Transcript Om? När? Hur? Varför? RFID på bibliotek en - MMN

Om?
När?
Hur?
Varför?
RFID på bibliotek
en kartläggning
genomförd på uppdrag av
Länsbibliotek Uppsala,
oktober 2006, reviderad jan. 2007
av Kia Gumbel
1
1
1.1
2
Inledning………………………………………………………………………………………… 5
Metod och genomförande……………………………………………………………………………..6
RFID – hot eller möjlighet?
…………………………………………………………………6
3
3.1
3.2
Om RFID-tekniken
………………………………………………………………….8
Standarder ............................................................................................................................................ 9
Integritet och säkerhet........................................................................................................................ 10
4
4.1
4.1.1
4.1.2
4.1.3
4.1.4
4.1.5
4.1.6
4.2
4.2.1
4.2.2
4.2.2.1
4.2.2.2
4.2.2.3
4.2.2.4
4.2.3
4.2.4
Hur RFID används på bibliotek idag
……………………………………………….12
Utanför landets gränser ...................................................................................................................... 12
Singapore ........................................................................................................................................... 12
USA ................................................................................................................................................... 12
Holland............................................................................................................................................... 13
Danmark............................................................................................................................................. 13
Storbritannien..................................................................................................................................... 15
Vatikanstatens bibliotek..................................................................................................................... 15
RFID på svenska bibliotek................................................................................................................. 15
AudioIndex – det talande biblioteket ................................................................................................. 15
Automatisering, självbetjäning i biblioteken ..................................................................................... 18
Folkbiblioteken i Nacka ..................................................................................................................... 18
Folkbiblioteken i Stockholm.............................................................................................................. 18
Folkbiblioteket i Upplands Väsby...................................................................................................... 19
Linköpings universitetsbibliotek........................................................................................................ 19
Automatisering, självbetjäning med 24-timmarsöppna automater..................................................... 20
RFID i lånekort .................................................................................................................................. 20
5
Framtida användningsområden ………………………………………………………………...21
6
6.1
6.2
6.3
6.4
6.4.1
Automatisering ………………………………………………………………………………….21
Nyttoeffekter för bibliotekets besökare.............................................................................................. 23
Nyttoeffekter för personalen och organisationen ............................................................................... 23
Nackdelar med RFID ......................................................................................................................... 24
Förändrat arbetssätt - frigjord tid ....................................................................................................... 24
Tid för tillväxt – ett exempel.............................................................................................................. 25
7
7.1
Självbetjäning med streckkods- eller RFID-teknik?
……………………………...26
Övergång till RFID på en biblioteksenhet i taget, eller alla på en gång? ........................................... 27
8
8.1
8.2
8.2.1
8.3
8.4
8.5
8.6
8.7
8.8
8.9
8.9.1
8.9.2
8.9.3
8.9.4
8.10
8.10.1
8.10.2
RFID-utrustning
………………………………………………………………...28
Antenner, läsare ................................................................................................................................. 28
Automater för utlån/återlämning........................................................................................................ 28
Hybridautomater ................................................................................................................................ 29
Enhet för personalen .......................................................................................................................... 30
Hylläsare / inventeringsenhet............................................................................................................. 30
Konverteringsenhet ............................................................................................................................ 30
Larmbågar.......................................................................................................................................... 31
Programvara....................................................................................................................................... 31
RFID-taggar ....................................................................................................................................... 31
Problemområden ................................................................................................................................ 32
Hylläsaren .......................................................................................................................................... 32
CD-skivor, DVD mm......................................................................................................................... 33
Sårbarhet vid utlån ............................................................................................................................. 33
Problem med larmbågar ..................................................................................................................... 33
RFID för mobil verksamhet ............................................................................................................... 33
Bokbuss.............................................................................................................................................. 33
Uppsökande verksamhet .................................................................................................................... 34
2
8.11
8.12
Bra att veta om streckkoder ............................................................................................................... 35
Bra att veta om stöldskydd................................................................................................................. 36
9
9.1
9.1.1
9.1.1.1
9.1.1.2
9.2
9.3
9.4
Praktiska råd och tips vid övergång till RFID
……………………………………………….37
Upphandling....................................................................................................................................... 38
Inför upphandling om RFID .............................................................................................................. 38
Krav på leverantörer: ......................................................................................................................... 40
Att tänka på om RFID-taggarna:........................................................................................................ 40
Konvertering ...................................................................................................................................... 40
Biblioteksrummet............................................................................................................................... 41
Uppföljning........................................................................................................................................ 42
10
10.1
10.2
10.3
10.4
10.5
Investeringskostnader
………………………………………………………………...42
Kostnader för RFID-taggar ................................................................................................................ 43
RFID för mindre bibliotek ................................................................................................................. 44
RFID för medelstort bibliotek............................................................................................................ 45
Streckkod eller RFID – en prisjämförelse.......................................................................................... 45
Automatisering med hjälp av streckkodsteknik ................................................................................. 46
11
11.1
11.2
11.3
11.4
11.5
11.6
11.6.1
11.6.2
11.7
11.8
Biblioteken som ingår i kartläggningen
……………………………………………….46
Enköping............................................................................................................................................ 46
Heby................................................................................................................................................... 48
Håbo................................................................................................................................................... 49
Knivsta ............................................................................................................................................... 51
Tierp................................................................................................................................................... 52
Uppsala .............................................................................................................................................. 53
Uppsala, Stenhagen............................................................................................................................ 54
Uppsala, uppsökande verksamhet ...................................................................................................... 55
Älvkarleby ......................................................................................................................................... 56
Östhammar......................................................................................................................................... 57
12
13
13.1
13.1.1
13.1.2
13.1.3
13.1.4
13.1.5
13.1.6
13.1.7
13.1.8
13.1.9
13.2
Sammanfattning och förslag
………………………………………………………………...59
Leverantörer av RFID produkter för bibliotek ……………………………………………….64
Självbetjäningsautomater med tillhörande kringutrustning................................................................ 64
Axiell ................................................................................................................................................. 64
BBR Lib AB ...................................................................................................................................... 65
Codeco ............................................................................................................................................... 65
FKI Logistex ...................................................................................................................................... 66
PHF System AB................................................................................................................................. 66
PV Supa ............................................................................................................................................. 67
TagVision........................................................................................................................................... 67
Tagsys ................................................................................................................................................ 68
3M...................................................................................................................................................... 68
Bokleverentörer (som taggar på beställning) ..................................................................................... 68
14
15
Ordförklaringar & förkortningar ………………………………………………………………...69
Referenser
………………………………………………………………………………….70
Bilaga 1; Frågor om underlagsmaterial till bibliotekscheferna
Bilaga 2; Utdrag ur Stockholms stadsbiblioteks upphandlingsunderlag
Bilaga 3; Artiklar i UNT om Audio Index
Bilaga 4; Automater som enbart hanterar streckkodsteknik
Bilaga 5; En jämförelse mellan streckkods- och RFID-baserad utrustning
Bilaga 6; RFID-utrustning och kostnader
3
Tack
Cristina Csanady,
Stockholms Stadsbibliotek,
Lars Nilsson och Margareta
Swanelid, Nacka bibliotek,
Anna-Clara Edin, Upplands Väsby bibliotek,
Anna Lindqvist, Stockholms stadsbibliotek
Maria Törnfeldt, Länsbibliotek Uppsala,
bibliotekschefer och medarbetare
vid biblioteken i Uppsala län,
leverantörer av RFID-utrustning.
Och alla ni andra som fått
en telefonpåringning….
Utan er entusiasm, kunskap
och generösa välvilja att dela
med er av erfarenheter och
välvalda dokument hade denna
kartläggning blivit tunn!
4
1 Inledning
Idag finns ökade krav på enkel, snabb, lätt tillgänglig, relevant service och information. De
allra flesta vill ha en bekväm vardag, och den skall vara på deras egna villkor. Teknikutvecklingen går dessutom allt snabbare. När tågen började rulla ansågs de inte kunna köra
mer än 30 km i timmen, för sedan skulle vagnarna eller rälsen gå sönder. När telefonerna kom
trodde många att himlen skulle bli alldeles svart av alla kablar. Inte ens när Internet kom
kunde man förutspå att det på så kort tid skulle bli var persons egendom, och att e-posten mer
eller mindre skulle radera ut traditionellt brevskrivande. Att den digitala tekniken sedan rusat
iväg i en allt snabbare takt är väl de flesta överens om.
Även RFID, en teknik som kommunicerar med hjälp av radiovågor används allt mer, och av
allt fler. Dick Malmlund, säkerhetschef på Svensk Handel, tyckte i en radiointervju att
användandet av RFID för säkrare transaktioner inom detaljhandeln tar för lång tid. Och då
menade han ett tidsperspektiv på två till tre år! Vad innebär RFID för biblioteken? Är RFID
den teknik som förenklar bibliotekens anpassning till besökarnas förändrade behov och
vanor? För egentligen är det ju inte tekniken i sig som är intressant – utan medborgarnyttan!
Våren 2006 gjorde bibliotekscheferna i Uppsala län en studieresa till bibliotek i
Stockholmstrakten som gått över till den nya tekniken. Många frågor aktualiserades, t.ex.:
Varför ska man gå över från streckkoder till chip i böckerna? Är det egentligen någon
väsentlig skillnad mellan dem? Är det ekonomiskt försvarbart att byta? Vad innebär chippen
för verksamheten? Om det är försvarbart att byta teknik – när är det dags att gå över till
chip?
Mot bakgrund av detta fick undertecknad i uppdrag av Maria Törnfeldt, Länsbibliotek
Uppsala att undersöka och kartlägga bibliotekens behov och möjligheter inför beslut om en
eventuell övergång till chip, eller RFID som är ett mer heltäckande begrepp. Syftet är att
skapa ett underlag för kommunbibliotekens investeringsäskanden och framtida upphandlingar
och målet är att ta fram en kunskaps- och behovskartläggning.
Uppsala den 16 oktober, 2006
Kia Gumbel
5
1.1 Metod och genomförande
Materialinsamling, bearbetning och sammanställning genomfördes under en två
månadersperiod från mitten av augusti till och med mitten av oktober 2006. Underlaget är
främst baserat på artiklar och intervjuer med anställda på bibliotek och leverantörer av
tekniska lösningar för bibliotek. I arbetet med kartläggningen har Cristina Csanadys
kunskaper i ämnet varit till stor hjälp. Cristina är projektledare för implementationen av RFID
vid Stockholms Stadsbibliotek och är en av de personer i Sverige som kan mest om RFIDtillämpningar och RFID-upphandlingar på svenska folkbibliotek.
Beståndsuppgifterna bygger på statistik från Kulturrådet som har uppgifter från den 31
december 2005, och de prisuppgifter som anges bygger på uppgifter som leverantörer har
angivit under september 2006.
Om inte annat anges har jag uppskattat antalet taggningar till
85 % av bokbeståndet. Detta är en mycket grov uppskattning som
behöver gås igenom mycket ordentligt innan en beställning görs.
Taggning av AV-medier har beräknats annorlunda, på grund av
att en ljudbok kan bestå av många delar, eller items som jag valt
att kalla det. Här bygger beräkningen på två etiketter per
CD/DVD. Mycket viktigt att notera att antalet enbart ger en
ungefärlig bild av vilka kvantiteter det kan röra sig om. Vid en
eventuell upphandling behöver de studeras mycket, mycket
noggrannare!
Faktagranskare för kartläggningen har Cristina Csanady varit.
Taggad katt
2 RFID – hot eller möjlighet?
RFID är en teknik som redan finns här runt omkring oss även om vi till vardags inte tänker på
det; passerkortet till jobbet, märkning av varor i detaljhandeln, SJ:s pendlarkort och IDmärkningen av våra husdjur är bara några av dess användningsområden. Andra exempel är
Legoland som använder tekniken till att hitta borttappade barn, idrottsarrangörer som ser till
att enskilda deltagare i Vasaloppet, Lidingöloppet eller andra långdistanslopp kan följas via
Internet, biltullarna i Stockholm där resorna registrerades via RFID-transpondrar och
kommuner som förser soptunnorna med RFID-taggar för att på så sätt kunna debitera rätt
avgifter till kunderna. Inom sjukvården används RFID till allt från stöldmärkning av apparater
till fjärrövervakning av hjärtpatienter som kan leva ett relativt normalt liv tack vare att de på
distans kan få besked om de behöver vara extra uppmärksamma på om extra medicin behöver
tas eller om det är dags att ta direktkontakt med läkaren.
Kritiker varnar för att det pågår en glidande övergång med elektronisk registrering och
övervakning till ett mer kontrollerat samhälle. De mest extrema menar att RFID som opereras
in i kroppen är ”satans märke”, och som biblisk referens anförs Johannes uppenbarelseboken.
I den märks människor i pannan eller handen av Antikrist med siffrorna 666, vilket stämplar
dem till helvetet och varslar om en nära förestående domedag. Andra, mer sansade kritiker,
menar att tekniken är här för att stanna och att det viktiga är att se till att individens rättigheter
6
tillvaratas. AIM-Global är en branschorganisation som arbetar med det. AIM-Global menar
att det finns fem grundläggande rättigheter:
• att få information om att RFID-taggar används
• att få möjlighet att välja bort RFID
• att få tillgång till all information i RFID-taggen (även gömd)
• att veta när och varför RFID-taggar läses
• att få RFID-tagg avlägsnad eller deaktiverad vid köp.
I Svenska Dagbladet publicerades i september 2006 en artikel under rubriken ”RFID-sändare
skapar moln av information”. Den handlar bland annat om Västtrafik och SL som registrerar
kundernas resor med kollektivtrafiken, både klockslag och avresestationer. Att polisen kan
vara intresserad av den informationen är ju inte så konstigt, men om också Försäkringskassan
vill få den? Hur hanteras det? Kritikerna kallar detta exempel på mikroövervakning. I detta
sammanhang är det värt att notera att RFID inte behöver betyda samma sak inom alla
användningsområden. Pass skall till exempel kunna läsas på långt håll, likaså taggar som
används i varuhus. På biblioteken är det tvärtom – här är det viktigt att kunna avgränsa
läsningen vilket även försvårar för oönskad avläsning.
Till det positiva med RFID-tekniken hör att hanteringen är enklare och säkrare för
användaren, än med andra tekniker. I en broschyr om RFID från ett av världens mest
välkända IT-företag står det att ”RFID-tekniken används framför allt för att identifiera
personer eller föremål och hantera komplexa logistiska flöden som till exempel lånehantering,
uthyrning, inventering, stöldmärkning.” Utan att överdriva känns det som om tekniken tagits
fram exklusivt för biblioteken, eller i varje fall är det en teknik som passar som hand i
handske för bibliotekens logistik.
Stor medvetenhet och kunskap om integritets- och säkerhetsaspekterna är viktiga
förutsättningar. Det är inte tekniken det är fel på, utan hur vi använder den! Väl använd kan
RFID vara grunden för modern biblioteksverksamheten då den både förenklar för låntagare
och frigör personalresurser som kan användas till andra arbetsuppgifter. Och det kommer
förmodligen att gå fort! Tänk bara på hur snabbt Internet slog igenom på bred front. Vem
trodde i början av 90-talet att det bara några år senare skulle vara den mest spridda och
använda informations- och kommunikationskällan?
Taggat barn på Legoland?
7
3 Om RFID-tekniken
RFID är en förkortning av Radio Frequency Identification, och är en teknik som använder
radiovågor för att identifiera ett objekt (t.ex. en bok eller en CD-skiva), istället för ljus som
streckkodsetiketter använder sig av. Radiovågorna kan tränga igenom i stort sett alla material
(utom metall). Tack vare radiovågorna är placeringen av RFID-taggen betydligt mer flexibel
än streckkoden, vilket gör det enklare och ökar säkerheten vid t.ex. självbetjäning. Det går att
lägga upp en trave böcker, och få samtliga registrerade vid ett och samma tillfälle. Likaså kan
systemet säga ifrån om t.ex. en ljudbok inte lämnas tillbaka komplett. RFID-taggarna är också
betydligt mindre känsliga för slitage än streckkodsetiketter.
RFID-tagg
Antenn
Chip
Tre viktiga komponenter behövs: en RFID-tagg*, en antenn och en läsare. En RFID-tagg
består av ett chip som innehåller data, och en antenn, dvs. en radiosändare/mottagare som
fångar upp och sänder signalerna. RFID-taggen är monterad på objektet (boken, DVD-skivan
eller vad det är som ska lånas ut) och kan bli identifierad om och om igen.
* Samlingsnamnet är databärare, men olika beteckningar förekommer; RFID-etikett, radiochip,
transponder, RF-tag, data-tag, e-etikett och radioetikett.
Det finns passiva och aktiva RFID-taggar. Bibliotek använder de passiva. De innehåller inget
batteri utan använder sig av energin från läsaren för att skicka information. Aktiva kretsar
använder batteri för att få en längre räckvidd. De är dyrare och kräver mer underhåll.
Antenn och RFID-tagg ställs in för att arbeta tillsammans på samma frekvens. Standardfrekvens för biblioteken är 13,56 MHz. Läsaren översätter och tolkar signalen. Den passiva
räckvidden är 0,05 – 1,2 m.
Varför 13,56 MHz?
• Det är ett globalt system, och tillåtet i alla länder.
• 13,56 MHz har ett passande läsavstånd.
• Finns många leverantörer av läsare och chip.
8
•
•
Det behövs inte så stor antenn, varför RFID-taggarna kan vara relativt små
Personer avskärmar inte läsningen
Frekvensen 13,56 MHz är mycket populär. Den används inte bara av biblioteken utan även
inom andra områden t.ex. detaljhandeln. Eftersom informationen i taggarna är så specifik för
biblioteken kan den inte tolkas av läsaren i t.ex. matvarubutiken eller vice versa. Den nyligen
inköpta blodpuddingen kan därför inte heller registreras som lån på biblioteket!
Något som ytterligare säkerställer att inga problem uppstår med t.ex. hanteringen av larmet är
att biblioteken kan välja en specifik larmkod för bibliotek.
3.1 Standarder
Varför behöver vi ha en standard? I första hand för att göra olika komponenter kompatibla,
vilket innebär att enheter från olika företag kan kommunicera med varandra. Det innebär,
förhoppningsvis, ökad konkurrens och lägre priser.
I Danmark har en standard för bibliotekens RFID-användning utarbetats, och den finns
beskriven i ”RFID Data Model for Libraries : RFID Data Model for Libraries Working
Group, Affiliated to Danish Standard S24/u4”, Juli 2005. Finland har antagit samma standard,
men anpassat den till finska förhållanden. I standarden ingår ett antal ISO-standarder som bör
följas. Två av dem som har direkt koppling till RFID-taggen är ISO/IEC 15963 som innebär
en unik identifiering och ISO/IEC 18000 som behandlar ”air interface”. 18000 består av två
delar; 18000-1; ”Generic Parameters for the Air Interface for Globally Accepted Frequencies”
och 18000-3 ”Parameters for the Air Interface Communications at 13.56 MHz”.
Kommunikationen mellan biblioteksautomater och biblioteksdatasystemet är också
standariserad. Protokollen som används är Z 39.70 också kallad SIP, dess senare version
SIP2, samt NCIP
Det finns ännu ingen svensk eller internationell standard för biblioteksspecifik information i
RFID-taggen. I väntan på en sådan rekommenderas att använda den danska modellen.
På internationell nivå finns en arbetsgrupp, ISO TC46/SC4, som under hösten 2006 kommer
att besluta, genom omröstning, om det anses relevant med en standard för RFID-taggar på
bibliotek. Beslut fattas i slutet av oktober. Sverige är sedan våren 2006 s.k. P-member i ISO
TC46/SC4. Ett P-medlemskap innebär ett fullvärdigt deltagande med egen rösträtt och rätt
och delta med egna experter. I Sverige företräds gruppen av SIS T321. Som referensgrupp i
frågan används bland annat NABIS RFID-grupp. Gruppen arbetar för att den danska
modellen, med vissa modifikationer, skall antas internationellt. Införandet av en ny standard
beräknas ta minst 2 år. Den kan med andra ord vara klar tidigast 2008.
NABIS är ett organ för samverkan mellan folkbibliotek och vetenskapliga bibliotek och
RFID-gruppens uppdrag är att:
• Följa samordningen och föreslå specifika samordningsområden
• Fungera som samtalspartner med SIS i biblioteksspecifika RFID-frågor.
NABIS RFID-grupp består i oktober 2006 av Karin Carlsson George, BIBSAM, Cristina
Csanady, Stockholms stadsbibliotek, Elisabeth Erikson, Regionbibliotek Västra Götaland, Kia
Gumbel, Regionbibliotek Stockholm, Ulf Hölke, Länsbibliotek Västmanland, Christina
Jönsson Adrial, Högskolan i Kristianstad, Mats G Lindquist, BIBSAM.
9
Under hösten 2006 kommer Cristina Csanady, Stockholms stadsbibliotek, på uppdrag av
NABIS RFID-grupp, utarbeta förslag till svensk anpassning av den danska standarden. Den
kan med allra största sannolikhet användas från och med 2007 i avvaktan på formellt beslut
om internationell standard. Flera leverantörer försöker redan idag anpassa sig efter den danska
modellen.
Vilka uppgifter kommer att ingå i den biblioteksspecifika standarden? På RFID-taggen läggs
uppgifter in om versionsnummer av datamodell, uppgifter om ett unikt ID-nummer*,
landskod, kod för det ägande biblioteket, kod för typ av användning (bok, lånekort), uppgift
om antal delar i en förpackning samt larm. Det finns flera uppgifter som kan läggas in vid
behov, men ovannämnda är de viktigaste och ingår som obligatorisk del i den danska
datamodellen.
* Som ID-nummer används streckkoden. I stället för den kan t.ex. ISBN användas, men en stor fördel med
streckkoden är att den används som exemplarnummer.
Om vi bara tittar på teknik och praktik utan politik får vi dålig juridik
Björn Söderberg, Kiwok
3.2 Integritet och säkerhet
En automatisering av bibliotekets lånehantering leder till att den personliga integriteten stärks.
Låntagaren kan själv ombesörja lånet och behöver inte visa för någon vad som hamnat i
lånekassen, oavsett om det handlar om skilsmässa, adoption, sjukdomar eller annat som kan
vara känsligt att visa. På vissa bibliotek som infört automatisering har lånesiffran ökat, och en
delförklaring kan vara möjligheten att få vara anonym. En aspekt som väl torde vara mycket
välkommen på mindre orter ”där alla känner alla”.
Som tidigare omnämnts (RFID - hot eller möjlighet? s 6), kan ogenomtänkt användning av
RFID-teknik leda till intrång i den personliga integriteten, till exempel genom att låntagares
läsvanor kartläggas. Detta är något som har diskuterats länge och intensivt i USA. Det är
dock inte tekniken i sig, utan hur den används som är problemet. Den amerikanska
branschorganisationen för bibliotek ALA (American Library Association) har med anledning
av det tagit fram riktlinjer för RFID-tillämpningar i bibliotek. De antogs den 26 juni 2006 av
the ”Intellectual Freedom Committee”.
Ur ALA:s riktlinjer ”RFID in Libraries: Privacy and Confidentiality Guidelines”:
As with any new application of technology, librarians should strive to develop best practices to
protect user privacy and confidentiality. With respect to RFID technology, librarians should:
•
•
•
•
Continue their longstanding commitment to securing bibliographic and patron databases
from unauthorized access and use.
Use the most secure connection possible for all communications with the Integrated Library
Systems (ILS) to prevent unauthorized monitoring and access to personally identifiable
information.
Protect the data on RFID tags by the most secure means available, including encryption.
Limit the bibliographic information stored on a tag to a unique identifier for the item (e.g.,
barcode number, record number, etc.). Use the security bit on the tag if it is applicable to
your implementation.
10
•
•
•
•
•
Block the public from searching the catalog by whatever unique identifier is used on RFID
tags to avoid linking a specific item to information about its content.
Train staff not to release information about an item's unique identifier in response to blind
or casual inquiries.
Store no personally identifiable information on any RFID tag. Limit the information stored
on RFID-enabled borrower cards to a unique identifier.
Label all RFID tag readers clearly so users know they are in use.
Keep informed about changes in RFID technology, and review policies and procedures in
light of new information.
De kanske viktigaste punkterna i riktlinjerna är, som jag ser det, de som handlar om
begränsning av information i taggen. RFID-taggen bör inte innehålla detaljerad information
om låntagaren eller boken. Sådan information bör istället finnas lagrad i
biblioteksdatasystemet. Så länge taggen enbart innehåller ett unikt nummer för att identifiera
boken eller DVD-skivan, och dessutom inte lagrar information om låntagaren, bör inte
informationen kunna användas i något kränkande syfte.
En annan källa till oro är risken för att information om vilka böcker som en särskild låntagare
har är lätt att snappa upp via radiovågorna, eller att lånekortsnummer kan utnyttjas av
obehöriga. Inom en snar framtid kommer förmodligen många mobiltelefoner att ha en
inbyggd RFID-läsare. Nokia 3220 NFC har det redan. Innebär det säkerhetsrisker för
biblioteken? Då taggens information endast kan läsas på mycket kort avstånd bör det inte vara
något problem. En person som vill kartlägga någons läsvanor kan i så fall göra det mycket
enklare idag genom att helt enkelt iaktta när personen ifråga lånar sina böcker – oavsett om
det är manuellt eller via automat (eller kikar i personens lånekasse på annan plats). Likaså bör
det inte vara någon risk om lånekortsnumret uppfångas av en läsare då det används i
kombination med en PIN-kod. Uppgifter om PIN-koden finns i biblioteksdatasystemet, inte
via taggarna.
Väldigt få bibliotek som har taggat sitt bibliotek har idag information om det på sin hemsida.
Det gäller ur både ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Ett lysande undantag är
Dieselverkstadens bibliotek, som har information om det på ingångssidan. Rekommenderas
att alla har! Även upplysande skyltar i de fysiska biblioteken är viktiga.
Problematiken kring RFID, integritet och säkerhet är viktig att följa, och det behövs
medvetenhet, kunskap och en levande diskussion om hur tekniken kan och bör tillämpas.
11
4 Hur RFID används på bibliotek idag
RFID används framförallt för automatisering av lånehantering. Ett annat område där tekniken
tillämpas är tillgänglighet för funktionshindrade. Men mycket händer, och snabbt går det! Det
som är sant idag kan ha utvecklats till mycket mer imorgon!
4.1 Utanför landets gränser
RFID-baserad automatisering pågår på många bibliotek världen över. Holland, Danmark (bl.a.
Silkeborg), Singapore, Kanada, England (bl.a. Colchester och Haringey), USA, Tyskland
(München) och Spanien är länder som anammat den nya tekniken.
4.1.1 Singapore
Singapore är nog det land som har kommit längst och var tidigast ute med användandet av
RFID. Totalt har cirka en miljon böcker och AV-media taggats. RFID-tekniken är införd i alla
folkbibliotek, och används i cirkulationen och inventering med stor framgång. TS Logitrack
har levererat både utrustning och RFID-taggar. Så här skriver Robin Fortelius i en
reseberättelse efter IFLAs konferens 2003:
” Chan Ping Wah från National Library Board i Singapore presenterade RFIDtillämpningen på deras bibliotek. Systemet har bidragit till effektivare bibliotekstjänster
och lättare övervakning samt mindre personalbehov. Biblioteksanvändningen har ökat med
30%, man kan ha öppet 24 timmar i dygnet på obemannade biblioteksenheter, sorteringen
är effektiv, larmsystemet är mer tillförlitligt än tidigare, inventeringen kräver mindre
resurser och ger en överblick mer eller mindre i realtid o.s.v. Framför allt har personal
kunna lösgöras för sina egentliga professionella uppgifter: att arbeta med referens- och
informationstjänst (…) Singapores nationalbibliotek presenterades av Ngian Lek Choh vid
(National Library Board i Singapore. Sedan 1995 har NLB arbetat med att förnya
biblioteksväsendet i landet med målsättningen att höja servicenivån, minska köerna och
och spara tid för kunderna. Metoden har varit en långt driven automatisering med hjälp av
Radio Frequency Identification, ett trådlöst system för automatisk cirkulationskontroll och
automatisk returnering av biblioteksmaterial, självbetjäningsstationer samt en virtuell
bibliotekarie, som kan kontaktas vid behov Det här konceptet har gett det personallösa
biblioteket, som öppnade sina dörrar i december 2002.”
4.1.2 USA
Många bibliotek i USA var tidiga med att RFID-tagga samlingarna. I början av 2000-talet
annonserade en rad bibliotek sin intention att gå over till RFID, t.ex: University of Nevada,
Las Vegas Lied Library; the New Hanover County Public Library of Wilmington, North
Carolina och Santa Clara City Library, California. Sedan dess har fler tillkommit: Iowa City
Public Library, South Sioux City Public Library, Canton Public Library, Southfield Public
Library, Ann Arbor Public Library, Bloomfield Township Public Library, Brandon Township
Public Library, Ortonville, Chelsea District Library, Detroit Public Library, Farmington
Community Library, för att nämna några.
12
Under 2007 kommer en handbok om RFID och bibliotek att ges ut i USA. Författare är
Connie Haley, Shai Robkin och Lynne A Jacobsen. I förlagets förhandsinformation finns
följande beskrivning:
The popularity of Radio Frequency Identification (RFID) technology has increased as its cost has decreased and
shows no signs of abating. Academic and public librarians wishing to convert to RFID technology will find the
background they need to ask the right questions of prospective vendors, such as: * Why should my library
consider implementing RFID? * What components make up an RFID system? * How do I select a vendor? *
How do I manage a barcode-RFID conversion project.
ISBN: 1591583713
Förlag: Libraries Unlimited
4.1.3 Holland
I Holland pågår en av de mest ambitiösa satsningarna inom RFID på biblioteksområdet. Till
år 2008 skall nämligen alla folkbibliotek ha gått över till den nya tekniken! De arbetar
intensivt med olika strategifrågor och har bestämt att gå över till RFID när 70% är klart. I
sammanhanget bör kanske påpekas att det inte är gratis att låna på de holländska biblioteken.
En medlemsavgift tas ut av alla över 16 år. Holland arbetar utifrån en egen datamodell.
NBD/Biblion, den ledande leverantören av böcker till biblioteken har hakat på
tekniksatsningen. De säljer 2,7 miljoner böcker per år till biblioteken, har 80% av marknaden
och levererar sedan 2004 alla böcker med taggar i. Själva tycker de att satsningen är värd
pengarna då det ger ett kraftigt övertag gentemot konkurrenterna.
4.1.4 Danmark
Ett skandinaviskt land i frontlinjen för RFID-teknik är Danmark, och Silkeborgs bibliotek
gick redan 2003 över till cirkulation baserad på RFID. Det började som ett utvecklingsprojekt
år 1999. Två år senare inleddes den första testperioden med taggning av huvudbibliotekets
böcker om julen, och ett halvår senare kunde projektledningen konstatera att den RFIDbaserade självbetjäningen blivit en succé hos låntagarna. För personalens del har det inneburit
att mer tid kan läggas på dialog och service gentemot bibliotekets besökare. Det är framförallt
assistenternas arbetssituation som förändrats, och de har i större utsträckning kunnat delta i
”den lärande organisationen”, vilket även har upplevs som positivt av bibliotekarierna.
- Det viktiga är att vi känner vår egen begränsning. Då är det mindre avgörande var
yrkesgränserna går, säger en bibliotekarie.
Marknadsföringen gentemot kommunens invånare har för Silkeborgs del varit viktig vid
övergången till RFID. På affischer och flyers har följande slogan använts:
Vi frigør ressourcer…
så vi får bedre tid til at hjælpe dig, når du har brug for os
Vi tænker på arbejdsmiljøet…
Så vi skåner vores medarbejdere
Vi er visionære…
Så vi bruger den allernyeste teknologi
Vi passer på dine skattekroner…
Så vi bruger vores budget ansvarligt
Den ”intelligenta bokhyllan” är ett annat projekt som genomförts i Silkeborg. Visionen är att
låntagare och personal skall kunna vägledas med hjälp av tekniken. Några exempel:
13
•
En låntagare frågar efter en bok, som finns i bibliotekssystemet. Låntagaren hänvisas
till den hylla där det har tänts en ljussignal, där boken står.
• En låntagare tar ut en bok ur hyllan, men ångrar sig och sätter tillbaka boken på fel
ställe. Ett besked om detta skickas till personalen, som sedan kan rätta till placeringen.
• Personalen söker efter en bok, som inte står på sin plats. En sökning i
bibliotekssystemet ger besked om var boken befinner sig.
• Varje morgon får personalen en lista över felplacerade böcker.
• Som tidigare kan användaren se en grön prick på den elektroniska översiktkartan över
böcker som finns inne. En gul prick markerar om boken står på avvikande plats, t.ex.
på en sorteringshylla eller om den är felställd.
Projektet är avslutat och slutsatserna är att tekniken ger stora framtida möjligheter, men att
bokhyllan är för dyr att producera i dagsläget. Den intelligenta bokhyllan kräver också taggar
som är några generationer framåt i tiden. Ett råd till andra som vill starta utveckingsprojekt är
att grundligt undersöka vilken typ av RFID-tagg som skall användas, och hur den uppför sig,
särskilt med hänsyn till hur tätt materialet står.
Inom några år kommer ett antal små filialer att läggas ner på grund av kommunsammanslagningar. Biblioteksledningarna har därför planer på att rädda dem med hjälp av RFIDlösningar. På så sätt hoppas de att teknologin kan säkra bibliotekens demokratiserande roll
och ge ökad (?) / bibehållen livskvalitet till medborgarna. Filialerna bemannas med personal
under några timmar per vecka. Övrig tid kan besökarna komma in själva med hjälp av
passerkort och specialbyggd ingång. Besökaren kommer att möta en individualiserad skärm
och en ”videobibliotekarie” som är placerad på en central enhet. Kommunikationen sker
sedan med hjälp av mikrofon och hörlurar. Reservationer görs via Internet, och de finns sedan
för avhämtning. I stället för nedläggning blir det 24-timmarsöppna bibliotek. En stilla undran
är vem det är som ser över den dagliga ordningen, håller reda på tidningar, hyllstädar, sätter
upp böcker, tar hand om ”konstigheter” mm.
Ett delprojekt i ”Det interaktiva barnbiblioteket” är ”BibFonen”, som genomfördes under en
kort period, våren 2006 vid Århus bibliotek. Böckerna försågs med RFID-taggar och
redskapet som barnen använde bestod av två trattar. I den ena tratten berättade de om böcker
och gav omdömen. Den andra riktades mot boken. Nästa barn kunde lyssna och kommentera
det tidigare sagda.
BibFonen, Århus
Andra delprojekt är ”Safari” och ”I-Land”. I ”Safari” är djur och i ”I-land” är det
luftballonger som är försedda med RFID-taggar. När dessa placeras på ett bord med läsare
spelas en video upp med innehåll som är relaterat till taggen. Det ena bordet är, som titeln
14
anger, information om safari/djur och det andra är ett historiskt informationsbord med
lokalhistoria från Århus.
4.1.5 Storbritannien
I Storbritannien hade 2004 ett tjugotal bibliotek gått över till RFID, bland annat biblioteken i
Colchester, Brighton och Haringey. Ett annat användningsområde för RFID är lånekorten. I
Southampton infördes ett s.k. smart card, ett gemensamt kort för universitet och kommun.
Förutom att vara ett lånekort till både folk- och forskningsbibliotek var det också ett
behörighetskort för studenter till bussar, studierum, hälso- och sportanläggningar. Trots att
det inte var ett betalkort fanns många hinder på vägen och när universitetet uppgraderade hade
inte kommunen råd att vara med längre. En god idé som föll p.g.a. kostnaderna.
4.1.6 Vatikanstatens bibliotek
Ett av de första bibliotek som påbörjade en RFID-taggning var Vatikanstatens bibliotek.
Böckerna är inte till hemlån, enda undantaget är påven, men de ca 1,6 miljoner verk som
ingår i samlingarna representerar ett oerhört värde och används på plats av forskare. De äldsta
dokumenten är kopior av två brev från Petrus från 206 e.Kr. En gång om året görs en
ordentlig hyllstädning på jakt efter felplacerade och därför svårhittade verk, något som idag
innebär en månadslång stängning. Tiden går åt till en genomgång av de 48 km långa hyllorna.
Efter att taggningen är klar beräknas arbetet ta mindre än en dag!
4.2 RFID på svenska bibliotek
4.2.1 AudioIndex – det talande biblioteket
I Umeå har stadsbiblioteket i samarbete med Designhögskolan tagit fram ett hjälpmedel för
synskadade, som bygger på RFID-tekniken. Hjälpmedlet kallas för AudioIndex, och består av
en handdator, en fingerläsare och ett headset. Handdatorn bär besökaren i en väska.
Handdatorn är kopplad till en server där all information om böckerna finns. Handdatorn har
också kontakt med fingerläsaren, som via trådlöst chip på böckerna synkroniseras med
servern. Informationen från servern ges till besökaren via talsyntes. När man pekar på en bok
får man veta dess titel, vem som skrivit den, samt höra en kort resumé. På så sätt kan den
synskadade själv, och i egen takt, söka och upptäcka nya böcker direkt i bibliotekets hyllor.
Den teknik som används bygger på att varje talbok förses med en RFID-tagg. Det gör att en
synskadad person med hjälp av läsaren kan botanisera bland böckerna. Ungefär som en
seende person kan skanna av titlar tills han eller hon hittar något intressant. Även skyltar är
försedda med taggar, vilket gör det lättare för den synskadade att på egen ta sig runt i
biblioteket.
Informationen om böckerna finns i en särskild databas, på en separat server, som inte är
kopplad till bokkatalogen (Libra). Informationen till basen hämtas från Handikat (Btj).
Designhögskolan har tagit fram en apparat som gör det enkelt och snabbt att överföra
informationen från Handikat till den egna servern. Umeå stadsbibliotek har tillåtelse av Btj att
hämta informationen från Handikat utan kostnad.
15
Eftersom fingerläsaren skall kunna läsa information från DAISY-böckernas bokryggar, som
står tätt intill varandra på en hylla, måste avståndet mellan fingerläsaren och chippet vara max
3 cm. Till det används ett specialchip som tillverkas av ett tyskt företag. Chippet följer
ICODE-standarden Philips ICODE SLI. De är läs- och skrivbara, även om det inte spelar
någon roll i dagsläget, då enbart ID-taggen används. Det är inte utrett om chippet kan
användas i cirkulationen då det användningsområdet kräver en större räckvidd; om det
fungerar beror inte enbart på antennen i chippet, utan även på antennen i läsaren (som kan
vara starkare än fingerläsaren). Efter samtal med Åke Samuelsson, enhetschef vid Umeå
stadsbibliotek, som utreder RFID vid automatisering, verkar det dock inte möjligt att utnyttja
samma RFID-taggar till både AudioIndex och i cirkulationen.
För att det skall vara möjligt för den synskadade att skanna av böckerna har specialbeställda
DAISY-hyllor tagits fram av Eurobib. Hyllorna har en kompletterande list inbyggd. De finns
numera i Eurobibs standardsortiment.
Bild: Eurobib AB
I dagsläget säljs inte AudioIndex på marknaden. Fingerläsaren och väskan för handdatorn är
specialbyggda. För hela konceptet har dessutom Designhögskolan i Umeå mönsterskydd,
vilket innebär att de har ensamrätt att utnyttja det kommersiellt för tillverkning och
marknadsföring. Enligt Oskar Fjellström vid Designhögskolan är de intresserade av att frågan
drivs vidare, men de saknar tid att utveckla vidare då projekttiden är slut. Som han ser det är
det dock önskvärt med både utvärdering och uppföljning, och att ta reda på t.ex. hur stort ett
bibliotek behöver vara för att det skall vara lönsamt att investera i en sådan chippad
talbokssatsning. Under hösten kommer de dock att presentera produkten för bland annat
Hjälpmedelsinstitutet och vid NABIS rfid-konferens i Göteborg.
Om en öppning sker – vilken leverantör skulle kunna tänkas vara intresserad av att
serietillverka produkten? Efter kontakt med Roland Eliasson, Btj verkar de inte ha några
konkreta planer på det. Han svarar att de prioriterar RFID-teknik vid automatisering av inoch utlån samt stöldskydd, och att det kommer att ta tid att implementera det. Han säger
vidare att ”den mer speciella biblioteksförädling som de talande chipsen innebär kommer att
få vänta ett tag”. Finns annan leverantör som är intresserad av att tillverka och marknadsföra
produkten? En lösning är att arbetet även fortsättningsvis drivs i projektform med medel från
Kulturrådet (tillgänglighetspengar).
16
En konsekvens av att talböckerna placeras i läsvänlig höjd är att hyllorna inte utnyttjas lika
effektivt som annars. Det blir helt enkelt ”dödutrymme” både under och över böckerna, vilket
i sin tur innebär att det krävs betydligt mer golvyta för förvaringen av böckerna. I Umeå har
till dags dato ca 3.500 DAISY-böcker RFID-taggats.
Utrustningen består av en specialgjord handdator i väska, en fingerläsare, en server, en
apparat för att överföra information från Handikat till den egna servern, slingor på golvet mm.
Sammanfattningsvis kan konstateras att en stor fördel med projektet är tillgängligheten för
synskadade och personer med läshinder, t.ex. dyslexi. Det har även ett stort
marknadsföringsvärde då det ännu är en ”världsnyhet”. Nackdelar med projektet är att
produkten ännu inte ute på marknaden. Det är också osäkert om och när det kommer att ske.
Konceptet är också mer utrymmeskrävande än traditionell förvaring. En annan nackdel är att
informationen samlas i en särskild databas, vilket innebär merarbete och dubbelhantering. En
svaghet är också att specialgjorda RFID-taggar med kort räckvidd används. De är dyrare än
andra och kostar ca 10 kr per styck.
Mer information lämnas av:
Gunni Öberg, Umeå stadsbibliotek, tel: 090-16 33 52
Oskar Fjellström, Umeå Institute of Design, tel: 090-786 76 18
Taggad bibliotekarie?
17
4.2.2 Automatisering, självbetjäning i biblioteken
Biblioteken i Nacka, Stockholm och Upplands Väsby har kommit längst i Sverige med RFIDsatsningar. En övergång till RFID för självbetjäning och larm är också på gång på
folkbiblioteken i Avesta, Katrineholm, Botkyrka, Skogås (Huddinge) och Göteborg, samt
Stockholms universitetsbibliotek. Linköpings universitetsbibliotek, inklusive Campus
Norrköpings bibliotek, konverterar till RFID under hösten 2006.
Flera räknar med en övergång inom de närmsta tre åren. Förutom Enköping och Stenhagen
(Uppsala) i vårt eget län kommer följande att gå över till RFID:
2007: Lidingö
2008: Lomma, Lund, Järfälla, Solna och ev. Finspång.
Helsingborg har medel i investeringsbudget, men avvaktar för att invänta standard och lägre
priser. Linköpings stadsbibliotek har det i investeringsbudget för 2009. Sigtuna har som
målsättning att gå över 2009-2010. Intresse finns även i Österåker, Danderyd, Partille, Tjörn,
Täby, Vallentuna. I Helsingborg planerar gymnasiebiblioteken att införa RFID. Förstudier i
frågan bedrivs i Ålidhem (Umeå), Falköping och vid sambiblioteket i Härnösand.
Konverteringsvagn, Axiell
4.2.2.1 Folkbiblioteken i Nacka
Två filialer har taggat sitt bestånd. Det är biblioteken i Älta och Dieselverkstaden. Inom en
tvåårsperiod kommer alla bibliotek att ha gått över till den nya tekniken. Vid
Dieselverkstaden hanteras 87 procent av lånen via självbetjäning. Systemet levereras av
Axiell. Nacka har, som enda bibliotek i landet, även valt att använda taggade lånekort. Det
innebär att RFID kan utnyttjas fullt ut i lånekedjan. Vid lån behöver inte låntagaren plocka
fram lånekort utan kan, om det förvaras i plånboken, lägga den direkt tillsammans med de
böcker som skall lånas i en och samma trave.
Kontaktperson: Lars Nilsson,
IT-ansvarig bibliotekarie.
E-post: [email protected].
4.2.2.2 Folkbiblioteken i Stockholm
Automatiseringen vid biblioteken i Stockholms stad ingår i ett större förändringsarbete
som syftar till att öka kompetensen hos personalen. Målsättningen är att överflytta
personalresurser från rutinuppgifter som utlån och återlämning av media i syfte att utveckla
18
mer kvalificerade vägledande tjänster. Detta skall ske genom automatisering av bibliotekens
lånerutiner, vilket enligt stadsbibliotekets bedömning innebär att arbetstid motsvarande ca
40 årsverken kan frigöras. Den tid som frigörs ska styras mot följande tre huvudområden:
• Utveckling av arbetet och arbetsmetoderna för att stimulera barns läslust- och
språkutveckling
• Utveckling av bibliotekens roll i det livslånga lärandet
• Utveckling av de virtuella bibliotekstjänsterna
Projektet heter ”Tid för tillväxt på biblioteken genom automatisering” och mer om hur tiden
utnyttjas finns under rubriken Förändrat arbetssätt - frigjord tid., s 24. Två bibliotek,
Medborgarplatsen med ca 80.000 och LUMA med ca 10.000 volymer, har använt RFID under
ett år. Medborgarplatsens bibliotek använder en hybridlösning medan LUMA är ett rent
RFID-bibliotek. Hybridlösningen kan hantera båda teknikerna samtidigt, och
självbetjäningsapparaten är försedd med både streckkodsläsare och antenn. Vid ren RFID
används en skanner för manuell hantering av medier som hör till andra bibliotek, som ännu
inte är taggade.
Projektet löper vidare och nu taggas alla innerstadsbibliotek – inklusive Stadsbiblioteket vid
Sveavägen. Under första veckan i oktober startade arbetet med att konvertera bestånden vid
biblioteken på Kungsholmen och Östermalm. Något som fördyrade de första
projektbiblioteken var kostnader för kringutrustning, som t.ex. fler antenner till
arbetsplatserna.
Kontaktperson: Cristina Csanady, projektledare.
E-post: [email protected].
4.2.2.3 Folkbiblioteket i Upplands Väsby
Sommaren 2005 jobbade hela personalstyrkan metodiskt med att märka upp ca 80.000 medier
i huvudbiblioteket såväl som i bokbussen med RFID-taggar. Systemet levererades av 3M
Svenska AB. Någon skriftlig utvärdering har inte gjorts, men personalstyrkan verkar mycket
nöjd med RFID-tillämpningen. Framförallt för assistenterna har tekniken haft positiva
effekter med färre tunga lyft och monotona rörelser. Jobbet har helt enkelt blivit roligare.
Likaså har automatiseringen inneburit ett förändrat arbetssätt med mer tid för handledande
uppgifter. Det har lett till att hela personalgruppen kommer att utbildas i opac-sökningar och
databaser för att på bästa sätt möta besökarnas frågor. Automatiseringen har också påtagligt
ökat låntagarnas integritet. På listan över nyinvesteringar står nu en sorteringsenhet; den skall
bl.a. kunna hantera reserverade medier och grovsortera fack-, skön- och barnlitteratur.
Låntagarna skall dock även fortsättningsvis själva sätta upp medierna på vagnar. 3M arbetar
på en lösning. I bokbussen finns en RFID-arbetsstation med dator. Kontakten med BookIT
sker via en mobil station som fanns sedan tidigare. Personalen upplever att arbetet förenklats
mycket med bokbussens intensiva arbetsinsatser vid skolor och andra utlåningstillfällen.
Kontaktperson: Anna-Clara Edin, bibliotekschef. E-post: [email protected]
4.2.2.4 Linköpings universitetsbibliotek
Från juli till augusti 2006, dvs. under en tvåmåndersperiod som inkluderade personalens
sommarsemestrar, taggades 400.000 volymer vid de fyra olika bibliotek som ingår i
Linköpings universitetsbibliotek; Humanistisk-samhällsvetenskapliga biblioteket,
Hälsouniversitetets bibliotek, Teknisk-naturvetenskapliga biblioteket och Campus
Norrköpings bibliotek. Som mest deltog 15 extra timanställda (halvtid under fem veckor)
tillsammans med ca 80 personer ur den egna personalen. Vid konverteringen arbetade två och
19
två tillsammans om en konverteringsvagn i arbetspass som varade i två timmar. 8 vagnar var
igång samtidigt, och snitthastigheten var 1700 volymer per vagn och dag. Codeco har
levererat den tekniska utrustningen. En god förutsättning för den lyckosamma konverteringen
var alldeles säkert ett gott förarbete och den specialbyggda konverteringsvagn som togs fram
lokalt. Läs mer om konvertering, s 40.
En blogg höll ihop projektet på så sätt att alla fick snabb tillgång till all information, samt
möjlighet att diskutera erfarenheter och delge varandra tips och råd. Även personalens
arbetsschema för konverteringen lades ut på bloggen. Ett värdefullt arbetsredskap, säger
Kristin Krantz, projektledare.
Kontakt: Kristin Krantz, bibliotekarie med funktionsansvar för lån, e-post: [email protected]
4.2.3 Automatisering, självbetjäning med 24-timmarsöppna automater
Bokomaten är en lånestation som kan jämföras med bankernas uttagsautomater, eller godisoch läskapparater. Istället för pengar eller godis lånas eller lämnas böcker. Låntagaren
identifierar sig med sitt vanliga lånekort och väljer bok utifrån en förteckning över vad som
finns tillgängligt. Boken kommer sedan ut genom en lucka i fronten. Bokomaten identifierar
böckerna med hjälp av RFID-taggar, och kan integreras med de vanligast förekommande
bibliotekssystemen.
Bokomaten kan placeras i köpcentrum, vid tåg- och bussterminaler, i kvartersgårdar eller
andra platser där folk rör sig. Den minsta modellen hanterar 18.000 (A10), och den största
36.000 (A20) lån per år. I Sverige används den mindre modellen i Lidingö, Täby, Partille och
Södertälje kommun. En liknande produkt, Mediamaten för lån av filmer och CD-skivor, kan
levereras för antingen streckkods- eller RFID-lösningar.
Modell A10 hanterar upp till 15 000 lån per år beroende på låneperiod. Modellen installeras
genom vägg eller fönster. Systermodellen A12 har samma format och kapacitet men är byggd
för fristående placering under tak. Den rullas enkelt på plats och kräver endast el och data i
närheten. Maskinen kan antingen hyras på tre respektive fem år, eller köpas.
Hyresavtal (3 år): 186 000 kr per år inkl licenskostnader
Hyresavtal (5år): 155 000 kr per år inkl licenskostnader
Kostnad vid köp: 580 000 kr. Det innebär en investering avskriven på sju år på ca 110 000 kr
per år eller ca 140 000 kr per år vid en avskrivningsperiod på fem år. En licensavgift på 24
000 kr per år tillkommer.
Kontaktperson: Niclas Wigartz, Distec AB 08-732 00 07
4.2.4 RFID i lånekort
Med en RFID-tagg i lånekortet blir den enkla lånehanteringen med att lägga allt i en och
samma hög komplett. Det är inte ens nödvändigt att ta ur lånekortet ur plånboken. Den största
nackdelen verkar dock vara problem med avgränsningen. Hur vet man att lånet registreras på
rätt person? Några leverantörer som blivit kontaktade i frågan ställer sig i dagsläget
tveksamma till taggade lånekort. Biblioteken i Nacka har som enda bibliotek i landet infört
taggade lånekort, och de är mycket nöjda med det. Anledningen är att samma teknik i både
lånekort och böcker ger en låntagarvänlig teknisk miljö. Aktuellt dagspris per lånekort är 17
kr/st.
20
Så kallade ”Smart cards” är en vidareutveckling av RFID-tillämpning på lånekort, eller
kommunkort som det även skulle kunna utvecklas till. Ett sådant skulle kunna laddas med
pengar, eller rent av kopplas ihop med bankkontot och användas för kopieringskostnader,
förseningsavgifter, filmhyra mm. Av integritetsskäl har folkbiblioteken i San Fransisco
inskrivet i rekommendationerna om implementering av RFID: “Do not implement smart-card
RFID patron library cards”.
5 Framtida användningsområden
På väg hem från jobbet får jag ett sms från biblioteket om att den film jag beställde i förra
veckan har kommit in. Snabbt ändrar jag mina planer och beger mig till biblioteket. När jag
passerar ingången får jag fler meddelanden i mobiltelefonen. Denna gång är det tips på
läsning som matchar min personliga profil. Ett av tipsen verkar högintressant, och jag går
vidare till att lyssna på vad boken handlar om (jag hade även kunnat välja ett textmeddelande). Eftersom jag inte vet var boken finns använder jag golvets navigationssystem.
Det är väldigt enkelt att följa! Jag bara aktiverar lästipset i mobilen så visar pilar i golvet
vart jag ska gå. Jag passerar en grupp som får undervisning i källkritik och lite längre bort
sitter en bibliotekarie tillsammans med några ungdomar. Dom verkar väldigt engagerade i
samtalet. Undrar vad de pratar om?
I en nära framtid kommer RFID säkert att användas för att förenkla självbetjäning och
logistiska flöden som t.ex. inköpsrutinerna; böckerna levereras med taggar som vid ankomst
enkelt och smidigt kontrolleras och registreras i både faktura- och biblioteksdatasystem.
Kopplingen mellan självbetjäning och biblioteksdatasystemet kommer sannolikt att utvecklas
så att allt som går att göra i opac även kan skötas via automaterna. Om det skall vara till
någon hjälp förutsätter det dock ett användbart gränssnitt! Att kunna låna om och betala
skulder via automaterna verkar vara det som är mest angeläget att genomföra.
På sikt kommer säkert interaktiva rum att vara en självklarhet. Taggar i både golv och väggar
som kan vägleda i lokalen, ge lästips från både personal och andra besökare, eller lära ut om
informationssökning. Den visuella upplevelsen ger mervärden och kan skapas tack vare en
teknik som stöder kreativitet och lustfyllt lärande. Det är också tänkbart att bokuppsättning
och hyllstädning sker med hjälp av nattarbetande robotar. Vilka tillämpningar som kommer
att finnas beror på så väldigt många faktorer, men något som de flesta bedömare verkar eniga
om är att teknikutvecklingen går mot lösningar som är
• individanpassade
• röststyrda
• använder integrerade funktioner i mobiltelefonen
6 Automatisering
Vi lever i ett samhälle som blir allt mer behovsstyrt. Man ska kunna göra ”vad man vill, när
man vill, och hur man vill”. De förändrade vanorna och förväntningarna ställer helt nya krav
även på bibliotekens verksamhet och öppettider. Frågan om ny teknik ska införas eller inte är
därför helt underordnad frågor som rör verksamhetsutvecklingen. Vilken är vår vision om
bibliotekets idé? Hur ser målen för vår verksamhet ut? Vilken värdegrund har vi? Vad vill vi
uppnå? Hur vill vi arbeta? På vilket sätt gör biblioteket någon skillnad? Ska självbetjäning
införas? Vad är målet med en ökad automatisering?
21
Avstampet finns i biblioteksplanen, som ju bland annat formulerar kommuninvånarnas
biblioteksbehov och en strategi för framtiden, men även andra styrdokument såsom ITstrategier och handlingsplaner ligger naturligtvis till grund för arbetet.
Ovanstående kan tyckas helt självklart, men känns ändå viktigt att betona. Om
automatiseringen skall bli den succéfaktor som man hoppas på bör hela personalgruppen
känna stor delaktighet; ”att alla är med på tåget”. Varför-frågorna omkring en automatisering
leder ju också till kärnfrågorna om
• ett medel för förbättrad service
• nytänkande kring bibliotekslokalens utformning och funktion
• nytänkande kring cirkulationslogistiken
• ett förändrat arbetssätt
• ökad kompetensutveckling av personalen.
”Det nollhindrande biblioteket” är ett uttryck som myntats av Lars Nilsson, IT-ansvarig
bibliotekarie i Nacka. Uttrycket syftar till att göra biblioteken mer anpassade utifrån
besökarnas behov, och att besökaren själv ska kunna göra så mycket som möjligt på egen
hand. En medveten strategi som kan omfatta allt från handikappanpassning till avsaknaden av
förbudsskyltar och som definierar hindren och eliminerar dem. Är det nollhindrande
biblioteket ett begrepp som fler önskar använda? Vilka konsekvenser får det på det egna,
lokala biblioteket?
När lönar det sig att införa självbetjäning?
Vilka lånemängder behövs? Vissa hävdar att
det finns en brytpunkt vid 60.000 lån per år
medan andra säger 100.000 lån per år.
Frågan är, som tidigare sagts, mer komplicerad
än så då den hänger samman med bibliotekets
verksamhet i stort. Den frigjorda tiden, den
förbättrade ergonomin m.m. är alla faktorer
som inverkar på lönsamheten.
Förutom kapitlets tidigare resonemang finns
två praktiska förutsättningar som också måste
till för att satsningen skall bli lönsam. Det ena
är att stora inbjudande lånediskar tas bort då de
är ett hinder för ökad självbetjäning, och det
andra är en initialt kraftig satsning på att lära
besökarna att hantera lånen via automaterna.
Vilka är då argumenten för och emot en ökad automatisering? En del av följande argument
gäller självbetjäning oavsett teknik, medan andra enbart kan uppnås vid RFID-lösningar.
Förhoppningsvis framgår det av texten när argumenten är mer generella.
22
6.1 Nyttoeffekter för bibliotekets besökare
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Enkel och snabb hantering av lån med hjälp av RFID. Ingen streckkod som behöver
letas fram eller bok som behöver vändas ”rätt”.
Tillgängligheten ökar för äldre och funktionshindrade genom att RFID-tekniken ger
enklare handhavande vid lån/återlämning. Självbetjäning med streckkodsautomat
kräver större precision.
Låntagarnas integritet ökar då de kan låna själva, utan insyn. En aspekt som kanske är
särskilt värd att uppmärksamma på mindre orter där ”alla känner alla”?
Enklare och snabbare hantering ger mindre köer vid diskar
Personalen har mer tid för besökarnas frågor
Öppethållandet kan utökas, pga. tidsvinster genom ökad effektivisering
Materialet finns där det ska vara, när det efterfrågas, tack vare användandet av
hylläsaren. En undersökning visar att det är vanligt att en relativt hög andel av
bibliotekens böcker är felställda på hyllorna. 2002-2004 pågick ett utvärderingsprojekt
som drevs av Svensk Biblioteksförenings specialgrupp för kvalitet och statistik. I
projektet deltog ett 60-tal bibliotek, varav ett trettiotal folkbibliotek. Under de tre
projektåren rapporterades 85 mätvärden på andelen felställda böcker i de deltagande
folkbiblioteken. I genomsnittet var 9,4 % av böckerna felställda.
Bättre utnyttjande av samlingarna då personalen på många olika sätt kan jobba med
hylläsaren
Tekniken används allt mer av andra i samhället, vilket medför att bibliotekets
besökare kommer att förvänta sig samma lättanvända och tillgängliga system.
Jämförelse kan göras med folks ändrade sökvanor när Google kom. Man förväntar sig
att det ska vara enkelt att söka. Tågkorten på SJ behöver inte plockas ur sin
förvaringsplats, utan det är bara att hålla plånboken eller väskan framför läsaren så
registreras resan.
Tillgängligheten för synskadade ökar vid införande av t.ex. AudioIndex (se avsnittet
Hur RFID används idag…)
I framtiden kommer tillgängligheten att öka för besökarna genom att samlingarna kan
exponeras på annat sätt, se t.ex. den intelligenta bokhyllan sidan 13.
6.2 Nyttoeffekter för personalen och organisationen
•
•
•
•
•
•
•
•
Självservicen frigör tid som kan utnyttjas för andra arbetsuppgifter. Har hög potential
för att effektivisera; Resurser kan användas till andra, mer kvalificerade
arbetsuppgifter som stödja och handleda besökare, webbutveckling, uppsökande
verksamhet eller annat. Se Förändrat arbetssätt – frigjord tid, nästa sida.
En bättre arbetsmiljö, med färre tunga lyft.
Tekniken underlättar vid inventering, hyllstädning och andra rutiner ute bland
hyllorna.
Förenklat arbete vid fjärrlån.
Mer stimulerande arbetsuppgifter. ”Jobbet har blivit roligare”, som flera i Upplands
Väsby uttryckte det.
Tidsvinster vid inventering, gallring, hyllstädning etc.
Minimerar riskerna för felhantering vid självbetjäning.
Effektivt stöldskydd, med minskat svinn
23
•
•
•
Minskat svinn då flera delar kan hanteras samtidigt. Vid t.ex. återlämning av CD-bok
på 6 skivor kan automaten säga ifrån om enstaka skiva saknas
Jämfört med streckkodsetiketter är RFID inte känsliga för smuts eller annat
(streckkodsetiketter har dock fördelarna att de flesta läsare klarar att läsa olika sorter
och de är dessutom billiga att framställa, och de påverkas inte av störningar)
Tekniken öppnar för framtida möjligheter då informationen i RFID-taggen kan ändras
vid behov, till skillnad mot streckkodsetiketten som är statisk.
6.3 Nackdelar med RFID
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ännu relativt oprövat i Sverige
Säkerhetsaspekter. Inte klarlagt hur enkelt det är att utnyttja systemet för obehöriga.
Problem med att avskärma läsningen.
Nya kostnader i form av licenser och supportavgifter (under förutsättning att inte
självbetjäning funnits tidigare)
Det kan bli problem med att larmet utlöses i affärer och dylikt (dock ej om AFI, dvs.
mjukvara som hanterar larm, används).
En internationell och svensk standard är ännu inte satt
För de som enbart vill använda taggar, och strunta i streckkodsetiketter, finns ingen
tillfredsställande exemplarnummerhantering
Tekniken blir billigare, mindre i storlek och mer kraftfull med tiden. Ännu för tidigt
att gå över?
Dyrt?
6.4 Förändrat arbetssätt - frigjord tid
En viktig faktor, inte minst vid en kostnadsberäkning, är vilken tid som kan frigöras för andra
uppgifter. Innan beräkningen görs är det bra att definiera i procent hur stor andel av
cirkulationen som skall gå via självbetjäningsautomater. Förmodligen kommer inte allt att
kunna skötas av låntagaren själv, och vilket mål är då realistiskt att nå? Är det 70%, 80 eller
90%? RFID-tekniken gör att högre mål kan uppnås än med streckkodsteknik!
Faktorer som påverkar beräkningen av den frigjorda tiden:
• Bibliotekets storlek, antal anställda
• Öppethållande
• Bemanningspunkter
• Hur lånefrekvensen ser ut. När är topparna, och dalarna?
Poängteras bör att mindre biblioteksenheter inte kan göra lika stora tidsvinster då
personalstyrkan är mer sårbar. Efter att ha tittat på ovanstående parametrar kom Stockholms
stadsbibliotek fram till att tid motsvarande 40 heltidstjänster kunde användas till andra
arbetsuppgifter. Vid en ytterst ytlig jämförelse skulle det för Uppsalas del innebära 9,4
heltidstjänster. För att få fram en relevant siffra måste dock noggranna analyser göras vid
varje enskilt bibliotek.
Finns risk för att tjänster dras in? Frågan är viktig att belysa, även om ett förändringsarbete
kan och bör leda till att hela personalen tar ett kliv framåt och tillsammans utvecklar bättre
service. En jämförelse kan göras med när biblioteken datoriserades. Det fanns då en stor oro
24
för att jobben var i fara. Men, vad hade hänt med biblioteken idag, om biblioteken inte
datoriserats?
Inför ett förändringsarbete kan det vara god idé att studera hur Apoteket har gått tillväga. Det
ligger utanför denna kartläggnings uppdrag att titta närmare på det, men likheterna mellan
verksamheterna är slående. Apoteket vänder sig till alla medborgare och har ett
samhällsuppdrag som bland annat innebär information och rådgivning. De har höga
kvalitetskrav för hela verksamheten, och har under de senaste åren ändrat både
lokalutformning och innehåll för att tillmötesgå kunderna. Förutom mer lättillgänglig personal
i butikerna finns särskild service till stamkunder. Det går också att vara plusmedlem och få
hemleverans av varor. Andra yrkeskategorier än de traditionella arbetar i butikerna; det finns
sjuksköterskor och hälsocoacher som arbetar med rådgivning och provtagning. Det finns
hälsotorg, kundcentrum och läkemedelsprofiler…
6.4.1 Tid för tillväxt – ett exempel
Vid Stockholms stadsbibliotek har ett omfattande projekt bedrivits mellan 2004 och 2006,
som har syftat till att frigöra tid för kompetens- och verksamhetsutveckling, som i sin tur har
resulterat i bättre service och nya tjänster på biblioteken. Detta har skett genom
automatisering av bibliotekets lånerutiner, vilket enligt stadsbibliotekets bedömning innebar
att tid motsvarande 40 heltidstjänster frigjordes och omvandlades i projektet. Tiden styrdes till
följande huvudområden:
• Barns och ungdomars läslust och språkutveckling
• Biblioteken som resurs i det livslånga lärandet
• Utveckling av de virtuella tjänsterna
Biblioteken valde en eller flera inriktningar och rapporterade tiden till projektledningen.
Förändringsarbetet har bland annat lett till följande:
Barns och ungdomars läslust och språkutveckling
• Barn 0-6 år: Sång, ramsor, internationella sagostunder, drama, sagoklubb, filmvisning
och bokprat
• Lärare, pedagoger och föräldrar: Läsprojekt för lärare, läsprojekt med förskola,
samarbete med gymnasieskola, litteraturinformation för lärare, bok- och
språkinformation för BVC:s föräldragrupper
• Skolungdomar: Skrivövningar i form av recensioner, boksamtal för lässvaga elever,
skriv- och låtverkstad, studievägledning, fanzineskrivande, teckna manga, läxhjälp,
filmvisning, författarbesök, läsecirklar
• Övrigt: Erfarenhetsutbyte kring arbete med läslust och språkutveckling med
förskolans bokombud, barnkulturprogram i samarbete med andra inom samma
förvaltning.
Biblioteken som resurs i det livslånga lärandet
• Biblioteksintroduktion för SFI-studerande
• Olika typer av läsecirklar
• Utbildning i OPAC och databaser för barn och vuxna
• Boka en bibliotekarie
• Utökat programsamarbete med studieförbunden
• Internet- och ämneskurser för allmänheten
25
Utveckling av de virtuella tjänsterna
• Webbtexter inom musik/film, natur/samhälle, lokalhistoria m fl områden
• Boktips till den egna webbplatsen
• Webbredaktörer redigerar och publicerar barns inskickade boktips
• Nedladdning och bränning av DAISY-böcker från Talboks- och
punktskriftsbibliotekets filarkiv istället för fjärrlån
• Fråga biblioteket, via chat och e-post
• Länkspaning i samarbete med Kunskapskanalen
Hur upplever personalen att projektet varit? Till det positiva hör bättre ergonomi och bättre
samutnyttjande av det gemensamma bokbeståndet. Arbetssätten har också förändrats och nya
strukturer har bildats och kompetensgränser har luckrats upp när personalen tillsammans har
hittat nya samarbetsformer. Fler i personalen är idag ute bland besökarna. Till det negativa
hör svårigheterna med att förankra projektet initialt och att omdisponeringen av lokaler etc.
har medfört kostnader som inte ingick i projektet och därför inte blivit åtgärdade. Likaså att
förändring skapar turbulens i arbetsgrupperna och att en viss tröghet har upplevts på flera håll.
Erfarenheterna från Stockholm visar att mycket tid i början bör ägnas åt samtal om själva
utvecklingsarbetet: Varför gör vi det här? Vad kommer det att innebära för var och en?
7 Självbetjäning med streckkods- eller RFID-teknik?
Priserna på självbetjäningsautomater är ungefär desamma för streckkods- och RFID-teknik.
RFID-automater är t.o.m. marginellt billigare. Det som fördyrar vid en nyinvestering av RFID
är framförallt kostnader för RFID-taggar, som i dagsläget är betydligt dyrare än
streckkodsetiketter. En kostnadsberäkning finns på sidan 43. Oavsett teknik är en investering
i automatisering en omfattande satsning. Här kommer några argument för och emot de båda
varianterna:
Argument för att investera i streckkodsautomater:
• Totalkostnaden för investeringen blir billigare p.g.a. den extra kostnaden för taggar i
en RFID-lösning
• Prisnivåerna för RFID kommer att sjunka ytterligare
• RFID-tekniken är ännu relativt oprövad
• Kringutrustningen kan användas som den är (programvaror, scannrar mm)
• RFID-taggarna innebär en extra kostnad i dagsläget
• Väl beprövad teknik – ”man vet vad man får”
Argument mot att investera i streckkodsautomater:
• Streckkodsautomater behöver flera komponenter och är i längden dyrare
• Problematiskt att hantera AV-media. Eftersom de är en allt större del av bibliotekens
bestånd kan det vara en viktig aspekt att väga in
• Svårt att få volym på utnyttjandegraden i automaterna
• Leverantörerna kommer förmodligen att satsa sina resurser på RFID-teknik, till
nackdel för streckkodsautomatiken.
• Streckkoder - gårdagens teknik? Axiell har slutat sälja EM-larm (ElektroMagnetiskt)
vilken kanske kan vara en indikation på att streckkodstekniken är på väg bort.
26
Argument för att investera i RFID-automater:
• Högre nyttjandegrad än streckkodsautomater
• Enkel och snabb hantering. Ingen streckkod som behöver letas fram eller bok som
behöver vändas ”rätt”.
• Enklare att använda för äldre och funktionshindrade. Självbetjäning med
streckkodsautomat kräver större precision.
• Självbetjäningen med RFID är säkrare. Risken för felhantering minskar
• Snabbare
• Flexiblare självbetjäning då antennen i stort sett kan monteras var som helst
• Tillgängligheten ökar då flera medier kan exponeras i rummet utan risk för stöld (om
larm används)
• Eftersom tekniken ännu är så pass ny kan man förmoda att leverantörerna är mer
angelägna om att vara lyhörda för beställarens krav
• Stor utvecklingspotential för kommande interaktiva lösningar
Den personal på RFID-bibliotek som jag har träffat i samband med kartläggningen, har fått
frågan om de vill återgå till streckkodsautomatisering. Det alldeles bestämda svaret har varit
Nej, tack! Den stora lättnaden med att t.ex inte behöva kontrollera DVD:er manuellt har varit
ett övervägande spontant argument (med minskat svinn som följd). På det stora hela verkar
personalen nöjd med RFID-tekniken. Låneprocesserna verkar vara smidiga för både personal
och låntagare. Se även kapitel 6.1 och 6.2, sid. 23 om nyttoeffekter.
7.1 Övergång till RFID på en biblioteksenhet i taget, eller alla på en
gång?
En total övergång är att rekommendera, men går ibland inte p.g.a. bibliotekssystemets storlek,
antal filialer mm. Hur fungerar det då att vara ett taggat bibliotek i ett system med flera
streckkodade enheter? Ett visst merarbete vid två parallella system är oundvikligt, som jag ser
det. Frågan är dock om fördelarna överväger?
Vilka konsekvenser får det? En gyllene regel oavsett larmsystem är att alltid larma av alla
medier som lämnar biblioteket och larma på medierna som kommer till biblioteket.
Svårigheterna uppkommer när t ex mediepaket innehållande flera delar märkta med RFID
lämnas på ett streckkodsbibliotek.
Förmodligen låter följande exempel på flöden mellan bibliotek, inom ett och samma system
krångligare än vad de är i praktiken. Vill ändå visa hur de kan hanteras:
Bok från streckkodsbibliotek lånas ut till RFID-bibliotek, eftersom den är reserverad.
27
Konsekvens: RFID-bibliotek utrustar boken med RFID-tagg. Går fort eftersom den redan finns i
biblioteksdatasystemet
Bok från RFID-bibliotek lånas ut till streckkodsbibliotek, eftersom den är reserverad.
Konsekvens: Boken saknar EM-larm – något att åtgärda om reserverade böcker står på öppen hylla?
Bok från RFID-bibliotek lämnas tillbaka av låntagare på streckkodsbibliotek
Konsekvens 1: Lånet avregistreras via streckkoden eftersom informationen om lånet finns i biblioteksdatasystemet. Taggens larm ändras dock inte. Hur hantera?
Eftersom streckkoden läses per automatik ges ingen indikation på om någon skiva saknas. Bör därför
streckkodsetiketterna i RFID-bibliotekets DVD:er sättas på insidan?
Konsekvens 2: Sändningen återlämnas alltid via automat. På så sätt aktiveras larmet.
Bok från streckkodsbibliotek lämnas på RFID-bibliotek.
Konsekvens 1: RFID-automaten låter boken passera utan att reagera. Behövs en rutin för att hantera detta.
Konsekvens 2: Bra att RFID-biblioteket som extra säkerhetsrutin avregistrerar lånet när boken kommer tillbaka.
Se till att larmet aktiveras.
8 RFID-utrustning
8.1 Antenner, läsare
Antennen har en central roll som sändare och mottagare av information. Två olika antenner
används; dels en antenn som ser ut som en läsplatta (ett aktiveringsfält vid lån) och dels en
liten antenn i själva taggen. RFID-taggarnas antenn kan fånga upp signaler på 2- 3 meters
avstånd.
Läsaren (antennen) anses vara mycket pålitlig, och ett flertal leverantörer av RFID-system gör
gällande att den klarar sin uppgift till 100%.
Läsarna kommunicerar med biblioteksdatasystemet med hjälp av en programvara som följer
skärmbilden, och läser och larmar av/på beroende på vilken funktion man väljer. Det är
viktigt att läsarna i disken är lätta att slå av och på för att undvika oönskad läsning. De bör
även vara enkla att flytta mellan olika datorer.
Antennförstärkare kan behövas vid utlån av CD- och DVD-skivor som har metall över hela
skivan.
8.2 Automater för utlån/återlämning
Grunden för en självbetjäningsenhet är hårddisk, bildskärm, lånekortsläsare, antenn
(=aktiveringsfält), samt kvittoskrivare. En programvara tillkommer. Om larm finns behövs
även en deaktiverings- (utlån) och reaktiveringsenhet (återlämning). I RFID-automaten
hanteras larmet av antennen/läsaren. Vid användande av taggade lånekort behövs inte någon
särskild lånekortsläsare. Det är bra om antennen har en relativt kort räckvidd.
Självbetjäningsautomater kommunicerar med bibliotekssystemet via protokollet z39.70 och
SIP 2 eller NCIP.
Det kan gå bra att bygga om befintliga självbetjäningsautomater. Det beror dock på modell
och hur gammal automaten är. Allt fler leverantörer har dock idag automater som är direkt
28
byggda för RFID-teknik och så kallade hybridautomater, som kan hantera både streckkoder
och RFID-taggar.
8.2.1 Hybridautomater
En hybridautomat låter kanske som en perfekt lösning för bibliotek som inte kan gå över till
RFID på alla enheter samtidigt. Dessvärre är hybridautomater som både kan hantera EM(elektromagnetiskt) och RFID-larm ofta förknippade med stora tekniska svårigheter. De
nödvändiga kompromisserna verkar ta udden av fördelarna. En teknisk nackdel med
hybridautomaterna är att den kräver att varje enskild del läses för sig, på grund av att de inte i
förväg vet om det kommer en streckkod eller en tagg. Det innebär långsammare hantering.
Den största nackdelen verkar dock vara handhavandeproblemen; hybriden är krånglig att
förstå för låntagarna. Det är t.ex. svårt att förstå varför man måste vara mycket mer precis
med var streckkoden placeras, och att chippen läser på ett helt annat och mer flexibelt sätt.
Skillnaderna skapar förvirring och osäkerhet, och många kontrollfrågar ställs till personalen
även när allt blivit rätt registrerat.
En hybrid blir mer eller mindre som en streckkodsbaserad automat. Enda finessen som jag ser
det är möjligen inventeringsenheter (men de kan inte heller användas fullt ut, då inte alla
böcker är taggade). Även leverantörerna verkar vara mycket tveksamma till hybridlösningar.
För bibliotek med flera enheter kan hybriden vara enda alternativet: Cristina Csanady vid
Stockholms stadsbibliotek rekommenderar i så fall att minst 80% av beståndet taggas innan
RFID tas i bruk. Utgångspunkten är sedan att allt som lånas ut är taggat (förutom reserverade
böcker som kommer från andra bibliotek). På så sätt kan ren RFID användas för utlån.
Hybridlösningen används däremot vid återlämningen för att slippa manuell hantering.
En variant där, enligt Bibliotheca / Axiell, en hybridlösning fungerar bra är då visst material
taggas och resterande material inte stöldskyddas. Vid Tårnby kommunbibliotek utanför
Köpenhamn i Danmark har t.ex. AV-media och dataspel taggat och stöldmärkts. Böckerna har
däremot streckkod utan larm.
29
8.3 Enhet för personalen
En leverantör har olika produkter för personalen. Den ena är tänkt att användas i disken (den
dyrare) och den andra vid personalens arbetsplatser. RFID-enheten för disk bör innehålla
antenn, läsare, mjukvara och ge möjlighet att skriva på chippet (konvertera), hantera lån samt
aktivera och deaktivera larm.
RFID-enheten för en arbetsplats kan liknas vid en scanner. Den kan användas vid läsning, kan
hantera lån och användas vid materialgenomgångar. Den hanterar dock inte larm.
8.4 Hylläsare / inventeringsenhet
En unik fördel med RFID-system är möjligheten att läsa av böckerna på hyllorna utan att ta ut
dessa från hyllorna. Det möjliggörs med hjälp av hylläsaren, eller inventeringsenheten som
den även kallas. Med hylläsaren är det möjligt att kontrollera hyllordningen, söka efter böcker
utifrån bibliotekets egna söklistor (alla listor som kan tas fram ur bibliotekssystemet kan även
plockas fram med hjälp av hylläsaren).
Inventeringsenhet, Codeco
Hylläsaren ska enkelt kunna hanteras vid hyllorna. Den bör därför vara handsfree, och ha en
smidig utformning (dvs. inte bestå av en laptop som skall släpas runt mellan hyllorna). Den
bör därför heller inte vara för tung att lyfta eller bära på! Vidare skall den ha en display eller
liten skärm där den visar det man efterfrågar och framförallt ska den vara kopplad till
biblioteksdatasystemet
8.5 Konverteringsenhet
Vid en övergång till RFID används en konverteringsenhet för att föra över information till
taggen. Det är viktigt att enheten är portabel och lätt att frakta runt mellan hyllorna. Finns att
köpa och ibland att hyra eller låna. Det går även bra att konstruera en egen enhet. Så har gjorts
vid bland annat universitetsbiblioteket i Linköping. Läs mer om konvertering, sid. 40.
Konverteringsenhet för den stora omläggningen bör därför kunna köpas av flera tillsammans,
fås som lån eller hyras av leverantören.
Till de dagliga inköpen av media räcker det med en läsare/antenn som lätt kan kopplas till
valfri dator. Målet är att programmeringen av chippet vid påföring ska vara direkt kopplat till
biblioteksdatasystemet.
30
8.6 Larmbågar
Det går inte att återanvända larmbågar för EM-skydd till RFID-tekniken. Nya måste köpas.
Optimalt avstånd för larmbågarna är enligt Cristina Csanady 90-100 cm, men avståndet måste
alltid kollas mot säkerhetsbestämmelserna för lokalen. Ofta fungerar inte det optimala av
utrymningsskäl. Viktigt att även beakta tillgängligheten för rullstolar, Permobiler, barnvagnar
mm. Larmbågar kan störas av elektronisk utrustning, så även detta bör ses över.
Strålningsrisk? Statens Strålskyddsinstitut har gjort en studie över magnetfältsexponering runt
larmbågar och RFID-system. De vanligaste larmbågsmodellerna samt två RFID-system och
tre separata RFID-läsare vid butik och bibliotek har undersökts. Resultatet visar att värdet för
de elektromagnetiska larmbågarna överskred referensvärdet fyra till sju gånger. De
radiofrekventa systemen gav en magnetfältsexponering som låg under referensvärdet.
8.7 Programvara
Förutom hårdvara behövs programvara, mjukvara eller software, som det också kallas.
Programvaran kan vara kommandostyrd och skall finnas för läsning av chippet,
programmering och hantering av larm.
8.8 RFID-taggar
Ett chip och en antenn (radiosändare/-mottagare), bildar tillsammans en RFID-tagg, dvs den
etikett som placeras på varje enskilt item. Taggen kan även förses med egen lokal text.
En RFID-tagg, som består av en antenn och ett datachip
Det lilla chippet produceras av några få leverantörer, och de flesta företag som säljer
självbetjäningssystem använder chip till RFID-taggarna från Philips eller Texas Instrument.
Andra tillverkare av chip är TAGSYS och Infineon. Philips chip används av bland andra Axiell
och Codeco, och Texas Instruments används av 3M. Som kuriosa kan nämnas att Texas
Instruments levererar RFID-taggarna till Vatikanstatens bibliotek.
Det finns två olika sorters chip; ej omskrivningsbara och omskrivningsbara. Chip som kan
skrivas om finns sedan i två varianter; kan skrivas om bara en gång men läsas många gånger
och chip som kan skrivas om flera gånger. De allra flesta rekommenderar det sistnämnda för
bibliotek, dvs. chip som kan skrivas om flera gånger,. Ett argument mot detta är risken för
omskrivning av misstag. Fördelarna med att kunna förändra informationen väger tyngre,
31
enligt de flesta. Livslängden på ett chip beror på antalet transaktioner på grund av att det får
ström när det aktiveras. Chippet bör klara ca 10 000 transaktioner.
Chippet skall vara anpassat till Philips ICode SLI 1024 bits, standarder ISO 15693 och ISO
18000. ICode chipet är försedd med en så kallad antikollisionfunktion som gör det möjligt att
läsa flera taggar samtidigt utan att de skärmar av varandra.
På bibliotek används två olika RFID-taggar för medierna; dels en rektangulär för böcker och
dels en rund för DVD-skivor. All typ av metall avskärmar RFID-taggen. Detta kan ställa till
problem vid läsning av bland annat taggarna på CD- och DVD-skivor.
Var bör RFID-taggen placeras? Eftersom radiovågorna fångar upp signaler från taggen spelar
det egentligen ingen roll var den placeras. Rekommenderas ändå att taggen sätts på insidan av
någon pärm, då den på så sätt blir väl skyddad. Tänk dock först igenom logistiken så att den
placeras på bästa sätt ur lässynpunkt.
Det är viktigt att etiketterna har en så bra läsbarhet som möjligt. Alla etiketter skall kunna
läsas på samma avstånd. Vissa tillverkare har en ojämn kvalité där till exempel var tionde
etikett inte går att läsa på samma avstånd. Det innebär att de fungerar mycket sämre vid
självbetjäning. Detta kan absolut avhjälpas om kraven för RFID-taggarna specificeras i
upphandlingsunderlaget.
Praktiskt tips från Upplands Väsby: Vid omchippning och borttagning av etiketter (som av en
eller annan anledning hamnat fel) är det svårt att få bort klistret. Om klister finns kvar på
öppen yta kan det leda till att utrustning förstörs, t.ex att en omchippad CD förstör en
musikanläggning.
Vad skall föras in på taggen? Under hösten 2006 kommer förslag till svensk standard att
utarbetas. Den kommer att följa den danska standarden. På RFID-taggen läggs uppgifter in
om versionsnummer av datamodell, uppgifter om antalet delar i en förpackning, ett unikt IDnummer*, landskod, det ägande bibliotekets kod,, kod för typ av användning och larm.
Läs även om upphandling, sidan 40.
* Som ID-nummer används streckkoden. I stället för den kan t.ex. ISBN användas, men en stor fördel med
streckkoden är att den används som exemplarnummer.
8.9 Problemområden
8.9.1 Hylläsaren
Hylläsaren verkar inte fungera som den marknadsförs. Kan den inte läsa taggar som sitter på
pärmens insida? Kan den inte läsa på grund av att böckerna står för tätt? Oklart vad det är som
inte fungerar. Det är problem med avläsningen, men det största hindret verkar vara att den inte
är kopplad till biblioteksdatasystemet, vilket medför en krångligare hantering.
32
8.9.2 CD-skivor, DVD mm.
Ett problemområde är hanteringen av CD-skivor och DVD:er med flera delar. Det här är lite
paradoxalt då en av de största vinsterna i cirkulation verkar vara återlämning av upp till sex
skivor. Därefter blir det dock extraarbete. Etiketterna på skivorna kan inte sitta över varandra.
Däremot räcker det med en centimeters förskjutning för att det ska gå att hantera upp till sex
etiketter. Därefter är det stopp. Det finns etiketter med olika styrka i antennen, och när
skivorna har metall hela vägen får man använda extra starka, så kallade booster-taggar.
Kostnaden för dessa är betydligt högre än andra. Det finns i dagsläget inte heller några
attraktiva emballage som är konstruerade för att parera problemet. I sammanhanget kan det
ändå vara värt att notera att personal vid RFID-bibliotek angav den slopade kontrollen av
DVD:er som det starkaste argumentet till att inte övergå till streckkoder igen.
8.9.3 Sårbarhet vid utlån
Det är enkelt att manipulera larmbågarna genom att slå in boken i vanlig hushållsfolie av
metall. På så sätt avskärmas läsningen. Det är också enkelt att placera två etiketter rakt över
varandra så att endast den ena registreras. När man placerar flera medier ovanpå varandra och
avlägsnar dem för tidigt, hinner larmet inte avlarmas.
8.9.4 Problem med larmbågar
I en amerikansk rapport sägs att läsaren i larmbågen är mer problematisk än läsaren i
automaten (som verkar fungera till 100%). Anledningen till det sägs vara att läsaren i
larmbågen måste kunna hämta information från taggarna på betydligt längre håll. Ett problem
som kan lösas med starkare antenner i taggarna?
8.10 RFID för mobil verksamhet
8.10.1
Bokbuss
Det finns ingen självbetjäningsmodul som är speciellt framtagen för bokbuss. Det går dock att
använda en vanlig diskinstallation, dvs. antenn/läsare som kan användas vid utlån och
återlämning. Tagg-programmet kan prata med klienten oavsett om den är off-line eller inte.
Den enda konkreta tillämpningen idag är 3M:s lösning som används i Upplands-Väsby.
Carina Brolinsson, 3M: Till bokbussen [i Upplands-Väsby] har vi levererat en arbetsstation
för personalen. Bokbussen arbetar autonomt så allt laddas ner när bussen kommer hem och
dockar in mot biblioteksdatasystemet.
Claes Brissman, Axiell: Vid en eventuell övergång till RFID behöver den kompletteras med
en koppling till bibliotekssystemet (integration; 4.700 kr) samt en utlån/återlämningsstation
(antenn samt koppling till systemet via PC). Axiells variant heter disk- och
konverteringsstation, som i dagsläget kostar 24.500 kr. Elvy Granström, Axiell: Om inte larm
finns, och utrustningen enbart skall användas till att hantera lån borde Work Station fungera.
Madeleine Öfwerström, Codeco: Codeco har en mobil läsare för utlån/återlämning för
material med streckkoder men inte för RFID i dagsläget. En sådan lösning kräver samarbete
med leverantören av bibliotekssystemet för att säkra överföring från den bärbara enheten till
33
biblioteksdatabasen. För att kunna göra en sådan lösning ser vi det nödvändigt att träffas för
att diskutera igen detta.
Rut Björk, PV Supa: Till bokbuss kan man använda en vanlig självbetjäning eller en
arbetsstation för personalen Lib Staff. Lib Staff består av en antenn och mjukvara som kan
hantera utlån och återlämning, samt avaktivering / aktivering av RFID chip/larm. Det som
behövs är 230V och nätanslutning (alt. att systemet jobbar offline).
8.10.2
Uppsökande verksamhet
Det verkar ännu inte finnas någon självklar produkt för uppsökande verksamhet. För att
undersöka olika lösningar som kan passa ställdes följande fråga till leverantörerna:
Fråga: Har ni någon RFID-variant som passar i andra mobila enheter, t.ex. för att låna ut på
äldreboenden och fängelser? Här skulle det behövas en lätt utrustning som bibliotekarien kan
ta med sig utan att släpa på för mycket, typ "shop and go". Helt ok att tanka över när man
kommer hem. Vid sån här verksamhet brukar ett och samma lånekort användas till ett
äldreboende, sedan antecknas rum och person för hand. Om ni har någon RFID utrustning
för denna typ av verksamhet, - finns kommentarfunktion (där man har möjlighet att lägga till
"rum 26, Greta". Kan inventeringsenheten användas för denna funktion? Vad krävs i så fall?
Följande svar lämnades av leverantörerna:
Carina Brolinsson, 3M: Det här var en mycket intressant idé. Vi har ingen färdig lösning, men
vi har en produkt vi kallar ”File tracking” som eventuellt skulle kunna användas. Annars får
vi göra en programvara som kan passa. Eftersom vi tycker om att finna lösningar får vi jobba
vidare på denna fråga.
Madeleine Öfwerström, Codeco: Codeco har en mobil läsare för utlån/återlämning av material
med streckkoder men inte för RFID i dagsläget. En sådan lösning kräver samarbete med
leverantören av bibliotekssystemet för att säkra överföring från den bärbara enheten till
biblioteksdatabasen. För att kunna göra en sådan lösning ser vi det nödvändigt att träffas för
att diskutera detta.
Peter Kilger, PHF System: Med en kraftfull handdator och programvara bör det fungera. Ett
frågetecken finns dock för om det går att arbeta i offline-läge och sedan tankas över vid
hemkomsten.
Rut Björck, PV Supa: För äldreboende behövs en handläsare, Emobile + speciell mjukvara.
Priset ej klart men runt 12 000:- -14 000:- för mjukvaran.
Axiell: Inget besked
34
8.11 Bra att veta om streckkoder
Vad är en streckkod? En streckkod är en font, precis som Times New Roman och Arial.
Vanligt förekommande på bibliotek är Interleaved 2 och Plessey.
12345678901234
Interleaved 2 of 5
Interleaved 2 of 5 är en numerisk kod med variabel längd. Koden måste ha ett jämt antal siffror i sig då varje element
representerar ett sifferpar, en siffra i linjen och en i mellanrummet. Passar bra till applikationer där mjukvaran eller
scannern alltid kräver bestämt antal siffror.
80001495050
Plessey Code,
Vanligt förekommande i bibliotek
Källa: Lidingö Data Center AB
Även om utlånen sker via RFID-taggar kan streckkodsetiketten ha en funktion, nämligen som
unikt exemplarnummer. Så görs t.ex. vid biblioteken i Upplands-Väsby och Stockholm. I
Nacka har man för avsikt att slopa streckkoderna när hela systemet är taggat, vilket det
kommer att vara 2008. Frågan om exemplarnumrering återstår att lösa.
I Silkeborg i Danmark används en nummerdatabas med X antal nummer. Basen finns
tillgänglig för alla bibliotekets enheter som tar emot nytt material. När nyförvärv skall göras i
ordning hämtas ett nummer från databasen. Det förs sedan över till RFID-taggen och
uppdateras i bibliotekssystemet. På taggen står det: Nummer från databasen, författare, titel
m.m. samt placering. TagVision har levererat nummerdatabasen, som är en accessdatabas.
Nummersviter köps sedan hos DBC (Dansk Bibliotekscenter), t.ex. 35.000 nummer till en
kostnad av ca 800 danska kronor. Motsvarande system finns inte i Sverige.
En nackdel med att både använda streckkodsetiketter och RFID-taggar är de dubbla
kostnaderna. En lösning kan vara den som används i Silkeborg (se kapitlet ovan). Den
behöver i så fall anpassas till svenska förhållanden. Frågan är dock om det överhuvudtaget är
intressant att införa något liknande, då kostnaderna måste ställas i proportion till dagens
kostnad för streckkodsetiketter. En annan variant är att streckkoden (inkl. nummerserier som
används idag) trycks direkt på taggen.
Så länge biblioteket använder ”vanliga” lånekort behövs en streckkodsläsare för kopplingen
mellan lånetransaktion och låntagare!
Vid upphandling av RFID-utrustning är det viktigt att ange vilka streckkoder som används på
biblioteket. Det bästa är att helt enkelt bifoga prover på alla relevanta streckkoder.
35
8.12 Bra att veta om stöldskydd
I en RFID-lösning är larmet en integrerad del i taggen, till skillnad mot streckkodsbaserade
lösningar där larmet är en separat del, som antingen finns inbakad i etiketten eller som egen
etikett. På så sätt sparas ett arbetsmoment vid utlån. RFID-larmet kan antingen finnas direkt i
taggen eller via biblioteksdatasystemet. Larm i taggen är att föredra då det fungerar även om
biblioteksdatasystemet är ur funktion. Det är med andra ord inte beroende av nätverket.
Taggen bör innehålla AFI (Application Family Identifier) och EAS (Electronic Article
Surveillance), som är stöldskyddet. EAS reagerar snabbare och är en del av hårdvaran. AFI är
marginellt långsammare. AFI har två olika världen, t.ex 0X9D – aktiv och 0XPE – inaktiv.
Det går även att välja andra värden, men ovannämnda är avsedda för biblioteksbruk. Värdena
kan ändras manuellt. Viktigt då man ibland vill låna ut utan att larma av, t.ex. läsexemplar och
reserverade på öppen hylla.
Den danska standarden omfattar inte larm som obligatorisk del, utan ger endast en
rekommendation och beskriver hur den kan användas.
RFID-tekniken anses ge betydligt färre fellarm än motsvarande för streckkoder. I en
amerikansk rapport står det att bibliotek som hade erfarenhet av både EM och RFIDsäkerhetssystem, rapporterade 50-75% färre fellarm med RFID (Källa: RFID Technology for
Libraries). En annan fördel med RFID-larm är att det är enkelt att lokalisera vilken bok det är
som ger fellarm, till skillnad mot streckkodsetiketten som bara ger utslag ”i största
allmänhet”. Det görs med hjälp av ett särskilt program som heter gatetrack.
Två larmfrågor som det har varit motstridiga uppgifter om är följande:
Kan gamla avaktiverade larm som sitter i böckerna återaktiveras av RFID-utrustning?
Kan gamla larm från streckkodstiden störa RFID-utrustningen?
Såvitt jag kan förstå är svaret nej på båda två eftersom det handlar om två helt skilda tekniker.
Metallen i en gammal EM-etikett kan däremot avskärma antennen.
Observera! Vid en konvertering till RFID är det mycket viktigt att ha en rutin som ser till att
alla gamla larm deaktiveras. Personalen vid Lindköpings universitetsbibliotek har byggt en
egen konverteringsvagn som försetts med möjlighet att avlarma alla gamla stöldskydd. En
specialbyggd vagn låter kanske som en dyrbar lösning, men det behöver det inte vara! Med
lite fantasi och kreativitet kan den sättas ihop av vardagsprylar.
Om inte alla bibliotek inom ett system taggar samtidigt rekommenderas å det starkaste att
rutinerna ses över för att hantera larmfrågan - på alla bibliotek, inte enbart det som taggas!
Läs mer Övergång till RFID på en bibliotekenhet i taget… sid 27.
Det är fullt möjligt att använda sensorer vid utgångarna som känner av när böcker, DVD:er
mm tas ut från biblioteket. När en besökare tar med sig material som inte registrerats för
hemlån, kan personalen på så sätt ändå få veta att boken försvunnit. Om RFID-taggar även
används på lånekortet är det enkelt att se vem som olovandes tagit ut boken. Det här används
dock inte på något svenskt bibliotek, och bör noga analyseras innan det tas i bruk då de
integritetskränkande aspekterna är uppenbara.
36
9 Praktiska råd och tips vid övergång till RFID
För att få en realistisk bild av vad som behöver förändras vid en omläggning till RFID är det
av vikt att kartlägga flödet i biblioteket och identifiera var RFID kommer in för att t.ex. få
klart för sig hur många arbetsplatser som behöver utrustas. En god hjälp i detta sammanhang
är boken Att lyckas med processledning av Marianne Dicander Alexandersson m.fl. (2 uppl.,
Malmö, 1998). Ett konkret exempel på hantering som kan förändras är de reserverade
böckerna. Kan de ställas på öppen hylla? Länsbibliotek Uppsala och Regionbibliotek
Stockholms personal gjorde ett liknande arbete med processkartläggning inom ramen för
projektet HINK.
Det går utmärkt att återanvända befintliga diskar. Antingen kan antennen placeras under
skrivbords- eller diskskivan (om den inte är för tjock och antennen tillräckligt stark), eller så
fasas plats ut. Vid praktiskt lånearbete verkar det, som jag ser det, enklast om antennen finns
synlig i disken. OBS! Antennen ska kunna stängas av vid behov. Det är viktigt att kunna
hantera larmet manuellt, t.ex. för arbete med interna lån (låna ut böcker till reservationshylla).
Antenn som fasats in i bordsskiva
Antenn som placerats under bordsskivan
Eftersom stöldskyddet är en central del av cirkulationen, och larmet skapar mycket obehag för
både låntagare och personal när det inte fungerar som tänkt, är det väl använd tid att noga
tänka igenom rutiner och hur media hanteras om inte alla enheter går över till RFID vid ett
och samma tillfälle. Se till exempel till att taggarna alltid levereras deaktiverade, även av
bokleverantörer som lägger in all relevant information på taggen. På så sätt behåller
biblioteket självt kontrollen över stöldskydden.
Vid beräkningen av hur många RFID-taggar som behöver beställas, kan det vara bra att tänka
på följande:
• Vilka medier ska undantas från taggningen? De man tror inte kommer att användas
under så lång tid framöver, vilket t.ex. kan gälla kassettböcker, är det kanske inte
ekonomiskt försvarbart att tagga. Hur länge kommer t.ex DAISY-skivorna att vara
aktuella? När kommer innehållet att istället tankas över direkt i mp3-spelare? Här
kommer kvalificerade gissningar in! Stockholms stadsbibliotek diskuterar
möjligheten att inte tagga t.ex. ljudböckerna då de räknar med att de kommer att
streamas relativt snart. En kategori som lämpligen undantas är magasinets bestånd.
De kan taggas vid behov.
37
•
•
DVD:er och annan AV-media taggas med särskild etikett - hur många behöver
beställas? Det beror förstås på vilka kategorier som skall ingå.
Hur många taggar per bok? Förutom vilka kategorier som skall undantas respektive
taggas bör man bestämma hur många skivor, eller items, per bok som ska taggas. Som
bekant kan en CD-bok innehålla många skivor, och en grov uppskattning av
snittantalet är 12 skivor per bok. Å andra sidan finns det belägg idag för att fler än sex
taggar inte går att läsa samtidigt. Tor-in kan också vara en begränsning då den klarar
av högst 3 taggar på en gång.
Tips från Margareta Swanelid, Nacka inför beräkningen:
Dela in beståndet i tre delar:
• Ej hemlån och magasin – behöver inte taggas alls (om inte stöldskydd används).
• Böcker som lånas ofta – taggas.
• Böcker som det är mer tveksamt med, placeras i närmagasin - taggas om och när de
lånas ut.
9.1 Upphandling
Ett sätt att pressa priserna kan vara att flera kommuner går ihop och upphandlar tillsammans.
I Uppsala län finns inget inköpsförbund, som det finns i flera andra län. Däremot finns
inköpssamarbeten över kommungränserna om t.ex. kontorsmaterial. Ett samarbetsavtal finns
mellan Uppsala och Knivsta kommun, men även övriga kommuner i länet samarbetar vid
upphandlingar. En vanlig form är att en kommun upphandlar och att andra ansluter sig med
egen beslutsrätt. Inom biblioteksområdet är det än så länge ovanligt med gemensamma
upphandlingar, men efter kontakt med flera upphandlingsenheter runtom i länet verkar det
inte finnas något hinder för det. Tänkbara områden är RFID-taggar, bokleverantörer,
tidskriftsdistributörer, tillverkare av lånekort, streckkodsetiketter m.m.
Kontaktperson: Anders Eklund, Uppsala kommuns upphandlingsenhet.
Telefon: 018-727 23 51
Vid upphandling av teknisk utrustning finns många lokala förutsättningar att ta hänsyn till,
såsom serverprestanda, uppkopplingar mot katalogen, vilken utrustning man vill ha etc… att
det nog kan vara bra om varje kommun upphandlar var för sig. Däremot bör samarbetet kring
underlaget vara stort.
Vid inköp av RFID-taggar är kvantiteten den faktor som styr priset. Kvaliteten är också
viktig, men den definieras och regleras i kravspecifikationen. Att göra en gemensam
upphandlig av taggar för att få upp en stor volym är därför mycket fördelaktigt. KULDA har
planer på att i samråd med NABIS RFID-grupp upphandla taggar under 2007. Ett tänkbart
tillvägagångssätt är att KULDA går ut med en inbjudan om att delta i gemensam upphandling.
De kommuner som är intresserade överlåter upphandlingsrätten med fullmakt. Med
utgångspunkt från ett faktiskt antal taggar (som förhoppningsvis leder till stora kvantiteter då
alla Sveriges kommuner kan ansluta sig) kan sedan KULDA upphandla. Både den faktiska
kvantiteten och prisnivåer för en treårsperiod framöver.
9.1.1 Inför upphandling om RFID
Om något bibliotek vill gå vidare till en upphandling finns några olika kravspecifikationer
med bl.a. tekniska data bilagda (i särskild pärm + utdrag i bilaga 2).
38
Frågor att ta ställning till:
• Var behövs ny utrustning? I både publika och arbetsutrymmen!
• Vilka förändringar behöver göras i befintlig arbetsmiljö?
• Kan befintliga diskar byggas om?
• Räcker det att byta scannern mot en antenn?
• Hur stort bestånd skall RFID-taggas, dvs. hur många taggar behöver beställas? Och till
vad? (Olika taggar för böcker och AV-media).
• Hur kommer behoven att se ut framöver? Kommer t.ex. talböcker att laddas hem
direkt till datorerna om något år. Och vilka konsekvenser får det?
• Hur många specialfodral mm till AV-media behöver beställas?
• Kan priset pressas om olika leverantörer anlitas för olika delar? Antenner, chip mm…
(Nackdel: vem tar ansvar för helheten?)
• Hur ofta skall fellarm accepteras?
• Vad ska läsaren kunna göra?
• Vilken hastighet skall det vara på läsningen? (gäller framför allt automaterna)
Hastigheten styrs via protokollet z39.70 i biblioteksdatasystemet. Den bör vara
tillräckligt snabb för att inte upplevas som trög. Samtidigt så pass långsam att
användaren hinner förstå vad som händer. Vid Stockholms stadsbibliotek är den
inställd på 2 sekunder.
• Hur många böcker skall apparaten kunna hantera samtidigt? Sex stycken är ett bra
antal (ställ minst 6 som krav till leverantören). Om det är för många kan reserverade
böcker lättare missas.
• Skall det gå att lämna mer än ett material i taget? (I TOR-in är det inte möjligt att
lämna mer än en i taget).
• Skaffa lånekort med chip, eller börja med enbart medierna?
• Vad ska taggas? Gå igenom på både lång och kort sikt! Gör en noggrann beräkning av
hur många taggar som kommer att gå åt av de olika sorterna! Tänk på att åtgången av
taggar för DVD/CD blir fler än antalet titlar i statistiken. En DAISY-skiva är normalt
en CD-skiva, medan ljudböcker innehållet i snitt ca 12 skivor! Å andra sidan är det
kanske ingen idé att överhuvudtaget märka DAISY. Kommer de snart att försvinna till
förmån för mp3-filer? Kontrollera även i statistiken hur många items som finns
• Skall mediet eller emballaget taggas? Nacka har valt att tagga mediet om delarna är
färre än fem. Är delarna fem eller fler taggas emballaget. I Stockholm taggar
Medborgarplatsens bibliotek emballaget på ljudböckerna med flera än två delar, och
på Lumabiblioteket taggas ljudböcker upp till sex medier.
• Var ska taggen placeras på boken? Viktigt att ha en strategi för logistiken!
• Vilka medier ska taggas? Vilka är strategiskt viktiga resp. ointressanta? I Nacka har
man t.ex. valt att inte tagga ljudböcker.
• Ergonomin; hur tung får bärbar utrustning vara?
• Avskärmningen av automater och antenner
• Skall RFID systemet integreras fullt ut med biblioteksdatasystemet.
• Vilka valfria delar i den danska datamodellen ska användas? Till exempel medietyp,
leverantörsinformation.
39
9.1.1.1 Krav på leverantörer:
• Systemet skall vara kompatibelt med annan RFID-utrustning samt
biblioteksdatasystem.
• Inventeringsenheten skall kunna kopplas trådlöst mot biblioteksdatasystemet.
• Den som levererar antenner måste ha mjukvara som kan kommunicera med
biblioteksdatasystemet.
• Hur ser serviceåtaganden ut från leverantörernas sida? Mycket viktigt! Om det inte
ingår uppföljning och service efter installation kan kostnaderna stiga avsevärt!!!
• Finns DVD-filmer eller annat som kostar pengar? Ställ krav på att automaten skall
kunna hantera det. Se också till att hanteringen är enkel och att den presenteras med ett
användarvänligt gränssnitt.
• Ställ krav på avskärmningen, dvs. hur stor radie som antennens skall ha. Det bästa är
om läsaren enbart fångar upp signaler från den begränsade yta som är markerad på
automatens bordsskiva. Om radien är för stor kan informationen av misstag eller
medvetet fångas upp av andra. Inte bra om t.ex. lånet registreras på annan låntagare!
9.1.1.2 Att tänka på om RFID-taggarna:
• Vilken typ av RFID-tagg passar bibliotekets behov bäst? Det finns olika! (Läs även
RFID-taggar, sid. 32). Olika taggar är bra för olika medier! En för böcker och en för
DVD/CD.
• Kräv taggar som fungerar till 100%, eller i alla fall till 99,9 %. (problem förekommer
med icke fungerande taggar).
• Alla taggar skall kunna läsas på konstant avstånd. Annars går enkelheten med att lägga
en trave böcker på låneplattan om intet.
9.2 Konvertering
Hur lång tid tar det att konvertera bibliotekets samlingar? Vid Linköpings
universitetsbibliotek var snitthasigheten 1700 items per vagn (2 personer) och dag, eller 3-3,5
minuter per bok. I Stockholm beräknas en person klara 750 items/dag, och i Silkeborg i
Danmark är siffran ca 250 items i timmen per arbetslag (2 personer).
Som i så många andra fall är ett gediget förarbete en mycket god grund att stå på; tänk noga
igenom processen och hur flödet ska vara i det enskilda biblioteket. Hur ska materialet tas till
konverteringsenheten? Hur underlätta för personalen? Hur kommer de att röra sig? Ska
samtliga gamla larm deaktiveras? Osv. Tänk också på att gallra först. Det är onödigt att
RFID-tagga material som inte ska behållas.
Olika bibliotek kommer att hitta olika lösningar utifrån sina förutsättningar, men det är viktigt
att arbetet med konverteringen inte ska behöva avbrytas pga ogenomtänkt planering. En
mycket god hjälp är en flyttbar konverteringsenhet. Enheten skall kunna flyttas till böckerna,
och inte tvärt om. Utrustningen bör därför vara smidig att manövrera mellan hyllorna.
Däremot behöver den inte ha kontakt med biblioteksdatasystemet då den enbart skall lägga en
nummersvit som består av förhandsinställd information om biblioteket, och
streckkodsetikettens nummer!
40
I Linköping byggdes en specialbyggd
konverteringsenhet. Grunden är en
bokvagn som fått en bordsskiva med
relevant utrustning påmonterad.
Vid konstruerandet utgick projektgruppen
från att konverteringsvagnen bör ha en
vettig arbetshöjd och anpassas till flödet i
processen:
1. Ta ut boken från hyllan
2. Deaktivera larmet
3. Klistra in RFID-tagg
4. Programmera chippet osv…
Kristin Krantz, projektledare påpekar att
det är viktigt att bestämma avståndet
mellan person och utrustning, så att arbetet
får ett jämnt flöde.
Antenn på undersidan av bordskskivan.
Toarullen som etiketthållare
En bygel som placerar etiketterna i en bättre arbetshöjd.
Foto: Bernt Håkansson
Eftersom vagnarna inte kunde göras höj- och sänkbara tillverkades vagnar med två olika
arbetshöjder. Små vagnar användes för att plocka ut böcker från hyllan. Ca 30-40 cm i taget
plockades fram till taggningsvagnen. Taggningsvagnen kunde inte rullas in mellan hyllorna.
Linköping bedömde inte detta som något problem då de ville ha ett säkerhetsavstånd mellan
taggningsstationen och redan programmerade chip. Annars fanns risken att fel chip
programmerades. Detta problem bör dock kunna lösas med en bra avskärmad antenn.
Skapa också en rutin för att dektivera alla gamla larm i samband med konverteringen.
Inte arbeta i för långa pass. 2 timmar verkar vara en vanlig period. Arbeta två och två och
variera vem som gör vad, även gärna hur – för att minska risken för belastningsskador.
9.3 Biblioteksrummet
Erfarenheter har visat att om självbetjäning skall bli en succé, bör samtidigt arbetet i
lånedisken förändras. Annars kommer alla att göra som ”man alltid har gjort”, och den
tekniska apparaturen blir enbart ett obrukbart ting, en pryl som i det läget blir en mycket
kostsam historia!
Var bör självbetjäningen placeras? Inte för nära personalens lånestation – då omintetgörs
integritetsaspekten! Inte för långt bort från personalen – personalen bör ha sådan uppsikt att
de kan rycka in vid behov!
41
9.4 Uppföljning
Hur veta att man hamnat rätt? Det är viktigt att sätta upp mätbara mål för självbetjäningen,
redan innan projektet startar. Hur många procent av lånehanteringen skall ske via automat?
Beräkna hur många som är möjliga att ta via automat. Kanske inte CD-skivor om larm saknas,
kanske inte fjärrlån eller andra reserverade böcker, eller? Sätt höga mål! Även om de är
realistiska bör de hamna vid cirka 90%-nivån. Hur?
I Stockholm kommer projektet att utvärderas i första hand för att kunna göra en bedömning av
fördelarna med ren RFID kontra hybrid, men också för att belysa vinsterna med RFID.
Utvärderingen kommer vara klart under hösten 2006.
Den långsiktiga nyttan kan vara svår att möta och det är därför viktigt att sätta upp olika
delmål, och att göra en jämförelse mellan före och efter. Projektets framgång kommer delvis
att mätas utifrån följande tekniska mätbara förutsättningar:
• Läsbarheten av RFID-taggen i procent
• Fellarm i procent
• Möjligheten att återfinna media vid inventering uttryckt i procent av återsökta objekt.
Resultatet jämförs med andra bibliotek utan RFID och effekterna är minskat svinn,
förbättrade inventeringsmöjligheter samt lättare och säkrare hantering av media,
speciellt s k audiovisuella via automaterna.
10 Investeringskostnader
För att få en ungefärlig bild av kostnaderna finns två exempel i kapitel 10.1 – 10.3.
Beräkningarna bygger på medelpriser från tre olika leverantörer. Priserna är uppdelade på
taggar och utrustning då de skiljer sig mycket åt. Larm ingår inte.
RFID-utrustning till ett mindre bibliotek med ca 20.000 volymer (enl. medelpris) är
Utrustning + taggar (optimist) =
327.300 kr
Utrustning + taggar (pessimist) =
356.700 kr
RFID-utrustning till ett medelstort bibliotek med ca 60.000 volymer (enl. medelpris) är
Utrustning + taggar (optimist) =
611.300 kr
Utrustning + taggar (pessimist) =
702.300 kr
•
•
•
•
•
I prisexemplen ingår inte kostnader för personal, varken eventuella
projektledarkostnader, ordinarie personals extra arbete eller tillfälligt anställdas arbete
vid konvertering.
Standarddatorutrustning i form av PC, skärmar och dylikt ingår inte,
ej heller arbets- och materialkostnader i samband med elförsörjning, datauttag, intag
av maskin eller iordningsställande av lokaler.
Kostnaden för hylläsare / inventeringsenhet tillkommer. Bör undersökas om den kan
delas mellan flera enheter / bibliotek. Pris: ca 52.000 kr.
Kostnader för årlig support och underhåll tillkommer
Det går att få minskade kostnader genom att använda befintliga diskar, handscanners och
lånekortsläsare mm.
42
Extra tillbehör som kan behövas är antennförstärkare och fodral till CD / DVD:er.
Antennförstärkare behövs dock endast för skivor som har metall hela vägen, och det brukar
inte vara så många. Speciella fodral kan behövas för CD, DVD. Olika varianter finns på
marknaden, men ännu ingen som alla verkar nöjda med. I Nacka används några olika
varianter framtagna av Axiell. Den danska firman Sun Sound har tagit fram anpassade fodral
till Stockholms stadsbibliotek. Vid behov behövs en modell som är gångbar både i automater
med streckkodsläsare och RFID automater, samt i sorteringsverk.
10.1 Kostnader för RFID-taggar
Hur många RFID-taggar behöver beställas? Tänk på att olika taggar används till böcker resp.
CD/DVD. Gör en noggrann beräkning av hur många taggar som kommer att gå åt av de olika
sorterna. Åtgången av taggar för DVD/CD blir fler än antalet titlar i statistiken. En DAISYskiva är normalt en CD-skiva, medan ljudböcker innehåller i snitt ca 12 skivor. Gör även en
noggrann analys utifrån statistik om bokbeståndet. Gå igenom på både lång och kort sikt! Här
kommer kvalificerade gissningar in om vilka medier som kommer att finnas framöver. Vilka
kommer t.ex. snart att försvinna till förmån för mp3-filer?
Priset för RFID-taggarna varierar beroende på antalet. I nedanstående tabell finns några
tänkbara priser och kostnader:
RFID-tagg för
böcker á 2.60
RFID-tagg för
böcker á 4.00
RFID-tagg för
CD/DVD á 4.60
RFID-tagg för
CD/DVD á 6.00
Booster-tagg á
8.90
20.000 st
52.000 kr
30.000 st
78.000 kr
50.000 st
130.000 kr
70.000 st
182.000 kr
80.000 kr
120.000 kr
200.000 kr
280.000 kr
1.000 st
4.600 kr
10.000 st
46.000 kr
20.000 st
92.000 kr
50.000 st
230.000 kr
6.000 kr
60.000 kr
120.000 kr
300.000 kr
100 st
890 kr
500 st
4.450 kr
1000 st
8.900 kr
5000 st
44.500 kr
43
10.2 RFID för mindre bibliotek
Nedanstående beräkning utgår från ett befintligt bibliotek, som har streckkodsetiketter i
medierna. Bokbeståndet består av 20.000 volymer och 1000 CD/DVD.
Prisuppgifterna bygger ett genomsnittspris. Prisuppgifter från leverantörer finns i bilaga 3
och 4.
2
2
2
1
2
Utrustning
Självbetjäningsautomater som kan hantera både in- och utlån
Läsare, antenn och programvara för personal (1 för lånedisk och 1
för personalarbetsplatser)
Läsare, antenn och programvara för personalarbetsplatser (den
enklare varianten OM det inte skall kombineras med larm)
Anm. Enbart en dyr scanner?
Kvittoskrivare (till disk)
Handscanner
Summa
RFID taggar = (optimist)
RFID taggar = (pessimist)
Summa (optimist)
Summa (pessimist)
Larmbågar
Hyra av konverteringsenhet
197.200 kr
47.000 kr
16.000 kr
5.000 kr
5.500 kr
270.700 kr
56.600 kr
86.000 kr
327.300 kr
356.700 kr
62.000 kr
2.000 kr/mån
Anmärkning:
• I prisexemplen ingår inte kostnader för personal, varken eventuella
projektledarkostnader, ordinarie personals extra arbete eller tillfälligt anställdas arbete
vid konvertering. Ej heller utbildning
• Standarddatorutrustning i form av PC, skärmar och dylikt ingår inte,
• ej heller arbets- och materialkostnader i samband med elförsörjning, datauttag, intag
av maskin eller iordningsställande av lokaler.
• Kostnaden för hylläsare / inventeringsenhet tillkommer. Kostnad: 52.000 kr. Bör
undersökas om den kan delas mellan flera enheter / bibliotek.
• Kostnader för årlig support och underhåll tillkommer.
44
10.3 RFID för medelstort bibliotek
Nedanstående beräkning utgår från ett befintligt bibliotek, som har streckkodsetiketter i
medierna. Bokbeståndet består av ca 60.000 volymer, och 5.000 volymer är CD/DVD.
Prisuppgifterna bygger ett genomsnittspris. Prisuppgifter från leverantörer finns i bilaga 3
och 4.
3
4
4
1
2
Utrustning
Självbetjäningsautomater som kan hantera både in- och utlån
Läsare, antenn och programvara för 1 för lånedisk / infodisk
Läsare, antenn och programvara för personalarbetsplatser (den
enklare varianten OM det inte skall kombineras med larm)
Anm. Enbart en dyr scanner?
Kvittoskrivare (till disk)
Handscannrar
Summa
RFID taggar = (optimist)
RFID taggar = (pessimist)
Summa (optimist)
Summa (pessimist)
Larmbågar
Hyra av konverteringsenhet
295.800 kr
94.000 kr
32.000 kr
5.000 kr
5.500 kr
432.300 kr
179.000 kr
270.000 kr
611.300 kr
702.300 kr
62.000 kr
2.000 kr/mån
Anmärkning:
• I prisexemplen ingår inte kostnader för personal, varken eventuella
projektledarkostnader, ordinarie personals extra arbete eller tillfälligt anställdas arbete
vid konvertering. Ej heller utbildning
• Standarddatorutrustning i form av PC, skärmar och dylikt ingår inte,
• ej heller arbets- och materialkostnader i samband med elförsörjning, datauttag, intag
av maskin eller iordningsställande av lokaler.
• Kostnaden för hylläsare / inventeringsenhet tillkommer. Kostnad: 52.000 kr. Bör
undersökas om den kan delas mellan flera enheter / bibliotek.
• Kostnader för årlig support och underhåll tillkommer.
10.4 Streckkod eller RFID – en prisjämförelse
Investeringskostnader för hårdvaran är ungefär densamma för streckkods- och RFIDutrustning. RFID-automater har däremot färre komponenter: ingen särskild larmenhet, ingen
lånekortsläsare (om man har lånekort med chip) vilket gör det billigare i längden. Den stora
45
prisskillnaden för en total satsning på RFID är taggarna och arbetsstationer för personal.
Snittpriser!
Självbetjäning
Stöldskydd
Streckkodsbaserad
114.500 kr
67.800 kr
RFID
98.600 kr
62.000 kr
Licens och supportkostnader tillkommer i båda fall. Att teckna ett särskilt avtal för support
och underhåll där man inkluderar garanti även för hårdvara kan vara en god idé.
OM ekonomin inte tillåter, eller om man av annan anledning inte vill satsa fullt ut på RFID
idag finns förstås en variant i två (eller tre) steg.
Steg 1: Börja med enbart streckkodsbaserad självbetjäning, men utrusta medierna med RFIDtaggar. Automaten skall vara enkel att komplettera med RFID.
Steg 2: Gå över till RFID när 80% av beståndet är taggat. Komplettera automaterna med
antenn och eventuella larmbågar för RFID, samt arbetsstationer för personal.
Steg 3: Införskaffa en inventeringsenhet
10.5 Automatisering med hjälp av streckkodsteknik
Det finns streckkodsautomater som är förberedda för RFID-teknik, och det finns andra som
inte är det. En sammanställning över olika alternativ finns i bilaga 4-5.
11 Biblioteken som ingår i kartläggningen
I kartläggningen ingår Uppsala läns samtliga sju kommuner; Enköping, Håbo, Knivsta, Tierp,
Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Till årsskiftet kommer även Heby kommun att
införlivas varför även de är med.
11.1 Enköping
Närheten till både Stockholm, Uppsala och Västerås gör Enköping till en inflyttningskommun. Idag bor ca 38 000 personer i kommunen, och bedömningen är att antalet stiger till
ca 45.000 år 2015. Åldersfördelningen följer i stort sett riksgenomsnitten. Huvudbiblioteket
har ca 200.000 besök per år, och utlåningssiffran är ca 200.000 lån/år. Biblioteket är öppet 46
timmar per vecka (49 timmar under okt-mars) och det finns drygt 8.000 aktiva låntagare.
46
Förutom HB finns filialer i Örsundsbro, Hummelsta, Fjärdhundra och Grillby. Det finns även
en bokbuss.
I biblioteksplanen ”Växa med bibliotek : biblioteksplan för Enköpings bibliotek 2006-2015”
finns bland annat följande formuleringar: ”Genom automatisering och självbetjäning frigörs
personal för rådgivning, vägledning, utbildning med mera”, samt om logistiken
”Självbetjäning vid lån och återlämning” och ”RFID-chips i medierna används både för
stöldskydd och beståndsstyrning”. Planen är antagen av fullmäktige under våren 2006.
Målet är att öka självbetjäningen till 70% (den är idag 3%), i samband med övergång till
RFID-teknik för huvudbibliotek och bokbuss. Övergången är tänkt att ske under 2008.
Politikerna är positiva till förslaget, även om det ännu inte finns något beslut om medel i
investeringsbudgeten. Eventuellt kan det även vara aktuellt för Westerlundska
gymnasieskolans bibliotek att använda RFID-teknik i samband med införande av larm. En
sådan diskussion behöver dock föras av, och tillsammans med, annan huvudman.
Skolbiblioteket sorterar organisatoriskt under utbildningsnämnd och förvaltning. En ny
bokbuss beräknas vara i drift till hösten 2007. Bokbussen har ett eget bokbestånd, ca 45.000
lån/år och ca 500 aktiva låntagare.
Hela personalgruppen har gjort studiebesök på bibliotek som infört tekniken, och en
arbetsgrupp finns tillsatt som förbereder omläggningen till RFID. Den tittar bland annat på
personalens förändrade arbetssätt och omdisponering av lokalytan. Lånedisken är
ergonomiskt olämplig och kommer att bytas. Vid övergång till RFID kommer även
informationsdisken att bytas mot två info-punkter. Förslag finns om en gemensam info- och
lånedisk kombinerat med en återlämnings- och två utlåningsstationer. Vid återlämning skall
anvisningar på skärmen om viss sortering ges till låntagaren, som sedan placerar mediet på
rätt plats. Återstår bland annat att se över hur många arbetsplatser som behöver utrustas med
antenn och läsutrustning.
Idag schemaläggs två personer för yttre tjänst, och bibliotekschefen ser ingen möjlighet (eller
anledning) att förändra det vid införandet av RFID. En anledning är att det krävs bemanning
då biblioteket hyr ut film. Möjligen skäl för omprövning då lösningar för hyra kan inkluderas
i automater. Helt säkert är i alla fall att arbetets innehåll kommer att förändras mot mer
handledande och utbildande uppgifter, t.ex kurser för allmänheten i sökning i opac-katalog,
betaldatabaser mm. Bokuppsättning kommer i större utsträckning att genomföras under
öppettiden. Väl värt att notera är även de ergonomiska fördelarna med färre lyft och mindre
monotona rörelser i lånearbetet.
BOOK-IT används av både folk- och gymnasiebibliotek. Servern byttes under 2005.
En heltäckande gallring av HB:s bestånd har genomförts under de senaste två åren. Den
beräknas vara avslutad under 2007. Därefter tas det fram en mediaplan där det ska framgå hur
gallringsarbetet skall se ut i framtiden. Inventering blir en sidoeffekt av gallringen. Den
RFID-baserade inventerinsenheten kommer att vara ett mycket gott hjälpmedel i det arbetet.
Huvudbibliotekets bokbestånd uppgår till 70.000 böcker (varav ca 4% är referens) och 15.500
AV-medier (varav 1.700 är filmer). Bokbussens bestånd uppgår till 16.000 böcker och 600
AV-medier. Uppskattningsvis kommer sammanlagt ca 73.000 böcker + 16.000 CD/DVD
(32.000 items) att behöva RFID-taggas.
47
I dag finns självbetjäningsautomaten TOR-ut. Den köptes för flera år sedan och kan därför
förmodligen inte byggas om till RFID-automat.
På sikt hoppas man även kunna RFID-tagga lånekorten.
Mer om kostnader i kapitel 10, sid. 42 och bilagorna 5 och 6.
11.2 Heby
Heby kommun har knappt 13 700 invånare och ett vikande befolkningsunderlag. Medelåldern
i kommunen är relativt hög. Biblioteksverksamheten finns vid fyra bibliotek, belägna i Heby,
Morgongåva, Tärnsjö och Östervåla. Dessutom finns en utlåningsstation i Vittinge. Inget av
biblioteken har rollen som huvudbibliotek. Biblioteket i Heby har dock öppet 34 timmar i
veckan mot de övriga som har ca 20 timmars öppethållande. I Vittinge är det öppet 5 timmar
per vecka. Totalt lånades ca 116.000 volymer ut under 2005. Det finns också en
skolbibliotekscentral belägen i Heby med väl utbyggd verksamhet gentemot kommunens
skolor.
I Heby kommun finns omkring 8,4 årsarbeten inom biblioteken, fördelade på 11 personer. Av
dessa är 4,2 årsarbeten bibliotekarier fördelade på fem personer. De övriga 4,2 årsarbetena är
fördelade på sju biblioteksassistenter. På varje bibliotek arbetar 2-3 personer. En av
personerna arbetar på två enheter och i övrigt är de knutna till ett bibliotek, även om de har en
personalunion som innebär att de relativt ofta arbetar på varandras bibliotek.
En automatisering med hjälp av RFID skulle kunna frigöra tid till Boken kommerverksamhet, något som i dagsläget inte finns i kommunen. Likaså tid till arbete med
depositioner och bokprat för barn. Öppettiderna kan förmodligen utökas.
Mediebeståndet uppgår till ca 74.000 böcker och 5.600 AV-medier. En RFID-taggning
beräknas till 63.000 böcker och 4.000 CD/DVD (8.000 items). Siffran kommer att sjunka då
en arbetet bör starta med en genomgripande gallring.
En biblioteksplan är under utarbetande.
Biblioteksdatasystemet är LIBRA och servern är 2-3 år. Vid biblioteket i Heby finns
självbetjäningsautomaten Olga från 2001. Den har inte fungerat tillfredsställande och då det
48
förekommit många driftsstörningar och den ansetts opålitlig användes den enbart under en
kortare period. Det är mycket tveksamt om automaten kan göras om till RFID.
Mer om kostnader i kapitel 10, sid. 42 och bilagorna 5 och 6.
11.3 Håbo
Kommunen har ca 18 000 invånare. Endast 14% av befolkningen är över 65 år, och 25% är
under 20, det är med andra ord en ung befolkning. Politikernas ambition i kommunen som
helhet är en större satsning på näringslivsfrågor (Vision 2015). Frågor som rör läs- och
språkutveckling har stor prioritet inom bildningsnämnden. Kommunfullmäktige antog i
februari 2005 Bildningsplan 2004-2007, i vilken biblioteksplanen ingår. Som inriktningmål
finns bland annat: ”Tekniska lösningar skall vidareutvecklas i riktning mot att invånarna
själva kan sköta så många av bibliotekets tjänster som möjligt. Detta möjliggör ett effektivare
utnyttjande av bibliotekets personal”. Formuleringarna ger stöd för både AudioIndex och
automatisering med hjälp av RFID-teknik.
Biblioteket är beläget i Bålsta centrum, och en utlåningsstation finns i Skokloster (öppet 4
tim/vecka). Förutom bibliotekschefen arbetar 4 bibliotekarier (varav en projektanställd) och 2
assistenter i biblioteket. Biblioteket har ca 130 000 besök per år, har ca 5 000 aktiva låntagare
och 46 timmar öppet per vecka. Utlånen är ca 95 500 för böcker, tidningar och tidskrifter och
18 000 för AV, totalt 113 500. Bibliotekssystemet är BookIT.
Önskemål från talbokslåntagare finns om en satsning på AudioIndex, som tagits fram i ett
samarbete mellan Umeå stadsbibliotek och Designhögskolan (se sid 15). AudioIndex är idag
ett avslutat projekt som inte har någon självklar fortsättning, även om själva innehållet och
tekniken är väl fungerande. Det är steget från forskningsprojekt till kommersiell produkt som
utgör det störta hindret. En möjlig väg kan vara att AudioIndex drivs vidare som ett
tillgänglighetsprojekt, med medel från Kulturrådet. Ett samarbete mellan flera bibliotek torde
öka chanserna att få bidrag då Kulturrådet stöder utveckling som har ett nationellt intresse.
49
Umeå stadsbibliotek är intresserade av en sådan lösning, och kontakter har etablerats mellan
bibliotekschefen i Håbo och ansvariga i Umeå, samt även Stadsbiblioteket i Uppsala som
också är intresserade av att delta.
Befintlig server för bibliotekssystemet behöver bytas, och intresse finns för att dela den med
fler. En variant är att dela server med andra kommuner i samma situation, en annan att köpa
serverplats hos någon som har överkapacitet, något som förmodligen underlättas av de olika
kommunernas IT-avdelningars samarbete. En tredje lösning kan vara att gå samman med
folkhögskolan Biskops-Arnös bibliotek, som är beläget i kommunen. De har idag
bibliotekssystemet Micromarc och manuell utlåning. Det är f.n. inte aktuellt för Biskops-Arnö
att byta system varför ett samgående enbart skulle handla om att dela det fysiska utrymmet på
servern. Frågan behöver utredas mer. Oavsett vilken variant som väljs behöver den nya
serverplatsen ha kapacitet för att hantera framtida behov.
De senaste årens tendens är att utlåningen ökar. Två personer är schemalagda parallellt i yttre
tjänst, men bibliotekschefen bedömer att minst tre personer borde finnas tillgängliga under
öppettid. En automatisering skulle därför i första hand svara mot kravet på mer personal, även
om en riktad satsning också bör kunna göras; 15 timmar frigörs från yttre tjänst till förmån för
arbete i förskolan med barns språk- och läsutveckling. Ett annat spår kan vara att frigöra tid
för företagarinformation. En service som är i linje med politikernas målsättning ”Vision
2015”.
En ökad automatisering innebär också att personalens schemalagda yttre tid kan användas till
andra, mer kvalificerade arbetsuppgifter som att stödja och handleda besökare på grund av ett
friare rörelsemönster. Frågan om hur ett pedagogiskt förhållningssätt gestaltas i det dagliga
arbetet kan fördjupas. Hela arbetssättet förändras helt enkelt radikalt!
Bokbeståndet uppgår till 48.000 böcker och 7.000 AV-medier. Det aktiva mediebeståndet,
dvs. det bestånd som bör taggas består av ca 30.000 böcker och 5.000 AV-medier (10.000
items). Beståndet i magasinet, som uppgår till ca 20 000 volymer, har räknats bort, likaså
kassettböcker och dylikt.
Vid införande av RFID behöver följande investeringar göras:
2 självbetjäningsautomater för utlån och återlämning
1 arbetsstation för befintlig informationsdisk
2-4 arbetsstationer för arbetsplatser (varav en portabel för utlåningsstationen i Skokloster)
samt en inventeringsenhet.
En konverteringsenhet behövs; eventuellt kan den köpas tillsammans med andra eller hyras
vid införandet av RFID.
Om larm skall användas vid en övergång till RFID måste befintliga larmbågar bytas ut.
30.000 + 10.000 RFID-taggar
Idag saknas medel i investeringsbudgeten för en automatisering.
Mer om kostnader i kapitel 10, sid. 42 och bilagorna 5 och 6.
50
11.4 Knivsta
Cirka 13.000 invånare bor i Knivsta, som procentuellt sett är den femte snabbast växande
kommunen i Sverige och som för tredje året i rad uppvisar det största födelseöverskottet i
landet, enligt statistik från SCB. Medelåldern är låg och närmare en tredjedel är under 20 år.
Många unga barnfamiljer flyttar till kommunen, och invånarantalet beräknas öka även under
de kommande åren. 2003 blev Knivsta en egen kommun efter att tidigare ha varit en del av
Uppsala kommun.
Biblioteksverksamheten består av huvudbibliotek i centrala Knivsta och bibliotek i skolorna.
Personalstyrkan består av sex personer, varav tre bibliotekarier och tre assistenter.
Huvudbiblioteket har öppet 37 timmer per vecka, och besöks i genomsnitt av ca 1.500
personer i veckan. Antalet aktiva låntagare uppgår till ca 4.000. Tendensen är, precis som på
många andra håll, att utlåningssiffrorna sjunker. Under 2005 lånades ca 94.000 volymer ut.
Planer finns på att automatisera lånehanteringen. Ett av målen med självbetjäningen är att
kunna ha mer öppethållande. En förutsättning är dock omfördelning av personalens yttre
tjänstgöring. När behöver man vara två i yttre tjänst och när kan tid som idag används till
dubbelbemanning ändras till enkelbemanning med bakjour? För att få svar på frågan kommer
en tillfällig kontroll med besöksräknaren att göras. Idag arbetar personalen i yttre tjänst under
en fjärdedel av sin tid.
Vid en högre grad av automatisering kan eventuellt tid frigöras för andra arbetsuppgifter, som
till exempel att ge stöd till skolbiblioteken Det skulle i så fall även stämma överens med
biblioteksplanen som har som ett av två verksamhetsmål att ”Skolbiblioteken ska byggas upp
och utvecklas så att alla skolor får tillgång till biblioteksverksamhet”.
Lånedisken upptar idag en relativt stor yta. Vid övergång till självbetjäning kommer en
översyn att göras, och disken kommer förmodligen att helt bytas ut (då den inte motsvarar de
ergonomiska kraven) eller återanvändas i valda delar.
51
Biblioteksdatasystemet är Book-IT. Stöldskydd saknas och bibliotekschefen bedömer det inte
som angeläget att införa.
Mediebeståndet uppgår till 39.000 böcker och 1.500 AV-medier. Vid en övergång till RFID
behöver ca 33.000 böcker och 1000 CD/DVD (2.000 items) taggas.
Man överväger i kommunen att gå över till trådlöst nätverk.
Mer om kostnader i kapitel 10, sid. 42 och bilagorna 5 och 6.
11.5 Tierp
Cirka 20 000 invånare bor i kommunen, som förutom huvudbibliotek har 4 filialer och en
bokbuss. Personalen består av 6 bibliotekarier, 6 assistenter och en bokbusschaufför.
Huvudbiblioteket har ca 65 000 besök per år, fördelade på 36 öppettimmar per vecka. Vid
senaste årsskiftet lades tre filialer ner, vilket inneburit att personal- och medieresurser har
frigjorts. Detta kommer förmodligen att leda till ökat öppethållande på huvudbiblioteket.
Utlånen är ca 161 000 böcker, tidningar och tidskrifter och 14 000 AV-medier, totalt 175 000.
Bokbeståndet uppgår till 110.000 böcker och 5.000 AV-medier.
Arbetet med att ta fram en biblioteksplan har påbörjats under hösten 2006.
Bibliotekssystemet är LIBRA. Servern införskaffades för något år sedan och den är placerad
hos kommunens IT-avdelning. Återlämningsautomat (OLGA) finns på huvudbiblioteket.
Bibliotekschefen bedömer att det inte finns något behov av ytterligare automatisering eller
införande av stöldskyddssystem i biblioteket. Däremot kommer bokbussen, som är nyligen
införskaffad, att snarast förses med teknisk utrustning. 40.000 kr finns avsatta för
investeringen, men bibliotekschefen håller det för troligt att mer medel behöver skjutas till.
Axiell har offererat utrustning till bokbussen och det är inte aktuellt med en övergång till
RFID.
Om automatisering med hjälp av RFID införs vid alla kommunens folkbibliotek kommer ca
90.000 böcker och 4.000 CD/DVD (8.000 items) att behöva RFID-taggas. Siffran torde dock
hamna något lägre då arbetet ofta inleds med en omfattande gallring.
52
Kommunens gymnasieskola har visat intresse för att RFID-tagga sitt biblioteks bestånd. Då
frågan aktualiserades strax innan denna kartläggning avslutades finns inga närmare uppgifter
om deras villkor och förutsättningar medtagna. Detta bör utredas mer.
Mer om kostnader i kapitel 10, sid. 42 och bilagorna 5 och 6.
11.6 Uppsala
Det bor cirka 185.000 invånare i Uppsala kommun, och befolkningen beräknas öka under de
kommande åren. Förutom de personer som är folkbokförda i kommunen finns även många
boende som studerar vid något av stadens två universitet, Uppsala Universitet och Sveriges
Lantbruks Universitet (SLU). Folkbiblioteket består av 14 bibliotek, inklusive
Stadsbiblioteket i centrala Uppsala samt uppsökande verksamhet i form av ”Boken kommer”,
två biblioteksbussar och talboksverksamhet. Två av biblioteken använder stöldskydd;
Stadsbiblioteket och Gottsundabiblioteket.
Antalet anställda vid biblioteken uppgår till 116 personer och antal årsverken är 93,7
(Kulturrådets folkbiblioteksstatistik 2005). Av dessa är 45,2 bibliotekarier och 48,5 övrig
personal. Öppethållandet uppgick till 50 tim/v för Stadsbiblioteket och 308 för övriga,
sammanlagt 358 timmar. Det finns ca 66.000 aktiva låntagare och de lånar sammanlagt
132.000 böcker och 275.000 AV-medier. Beståndet av medier uppgick till 725.000 böcker
och 60.000 AV-medier. Av sistnämnda kategori finns 12.000 ljudböcker, 13.000 musikskivor
och 26.000 DAISY-skivor.
I Kulturnämndens uppdragsplan för biblioteksverksamheten står bland annat följande:
”Biblioteken har en viktig funktion när det gäller att tillgodose människors olika behov av att
inhämta kunskap och information. Biblioteken ska fortsätta att bedriva ett utvecklingsarbete
inom området och ta tillvara nya tekniska möjligheter för att utveckla och förbättra servicen
och tillgängligheten för alla.” (2006) och ”Biblioteken ska vara utformade så att de når alla
medborgare i kommunen efter deras behov och förutsättningar samt ha öppettider som är
anpassade efter deras behov” (2007). Arbetet med en biblioteksplan är under utarbetande,
likaså en IT-plan för Uppsala stadsbiblioteks enheter. I IT-verksamhetens vision finns bland
53
annat formuleringen att ”IT-lösningar ska vara enkla, lättillgängliga och snabba att använda”
och ”Teknik ska utnyttjas så att personalresurserna används till det som ger mervärde för
användare och besökare”. I policyn för den publika verksamheten slås fast att ”Brukarna ska,
så långt det är möjligt, ha eget ansvar – personalens roll är att vägleda inte att kontrollera”.
Alla ovanstående citat har relevans till kartläggningen och ger på olika sätt stöd för en
satsning på RFID-teknik.
Tre omfattande automatiseringsprojekt pågår vid biblioteken. Det är dels Ingo
(Gottsundabiblioteket), Floyd (övriga kommundelsbibliotek) och Roberta (Stadsbiblioteket).
Övergripande mål är att genom automatisering utveckla verksamheten. Personal frigörs för ett
förändrat arbetssätt vilket leder till bättre service och nya tjänster. Det ger också ökad
tillgänglighet för besökarna med välanpassade lokaler och eventuellt även utökade öppettider.
Ett helhetsgrepp kommer att tas för det förändrade arbetssättet som, förutom handledning och
direkt service till brukarna, kommer att bestå av olika teman som personal kan fördjupa sig i.
Tänkbara teman är marknadsföring, webbutveckling, exponering och programverksamhet.
Om samma beräkningsgrund tillämpas som i Stockholms stad innebär det att 9,4
heltidstjänster kan frigöras från arbete med lånehantering till andra uppgifter.
Projektet Ingo har som mål att installera automatiserad återlämning och utlåning vid
Gottsundabiblioteket och ”därigenom förbättra resursutnyttjandet, arbetsmiljön och servicen
till brukarna”. I samband med satsningen på självbetjäning kommer även bibliotekets lokaler
att förändras och anpassas utifrån besökarnas och personalens ändrade behov. 2,0 mkr i
investeringsmedel finns avsatta för ändamålet. Mediebeståndet uppgår till ca 57.000, varav
referensavdelningen består av ca 1000 volymer. Av det totala beståndet är ca 3% ljudböcker
och filmer. Vid en övergång till RFID behöver ca 49.000 böcker och 1000 CD/DVD (2000
items) att taggas.
Projektet Floyd skall kartlägga förutsättningarna och förbereda en automatiserad återlämning
vid övriga kommundelsbibliotek. Investeringsmedel om 900.000 kr finns avsatta under 2006
för installation av låne- och återlämningsautomatik samt övrig teknisk utrustning. Ytterligare
400.000 kr tillkommer för 2007 och 400.000 kr för 2008.
I de självbetjäningsautomater som finns idag anonymiseras kvittoutskrifter av integritetsskäl.
Avgifter i form av hyra för filmer etc. tillämpas ej.
11.6.1
Uppsala, Stenhagen
Stenhagen är en stadsdel i Uppsala med ca 4.000 invånare. Byggandet av ett bildnings- och
kulturcentrum påbörjades i augusti 2006, och anläggningen beräknas tas i drift till hösten
2008. Det kommer att innehålla förskola, grundskola F9 och skolbarnomsorg, sporthall,
fritidsgård, folk- och skolbibliotek, ateljéer och musikstudios, cafeteria och amfiteater.
Bibliotekets kommer att vara ett integrerat folk- och skolbibliotek, och kommer redan från
start att automatiseras med RFID-teknik. Eftersom inte alla bibliotek i kommunen använder
samma teknik kommer visst merarbete att uppstå. Se mer på sidan x om konsekvenserna.
Biblioteket kommer att arbeta utifrån ett delvis nytt koncept; ett frågeorienterat bibliotek som
anpassas efter användarens behov. Det kommer bland annat att innebära flexibla lösningar
och helt nya koncept för exponering och förvaring av samlingarna.
54
Personalstyrkan beräknas till fyra årsarbetare för folk- och en för skolbiblioteket. Antalet
anställda kommer att kompletteras med timtjänstgöring då ledningen siktar på ca 40 timmars
öppethållandet per vecka. Målet är att 100% av lånen skall klaras via självbetjäning.
Undantag dock för stöldbegärligt material, eller annat som inte kan hanteras rent praktiskt via
den, såvida inte även RFID-larm installeras.
För att få maximalt utnyttjande av automatiseringen föreslås följande RFID-utrustning:
2 självbetjäningsautomater som kan hantera både in- och utlån. Larmbågar. Fyra läsare,
antenner och programvara för personal (1 för lånedisk och 3 för personalarbetsplats) samt en
hylläsare. Mediebeståndet kommer inom en treårsperiod att uppgå till ca 20.000 volymer. En
uppskattning är att ca 1000 DVD/CD även kommer att finnas. Det innebär att ca 19.000 +
2.000 items behöver taggas. Beräkningen utgår från att det inte finns något magasin eftersom
biblioteket är nytt.
Läs mer om kostnadsberäkningar i kap. 10, sid. 42-46.
11.6.2
Uppsala, uppsökande verksamhet
Den uppsökande verksamheten består av talboksservice, bokbussar och ”Boken kommer”.
Kommunen har två biblioteksbussar som kör 35 turer på landsbygden, 3 turer i 5 stadsdelar
samt 12 turer till skolor på landsbygden. Utlånen under 2005 uppgick till ca 130.000.
Bussarna är utrustade med trådlösa nätverk, och önskemål finns om att gå över till RFIDteknik. RFID-lösningar för bokbussar finns på sidan x. Mediebeståndet uppgår till ca 67.000
böcker och 2.000 ljudböcker. Det innebär en ev. taggning av ca 57.000 böcker + 2.000
CD/DVD (4.000 items).
Boken kommer, dvs. uppsökande biblioteksverksamhet finns på tre häkten och en anstalt, tre
arbetsplatser, 50 äldreboenden och andra institutioner, samt 220 enskilda låntagare i eget
boende. Ca 52.000 volymer lånades ut under 2005. Vid en eventuell övergång till RFID finns
det önskemål från personalen om en lätt utrustning som är smidig och enkel att ta med sig,
utan att de ska behöva släpa på för mycket. Ungefär som livsmedelsbutikernas "shop and go".
Personalen tycker det är acceptabelt att tanka över informationen vid hemkomsten till
biblioteket. En komplikation är att ett och samma lånekort användas till en institution.
Rumsnummer och vem som lånat antecknas i dag för hand. Vid en övergång till RFID önskas
därför kommentarfunktion med möjlighet att lägga till typ "rum 26, Greta".
Förslag till lösningar finns på sidan 34.
Talboksverksamheten består av beställningar och hemsändning av talböcker samt service till
talbokslåntagare som besöker biblioteken i kommunen och inläsningstjänst. 34.000 utlån
under 2005. Mediebeståndet uppgår till ca 20.000 talböcker, varav de flesta är DAISY.
Antalet items är med andra ord ca 17.000 (CD). Önskemål om en satsning på AudioIndex har
framförts via artikel på ledarsidan i lokaltidningen Uppsala Nya Tidning (UNT). Se bilaga 5
och kapitlet 4.2.1 AudioIndex – det talande biblioteket, s. 15.
55
11.7 Älvkarleby
Kommunen har ca 9 000 invånare och medelåldern är relativt hög. Politikernas ambition är att
Älvkarleby blir en attraktiv inflyttningskommun. Biblioteket är beläget i centrala Skutskär.
Inga filialer finns, men däremot utlåningsstationer (snurror) på Stora Enso, församlingshem,
sjukhem, servicehus och förskolor. En biblioteksplan antogs 20 oktober 2005. Den heter
”Kunskap, kultur och möte : Strategi för Älvkarlebys bibliotek 2006-2015”.
Personalen består av 3,5 bibliotekarier och 2,75 assistenttjänst. Sammanlagt arbetar sju
personer i biblioteket. Nuvarande bibliotekschef slutade i månadsskiftet augusti/september,
och rekryteringen av en ny pågår för närvarande.
Bibliotekssystemet som används är LIBRA, och en ny server har köpts under 2006. Den är
placerad på kommunens IT-enhet, och dess prestanda skall klara av att hantera ett kommande
självbetjäningssystem.
Biblioteksplanen slår fast att självbetjäning för utlån och återlämning skall införas.
200 000 kr avsätts i investeringsbudgeten för ändamålet under 2007. I samband med det
kommer bibliotekets informationsdisk att förändras. Eventuellt behålls en mindre del. Då
personalen redan idag arbetar ensamma vid yttre pass (med ”bak-jour”) frigörs ingen extra tid.
Däremot kan vinster göras i form av längre öppethållande; t.ex. ”obemannat” med ”bak-jour”
mellan 9-10, bättre ergonomi och bättre utnyttjande av personalen som i högre grad kan ägna
sig åt vägledning och service till besökarna, något som leder till ökad tillgänglighet av
samlingarna.
En medieplan håller på att skrivas. Att en medieplan skall upprättas finns inskrivet i
biblioteksplanen. Införandet av RFID-teknik med inventeringsenhet skulle avsevärt underlätta
arbetet med samlingarna. Cirka 90% av mediebeståndet finns på öppen hylla, och är enligt
bibliotekschefen väl gallrat och uppdaterat. Vid en eventuell RFID-taggning kan
kassettböcker, och eventuellt fler kategorier, räknas bort pga att det material som man
uppskattar kommer att försvinna inom något år inte taggas. Vad som i slutänden räknas som
det aktiva bokbeståndet bör utredas närmare, men uppskattningsvis är det ca 30 000 böcker
och 2000 CD/DVD (4.000 items). Det totala beståndet uppgår till 35.000 böcker och 4.000
AV-medier.
Biblioteket är inte utrustat med stöldskydd och larmbågar, och bibliotekschefen bedömer att
det inte finns någon anledning att införa det inom överskådlig tid. Öppnandet av ytterligare en
entrédörr kommer dessutom att leda till att biblioteket framöver kommer att ha två in- och
utpassager, vilket skulle innebära en dubblerad kostnad.
56
11.8 Östhammar
Det finns fem tätorter i kommunen; Östhammar, Gimo, Alunda, Österbybruk och Öregrund.
Östhammar har flest invånare med ca 5 000 personer. Totalt sett bor ca 22 000 personer i
kommunen. Kommunen anses vara mångkärnig, med tätorter som har ett jämbördigt basutbud
av samhällstjänster och kommersiell service. Det mångkärniga förhållandet gäller även för
biblioteken som är olika till sina karaktärer, men personliga och väl förankrade i sina
respektive tätorter.
Kultur som tillväxtfaktor finns på den politiska agendan, och planer finns på ett nytt kulturhus
i Östhammar. En förstudie pågår, som skall vara klar 31 oktober. Ett nytt integrerat folk- och
skolbibliotek projekteras i Alunda.
Bibliotekets personal består av 6 bibliotekarier (5,5 tjänst), 2 assistenter (1,85 tjänst) och 2
övrig personal (0,5 tjänst), det arbetar med andra ord 1-2 personer per bibliotek. Biblioteken
besöks av cirka 170.000 personer per år, och av dessa är ca 52.000 i Östhammar (som har det
största upptagningsområdet). Utlånen i Östhammar är ca 63.000 per år och biblioteket är
öppet 28 timmar per vecka. Mediebeståndet uppgår till ca 100.000 böcker och 4.000 AVmedier. Vid en RFID-automatisering av alla biblioteken samtidigt kommer ca 85.000 böcker
och 8.000 items till AV-medier att märkas upp. Noteras bör att siffrorna förmodligen är
mycket lägre, då en omfattande gallring kan göras. Om arbetet görs i två etapper och
Östhammar RFID-taggas först rör det sig om ca 21.000 taggar (bokbeståndet är ca 25.000).
En biblioteksplan för Östhammars kommun har antagits av kommunfullmäktige den 26
september 2006. Den heter Kunskap och läslust : biblioteksstrategier för Östhammars
kommun, och i dess vision finns mötet mellan brukarna och personalen med som en viktig
faktor; både som kulturell mötesplats och pedagogisk resurs. Idag sker lånehanteringen av
personalen, vilket skulle kunna sägas möta upp mot visionen om mötet. Ett bättre utnyttjande
av de personella resurserna är dock att automatisera lånehantering så att personalen frigörs för
stödjande och vägledande arbetsuppgifter. Förutom ökad kvalitet gentemot brukarna blir
arbetet ergonomisk bättre för personalen och ger låntagarna en större integritet Ett mål i
biblioteksplanen är också att införa självbetjäning, och kulturchefen bedömer att minst 70%
av lånehanteringen bör kunna skötas av brukarna själva. Något som inte minst kommer att
spara personalens armar, handleder och ryggar!
Vad finns mer att vinna på självbetjäning? En automatisering ger ökat utrymme för andra
tjänster som finns i biblioteksplanen, så som att utveckla företagstjänster eller ge pedagogisk
handledning i informationskompetens för såväl skolelever som vuxenstuderande. En
prioriterad målgrupp i planen är äldre och funktionshindrade. En automatisering skulle frigöra
57
tid för fördjupad service för t.ex. talbokslåntagare. Kanske till och med någon enkel form av
fikaservering som stimulerar mötet och den viktiga dialogen mellan brukarna?
Det är inte aktuellt att inför stöldskydd på bibliotekets medier.
Lånediskarna är relativt nya. Vid en automatisering med RFID är det därför lämpligt att se
över vilka delar som kan återanvändas, då det finns RFID-utrustning som kan byggas in i
befintlig inredning.
Vid införandet av ny teknik behövs utbildning av personalen. En kompetensutveckling skulle
kunna genomföras med medel från Växtkraft, Mål 3 pengar (om det sker före den 31
december 2007) samt inom ramen för projektet ”I lust med glöd”, som är ett samarbetsprojekt
mellan biblioteken i Tierp, Älvkarleby och Östhammar. Vilket utrymme som finns inom ”I
lust med glöd” beror även på hur de andra två kommunerna ser på saken.
Förutom rent tekniska handhavandeutbildningar bör personalen tillsammans arbeta fram en
strategi för automatiseringen.
Mål om den strategiska mediaplaneringen finns med i biblioteksplanen, och den tar bland
annat upp profilering av inköp och gallring. Vid en övergång till RFID-baserad självbetjäning
kommer mediaplaneringsarbetet att kunna underlättas mycket då hylläsaren, det nya
arbetsredskapet, kan användas. Läs mer om hylläsaren på sidan 30.
Bibliotekssystemet är LIBRA och en ny server kommer att behövas inom de närmaste åren.
Kostnad, service och ansvar för den finns hos kommunens IT-avdelning.
Ett kommunalt upphandlingssamarbete finns med Tierp om kontorsmaterial och dylikt.
Kulturnämnden har äskat 500 000 kronor för automatisering under 2007, men förmodligen
kommer de av strategiska skäl att skjutas fram till 2008. Beslut tas av kommunfullmäktige i
december.
Mer om kostnader i kapitel 10, sid. 42 och bilagorna 5 och 6.
58
Ur ”Nemi” av Lise Myhre
Med tillstånd av Strand Comics
12 Sammanfattning och förslag
Enkel, snabb, lätt tillgänglig, relevant service och information är något som de flesta tar för
givet i dagens samhälle. Vardagen skall vara bekväm, och på ”mina egna villkor”. Vad
innebär det för oss på biblioteken? Det innebär bland annat att biblioteken i högre grad måste
anpassas efter besökarna och deras vanor, och inte tvärtom – dvs. försöka pressa in dem i våra
system. Förmodligen måste vi ändra verksamheten på många sätt, varav öppettiderna kan vara
en åtgärd.
Inom överskådlig tid kommer vi förmodligen inte att kunna anställa mer personal. Vi måste
ändå anpassa oss och dessutom vara spjutspetsar när det gäller informationsteknologi och
arbeta mer med att tillgängliggöra bibliotekens samlingar. Mycket görs redan idag, men en
övergång till RFID kan på många sätt vara ett väl fungerande stöd i den processen. En lyckad
investering i RFID-teknik måste därför kopplas ihop med
• en tydlig vision om bibliotekets roll och innehåll i lokalsamhället
• en medveten satsning på ett förändrat arbetssätt i samband med frigörande av resurser
• fokus på nyttoaspekterna.
RFID på bibliotek används än så länge, i första hand, till automatisering. Tillgängligheten för
funktionshindrade är ett annat område som kommer att kunna utvecklas rejält med den nya
tekniken. I Umeå har biblioteket, i samarbete med Designhögskolan, utvecklat en talfunktion
för DAISY-böcker. Tillämpningen kallas för AudioIndex, och innebär att när man pekar med
fingret på en bok får man veta dess titel, vem som skrivit den, samt höra en kort resumé. På så
sätt kan den synskadade själv, i egen takt, söka och upptäcka nya böcker direkt i bibliotekets
hyllor. Önskemål om att AudioIndex införs har kommit från synskadade i både Håbo och
Uppsala. Ett problem är att projektet är avslutat, och att produkten inte finns på marknaden.
En ansökan om att utveckla AudioIndex vidare med medel från Kulturrådet har därför
lämnats in gemensamt från Umeå, Uppsala och Håbo. Besked kommer under senhösten.
59
Förändrat arbetssätt – frigjord tid
Införande av självbetjäning frigör resurser som kan användas till andra uppgifter som
förbättrar kvaliteten för besökarna. Det kan vara mer kvalificerade uppgifter som att stödja
och handleda besökare, utveckla webbtjänster, uppsökande verksamhet eller annat. Fler
exempel finns på sid. 24. Några av de förslag till förändringar som kom fram vid samtal med
länets bibliotekschefer är:
• längre öppettider
• enkelbemanning med bakjour
• utökad service gentemot skolbibliotek
• fördjupad service gentemot talbokslåntagare
• företagsservice
• tid för arbete med depositioner
• Boken Kommer verksamhet.
Den nya tekniken ger också möjligheter att arbeta med samlingarna på ett mer effektivt sätt.
Med hjälp av en hylläsare, eller inventeringsenhet som den även kallas, går det enkelt och
smidigt att kontrollera vilka böcker som är felställda. Hylläsaren kan vara, om den fungerar
som tänkt, ett unikt hjälpmedel i medieplaneringsarbetet. Motsvarande produkt finns inte för
annan teknik.
Om en investering i ökad självbetjäning skall lyckas måste hela personalen involveras i
arbetet på ett tidigt stadium, inte enbart i förändringen med lånediskarbetet utan i hela
processen. Frågor om varför en automatisering skall äga rum, vilka målet som skall nås och
vilka konsekvenser det kommer att få för den enskilde arbetstagaren, behöver ges stort
utrymme.
Automatisering - streckkod eller RFID?
Självbetjäning gör det enklare och snabbare för låntagarna att sköta sina lån på egen hand.
Den personliga integriteten stärks också då låntagaren inte behöver visa vad som hamnat i
lånekassen, oavsett om det handlar om skilsmässa, adoption, sjukdomar eller annat som kan
vara känsligt. En aspekt som väl torde vara mycket välkommen på mindre orter ”där alla
känner alla”. För personalen kommer en automatisering att radikalt förbättra arbetsmiljön då
många monotona rörelser och felaktiga lyft kan undvikas.
Argumenten
• förbättrad arbetsmiljö
• ökad integritet för låntagare
gäller oavsett om automaterna bygger på streckkods- eller RFID-teknik.
Priserna på självbetjäningsautomater är ungefär desamma för streckkodsteknik och RFID.
RFID-automater är t.o.m. marginellt billigare. Det som fördyrar vid en nyinvestering av RFID
är framförallt kostnader för RFID-taggar, som i dagsläget är betydligt dyrare än streckkodsetiketter. Ändå finns det, som jag ser det, skäl att investera i RFID-teknik. Är dock medveten
om att jag under de senaste två månaderna har pratat med många som redan är positiva till
tekniken, vilket möjligen påverkat min bedömning.
60
Några skäl till satsa på RFID:
• högre nyttjandegrad av automaterna, vilket i sin tur innebär att mer tid kan frigöras för
andra arbetsuppgifter.
• en säkrare investering på lång sikt
• hög utvecklingspotential, möjligheter till framtida interaktiva lösningar
Att idag investera i självbetjäningsautomater som använder streckkoder, för att om några år
uppgradera till RFID kan av flera skäl vara en tveksam strategi. Om investeringsmedel kan
frigöras inom de närmsta åren – när kommer ytterligare medel att skjutas till? Kommer man
obönhörligen på efterkälken i en sådan situation? Det är i och för sig inte det viktigaste
argumentet, men ändå en aspekt att beakta.
Prisnivån på både utrustning och RFID-etiketter kommer med största sannolikhet att sjunka
under de närmaste åren. Föreslår därför att de bibliotek som i dagsläget har en relativt
nyinskaffad självbetjäning eller saknar investeringsmedel avvaktar prisutvecklingen.
De bibliotek som står i begrepp att nyinvestera, eller investera för första gången
rekommenderar jag en satsning på RFID-teknik. Om investeringsmedlen inte räcker till en
total övergång förslås en stegvis övergång vid ett eller några bibliotek per år. Om inte
ekonomin tillåter, eller om det av andra skäl inte är möjligt att satsa fullt ut kan den
trestegsmodell som finns beskriven på sidan 46 tillämpas.
I Uppsala pågår flera automatiseringsprojekt (Ingo, Floyd och Roberta). Att ställa om dessa
från streckkodsautomatik till RFID kommer visserligen att innebära en del merarbete, men är
förmodligen på sikt en lönsam investering. En god grund för förändringsarbetet och den
frigjorda tiden finns också med i nuvarande projektbeskrivningar. Under 2008 kommer
Stenhagens bibliotek att taggas. Mellan två och fyra andra bibliotek inom organisationen
skulle kunna gå över per år. En fördjupad ekonomisk konsekvensbeskrivning behöver dock
göras.
I Tierp finns intresse från gymnasiebibliotekets sida att investera i RFID. Behöver dock
utredas mer.
Ren RFID eller hybrid?
Oavsett biblioteksorganisationens storlek och antal biblioteksenheter rekommenderar jag en
övergång till ren RFID. Både ren RFID och hybridlösningar innebär merarbete under en
övergångsperiod, se sidan 28-29. Utifrån ett låntagarperspektiv överväger fördelarna med en
ren RFID-lösning. Låntagarna kan ha svårt att förstå hur hybriden fungerar då den reagerar
olika på streckkods- resp. RFID-etiketter. Möjligen kan en hybrid användas vid återlämning.
Uppsökande
Det finns ingen självbetjäningsmodul som är framtagen direkt för bokbussar. Leverantörerna
föreslår olika lösningar, men det finns tveksamheter omkring relevant programvara och ingen
har i dagsläget en installation att hänvisa till. 3M har visserligen installerat en lösning till
bokbussen i Upplands-Väsby, men det är en arbetsstation för personal som arbetar off-line.
Bokbussen i Uppsala har nyligen investerat i trådlös teknik och Enköping, som planerar en
övergång till RFID under 2008, kommer att investera i en ny bokbuss under 2007. Här finns
kanske möjligheten att tillsammans hitta en leverantör som vill utveckla en
61
självbetjäningsmodul i samarbete med Enköping/Uppsala? En överenskommelse som kan
innebära lägre kostnader i utbyte mot att leverantören får visnings- och testbussar.
Någon RFID-enhet för lånehantering till äldreboenden, fängelser och andra institutioner finns
inte i dagsläget. Flera av leverantörerna har förslag till lösningar som kostnadsmässigt verkar
realistiska. Eftersom det ändå kräver taggning av bokbeståndet är det kanske en lösning som
kan testas i samband med att annat bokbestånd i närheten av verksamheten taggas.
Upphandling
En gemensam upphandling av RFID-taggar kan vara mycket lönsam då priset baseras på
kvantitet. Under de kommande åren avser KULDA (med största sannolikhet) att erbjuda
bibliotek att delta i en gemensam upphandling nationellt. Om så inte sker, rekommenderas en
länsövergripande upphandling av RFID-taggar för berörda bibliotek. Se prisexempel på
sidan 43.
Förmodligen blir det något mer komplicerat med en gemensam upphandling av utrustning.
Det bör dock gå då tekniken bygger på en gemensam standard (danska datamodellen).
Kostnaderna för utrustning verkar inte vara lika enkla att pressa som priset för taggar, vilket
talar för att var och en upphandlar på egen hand. Likaså att det kan bli en långsammare
process med fler inblandade. Å andra sidan kan förutsättningarna för att ta fram ett bra
upphandlingsunderlag öka med fler inblandade. Viss utrustning, som t.ex. hylläsaren kan
sambrukas. Det går också utmärkt att dela på konverteringsenheter (om den inte hyrs/lånas).
De biblioteksdatasystem som används i länet, Book-IT och LIBRA, kan båda hantera RFID.
En förutsättning är dock att protokollet z.39.70 / SIP2 finns.
Efter samtal med några av kommunernas upphandlingsenheter verkar det inte finnas några
hinder för att upphandla gemensamt. Lagen om offentlig upphandling kan tillämpas även om
flera går samman, och en enskild kommun kan avvika från den lösning som övriga vill ha.
Underlaget utformas i samarbete med upphandlingsenheterna.
Nyttoaspekterna
Biblioteken måste bli bättre på att visa nyttan med stora investeringar för låntagare, besökare
och politiker! Marknadsföring gentemot den egna kommunens invånare kan utvecklas på
många olika sätt, ett enkelt i samband med en RFID-satsning är en slogan á la Silkeborg, i
Danmark. Se sidan 13.
IT-samarbete
RFID eller inte, - det finns allt fler IT-tekniska frågor på bibliotekens agenda, t.ex.:
Hur förhåller vi oss till trådlösa nätverk? Kan vi samutnyttja servrar? Vilka tekniska
konsekvenser får påminnelser via SMS? Varför får vi inte använda Skype som ett pedagogiskt
hjälpmedel? Vilka konsekvenser får web 2.0 för portar och brandväggar till webbservern?
Listan på frågeställningar kan göras mycket längre, men poängen är att belysa samarbetet med
kommunens IT-kunniga. Ett sätt att stärka dagens samarbete är att komplettera med möten på
gruppnivå. På samma sätt som det i länet finns väl fungerande nätverk för kommunernas
bibliotekschefer finns motsvarande för IT-cheferna. De två nätverken har många
beröringspunkter varför behovet av gemensamma avstämningsmöten bör undersökas.
62
Till slut….
Oavsett hur biblioteken agerar kommer vi på sikt att behöva effektivisera arbetet och i högre
grad utgå från användarperspektivet. Genom att automatisera lånerutinerna får hela
personalen en möjlighet att ta ett kliv framåt och tillsammans bidra till utvecklingen av
biblioteket och därmed erbjuda bättre service i form av mer pedagogiska och vägledande
tjänster. Det är svårt att sia om framtiden, men genom att använda RFID-teknik är
förutsättningarna goda för att biblioteken ska kunna följa med i kommande
teknikutveckling!
63
13 Leverantörer av RFID produkter för bibliotek
13.1 Självbetjäningsautomater med tillhörande kringutrustning
13.1.1
Axiell
Axiell har under 2006 bildat ett utvecklingsföretag tillsammans med Bibliotecha RFID
Library System. De har sitt säte i Schweiz och är specialiserade på att utveckla RFID-system,
både hård- och mjukvara för bibliotek. Det nystartade företaget heter Bibliotheca RFID
Nordic. Företagskontakter sker som tidigare direkt med Axiell. Företagets RFID-lösning
används bland annat vid Nacka bibliotek (TOR Rf1) och Stockholms stadsbibliotek. Enligt
Claes Brissman, Axiell finns än så länge ingen RFID-utrustning som kan byggas in i
befintliga diskar etc.
RFID produkter:
TOR Rf 1 fristående golvautomat för utlån/återlämning; en renodlad RFID-automat,
som enbart säljs komplett med möbel.
TOR Geneva disk: Bords- eller diskplacerad automat
TOR Geneva vägg: Väggmonterad automat
Kompletterande RFID-utrustning såsom konverteringsenhet, hylläsare, RFID-taggar,
larmbågar samt utrustning för arbetsplatser tillkommer.
Detaljerad beskrivning samt priser aktuella i september 2006 finns i bilaga 5-6!
Kontaktperson, Axiell: Claes Brissman, tel: 046-2700 451
Hemsida: www.axiell.se/website/sjalv
Automater som kan anpassas till RFID är TOR-Neo, TOR-in, TOR-ut, TOR-twin
64
13.1.2
BBR Lib AB
RFID produkt:
Bibliobar (bild sid. 22)
Kompletterande RFID-utrustning såsom konverteringsenhet, hylläsare, RFID-taggar,
larmbågar samt utrustning för arbetsplatser tillkommer.
Detaljerad beskrivning samt priser aktuella i september 2006 finns i bilaga 5-6!
Kontaktperson: Bengt Hedin, tel:070-7470475
Hemsida: www.libit.se
13.1.3
Codeco
Företaget har sin största marknad i Danmark, men finns etablerad i Sverige sedan 2003.
Codecos RFID-automater används bland annat vid biblioteken vid Medborgarplatsen och
Luma i Stockholm.
RFID-produkter:
Automaterna kan köpas färdigmonterade i möbel eller för inbyggnad i egen möbel.
För stöldskydd gäller här att endast RFID-teknologi hanteras.
Mark 3 Utlån
Utlåningsautomat för RFID-läsning
Mark 3 kombi
Utlån- och återlämningsautomat för RFIDläsning
Mark 3 Hybrid/utlån
Utlåningsautomat för läsning av streckkod eller RFID-tag
Mark 3 hybrid/kombi
Utlånings- och återlämningsautomat för streckkod eller
RFID-tag
Mark 3 handikapp / barn
Mark 3 möbel
(bild sid. 29)
Kompletterande RFID-utrustning såsom konverteringsenhet, hylläsare, RFID-taggar,
larmbågar samt utrustning för arbetsplatser tillkommer.
Detaljerad beskrivning samt priser aktuella i september 2006 finns i bilaga 5-6.
Kontaktperson, Codeco: Madeleine Öfwerström, tel: 070-7938492
Hemsida: www.codeco.dk/se
65
13.1.4
FKI Logistex
Företaget arbetar i både USA, Asien och Europa. Kontoret för den europeiska marknaden har
sitt huvudsäte i Storbritannien.
Hemsida: www.fkilogistex.com/other/library-materials-handling/16/markets.aspx
13.1.5
PHF System AB
Företagets engelska samarbetspartner har levererat RFID-lösning till biblioteket i Colchester.
I dagsläget levererar företaget streckkodsetiketter och scannrar till bland annat Täby
folkbibliotek, KB samt Halmstad stadsbibliotek. Företaget vill gärna öka samarbetet med
biblioteken, och är villiga att leverera till subventionerat pris, till ett s.k. pilot-bibliotek.
RFID produkt:er
Heigh Adjustable Self-sem
Integrated Selfservice Station
Paragon Smart-Kiosk
Kompletterande RFID-utrustning såsom konverteringsenhet, hylläsare, RFID-taggar,
larmbågar samt utrustning för arbetsplatser tillkommer.
Företaget låter hälsa att en första installation kommer att subventioneras då de
kommer att ha en lokal utbildning i samband med installationen.
Detaljerad beskrivning samt priser aktuella i september 2006 finns i bilaga 5-6!
Kontaktperson: Peter Kilger tel: 0171-46 94 20
Hemsida: www.phf.se
66
13.1.6
PV Supa
Företaget levererar automater och sorteringsanläggningar i ett 30-tal länder. Sverigekontoret
har sitt säte i Lidköping. Företaget har även namnet Kinnedata.
PV Supa har levererat självbetjäningsstationer för RFID till Stockholms universitetsbiblioteks
kursbokssamling (3M levererade larmet), Nottingham university library och folkbiblioteket i
Haringey, en förort till London.
RFID produkt:
Libmaster Basic utlåningsautomat
Kompletterande RFID-utrustning såsom konverteringsenhet, hylläsare, RFID-taggar,
larmbågar samt utrustning för arbetsplatser tillkommer.
En inbyggd betalningsautomat för EU-marknaden håller på att utvecklas. I slutet av
2007 kommer mjukvarudelen att vara klar.
Ytterligare beskrivning samt priser aktuella i september 2006 finns i bilaga 5-6!
Kontaktpersoner, PV Supa: Rut Björk, Tel. 070-592 1152 (Stockholm)
Erling Magnusson 070-567 29 33 (Lidköping)
Hemsida: www.pv-supa.se
13.1.7
TagVision
Silkeborgs bibliotek i Danmark, som var det första folkbiblioteket i Skandinavien som RFIDtaggade sina samlingar, utvecklade produkten tillsammans med TagVision. Företaget har sin
hemvist i Alleröd, Danmark, och de har idag levererat utrustning till 14 bibliotek. Fler är på
gång. De arbetar även vidare med andra biblioteksrelaterade projekt såsom t.ex. den
”intelligenta bokhyllan” Företaget har även tagit fram en produkt som genererar
exemplarnummer till bibliotek i Danmark. Läs mer sidan x, under rubriken Streckkoder.
Hemsida: http://www.tagvision.dk
67
13.1.8
Tagsys
Ett franskt företag som ännu inte etablerat sig i Sverige. Tagsys lösning används bland annat
av National Library Board of Singapore [kolla upp].
Mer information finns på hemsidan: http://www.tagsysrfid.com/html/eng/page-8.html
13.1.9
3M
Företaget har funnits i Sverige sedan 1962, och har sitt huvudkontor i Sollentuna. 3M:s RFIDlösning används bland annat av Upplands-Väsby bibliotek
RFID-produkt:
Självbetjäningsautomat nr 8410 att bygga in i befintlig disk eller fristående möbel.
Kompletterande RFID-utrustning såsom konverteringsenhet, hylläsare, RFID-taggar,
larmbågar samt utrustning för arbetsplatser tillkommer.
Detaljerad beskrivning samt priser aktuella i september 2006 finns i bilaga 5-6.
Kontaktperson: Carina Brolinson, Sales Executive 3M Svenska , tel.: 08-92 23 61
Hemsida: http://solutions.3m.com/wps/portal/3M/sv_SE/library/home
Bra att känna till: Det finns ett problem med kommunikationen mellan 3M:s RFID-lösning
och BookIT (ID-problematik ”låntagare” istället för ”namn”). Axiell har gjort en programkod
som hanterar det, men de har aviserat att det inte kommer att finnas till version 5.0. Finns
någon lösning i sikte?
13.2 Bokleverentörer (som taggar på beställning)
Både Btj och AdLibris kan leverera beställa böcker/medier med RFID-taggar. Förmodligen
även Bokus (de är intresserade men har ännu inte kommit igång).
I AdLibris standardkoncept ingår RFID-taggen i priset vid beställning av plastade böcker eller
biblioteksband. RFID-taggen kan även beställas som enda tillbehör.
Priser:
Plastade böcker, oavsett utrustning; 29 kr ex. moms
Biblioteksband, oavsett utrustning; 89 kr ex. moms
Endast RFID-tagg; 10 kr ex. moms
Priset bör kunna förhandlas till en betydligt mer förmånlig nivå!
Kontaktperson AdLibris: Johan Wennberg 070-431 02 01
Hemsida: www.adlibris.se
AdLibris levererar RFID-taggar från Codeco som har chip från Philips. De är
omprogrammeringsbara och levereras utan innehåll. På CD-skivor placeras RFID-taggar som
är avsedda för den sortens material.
68
Btj har ännu ingen generell prislista för taggs i beställda böcker/medier. I dagsläget levererar
de, i projektform, beställt material med taggar till Stockholms stadsbibliotek. Btj förser
taggarna med all information, eventuellt även med viss förlagsinformation. Möjligen är
förlagsinformationen något att se upp med? Btj har även ett samarbete om taggar med
Upplands Väsby bibliotek.
Oavsett vem som levererar taggarna är det ytterst viktigt att de kommer deaktiverade! På så
sätt behåller man själv kontrollen över larmet. Risken finns annars att larmet tjuter på andra
bibliotek och affärer, om man t.ex. själv väntar med att införa larm.
14 Ordförklaringar & förkortningar
AFI = Application Family Identifier.
Booster-tagg = RFID-tagg med förstärkt antenn
EM-larm Elektromagnetiskt larm. Det larm som idag används tillsammans med streckkoder.
Hybridautomat En självbetjäningsautomat som kan hantera både RFID-taggade och
streckkodsförsedda medier.
Items artikel, del T.ex. en enskild CD-skiva
NCIP Version Z39.83
Protokoll en samling regler för hur kommunikationen mellan två enheter ska gå till.
RFID = Radio Frequency Identification dvs.; teknik för trådlös överföring av små
datamängder på korta avstånd mellan speciella kretsar och sändare/mottagare (Svenska
datatermgruppen)
SIP Standard Interchange Protocol (samma som Z39.70)
SIP 2 Nyare version av ovanstående
tagg tecken eller teckenkombination som används för märkning eller klassificering av data
Använd tagg för eng. tag.
Kommentar Taggarna är märkord eller etiketter som kan föregå eller omge t.ex. ord eller
textavsnitt eller förekomma fristående. Exempel på taggar är koder som anger rubriknivå,
teckensnitt, radbrytning etc. i textdokument. (Svenska datatermgruppen)
Z39.50 protokoll för kommunikation om poster, bestånd
Z39.70 protokoll för kommunikation om lånedata
Z39.83 Kommunikation med biblioteksdatasystemet
69
15 Referenser
AudioIndex – det talande biblioteket (Elektroniskt) Tillgänglig: www.umea.se (060830)
Boss, Richard W (2004) RFID Technology for Libraries (Elektronisk) American Library
Association, www.ala.org/ala/pla/plapubs/technotes/rfidtechnology.htm (060828)
Csanady, Cristina och Holmqvist, Nina (2006) Tid för tillväxt Slutrapport
Clothier, Julie (2004) High-tech security for ancient books (Elektronisk) CNN
http://edition.cnn.com/2004/TECH/10/14/spark.rfid.vatican/ (060818)
Collins, Jonathan (2004) Publisher Tags All Library Books (Elektronisk) RFID Journal,
Tillgänglig: http://www.rfidjournal.com/article/view/1128 (060901)
Communica (Elektronisk) Tillgänglig: www.communica.se/kunskapsbank/rfid.htm (060816)
Den intelligente reol (Elektronisk) Tillgänglig:
www.silkeborg.bib.dk/projekter/den-intelligente-reol/default.html (060912)
Den selvbetjente biblioteksfilial (Elektronisk) Tillgänglig:
http://www.silkeborg.bib.dk/projekter/den-selvbetjente-biblioteksfilial/default.html (060912)
Estenberg, Ulrika, Anger, Gert och Trulsson, Jimmy (2006) Kartläggning av exponering för
magnetfält runt larmbågar och RFID-system (Elektronisk) Statens Strålskyddsinstitut,
Stockholm. SSI rapport 2006:03
Tillgänglig: http://www.ssi.se/ssi_rapporter/pdf/ssi_rapp_2006_03.pdf (061016)
Evers, Anne-Marie (2006) Chipset som förändrar biblioteken (Artikel) Framsidan nr 2, 2006
Expowera (Elektronisk) Tillgänglig:
www.expowera.com/mentor/foretaget/skydda_monsterskydd.htm (060822)
Folkbiblioteken 2005. Kulturrådet, 2006. Stockholm
Fortelius, Robin (2003) Reseberättelse IFLA-konferensen i Berlin 1-8.8.2003 (Elektronisk)
Tillgänglig: www.biblioteken.fi (060818)
Handbok i utvärderingsarbete (2005) Svensk Biblioteksförenings specialgrupp för kvalitet
och statistik (Elektronisk) Tillgänglig: www.biblioteksforeningen.org (061016)
Hansen, Søren C (?) Chip på Alderslyst Bibliotek igen igen!! (Elektronisk) Tillgänglig:
http://www.silkeborg.bib.dk/projekter/chips/sch-alderslyst.html (060405)
Hansen, Søren C och Wagner, Lis (?) Den ”intelligente” bog – fra stregkode til chip.
(Elektronisk) Tillgänglig: www.silkeborg-bibliotek.dk/projekter/chips/konvertering.html
(060911)
Heldmark, Thomas (2006) Rfid-sändare skapar moln av information (Artikel) Svenska
Dagbladet 10 september 2006
70
Jensen, Kurt Balle (2003) Fremtiden? Den er kun få millimeter på hver led (artikel)
Bibliotekspressen nr 7 april 2003.
Mikrochipkonvertering. Indførelse av RFID-tags på Silkeborgs bibliotek : rapport om et
udviklingsprojekt. (Elektroniskt) Tillgänglig: www.silkeborg-bibliotek.dk (060911)
Kartläggning av pågående projekt och tankar kring RFID I Sverige (2006) NABIS RFIDgrupp.
Radio Frequency Identification Handbook for Librarians (2006) Libraries Unlimited
(Elektronisk) Tillgänglig: http://lu.com/showbook.cfm?isbn=9781591583714 (061016)
Resolution on Radio Frequency Identification (RFID) Technology and Privacy Principles
(2005) ALA (Elektronisk) Tillgänglig:
http://www.ala.org/ala/oif/statementspols/ifresolutions/rfidresolution.htm (060918)
RFID Radio Frequency Identification, Library White Paper (2004) SirsiDynix TAGSYS
(Elektronisk) Tillgänglig: (060816)
RFID Data Model for Libraries (2005) RFID Data Model for Libraries Working Group,
Affiliated to Danish Standard S24/u4 (Elektronisk) Tillgänglig:
http://www.bs.dk/standards/RFID%20Data%20Model%20for%20Libraries.pdf (060612)
RFID in Libraries: Privacy and Confidentiality Guidelines (2006) ALA (Elektronisk)
Tillgänglig:
www.ala.org/Template.cfm?Section=otherpolicies&Template=/ContentManagement/Content
Display.cfm&ContentID=130851 (060909)
Samfundsnyttig teknologi – eller big brother teknologi (2006) Blogg: RFID Vidensbank
(Elektronisk) Tillgänglig: http://www.rfidvidensbank.dk/sw15488.asp (060910)
San Francisco Public Library RFID Implementation, Proposed Plan of Action (2004)
(Elektronisk) Tillgänglig: http://sfpl.lib.ca.us/librarylocations/libcomm/rfidplan040104.htm
(060910)
Streckkoder (2006) Lidingö Data Center AB (Elektroniskt) Tillgänglig:
http://www.ldc.se/koder.htm (060816)
Svenska Datatermgruppen Ordlista (Elektronisk) Tillgänglig: www.nada.kth.se/dataterm
(060919)
Vatican Library Going High-Tech (2004) ZENIT - The World Seen From Rome (Elektronisk)
Tillgänglig: www.zenit.org/english/visualizza.phtml?sid=51642
Young, Ken (2004) Shelf life (Artikel) The Guardian 11 november, 2004
I källmaterialet ingår också kommunal statistik och lokala handlingsplaner mm.
71
Muntliga källor:
Sabina Andersson, enhetschef Uppsala kommun
Marit Arvidson, enhetschef Uppsala kommun
Rut Björk, PV Supa
Claes Brissman, Axiell
Carina Brolinson, 3M
Cristina Csanady, Stockholms stadsbibliotek
Anna-Clara Edin, bibliotekschef Upplands Väsby kommun
Eva Dubois-Ehrengren, bibliotekschef Tierps kommun
Oskar Fjellström, Umeå Institute of Design
Sanna Gillberg-Wallner, projektledare Roberta, Uppsala kommun
Evy Granström, Axiell
Johannes Gumbel, säkerhetsexpert TrueSec
Gunilla Hultsjö, f.d.bibliotekschef Älvkarleby kommun
Gun Johansson, bibliotekarie Tärnsjö bibliotek
Gunnel Johnson, bibliotekarie Morgongåva bibliotek
Peter Kilger, PHF System
Kristin Krantz, Linköpings universitetsbibliotek
Anna Lindqvist, bibliotekarie Stockholms stadsbibliotek
Anders Lohman, bibliotekschef Enköpings kommun
Jannik Mulvad, IT-konsulent Århus, Danmark
Agneta Månsson, bibliotekschef Knivsta kommun
Lars Nilsson, IT-ansvarig bibliotekarie, Nacka kommun
Marianne Pauhlsson, kulturchef Östhammars kommun
Marie-Louise Riton, bibliotekschef Uppsala kommun
Helen Rundström, projektledare Roberta, Uppsala kommun
Bodil Sonesson, IT-ansvarig, Uppsala kommun
Margareta Swanelid, Ordförande i Dieselverkstadens bibliotek ekonomiska förening, Nacka
Marianne Taub, bibliotekarie Östervåla bibliotek
Madeleine Öfwerström, Codeco
Malin Ögland, bibliotekschef Håbo kommun
Gunni Öberg, Umeå stadsbibliotek
72
Bilaga 1; Frågor om underlagsmatrerial till bibliotekscheferna
Om kommunen
1. Hur många invånare bor i kommunen?
2. Hur är åldersfördelningen?
3. Om det finns filialbibliotek, vad heter de och hur omfattande upptagningsområden har de?
Om biblioteket
1. Hur många anställda finns på biblioteket?
a) bibliotekarier
b) assistenter, kanslister
c) IT-tekniker
d) vaktmästare
e) övriga
2. Hur många besöker biblioteket per år? (uppdelat på HB och filialer)
3. Hur fördelar sig utlånen mellan HB och ev. filialer?
4. Vilka rutiner, och hur ofta genomförs idag gallringar och inventeringar?
Om cirkulationen
1. Vilket bibliotekssystem används idag?
2. Hur sker datakommunikationen? (via egen server eller server hos IT-avdelningen)
3. I vilket nät är bibliotekssystemet placerat? (publikt eller administrativt)
4. Finns stöldskydd? I så fall, vilket?
5. Vilken teknisk support finns?
6. Vilket sorts lånekort används?
7. Vilken typ av streckkod används på
a) lånekort
b) mediebestånd?
8. Vilken lånedisk används idag?
9. Har ni planer på att byta ut inredning inom de närmaste åren? (oavsett en ev. övergång till rfid-teknik).
10. Vilket cirklationssystem används?
11. Om självbetjäning finns idag – hur stor del av cirkulationen
a) sker via automat?
b) vad är önskvärt?
Teknisk utrustning för cirkulation
1. Hur många arbetsstationer finns idag?
2. Hur många av dessa är i publik miljö?
Vilka tekniska apparater ingår?
3. Hur ser avskrivningsplanen ut?
4. Används trådlöst nätverk?
Är det något annat som ni tycker att jag behöver känna till, som är relevant för rfid-utredningen?
73
Bilaga 2 ; Utdrag ur Stockholms stadsbiblioteks upphandlingsunderlag
Utdrag ur Kravspecifikation, Tekniska krav
5.2.1 Nedanstående specifikationer skall uppfyllas för offererad automat och tillhörande funktioner
Gemensamma skall krav (gäller för både fristående automat och sorteringsverk och skall besvaras oavsett vilken
del leverantörer väljer att svara på automaten skall:
1. Automaten skall av leverantören avskiljas från vårt nätverk medelst router eller dylikt. Kommunikation
skall endast vara möjlig mellan klient och Bookit server, inga andra noder skall kunna nås från
automaten eller vice versa. Undantag från detta kan komma att medges om leverantören presenterar en,
av staden möjlig att godkänna, lösning för fjärrövervakning av automaten.
2. fungera mot biblioteksdatasystemet Book-It (kunna hantera SIP-protokollet
3. programmeras för att läsa streckkoden på SSB’s lånekort, Interleaved 2/5 För specifikation (se avsnitt
2.3.)
4. programmeras för att kunna läsa streckkoder på SSB’s medier, Plessey
5. programmeras för att kunna läsa RFID-tags (se punkt 5.2.2.3)
6. programmeras för att kunna läsa RFID-tags eller streckkod på samma media
7. programmeras för att hantera stöldskydet i RFID-tagsen (se punkt 5.2.2.3)
8. hantera minst 95% av alla medier.
9. alltid ge kvitto på genomförd transaktion (utlån, återlämning, omlån och eventuella skulder) och stoppa
om kvitto ej kan ges.
10. ha en kvittorulle som är lätt att byta
11. tydligt visa låntagaren att transaktionen är godkänd/icke godkänd
12. ha ett lätt administrationsgränssnitt som kan hanteras av personalen utan särskilda förkunskaper.
13. vara enkel att använda och konstruerad på ett sådant sätt att risken för felhandgrepp från låntagarens
sida minimeras
14. ha en skärm med tydliga instruktioner som är lätta att följa oavsett språkkunskap eller handikapp
15. visa på skärmen antal transaktioner som genomförts
16. vara ergonomisk utformad med lätt åtkomliga avlastningsytor
17. ha en tillhörande manual på svenska där automatens hantering, dess innehåll och underhåll beskrivs.
18. vara så utformad att säkerhet för personalen garanteras (klämrisk, ljud)
19. ha en garanterad driftsäkerhet av minst 95%
5.2.2 Del 1, Utlånings och återlämningsautomater med tillbehör.
I den här delen ingår fristående automater för in och utlån samt tillbehör så som larmportar osv som baseras på
RFID teknik eller hybrid RFID/Streckkod
5.2.2.1 Vid utlån skall automaten:
1. avvisa spärrad låntagare
2. avvisa okänd låntagare
3. tydligt signalera och ej tillåta lån av referensböcker, böcker som är reserverade av annan låntagare och
böcker tillhörande en annan biblioteksorganisation
4. om både RFID-tag och streckkod finns på samma media, alltid välja RFID-tag i första hand och
deaktivera stöldskyddet i RFID-tagsen
5. alltid ge kvitto med fullständig status; böcker hemma, reservationer, skulder
5.2.2.2
1.
2.
3.
4.
Vid återlämning skall automaten:
ej tillåta återlämning av en annan biblioteksorganisations medier
signalera vid återlämning av reserverade medier och tydligt visa hur mediet ska hanteras
kunna särskilja medier från andra enheter inom SSB om biblioteket så önskar
om både RFID-tag och streckkod finns på samma media, alltid läsa RFID-tag i första hand och
påaktivera stöldskyddet i RFID-tagsen
5. ge kvitto som visar återlämningsdatum och om mediet är försenat
5.2.2.3 RFID
Skall krav
1. automaten ska kunna läsa tags baserade på chips av typen Phillips ICode SLI 1024 bits ISO15693 eller
ISO18000
2. hantera RFID-tags programmerade enligt den danska datamodellen
74
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Som stöldskydd ska antingen AFI eller EAS gå att använda
RFID-antennens läsfält ska vara begränsad till ett 200 mm x 300 mm tydligt avmarkerat område
RFID-antennen ska ej läsa tags placerade på ett avstånd av mer än 2 cm utanför det markerade
läsområdet
Chipen skall finnas anpassade för både CD-skivor och böcker
Automaten ska kunna hantera mediepaket bestående av flera delar där alla delar markeras med var sitt
tag.
Om en del i ett mediepaket saknas vid återlämning eller utlån ska transaktionen avbrytas och låntagaren
hänvisas till personalen.
Alla typer av medier ska gå att tagga
Automaten ska hantera minst 6 transponders samtidigt
Vid hantering av mediepaket som innehåller fler än 6 delar, eller det maximala antal som kan hanteras,
ska automaten hänvisa till personalen
Det ska inte vara nödvändigt att använda så kallade ”boster tags” för att kunna läsa mediepaket med upp
till sex delar.
Inventeringsenhet ska finnas
Sändare ska ha en mjukvara som kommunicerar med biblioteksdatasystemet
Sändare placerad i disk ska vara lätt att slå på och av
Anbudsgivaren skall beskriva
16. antal RFID-tags som kan hanteras samtidigt, om fler än 6
17. Vilka delar och funktioner ingår i konverteringsenhet och om en sådan kan erbjudas
18. utformning och funktionalitet på inventeringsenheten (läsavstånd, vikt etc)
19. hur befintliga arbetsplatser både i bibliotekets publika del och i arbetsrummen och det publika rummet
kan anpassas till RFID och hur monteringen av antenner kan ske utan minskad funktionalitet och
ergonomi
5.2.2.4. Fysisk utformning, ergonomi, Anbudsgivaren skall beskriva
1. om anbudsgivaren kan tillhandahålla olika typer av självbetjäningsautomater, såsom utlåning- ,
återlämningsautomater eller en kombination av båda
2. möjligheten att placera automaten fristående eller infälld i disk eller vägg
3. vilka krav det finns angående infästningar, el och data anslutning samt krav på luftkvalité
4. vilken automat, enligt leverantörens uppfattning som bäst uppfyller SSB’s behov
5. hur automaten kan hanteras av rörelsehindrade personer, t.ex. av rullstolsburna
6. hur automaten kan hanteras av barn
7. hur leverantören kan uppfylla beställarens önskemål på utformning och design
5.2.2.5 Önskemål på extra funktionalitet, Anbudsgivaren skall beskriva
Biblioteksautomaternas funktioner skall specificeras. Bl. a. skall det framgå hur utrustningen klarar av
nedanstående funktioner:
1. vilka storlekar på medier automaten kan hantera
2. vilken placering på chip automaten kan hantera
3. vilka typer av uppgifter låntagaren erhåller som standard på kvittot
4. om transaktioner kan ske när bibliotekssystemet är nere och om kvitto då kan ges
5. vilka andra uppgifter som kan erhållas på kvittot
6. möjligheten att anpassa kvittotexter
7. hur automaten kan signalera/stoppa lånet när kvittoremsan börjar ta slut
8. vilka andra typer av lånekort, förutom kort med streckkod, automaten kan identifiera, t.ex. kort med
magnetremsa eller chip
9. hur automaten kan signalera vid eventuella fel så att personalen uppmärksammas på att hjälp behövs
10. om omlån är möjligt med endast lånekort
11. om fjärrövervakning och fjärrstyrning är möjlig
12. om olika tillbehör som särskilda förpackningar, fodral osv. Krävs
13. om automaten går att använda även för att utföra andra ärenden
14. hur befintliga automater (se avsnitt 2.7) kan användas och anpassas till RFID och priset för detta
15. hur chipen vid behovs kan programmeras om till en annan standard
16. hur befintlig utrustning kan programmera om chipen
17. vilka andra funktioner kan programmeras in i chipen.
75
Bilaga 3; Artiklar i UNT om Audio Index
76
Bilaga 4; Automater som enbart hanterar steckkodsteknik
Bilaga 5 En jämförelse mellan streckkods- och RFID-baserad utrustning
Bilaga 6 ; Utrustning och kostnader
Bilaga 4 – 6 finns enbart i materialet till uppdragsgivarna.
77