inte vettigare att Helle
la föräldrar?
m
a
g
a
r
å
v
ra med
Vad ska vi gö
RelationeR M
fick komma hem?! Det finns ju ändå
något som heter hemsjukvård.
– Jag önskar inget högre, säger
Maj-Briht. Men ingen vill lyssna på
vad jag tycker.
Jag får tag i överläkaren på telefon och ber honom skriva en remiss
till hemsjukvården. Sedan går det
fort, snart är Helle hemma igen.
– Hur känns det? ringer jag MajBriht och frågar.
– Underbart! Vi har hållit varandra i
hand hela dagen.
2011
– Nu kan Helle och jag bara hålla varandra
hand,
Bådai är
märkta av sjukdom. Maj-Brith
fortsätter Maj-Briht. Men tänk vad vi har
dansat
sitter
i rullstol och Helle har fått flera
mycket! Helle var så bra på att dansa…strokes. Helles tid är utmätt. Men
– Jag minns när vi var på ett högfjällshotell
och precis lika stark.
kärleken
dansade, det var på en konferens. Och jag blundade
hela tiden. ”Blunda inte!”, sa Helle. Men jag kunde
inte låta bli.
Bergström-Walan och danska psykologen Helle Høpfner Nielsen har varit
oskiljaktiga ända sedan våren 1974.
De satt i samma bänk på en konferens om barn med funktionshinder och
sexualundervisning; det var i Oxford
och det var vår.
Snart låg de också i samma säng.
– Under blusen hade Helle ett linne
med tunna axelband. Jag kan ännu
minnas hur de kändes mot min hand.
Nej, blyg är hon inte, Maj-Briht.
Vi känner varandra, hon och jag,
därför att jag har hjälpt henne att
skriva en liten bok om deras lyckliga
liv tillsammans, 37 år av kärlek. Nu
kämpar Maj-Briht för att de också ska
få åldras och dö ihop.
När Maj-Briht mötte Helle hade hon
just upptäckt att hon var bisexuell. Ja,
det var faktiskt en ganska stor nyhet
på den tiden. Den stod till och med på
kvällstidningarnas löpsedlar: ”Känd
sexolog älskar både kvinnor och män”.
– När vi kom till Heathrow och
skulle skiljas frågade jag Helle: ”Vill
du dela ditt liv med mig?” Och hon
svarade ja. Sedan dess har det bara
varit vi två. Vi har levt för varandra,
inte för några män!
Så fort det blev juridiskt möjligt gifte
de sig. På Maj-Brihts 83-årsdag den 17
november 2007.
Då hade de redan levt ett halvt liv
ihop i den rymliga villan i Enskede.
De har rest mycket, skrattat, samtalat, älskat – och tidvis också arbetat
tillsammans, psykologer som de är
båda två.
– Helles och min relation är unik,
slår Maj-Briht fast. Människor borde
få veta att ett kärleksförhållande kan
vara så här mellan två samkönade.
Men redan ett år före bröllopsdagen får
vänd
Bistå nds­
det min tur.
Plötsligt var
distr ikts­
hemtjänst ,
mina
bedömare ,
gran nar blev
sköterska och nnum mer. Mam ma
telefo
e själv.
viktigaste
längr
r sig inte
Elda, 88, klara at i gruppen ”sand ­
Jag hade hamn som kläm s mella n
vi
nor”,
bar­
kvin
och
wich
a föräldrar
krav från gaml hjälp med barnbarn .
om
nens frågor
tom ett jobb
det ju dessu
Seda n finns
s.
iskt
som ska sköta
Fakt
samhället.
Och vad gör
kan inte
et. Men allt
väldigt myck
um är att
andra. Fakt
överlåtas till
flytta hem
tänka sig att
alltfler kan
föräldrar.
sina gamla
nde bomb,
är en ticka
a
gaml
Våra
Sver ige har
än förr, och
hem. Vi
många fler
doms
några ålder
oende och
inte längre
m, trygghetsb
lut inte
har servicehe
nta eller abso
deme
är
a in
de
när
a, kan vi tryck
klara r sig hemmrgsboende. I vissa
omso
dem på ett
truöst lång.
är kön mons
Gunilla
kommuner
Swanberg och
Lena Katarina här hur det var när
tar
Boëthius berät blev gamla.
drar
er att
deras föräl
många komm
Jag tror att
sig.
känn a igen
Ändå en hel
politikern a?
PS. Vad gör
r om situatio­
höjda röste
del. Alltfler
de helt
gaml a gör att
nen för de
vi, jätte ­
e. Och när
måst
lt
enke
gt gaml a
r, blir rikti
proppen Orva
att tänk a
då gå? Dags
ar vi
– hur ska det
Anna rs form
nu.
n
reda
på det
tionståg!
nya demonstra
ëthius: som en bebis,
Gunilla Bobörj
ade: hjälplös
e?
oss som äldr
Tillbaka där man
måste drabba
är det ödet som tycker att åldrandet en dag
Gunilla Boëthius hennes föräldrar med
kastade sig över
rka.
msty
stor
berg:
ina Swan
Lena Katar
en rynkig
pa vänligt på
Vem hinner klap än sjukhus behöver sällmer
Lena
kind? När man
Här berättar
sklig närhet.
skap och män
mammas sista
nberg om sin
men år som
Katarina Swa
var hemskt”,
äldrevårtid, år då ”allt
vare
tack
iga
till slut blev värd t tålig yrkeskår med
den: en makalös
händer.
väldigt snälla
skrev jag
till akuten,
ter tur och retur på kylskåpet till den
iga
en lapp och satte
änstens pålitl
a
välsig nade hemtj
rötter i hur mång
männ iskor med
eller
mer
och
rer
religioner, kultu länder som helst:
sna
Lena Katar ina
mind re avläg
Wera , ring mig
besök te stänni oroliga för
”Blir
!”
SEN!
AMBULAN
digt mamm a
först!! INTE
i stort sett
min mamma
Wera under
Jag besökte
Jag hade
de där åren.
åren då mamvarje dag under det var inte alls det
. Och
man var sjuk.
a
jouren. Jämt
nnade min mamm
ll,
att jag missu
de hon omku
ramla
Men
fick
läkar vård.
e rätt ofta, eller ående
vilket hon gjord
(överg
r
tia-attacke
hon en av sina an), vilket också
r
gånge
a
es för mång
blodpropp i hjärn , eller stoppade hon
l En av de alldel
mamma
undet
gamla
regelb
min
e
hände
värma
när jag hittad
i ugnen för att
a i villan som
de ofta
in sina fötter
golvet hemm
e beklämman
liggande på
flytta ifrån,
dem, vilket skedd ugnen för gott – så
vägrade att
hon absolut
tta komma
de av
n
änstens Birgi
tills vi stäng
inte fåfäng vänta
råkade hemtj
normalt sett
ma satt vid det .
det
Mam
var
behövde.
t.
kaffe
strax efterå
ll akut som hon
ordet och drack
på en överfu
inte. Den delen
laget vid köksb ätande en god bulle,
henne
n,
Smär ta bekom rade inte så bra. Det
Nöjd och belåte
nytvättad i
funge
samt
an
an
t.
hjärn
i pann
av
närhe
med ny bula
upp henne
var mänsklig
appar,
som behövdes
jag hade baxat
håret sedan
, mjuka tvättl
at ur allt
en och dusch
Ljummet vatten rena kläder som inte
till övervåning
och
bulle.
plåster ibland
ap. Kaffe och
rent
blod.
åt. Samt sällsk
på att moppa
och höll
ablod. satt
Själv höll jag
ade om henne
ännu mer mamm grät. Någon som kram
medan hon
hand
la
och
köksgolvet från
ade
urgam
kt. Jag mopp
hennes lilla
rgs ”Tomten”.
dalen ,
Allt var hems
Viktor Rydbe
tta från Torne
guld.
deklamerade
folk var rent
Den kära Birgi
, en klippa
PerHemtjänstens
er jag aldrig
guld.
i
glömm
rent
n
henne
änste
en var
ängliga hemtj
mamma
Dagverksamhet
en bit
nsboendet där
från den oundg
år, räckt e fram
dog vid
sonalen på deme
många, tuffa
åren, tills hon
nyter t:
bodde de sista
per. Samt sa
guld.
hushå llspap
bli mycket
var också rent
Det kommer
att
96 års ålder,
med
ut
– Gråt inte.
inte
jag
n
Därför står
värre.
g i äldrevårde
om att
var inte tal
några få rötäg bilden av en
Och nej, det
lär man
nera
forts på
lans. Somligt mas
tillåts domi
larma ambu
yrkeskår med
sidan 52
. För sin mam ett
makalöst tålig
sig avstå ifrån
Efter
a händer.
egen skull.
väldigt snäll
utflykskull. För sin
, utmattande
gslösa
antal menin
Nr 15 2011
Gunn ilas
mamm a Brita
och pappa
Carl Gusta f
var länge
pigga och
lyckli ga.
e laga
e inte längr
överallt, kund
och slu­
bort pengar
plöts ­
mat, slarvade
barn. Det blev
tade ringa sina a var fortfarande
Papp
det,
ligt så tyst.
allklar i huvu
frisk och krist
tappade
es
förändrad
ontak­
men när hon
deras vänk
Alla
stet.
e
han fotfä
a var inte längr
ter dog ut. Papp
n – han
auktoritete
den självklara
förskrämd
om en liten
påminde mer
för dörren,
gick inte utan
Han
.
ak
pojke
för minsta smås
med
ringde i panik
n
natte
mitt i
Det låg
och stack iväg
sjukhusakuten.
a,
mam ma till
tar i byrålådorn
a chokladbi
var
gaml
Det
själv!
de instängt.
lyckliga,
hemmet lukta
vad?
Mina föräld rars
att
något – men
skap höll på
ast
dags att göra
stadiga äkten
börionen är knapp
har
an i något som
Den här situat
kt
bryta samm
mina jämnåriga
. Det var hems
Nästa n alla
re
misär
unik.
mind
likna
eller
jade
deras
som mer
erfarenheter
I många år hade det
inte är mitt
i
att bevittna.
detta. Om de
påmi nner om
s framstått som
årig energ isk
sätt att åldra
hela. En nittio
hade det fint
De
det
i
sin
skt.
uppe
med
närmaste ideali
kör stenhårt
a intressen,
delade mång
gammal dam
med
tillsammans,
de, umgicks
läste, promenera
nu går jag!
först,
dricka kaffe
– Vi kan väl
a på
de ner mamm
sa jag och kläm
k,
en stol.
pappa , likble
Bakom oss stod han nu hörde
– vad
och lyssnade
mammas hörap
och
hans
– både
eller
borttappade
parat er var
trasig
Pappa bar en
batterilösa.
håret
det för långa
lukmorgonrock ,
i nacken, han
testar
i
e
hängd
urin. Min pappa
tade en aning
prydl igheten
som alltid varit
ringde
för tio år sedan
l En morgon
förtvivlan.
iga pappa i full
på hela
min då 85-år
sovit en blund
tiden gå
Han hade inte
behövde hela
natten, för han
.
på att
upp och kissa
inte, jag håller
– Jag orkar
måste tas
an, jag tror jag
med sin
bryta samm
han
sa
lsjukhus,
in på menta
röst.
välar tikulerade
detta min
es kall. Var
år varit
Jag blev alldel
alla
pappa som i
ritet i
sakliga, kloka
aukto
en
och
re
r ständ igt
familjens anka var han gammal och
dotter, ringe
sextiofemår iga kan du hämta en
att en så
samhället? Visst
Mamma
krämpor, men
ndrken,
och barnbarn.
och ber om hjälp:
förva
visst hade han
igt
ren, köpa frimä
hade
vänner, barn
person plötsl
erad, pappa
kartong ur källa i sovrummet och så
förnu ftssty rd
barn var
från
var socialt engag
förtvivlat litet
arbetsuppg ifter
i pension
spika upp tavlan
lades till ett
Han var inte
att
länge kvar vissa
rn som just gått och
e och oväntat.
barn älskade
Dotte
e.
min
Mina
ot
vidar
skrämmand
jobb.
aden
sitt gamla
nt, vilket därem
or och
ka till tystn
längtar tillba
det minsta deme
några
och träffa morm et kärlek
gång telefo dit
jag
a
Varje
.
När
komm
bli.
slivet
e
myck
må illa.
lugnet i arbet
föräldgav dem hur
mamma börjad
Men
r hon nästa n
morfa r som
e kom till mina
mhet som helst.
nen ringer börja
i tambutimmar senar
upp detta
När de
och uppmärksa
på gång tar
mötte hon mig
drades allt.
minsta
Att hon gång
rars lägen het
dern
plötsligt förän
a har inte den
:
n av åttioårsål
om
med sin mamm
jag måste
ren med orden
diskussioner
uppnått mitte
kastade
kom just när
– Synd att du
effekt. Och alla
om åldrandet
an indigvar det som
styrka.
avfärdar mamm
storm
änst
själv!
med
hemtj
nn
gå!
r mig minsa
sig över dem
ta vägen?
och fick dia­
– Vart ska du
nerat: jag klara
blev dement
ma
far.
vilse
och
Mam
imer. Hon gick
– Hem till mor
sedan 50 år.
gnosen alzhe
– De är ju döda
, hej då,
bor där borta
– Inte alls. De
Så här gör du
lar auktoritet,
”Förr en självkpappa om en
nu påminde jke”
förskrämd po
Sajten är uppbyggd som en
vanlig söktjänst och är gratis
att använda. Du talar om var
och vilken typ av bostad du
söker, hur mycket du vill
betala, vilken service du vill
ha, och så vidare. Och vips
kommer det upp en lista över
vilka boenden som stämmer
med dina krav. Det kan handla om så vitt skilda önskemål
som läge, danskvällar, fotvård eller språkkunskaper
hos personalen. I Stockholm
planeras till och med ett
speciellt äldreboende för
hbt-personer.
– Det ska vara enkelt att
använda vår söktjänst, säger
Fanny Sipos. Vårt mål är att
hjälpa äldre att hitta ett
boende som passar just dem
i deras nya fas i livet.
De visar allt du
kan få hjälp med
44
Svenska sexologpionjären Maj-Briht
Nr 14 2011
Nr 14 2011
45
M
51
forts på
sidan 53
M
magasin
Nr 15 2011
50
M
magasin
Fanny Sipos och Pernilla Kristoffersson.
Hur vill du ha det när du
blir äldre? Bo i ett eget
rum, eller kanske två så
att alla möbler får plats.
Ha gym, parkering, sällskapsrum och fotvård i
huset. Kanske en boulebana på gården. Eller
egen vinkällare.
Och hur hittar man denna
goda karamell?
Av Annika Rosell
Foto Masterfile/Scanpix
M
magasin
l Hittills har det varit svårt – på
gränsen till omöjligt – att på egen
hand kartlägga bostadsmarknaden för
seniorer. Utbudet är stort och omöjligt
att överblicka.
Men när nöden är som störst, är
hjälpen som närmast. På den nya
söktjänsten seniorval.se kan du själv
knappa in dina önskemål och – förhoppningsvis – hitta det perfekta
boendet, vare sig du söker 55-plusboende med guldkant åt dig själv eller
ett tryggt äldreboende för gamla
mamma.
Det unika med Seniorval är nämligen att där finns hela seniorutbudet –
alltifrån lyxiga bostadsrättsföreningar
för levnadsglada mappies, till vårdoch omsorgsboende/äldreboende för
vårdbehövande gamlingar. Och du som
inte vill flytta, men vill ha mer service
hittar företag som erbjuder hushållsnära tjänster och hemtjänst.
Poängen är att du ska hitta det som
passar just din situation och dina
önskemål som senior.
Bakom söktjänsten ligger Fanny
Sipos och Pernilla Kristoffersson,
två 30-plussare som fick idén när
deras egna anhöriga behövde nytt
boende.
– Vi upptäckte att det inte fanns
någon samlad information om omsorg
och boende för seniorer någonstans,
säger Pernilla Kristoffersson.
– Vilket är väldigt konstigt, med
26
tanke på att i dag finns det ju söktjänster för nästan allting. Oavsett om
man ska byta elbolag, köpa en resa
eller hitta en utbildning finns söktjänster på nätet. Men när det handlar
om omsorg och boende för äldre får
man famla i blindo, säger Fanny Sipos.
– Det är anmärkningsvärt eftersom
de flesta i den åldern någon gång
funderar på att byta boende.
Nog för att varje kommun presenterar det lokala utbudet av äldreboende
och hemtjänst, men informationen är
svårtillgänglig och någon möjlighet att
själv söka och jämföra alternativen
eller ta del av andras erfarenheter
finns inte.
Här fanns ett behov, tyckte Fanny
och Pernilla. Så för drygt ett år sedan
började de samla in och sammanställa
all information de kunde hitta.
– Vi har besökt seniormässor och
haft kontakt med kommunala och
privata äldreboenden och omsorgsföretag, pensionärsföreningar och patientföreningar och myndigheter, säger
Fanny Sipos.
– Dessutom har vi kontaktat byggföretag, bostadsföretag och bostadsrättsföreningar för att kartlägga utbudet av
seniorbostäder för 55+.
Arbetet har tagit över ett år, och nu
är seniorval.se igång med flera tusen
boenden och företag i sin databas.
Dessa kan själva komplettera med mer
information om sitt erbjudande. l
vänd
Nr 3 2012
Nr 3 2012
27
M
magasin
Ekonomi
M
Kan vi
hjÄlpa dig?
forts
Vad ska jag göra med
gamla mamma?
l Innan man själv varit i kontakt
med äldrevården kan man inte
föreställa sig hur det kommer att bli.
Plötsligt är din mamma eller pappa
utlämnad till en kommunal
biståndshandläggare, som ska bedöma hur mycket hjälp eller vård de
behöver.
Själv känner du dig mest som en
villrådig dotter och vet varken ut
eller in i vårdbyråkratin.
Inför mötet med biståndshandläggaren gäller det därför att förbereda
sig, så att du och din mamma lyckas
förklara vad just hon behöver.
– Vi har checklistor över vad man
ska tänka på inför mötet, säger
Pernilla Kristoffersson på föregatet
Seniorval.se.
Det handlar om alltifrån att på
förhand formulera sina behov, läsa
på om vilken hjälp som finns att få,
vara öppen med sin situation och
önskemål, tydliggöra vilken roll du
som närstående ska spela och att
veta att man har rätt att ansöka om
vad man vill.
Blir det aktuellt att välja äldreboende för mamma så har seniorval.se
även information och checklistor om
det, vilket många efterfrågar efter
höstens alla skandaler runt äldreboenden.
Men det är inte alls säkert att din
mamma behöver flytta. Hon kan ha
rätt att få sin nuvarande bostad
anpassad så att hon kan bo kvar.
Det kan handla om att ta bort trösklar, bygga ramper, installera spisvakt eller anpassa badrummet.
Kommunen betalar – tackar, tackar!
Hon kan ha rätt till hemtjänst.
Om det inte räcker för att din
mamma ska känna sig trygg och hon
inte har behov av en plats på ett
äldreboende kan trygghetsboende
vara ett alternativ. Gå då in på
Seniorval.se och tala om vilka önskemål din mamma har på sitt nya
boende och du får en lista över möjliga alternativ. l
Vad är vad inom seniorboende?
Tycker du att det verkar rörigt med alla olika namn på olika boendeformer?
Du är inte ensam, men för några år sedan kom en utredning som slog fast att nu
är det följande begrepp som gäller:
Vård- och omsorgsboende är avsett för personer som behöver omsorg
dygnet runt. Detta kallas vanligen för äldreboende.
Trygghetsboende är en övergång mellan att bo hemma och på ett vård- och
omsorgsboende. Här kan man bo om man är drygt 70–75 år och man behöver inte ha ett biståndsbeslut för att få söka. Många kommuner har passat
på att bygga om sina servicehus till trygghetsboende med högre standard,
vilket betyder högre hyror.
Bostäder med åldersgräns typ 55+, och som inte omfattas av någon lagstiftning, kallas seniorboende.
M
magasin
28
Seniorboende för
mappies
l Barnen har flyttat hemifrån
och står på egna ben. Mamma är
installerad på ett tryggt äldreboende. Äntligen får du tid att
tänka på dig själv!
Kanske är det dags att sälja villan
och flytta in till stan, där vännerna
bor? Eller varför inte tvärtom: Lämna
stressen i storstan och flytta till en
mindre stad och starta ett nytt liv?
Frågan är hur du vill bo? I ett hus där
”vem som helst” får flytta in, eller i ett
hus reserverat för oss glada laxar som
börjar närma oss Dagen P, alltså en
seniorbostad.
När de första seniorbostäderna
började byggas handlade det nästan
alltid om bostadsrätter. Men utbudet
ökar för varje år och numera byggs
både hyreslägenheter och bostadsrätter öronmärkta för seniorer.
En undersökning av Äldreboendedelegationen och Sveriges Kommuner
och Landsting visar att antalet seniorbostäder har ökat, från omkring
12 000 år 2000 till nästan 40 000 tio
år senare.
Så vänta inte med att ställa dig
i kö eller med att börja bospara om
du tycker att det låter som ett bra
boende för dig. Skulle du ångra dig
är det ju ingen skada skedd – om du
har bosparat finns ju pengarna
kvar på ditt konto. Det enda du
riskerar att förlora är de hundralappar som en del bostadsföretag
tar i årsavgift för att du får behålla
din plats i kön.
Den vanligaste åldersgränsen för att
flytta in i en seniorbostad är 55 år,
men det finns förstås andra åldersgränser. Och de flesta har också en
övre gräns, vanligen 70 år. Är ni ett
par måste åtminstone en av er vara
under 70. Allt detta hittar du information om på seniorval.se l
Nr 3 2012