Transcript ArchiMAG Nr 1 - 2013

SCANDINAVIAN
ArchiMAG
DAGENS INFORMATION OM IT INOM BYGGNADSINDUSTRIN
10 EUR / 75 DKK / 85 NOK / 90 SEK
2 ArchiCAD är starkt i Norden
3 Archeus & spannmålssilor i Uleåborg
6 Butiks Informations Modeller
9 Nordlyskatedralen
10 Komplexitet i Östersund
12 Ny-Krohnborg skole – et moderne bydelssenter
14 Så mycket mer än BIM
16 Från kyrkor till innovationer
18 Brenner for BIM
20 BIM-modell i bygglovsprocessen
22 BIM som arbejdsmetode for 800 ingeniørstuderende
24 Spetakulært skoleprosjekt tegnet med ArchiCAD
26 Solibri Model Checker v8
28 ArchiFrame
31 Cinema 4D R14 är nu här
34 Flexijet - fra bygning til BIM i ett trinn
35Nyheter
1•2013
1•2013
ArchiMAG
ArchiMAG är en nordisk
tidskrift för byggbranchen.
Utgivare
M.A.D.
Kägelstranden 1
02150 Esbo
Finland
Tel: +358 20 741 9700
E-mail: [email protected]
Huvudredaktör
Severi Virolainen
[email protected]
Redaktion
M.A.D., Finland
Graphisoft Sverige
Graphisoft Norge
Graphisoft Denmark
Lay-out
Jonna Nylander
[email protected]
Tryckeri
Rannikon Laatupaino Oy
Vihanti, Finland
Pärmbild
Tyresö View, Sverige
Arkitekter: Archus www.archus.se
Bild: © Archus
ISSN 1799-2273
ArchiMAG är M.A.D.:s oregistrerat varumärke.
I texterna används därtill flera registrerade och
oregistrerade varumärken av olika företag.
ArchiCAD är starkt i Norden
I Sverige är vi vana att stå oss bra i konkurrensen med våra Nordiska grannländer när det gäller sport. Nu läses ju den här tidningen även av våra norska systrar och bröder så vi får väl til�lägga att inom längdskidåkning så har Norge ett visst övertag. För övrigt, så är vi ganska bra i
Sverige. På sport. Om vi ser på ArchiCADs utbredning i Norden så ligger Finland klar etta med
ca 80%, Norge god tvåa med minst 60% och Sverige trea med 45% marknadsandelar bland
arkitekter. Ett faktum som vi är glada över är att bland Sveriges 20 största arkitektgrupper så
använder 10 st ArchiCAD som primärt CAD-verktyg och 7 st av dem använder ArchiCAD som
ett av flera cad-program.
Tillbaka till våra grannländer. Varför har ArchiCAD större utbredning i Norge och Finland?
Det finns så klart inget enkelt och entydigt svar på detta. Vi kan dock konstatera att när öppna
standarder är accepterade och efterfrågade så ökar användningen av ”bäst i klassen” mjukvaror som ArchiCAD. Genom krav på leveranser i det öppna filformatet IFC från bland andra
norska Statsbygg och finska Senaatti har branschen vant sig vid att leverera sina projekt via IFC
och på det sättet utvecklat processer för att nå bästa resultat för alla parter.
På senare år har intresset för öppna standarder ökat även i Sverige. Locum, som har hand om
sjukvårdsbyggnader i Stockholm, var först ut med krav på leveranser i IFC. Byggbolaget Peab
tar i sitt nya BIM-upplägg in IFC-modeller till Solibri för att för att samordna, gå igenom byggbarhet och kontrollera modellernas kvalitet innan projekten bearbetas i Vico för kalkyl och tidplanering. Och nu börjar det röra på sig på ytterligare flera håll. ”BIM i staten” heter ett projekt
vars beställare är Akademiska Hus, Specialfastigheter, Riksdagsförvaltningen, Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Dessa organisationer har kommit överens om att på nationell
nivå samarbeta för att främja utveckling och användande av byggnadsinformationsmodeller,
BIM, i förvaltning och byggprojekt. Om man studerar förarbetet så framgår det tydligt att IFC
och öppna standarder är en viktig del av projektet.
Filformaten IFC och fi2xml samt gemensamma ansträngningar i branschen har lett till att det
ser mycket ljusare ut i Sverige: BIM-dagen i Malmö 16 april, som i skrivande stund har över 100
anmälda, där eliten inom svensk byggindustri kommer att visa åhörarna vad som är möjligt med
öppna filformat, genomtänkta processer och öppna sinnen.
Danmark ja!? Vår gode vän och kollega Jonas Salih med ett förflutet inom Graphisoft R&D
tog över staffetpinnen i Danmark vad det gäller distributionen av ArchiCAD. Till sin hjälp har han
några väldigt duktiga medarbetare, varav en av Danmarks absolut bästa ArchiCAD-användare,
arkitekten Thomas Graabaek. De har rivstartat och det ser mycket lovande ut. Vi önskar Jonas
och han team stort lycka till! Danmark har potential till samma marknadsandel som vi andra.
Norden är på väg mot något stort.
Magnus Dulke & Robert Priller
Graphisoft Sverige
Ville Pietilä
[email protected]
Översättning från finska: Henrik Nederström
Archeus &
spannmålssilor i Uleåborg
Jag besökte Archeus i Uleåborg för att bekanta mig med
ett speciellt projekt. Kontoret har projekterat ombyggnaden av gamla spannmålssilor till bostadsbruk. Pave Mikkonen och teamets övriga medlemmar berättar gärna om
sina erfarenheter även för ArchiMAGs läsare.
T
ervahovi (tjärhovet) är – såsom framgår
av namnet – ett gammalt hamnområde där Uleåborgs tjärborgare lagrade
sin last för att vänta på transporten. Området ligger vid Ule älvs mynning nära Uleåborgs
centrum, ungefär tre kilometer ifrån Linnanmaa universitetsområde. Regionens växande
invånarantal har gjort ombyggnaden av silorna lönsam.
Om silorna
Silorna är i praktiken före detta Toppila kvarn,
som nu ombyggs till bostadsbruk. Ombygg-
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
3
Konstruktionerna
och bostäderna
naden är intressant, inte bara för den värde- kitekten. På så sätt har man kunnat säkerställa
fulla miljöns utan också för de sällsynta bo- förverkligandets arkitektonsika kvalitet. ”Nu
stadslösningarnas skull. Eftersom byggnaden fick vi projektera sådana höghus därifrån jag
är skyddsbetecknad har Norra Österbottens själv kunde tänka mig att köpa en bostad”,
museum och Uleåborgs byggnadstillsyn kraf- konstaterar Pave Mikkonen. Byggfirman som
tigt varit med om utska förverkliga projekvecklingen. Staden,
tet har valts när plaNu fick vi projektera sådana nerna redan kommit
som äger tomten,
har kompenserat om- höghus därifrån jag själv kunde långt. Ovanligt nog
byggnaden genom att tänka mig att köpa en bostad
spelar entreprenören
anpassa markhyran.
alltså endast förverkliOmrådet kunde utgares roll och kan invecklas i gott samarbete på ett övergripande te inverka på projektets innehåll. Som processätt. Archeus har haft en nyckelroll vid plane- sens resultat blir Tervahoviområdet ett hem
ringen av området och vid kartläggandet av för cirka 5000 stadsbor, som kommer att njualternativ. Det är frågan om ett projekt där fi- ta av maritima vyer intill centret och gästbåtsnansiären direkt utvecklar fastigheten med ar- hamnen, där man kan komma med till och
med ett hundra meters fartyg.
“ 4
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
”
På grund av det tidigare bruksändamålet har
ombyggaden till bostadsbruk inte varit alldeles mödolös. Specialforskare vid statens tekniska forskningscentral har utrett konstruktionsdetaljer och hjälpt till att välja ytbehandlingarna. Man har undersökt ytorna och de
övriga delarna och behandlat dem för att ta
bort mikroberna och asbesten. En del av de
onödiga gamla delarna har rivits ner genom
att explodera. Silornas diameter är åtta meter, och deras baksidor kopplas med tillbyggnaden som ligger på fastlandets sida. Man
har placerat mera bostadsrum och husteknik i nybyggnaden, medan silorna fungerar
som balkongzon mot havet. Silornas höjd är
ungefär 40 meter, och bostädernas storlekar
varierar mellan 30 och 200 kvadratmeter. Silorna kommer bland annat att inrymma loftbostäder, vars exceptionellt stora höjd möjliggör en andra våning i samma lägenhet. Dessutom finns det i bostäderna fullhöga glasade
väggar och breda balkonger, som öppnar sig
mot havet. Somliga bostäder har balkonger
på till och med tre nivåer. Det finns ett gym
i bottenvåningen, och takbastun är försedd
med en utomhusbubbelpool. Det är även
möjligt att köpa bostäder i olika tillverkningsstadier, varvid ägaren själv ansvarar för en del
av lägenhetens mellanväggar, ytbehandlingar
och slutfinesser. Bostäderna har sålts mycket snabbt, och man har vid säljning visat en
noggrann 3D-modell åt köparna. ”Att utan
en 3D-modell gestalta så här komplicerade
bottenplaner skulle för bostadsköparen vara svårt, om inte omöjligt”, konstaterar Pave.
”Därför slutade vi upp att presentera byggnaden direkt på datorn.” Modellen har presenterats både som ArchiCAD-teamprojekt och
via presentationsprogrammet VBE (numera
BIMx). Det finns i huset ungefär lika mycket
bostäder som i tre normala höghus, och hälften av dem har sålts. Detta berättar den raka
sanningen om efterfrågan för sådan här sällsynt bostadsproduktion. Det tycks även under
lågkonjunkturen finnas solventa kunder som
vill ha lite extra.
På grund av projektets exklusivitet har
även tidningarna Kaleva och Helsingin Sanomat skrivit artiklar om det. Det finns gott om
bildmaterial på webbsidorna här nedan.
Program som används
Sedan år 2000 har Archeus i sitt bruk ArchiCAD, som är kontorets viktigaste CAD-verktyg. Projektet har planerats i den nyaste möjliga ArchiCAD-versionen och visualiserats i
Artlantis. Projektets vidd till trots har det utarbetats i ett teamprojekt, vars filstorlek för
nuvarande är över två gigabytes. ”Efter att ha
lagt inredningarna i ett hundra kök blev 3Dnavigeringen något saktare”, berättar Pekka
Tuominen samt Marttiina Vierimaa och fortsätter: ”En lösning för att påskynda arbetet är
naturligtvis att använda lagerkombinationer
och markeringsområdet när man navigerar i
modellen.” Ifall modellen och antalet ritningar ännu växer måste man fundera på att flytta
ritningarna till ett annat teamprojekt. Teamarbetet har gjort stor nytta i projekteringen.
Att hantera en stor datamängd i separata filer
skulle vara utmanande och ta mera arbetstid.
Projektteamet
Utöver Pave Mikkonen består projektteamet
av Pekka Tuominen, som ansvarar för CADprogrammen, och Kai Ruuhonen, som är projektarkitekt, samt Marttiina Vierimaa, Sami
Kylli och Susanna Ojala. Naturligtvis har alla
inte varit med om projektet hela tiden. Som
projektledare har Kai bland annat tagit hand
om att lagren används koherent. Pekka undervisar också i ArchiCAD vid universitetet. Man
satsar på effektivt bruk av programmet genom att undervisa personalen och genom att
underhålla ett koherent arbetssätt. Man kunde till och med ha som motto att när man sparar kreativiteten till designen hålls CAD-ärendena bättre i ordning. Datamodellering har i
detta projekt betytt att man delat modellen
med konstruktions-, VVS- och elplanerarna. MAG
Archeus
Archeus är ett av Uleåborgs största arkitektkontor; huvudaktieägarna Pave
Mikkonen och Timo Korhonen grundade kontoret år 1999. Personalantalet har
varierat mellan 10 och 25. Kontoret ligger i en idyllisk miljö i före detta Nokkala
folkskola vid Ule älv. Det utför diverse projekt runtom i Finland – från kontor till
bostadsbyggnader i alla storlekar; från områdesplanering till hotell och deras
inredningar.
www.archeus.fi
ouluntervahovi.fi/siilot/
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
5
Thomas Graabæk
[email protected]
Butiks Informations Modeller
me program som designerne og behøver ikke længere at tegne alt op fra bunden. Med
den nye løsning, er det derfor nu muligt, at
konkurrence mellem de internationale spillere. Hos RIIS
genbruge de samme modeller til skitsering,
arbejdstegninger, produktionskort, visualiseRETAIL A/S, har man længe arbejdet med at optimere dering, styklister, logistik og meget mere, en efsignprocessen, fra de første skitser til en færdigindrettet
fektivisering, der medfører store besparelser.
Implementeringen af BIM, i en så stor virkbutik, hvor virksomheden kontrollerer hver detalje undersomhed, kræver et grundigt forarbejde. Det
vejs. Dette konstante fokus på det helt rigtige workflow,
er virksomhedens CAD-manager, Carsten
Nissen, som har været ansvarlig for impleer med til at gøre virksomheden førende på et globalt
menteringen af ArchiCAD og alle de specielle
marked, hvor konkurrenternes arbejdsløn ikke altid er på
løsninger RIIS RETAIL A/S har fået lavet. Det
var især vigtigt, at finde en software-løsning,
et nordisk niveau.
der kan honorere de høje krav til det grafiske
såvel som til det tekniske tegningsmateriale
og en løsning, der kan tilrettes så den matet er store danske kunder som f.eks. jekt-teknologi kaldet GDL. RIIS RETAIL A/S har cher de ønsker virksomheden havde til måden
Bestseller, 3 Mobil, Skoringen og Joe programmeret mere end 2.000 GDL-objekter, programmet skulle bruges på.
and the Juice, som hvert år udgør en der modsvarer hvert af de produkter designerTilpasningen af ArchiCAD har faktisk vædel af de ca. 500 internationale butikker, som ne og teknikerne kan placere i deres projekter. ret så stor, at programmet reelt ikke er til
indrettes af de ca. 40 designere og teknikere.
Designere som tidligere arbejdede i gra- at genkende for almindelige brugere. DetEt arbejde, der både kræver opmærksomhed i fiske programmer som
te er sket ved unikke
detaljen og på helheden i hvert projekt.
bl.a. Adobe Illustrator er
Det er svært at forstå den “template”-filer og speblevet omstillet til et fuldt
cial-udviklede plug-ins
ekstreme omvæltning i, at vi til programmet. Faktisk
En vellykket
BIM-workflow i proimplementering handler
grammet ArchiCAD. Den har ét projekt i én fælles fil
har de udviklet 4 forskelCarsten Nissen, CAD-manager
store fordel er, at man
lige arbejdsmetoder i én
om god forberedelse
Projektforløbet er tilrettelagt fra start til slut. kan undgå at skulle optemplate til ArchiCAD,
Alt inventar bliver designet i 3D-modeller og tegne projekterne adskillige gange under de- som er tilrettet hver af deres 4 design-afdelinomdannes til avancerede objekter, som til- signprocessen, for at dokumentere opførelsen gers specielle behov.
sammen danner et kæmpe bibliotek af skabe, af en butik, hvilket er normalt med når man
Den største udfordring ved implementerinreoler, bøjler, omklædningsrum og alt hvad designer med en 2D-arbejdsmetode.
gen har været at skabe en forståelse af, hvorder ellers indgår i butiks-designet. TeknologiUd over designere, er der også en række dan tankegangen bag BIM fungerer. At man
en bag den objekt-baserede arbejdsmetode teknikkere, der tidligere arbejdede i 2D Auto- pludselig kun har én fil pr. projekt, kan vækaldes Bygnings Informations Modeller (BIM), CAD, som også er skiftet til ArchiCAD. De re svært at begribe, hvis man er vandt til en
og én af fordelene ved BIM er netop, at man har ikke bare fået et bedre værktøj, men kan struktur af flere filer for hver tegning der blev
kan arbejde med den yderst avancerede ob- nu arbejde direkte videre på projektet, i sam- produceret. Også BIM Server som arbejdsplat-
At indrette butikker er en benhård forretning med stor
D
“ 6
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
”
form, er en arbejdsmetode, man skal vænne
sig til. Her kan flere medarbejdere arbejde i
den samme projekt-fil på én gang, og samtidig kommunikere med hinanden om hvordan
projektet skal designes. Men allerede efter ét
år er implementeringen gennemført, selvom
der stadig er medarbejdere som omstilles og
processer der justeres. Det er en kendsgerning
blandt medarbejderne og ledelsen, at BIM har
været den helt rigtige løsning på at effektivisere designprocessen i virksomheden.
Nye muligheder
Den tilpasning, virksomheden gennemgår,
når man gennemgår alle arbejdsgange betyder, at man finder uventede udfordringer,
som f.eks. at der var brug for at systematisere
de data man kunne lægge ind i objekterne,
for at kunne få mere information ud af projekteringen. Ved at fintune dette system, er
det nu muligt for RIIS RETAIL A/S, at styre produktionen af inventar og logistikken ved udførelsen på baggrund af de informationer de
får ud af ArchiCAD. Dette er i sig selv en stor
gevinst ved at have investeret i BIM.
En anden gevinst ved BIM er, at man er
tvunget til at tænke i 3D. Interiør-facader og
snit genereres automatisk ud fra modellen, og
den samme model bliver omsat til visualiseringer i programmet Autodesk 3ds Max. Det vil
sige at 3D-grafikkerne ikke længere modellerer, men alene visualiserer de modeller, der
kommer direkte fra designerne.
En omstilling fra 2D til BIM på kun ét år,
er hurtigt i sammenligning med hvad man eller ser i branchen. Men det har været en hård
tid, da der med så mange korte projekter, ikke har været mulighed for medarbejderne, at
tabe produktivitet under implementeringen. generelt og i særdeleshed i den “skræddersySelvom implementeringen har været nøje ede” løsning RIIS RETAIL A/S har skabt for deplanlagt af ledelsen, imres designere og tekniplementerings-teamet og
kere.
Det er designere, arkitekter,
blandt medarbejderne, er
Samtidig med at
det altid en proces, der vil kunstnerisk frihed, stædighed man indførte det nye
byde på ukendte fakto- og egoer, som skal flyttes
system, har virksomrer, der kommer frem når
heden også stillet
Carsten Nissen, CAD-manager
man mindst venter det.
skarpt på de nye muOg først nu, hvor omstilligheder de kan får ud
lingen er tæt på overstået, har alle fået en af intelligensen i ArchiCAD. De er derfor konforståelse for den intelligens, der ligger i BIM stant på udkig efter nye måder at skabe visua-
“ ”
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
7
liseringer, styre driften af butikkerne, lave mere intelligent opmåling og evt. levere en større
grad af prefabrikerede moduler udført med
CNC-teknik. Der er i øjeblikket særlig fokus
på, at kunne bruge BIM-projektet til at beregne det energiforbrug hver butik har, da en stadig større belysningen i butikkerne skaber et
varme-problem, der skal afhjælpes med mekanisk køling. En optimering af butikkernes
energiforbrug kan medføre store besparelser
for driften og en væsentlig mindre belastning
af miljøet!
Som altid når man taler om BIM, er det objekterne der skaber de største fordele. ArchiCADs GDL-teknologi, giver mulighed for
uhyggelig avancerede objekter, som kan indeholde utallige informationer til den senere
produktion, udførelse og drift. På trods af den
indbyggede intelligens, fylder GDL-objekterne kun en brøkdel af hvad alene geometrien
fylder i andre programmer, hvilket er med til
at gøre arbejdet hurtigere og filerne væsentlig mindre.
Men det er også GDL-teknologien, der er
den tungeste del af arbejdet for RIIS RETAIL
A/S. De skaber deres inventar med programmet Autodesk Inventor og omdanner derfra
objekterne til GDL. Men en del inventar tilknyttes en særlig intelligens og det kan til tider kræve tekniske kompetencer, som er svære at finde i Danmark. Så det er et stort ønske,
at der kommer en lettere måde at omdanne
geometri til avancerede og parametriske GDLobjekter, som også har en direkte tilknytning
til de arbejdstegninger objekterne skal producere. Derfor er Morph-værktøjet i ArchiCAD
endnu ikke helt modent til at løse denne vigtige opgave.
Et andet ønske er, at få lidt mere fleksibilitet i strukturen på BIM Server, da det kræver
lidt særlig tilretning at kunne have 200 samtidige projekter kørende, med 40 personer der
løbende arbejder på alle projekter. I en normal
8
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
arbejdsgang er der både en opmåler, en designer, en tekniker og en 3D-grafikker, der alle
skal tilrette projektet. Derudover følger andre
teams også med i udviklingen af butikkerne
ved at kigge med i BIM-projekterne med begrænsede rettigheder. Når projekterne nærmer sig afslutningen, benytter projektgruppen også en særlig BIM-viewer, BIMx, der giver mulighed for at “gå rundt” i modellen,
som en slags Virtual Reality på enten en computer eller en iPad.
RIIS RETAIL A/S har fået en løsning, som
alle i virksomheden er tilfredse med, og man
ønsker at udvide BIM til flere dele af den store virksomhed. Medarbejderne har gennemgået en spændende tid, hvor de nu har fået
nye kompetencer, der er med til at fremtidssikre deres arbejdsplads. Samtidig har teknologien givet nye fordele og muligheder, med
masser af plads til at bygge ovenpå i fremtiden. MAG
Cecilie Remøy
[email protected]
Nordlyskatedralen
D
en 10. februar ble Europas nordligste
katedral, den titankledde Nordlyskatedralen i Alta, vigslet av biskop Per
Oskar Kjølaas. Kronprinsesse Mette Marit og en
rekke andre prominente gjester deltok i markeringen. LINK arkitektur, et av Nordens største
arkitektfirma, står bak Norges nyeste og mest
spektakulære kirkebygg.
Kirken er tenkt som en moderne arbeidskirke i kombinasjon med et musikalsk senter. I tillegg til selve kirkerommet inneholder kirken en
menighetssal, kafé, undervisningsrom, kirkekontorer samt et lavterskeltilbud for ungdom.
I tillegg er det planlagt et nordlyssenter i underetasjen.
Spektakulært kirkebygg
I 2001 deltok LINK arkitektur (Den gang Signatur ark.) i prekvalifiseringen for å få designe
Nordlyskatedralen for Alta Menighet. I prosjektgruppen har også schmidt hammer lassen architects (SHL) deltatt aktivt i prosjektets tidlige
faser. LINK arkitektur har vært ansvarlig arkitekt
gjennom hele prosjektet og har hatt hovedtyngden av prosjekteringen i alle faser.
Bygget er 1920 m2, 47 meter høyt, plasstøpt
i betong og kledd i småformat lappetekking
med Titan. I konkurransen hadde byggherren
LINK arkitektur
LINK er ett av Nordens største arkitektfirma med cirka 275 medarbeidere fordelt på 13 kontorer i Sverige
og Norge. Bedriften tilbyr tjenester
innen arkitektur, interiør, landskap,
byplan, beskrivelser, prosjekt- og byggeledelse.
klare mål om å skape et arkitektonisk landemerke med Nordlyset som inspirasjon. Samarbeidet har fungert meget bra med alle involverte konsulenter. Tekniske konsulenter har hatt
egne kontrakter, men med LINK arkitektur som
prosjekteringsleder.
Spiller på nordlyset
LINK arkitektur sin besvarelse av konkurransen hadde et meget sterkt konsept med en
klar symbolbærende idé – spiralens dynamiske
toveis bevegelse; Gud – menneske / menneske
– Gud. I spiralens «øye» er det anlagt et stillerom for bønn.
Prosjektet har gjennom den lange prosjektfasen blitt utviklet frem til sluttresultatet – en titankledt kirkeskulptur som spiller på nordlyset
og som fanger opp og reflekterer det spesielle
lyset i Alta gjennom hele årssyklusen. Den samme betraktningen har vært styrende for utforming av kirkerommet som også er utformet for
å speile årstidene, gjennom å kombinere LEDbelysning med smale lysinnslipp i vegger og tak
kan belysningen tilpasses det fantastiske lyset
som flommer naturlig over Alta.
Ansvarlig arkitekt Kolbjørn Jensen i LINK arkitektur er fornøyd med det endelige resultatet og synes konkurransens bærende ideer har
vist seg å tåle 12 års bearbeiding og utvikling.
Kolbjørn Jensen er ansvarlig for en rekke kirkebygg; Hana, Sotra, Ræge og Åndalsnes kirke,
men mener dette må være det mest spektakulære kirkebygget han har vært med å skape.
Krevende prosjektering
LINK arkitektur begynte å modellere katedralen
i 3D i en forprosjektfase i 2008 sammen med
SHL. Det var viktig å velge et verktøy hvor 3Dmodellen kunne endres og tilpasses relativt enkelt.
Prosjektering og bygging av de krumme og
skrå betongveggene har vært meget krevende.
Med et utall varierende radiuser i et kontinuerlig forløp med ulike høyder har dette bydd på
ekstreme utfordringer, først og fremst ved plassering av de krumme veggene med varierende
høyder. Her har det blitt arbeidet med landmålingsteknikker / GPS teknologi.
«Den store utfordringen var å kutte toppen
av veggene kontinuerlig og samtidig holde modellen fleksibel for endring. Derfor valgte vi å
bruke Mesh-verktøyet for å definere spiralstigning og Mesh to Roof for å lage takelementene
som kuttet toppen av veggene», forteller Zsofia
Magyar, sivilarkitekt og diplom-ingeniør.
Viktig med Teamworkfunksjonen
Teamwork-funksjonen i ArchiCAD har vært
svært nyttig under prosjekteringen for at alle
skulle kunne jobbe parallelt.
«I 3D-modellen av bygget ble oppdaget flere kritiske punkter som trengte spesiell detaljering. Når vi skulle til på detaljprosjekteringen
hadde prosjektteamet begynt å vokse og heldigvis hadde den nye Teamwork-funksjonen
akkurat kommet da», fortsetter Magyar.
«Det ble brukt IFC fra RIB til å sjekke med vår
ArchiCAD-modell og kvalitetssikre at de jobbet
med den samme geometrien. ArchiCAD har
vært kjempeviktig for å sjekke mengdeberegning også, noe som ellers ikke er enkelt med en
så kompleks geometri», avslutter Magyar. MAG
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
9
Hans Loord
[email protected]
Komplexitet i Östersund
Östersunds Arena byggs som bäst. Men ska man bygga en multiarena krävs det en hel del
av projekteringen. Särskilt som man som Tirsén & Aili sitter nästan sextio mil bort.
N
u är arbetet i full gång på den multiarena som bland annat ska
innehålla två ishockeyrinkar, bandyplan utomhus och Sveriges
modernaste gymnastikhall när den står klar i december 2013.
Östersunds gamla ishall brann ner i slutet på åttiotalet och kommunen
har länge längtat efter en ny hall.
Det är arkitektbyrån Tirsén & Aili som ritar projektet och Peab som
bygger. Men även Sweco är inblandat och står för kollisionskontrollen i projektet.
Tirsén & Aili har sitt kontor i Luleå, vilket idag inte behöver hindra
att rita över hela landet. Med dagens moderna projekteringsmetoder
och en god infrastruktur går det utmärkt att till exempel rita ett projekt
i Östersund, nästan sextio mil bort. Ska man besöka bygget tar man
flyget till Östersund med en mellanlandning i Sundsvall. Det tar förstås
betydligt längre tid med bil. Men projekteringen handlar mer om andra metoder idag.
Vi talar om digitala metoder. Allting projekteras digitalt. Tirsén &
Aili ritar i 3D och använder programvaran ArchiCAD för sina modeller.
Ur modellerna kan man leverera även till aktörer som ritar med andra
programvaror. Man levererar dwg, pdf och även ifc, som är ett programneutralt format.
Kontoret fick arenaprojektet via en offentlig upphandling där Östersunds kommun ställt definierade krav på erfarenhet av 3D-projektering, partnering, arenabyggen och förstås ville man ha ett bra pris. In-
10
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
tressant nog markerade Östersund tydligt att priset var mindre viktigt
än de andra förutsättningarna.
Bengt Aili har ritat Östersunds arena och den är projekterad för
möjligheter att också byggas ut. I första etappen finns två isytor samt
en gymnastiksal på runt två tusen kvadratmeter med plats för allt som
krävs för avancerad redskapsgymnastik. Till speciallösningarna hör en
höj- och sänkbar hoppgrop.
Dessutom blir det en konstfrusen bandyplan, ett gym, omklädningsrum och en restaurang. Det är möjligt att senare bygga ut med
en extra isyta och dessutom en curlinghall. I anläggningen finns ett
”off-ice-rum” som kanske kan bli VIP-lounge också. Möjligheter att
bygga ut ännu mer finns i framtiden.
Bengt Aili berättar att expansionsmöjligheterna och det logistiska
flödet var viktiga redan från början och det gällde att hela tiden se till
att de inte försvann under projekteringens gång.
-Det handlar om relativt enkla volymer och det ska finnas en stor
foajé för människor att komma in i oavsett om det gäller idrott eller
konserter. I anslutning till denna ska det finnas ett café och restaurang
som också kan expanderas till en fullständig restaurang senare. Som
det ser ut nu är det idrottsklubben som kommer att stå för cafét, säger Bengt.
-Byggnaden kommer att gå i falurött och limträ och på så sätt ta
upp en del av de övriga byggnaderna i området. Byggnaden kommer
att ha en hel del konstnärlig utsmyckning både ute och inne. En de-
talj är de tre ljuskronorna som konstnären Mats Olofgörs skapat med
styrbara LED-kulor. De kan ändra färg efter vad man önskar, berättar
Bengt vidare.
BIM-ansvarige Fredrik Lundberg och VD Lars Wredendal berättar att
de använder 3D-modellen på byggmötena och att de gjort det på tidigare projekteringsmöten också. De använder också BIMx-modeller och
har dessutom tillverkat en del filmsekvenser för att göra det komplexa
projektet begripligt för de flesta. Dessutom använder sig Östersunds
kommun av BIMx på sin hemsida för att visa projektet.
-ArchiCAD är så snabbt att jobba med och i och med ifc-formatet
går det också att lyfta in byggdelar, som till exempel stommen, från
andra aktörer problemfritt, berättar Fredrik.
Projektplats och Lync
I projektet ligger alla filer från alla konsulter på en server placerad hos
Peab, en ”Peab Projektplats”. Det är väldigt viktigt att alla konsulter
lägger sina egna filer där så att en konsult som fått tillgång till en annan konsults filer inte lägger in de erhållna filerna till projektplatsen. En
viss disciplin är av nöden för att det ska fungera. Sedan plockar Sweco
modellen från projektplatsen för att utföra kollisionskontrollen.
Gunnar Eliasson, Peabs platschef på arenabygget, berättar att den
digitala projektplatsen fungerar bra.
- Just nu jobbar vi lite överallt i bygget, vi gör golvgjutningar, bygger mellanväggar och projektet rullar på enligt planen. Vi har både ritningar på papper och digitalt på bygget. Vi har två omgångar pappersritningar och sedan tillgång till allt på projektplatsen också. Både ritat
material, ritningsförteckningar och andra dokument. Avstånd spelar
ingen roll idag, säger Gunnar.
Sedan har man virtuella möten via MS Lync för att reda ut eventuellt uppdagade kollisioner. MS Lync är ett slags telekonferensverktyg
där det går att samarbeta via ”whiteboard-dokument”, där deltagarna kan dela text, skisser och anteckningar. Det går också att använda
Powerpoint och omröstningar. Det man ofta gör är att använda skrivbordsdelning, det vill säga att dela med sig av det man har på datorskärmen.
På de virtuella mötena kommer man fram till om den upptäckta kollisionen verkligen är en konflikt eller inte. Ofta kan man sortera bort ett
antal kollisioner direkt där på mötet. Om kollisioner kvarstår kommer
de att sättas upp på en ”att fixa-lista” som sedan åtgärdas. Det har
fungerat bra tycker både Fredrik och Lars.
Kontoret har funnits sedan 1997, har sex delägare och arton anställda och det har hela tiden varit placerat i Luleå. Bengt får frågan om
att sitta så långt norrut har någon betydelse för vilka projekt man utför.
-Idag, när projekten är digitala, är vi inte så beroende av var vi faktiskt har kontoret. Vi gör projekt över stora delar av landet, Uppsala
och Gävle är städer vi verkat i. Men självklart blir det många projekt
norröver också, berättar Bengt.
Omställningsprocess och flera världar
Fredrik berättar att kontoret haft en omställningsprocess på runt fem
år för att nu basera projekteringen på bara en programvara.
-Det är svårt att upprätthålla kompetensnivån om man jobbar på
flera plattformar, så vi fattade ett beslut att köra på bara en, säger
Fredrik. Han berättar vidare att man jobbar mot en BIM-server och att
man kört upp till fem användare samtidigt på modellen utan problem.
I början av processen gällde det förstås att ha en tydlig ”cadpolicy” och
man kom på att det var lämpligt att låsa vissa objekt i lagerkombinationer för att säkra modellen.
Har det varit några komplikationer under projekteringen då? Bengt
berättar att i ett skede blev man tvungen att byta stomme från stål och
betong till limträ och det var lite pyssel med det. Men då stommen låg
separat gick det ändå att genomföra, trots att de nya måtten i ett utbytt material också innebar en hel del justeringar. I ett senare skede
byttes de murade innerväggarna ut mot lättväggar, vilket också fick en
del konsekvenser.
-En kul detalj var att vi på en av illustrationerna råkade lägga ut väldigt lyxiga bilar och vi fick en del reaktioner på det. Vi bytte ut bilarna
till mer vanliga märken sedan, avslutar Bengt.
Till sist kommer Bengt med en handritad skiss inlagd på ett usbminne. Ett symboliskt möte mellan den analoga och den digitala världen som visar att vi behöver båda. MAG
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
11
Cecilie Remøy
[email protected]
Ny-Krohnborg skole
– et moderne bydelssenter
Arkitektonisk fremstår den gamle skolen som majestetisk og tung. Det nye bygget er derfor både i form og materiale en kontrast til dette. Fasaden på nybygget har mye glass for å
gi god kontakt gjennom bygget til landskapet rundt. Eksisterende murbygg er ensfarget
rustrød, en farge det nye bygget tar opp i den fargede glassfasaden. I tillegg er det lagt til
noen andre rødoransje toner slik at det blir mer spill og nyanser i denne.
F
lotte gråsteinsmurer, skifertak, smårutede vinduer, smijernsdetaljer og innvendige fyllingsdører har vært viktige element for bevaring. Kvaliteter som skifergulv
i korridorer og brystningvegger i tegl er materialer som er varige og estetisk flotte. De
nye grepene gir flere muligheter med hensyn
til bruk og dagslystilfang. To karnapper mot
bakgård i nord har gitt etterlengtet utsikt og
dagslys til elles mørke lokaler.
Ny-Krohnborg skole har blitt videreutviklet
som skole og etablert seg som et bydelssenter
med et bredt tilbud innen kultur og idrett. Det
nye bygget huser både idrettshall og kultursal med brede brukergrupper som inkluderer
bruk i og utenfor skoletiden.
Landskapet er trukket som en tynn hud
oppå taket til idrettshallen med fullintegrerte
elementer for lek, skole, kultur og idrett. Den
tette sømmen mellom bygg og landskap byr
på store amfier og lekevegger for blant annet
12
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
dert landskap er tegnet opp i 3D. Arbeidsprosessen begynte med å tegne opp det eksisterende bygget. Det arkitektoniske hovedgrepet
har vært å lage et nytt bygg som står i kontrast til den tunge murbygningen i det eksisBIM-prosjekt
terende bygget.
Dette er et BIM-prosjekt med samarbeid på
«Dette er et stort anlegg med skole, bararkitektur mellom Arkitektgruppen CUBUS og nehage, kulturdel og idrettshall. De sistnevnte
Rambøll. Det er Arkitektgruppen CUBUS som er plassert under skoleplassen med inngang
også vært landskapsarkitekt for prosjektet fra Rogagaten. Det har derfor vært mange utmed Thale
f o rd r i n g e r
Bjørnerheim
i forhold til
BIM–modellen har vært til god hjelp til å forstå høydenivåer
som leder
av arkitekt- volumer og utfordringer i de mange nivåene. For og forskjellifellesskapet. logistikk og i forhold til landskapet rundt har ge brukere.
Rambøll har
BIM–modeldet vært avgjørende at prosjektet var i 3D.
hatt totallen har vært
rådgivingstil god hjelp
avtale med Bergen kommune på prosjektet.
til å forstå volumer og utfordringer i de manArkitektgruppen CUBUS har vært Archi- ge nivåene. For logistikk og i forhold til landCAD-brukere i 15 år, og hele prosjektet inklu- skapet rundt har det vært avgjørende at pro-
buldring, seilebane, skating, løping og balansering. Skolebygget har stor antikvarisk verdi.
Det har derfor vært en utfordring å finne de
rette grepene for ombygging.
“ ”
sjektet var i 3D. Flotte amfier og hellinger som
tar opp nivåforskjeller har vært mulig å forme. Landskapet har endret seg fra å være en
homogen asfaltflate til å bli en variasjon med
trapper, ramper, amfi og klatreflater, plasser
å møtes og arealer å leke på. Som prosjekterende i BIM føler vi at vi har mer kontroll over
prosjektet», forteller sivilarkitekt Thale Bjørnerheim.
Filutveksling mellom de ulike fagene har
blitt gjort med web-hotell (it-base) der det ble
utvekslet både IFC, DWG og PDF-filer. Internt
har de jobbet i team med BIM-server.
I forbindelse med prosjekteringsmøter
har det i noen grad blitt brukt Solibri Model
Checker for å kommunisere med de andre involverte, men kunne nok utnyttet potensiale
enda mer. «I mange situasjoner har vi hatt stor
nytte av å kunne ta ut 3D-utskrifter med enkelhet for å vise problemstillinger og muligheter. Det er et nyttig redskap i forhold til å sette
brukere og andre involverte inn i prosjektet»,
fortsetter Bjørnerheim.
Bergen kommunes
Arkitektur- og
byformingspris 2012
Ny-Krohborg skole fikk Bergen kommunens
Arkitektur- og byformingspris 2012. Prosjektet er usedvanlig vellykket med henhold til
både antikvariske, visuelle og bruksmessige
kvaliteter, mener rådet for byforming og arkitektur.
Juryen mener Bergen kommune fortjener
honnør fordi de som byggherre viser at det
er mulig å utvikle gode oppvekstforhold for
de unge og bidra til utvikling og sosialt fellesskap i et flerkulturelt lokalmiljø. Videre mener juryen at arkitektene fortjener takk for et
prosjekt som fra skissestadiet via nydelige og
selvforklarende byggemeldingstegninger til
ferdig bygg viser en omtanke og en innlevelse
en sjelden opplever. MAG
Ny-Krohnborg skole
Prosjekt: Ny-Krohnborg skole oppveksttun, idrett og kultur
Kunde: Bergen Kommune
Arkitekt: Arkitekgruppen CUBUS as i samarbeid med Rambøll
Interiør: Arkitektgruppen CUBUS (overflater og materialvalg)
Landskap: Arkitektgruppen CUBUS as
År: 2012
Sted: Bergen
Type: Skole 1-10
Om Bergen kommunes Arkitektur- og byformingspris:
• Bystyret vedtok i 2011 ny arkitektur- og byformingspolitikk for Bergen.
• Bergen kommunes årlige Arkitekturpris skal bidra til å holde fokus på
temaet og ikke minst gi oppmerksomhet til - og belønne - dem som yter «det lille ekstra» og kan vise til konkrete og gode resultater.
• Bygg og anlegg som tildeles Arkitekturprisen skal i samspill med omgivelsene tilføre stedet nye kvaliteter i innhold, formgiving og materialbruk.
• Prosjekter som tildeles prisen skal være ferdigstilt i løpet av de siste 3 årene.
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
13
Hans Loord
[email protected]
Så mycket mer än BIM
Vi talar ofta om BIM. Gott så. Men vi behöver betydligt mer än det i våra projekt. Archus
Arkitekter och byggföretaget Strabag vet att det är på det viset. Och i projektet Tyresö
View blev det tydligt.
S
öder om Stockholm ligger Tyresö kommun, vars centrum länge fungera under brand och har separat strömförsörjning via ett dieselaglängtat efter en förnyelse. Kommunens ledning har också gär- gregat. Mycket att hålla reda på alltså.
na sett en vitalisering och ett nytt intresse kring centrumet. Det
Ulf Nordell, affärsutvecklare på Strabag, berättar att Strabag har en
fanns sedan tidigare en detaljplan för ombyggnad och tillbyggnad av avdelning hos Zentrale Technik i tyska Stuttgart som sysslar med kvaTyresö centrum inklusive nya bostäder.
litetssäkring av projekt och har ett patenterat kontrollprogram kallat
Men sedan österrikiska byggföretaget Strabag köpt projektet och ”5D” och att även Tyresö Views modeller kommer att skickas dit för
involverat Archus i det har bilden blivit en annan. Archus ritade om pro- kollisionskontroll under våren.
jektet, och bland annat genom att göra om fyrspännare till sexspänna- Strabag har ett komplett 5D-system, men i Tyresö View har vi inte
re har man lyckats få projektet på rätt köl, så att det kunde realiseras.
använt detta fullt ut ännu, berättar Ulf.
Det ska bli både handel, parkering och runt 150 bostäder i Tyresö
Maria Lagergren, arkitekt på Archus och ansvarig för Tyresö View,
View är det tänkt. Förutsättningarna är förstås tuffa. Det gäller att sälja berättar att det är ett ganska komplext projekt.
sjuttio procent av bostäderna för att få klartecken till byggstart - men
- Tyresö View handlar om fyra olika fastigheter i en 3D-förrättning
det verkar ha löst sig. Det är ockdär det inte är helt lätt att få en
så planerat ett bostadshus på inte
Vi jobbar i en ”byggmodell” och har också en överblick över hur det fungerar. Det
mindre än 24 våningar, vilket ställer
gäller för oss att kunna presentera
”ytmodell” i vilken vi redovisar ytor i olika delar av projektet för Strabag på ett sätt så
speciella krav i projektet. Man tvingas tänka lite annorlunda till exem- projektet och uträknade efter olika beräkningssätt. att vi kan förklara sambanden och
pel vad det gäller installationer och BTA, LOA och BOA är exempel på det. hur fastigheterna hänger ihop. Efeftersom det är en prefablösning i
tersom vi jobbar i ArchiCAD sker
betong komplicerar även detta något. Den mesta installationen måste förstås all projektering i 3D, men det räcker inte alltid. Många i byggdras över eller under bjälklagen. Man har också en undercentral pla- branschen verkar vara fixerade vid begreppet BIM, men vi ser att Archicerad halvvägs uppe i byggnaden på grund av byggnadens relativt hö- CAD kan användas till mycket mer än att framställa bygghandlingar. Vi
ga höjd. Centralt i byggnaden har man placerat trappor, ventilations- tillverkade bland annat genomskinliga ”sprängskisser” så att Strabag
schakt och de två hissarna. En av hissarna är också tänkt att kunna lättare kunde se igenom byggnaden och initialt förstå projektuppläg-
“ ”
14
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
get. Vi åkte ner till Tyskland med runt femtio sidor material, 3D-skisser, grafiskt material och liknande. Alltihop producerat ur ArchiCADmodellen.
Maria berättar att de tidigare hade Photoshop, Illustrator och Indesign på varje dator men att det inte är så längre.
- Nu plockar vi fram det mesta vi behöver direkt ur våra ArchiCADmodeller. Vi har bara ett par licenser för de där andra programmen
kvar. Det handlar väldigt mycket om kommunikation till de som är ovana att läsa ritningar men även till andra i projekten idag. Då krävs det
ett helt annat material att presentera och där fungerar den programvara vi använder väldigt bra, fortsätter hon.
Bygget är nu i full gång och framåt andra kvartalet 2014 ska alltihop vara klart och det blir dags att flytta in i bostäderna. Då ska förstås
allt det andra också vara klart.
- Det som är bra med Strabag är att vi får vara med på hela resan,
fortsätter Maria. Kontinuitet är viktigt och likaså att kunna behålla alla
konsulter under projektets gång. Om någon konsult faller bort riskerar
man att förlora viktig information. Det är viktigt med teamkänsla och
en direktkontakt mellan de inblandade i projektet.
- Självklart har vi en BIM-server som vi använder också och vi tänker
förstås BIM, även om just det här projektet inte är ett renodlat BIM-projekt. Vi jobbar i en ”byggmodell” och har också en ”ytmodell” i vilken
vi redovisar ytor i olika delar av projektet och uträknade efter olika beräkningssätt. BTA, LOA och BOA är exempel på det. Dessutom har vi en
aktuell kopia av byggmodellen vid sidan av, en ”skissmodell”. När vi vill
prova nya lösningar gör vi det i anslutning till skissmodellen, då lämnar
vi byggmodellen ifred och fyller inte den med allehanda skräp. Vi har
som mest varit upp till sex samtidiga användare av modellen i det här
projektet. Vi jobbar i PC-miljö och mot samverkansportalen Byggnet
också. Vi levererar både i PDF och i 2D-DWG dito. Dessutom använder
vi applikationen EcoDesigner för energiberäkningar och även Artlantis
för renderingar, berättar Maria.
Archus har under några år gjort övergången från att arbeta på annan plattform till att nu i huvudsak fokusera på ArchiCAD. De sitter
också i två städer, Stockholm och Västerås, vilket gör verksamheten
något mer komplex. Sjutton personer sitter i Stockholm och tjugotre
sitter i Västerås. Det finns också några som bara sysslar med bilder på
företaget. Man sparar ner till 3ds-format med jämna mellanrum av det
skälet. Och förstås levererar man i IFC för modellutbyten.
Det är med andra ord så att fokus finns på BIM idag och att många
talar om BIM. En del har också kommit igång med att projektera med
BIM som ledstjärna. Andra är inte riktigt där ännu. Men det är också
så att vi kanske bör minnas att ett projekt är så mycket mer än att bara
producera bygghandlingar. Så mycket mer innan man kommer fram
till den punkten. Och att även under hela resan dit är det lika viktigt att
kunna göra ett fullgott jobb. Det har Archus och Strabag förstått. Dags
att vi alla gör det. MAG
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
15
Felix Priller
[email protected]
Från kyrkor till innovationer
Magnus Myhrman har mycket känslor för kyrkor, han
sjunger i en kyrkokör och det var med ritandet av en kyrka
i Sävja som Tallius Myhrman Arkitektkontor startades. På
80-talet, när både Helena Tallius och Magnus Myhrman var
nyexaminerade och jobbade på olika bostadsarkitektkontor fick de chansen att delta i en kyrkotävling.
B
åde som bidrag och tävlingsdeltagare stack de ut, två nybakade arkitekter som tävlade mot redan etablerade
namn som Rolf Berg. Deras bidrag ”Möten”
vann. Det var ytsnålt, nästan hälften så stort
som konkurrenternas och där inget rum skulle vara avskilt. Det blev startskottet för det lilla arkitektkontoret som skulle präglas av en
känsla för kvalitet, design och genomtänkta
lösningar.
I slutet på 80-talet läste både Helena och
Magnus restaureringskonst på konsthögskolan. Där lärde de sig mycket om hur man
byggde förr, om bland annat smarta ventilationslösningar. Något Magnus gärna vill använda mer av i allehanda projekt. Intresset för
kyrkor höll i sig och genom åren har det blivit
många uppdrag med anknytning till kyrkor.
Helena är domkyrkoarkitekt i Uppsala sedan
16
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
många år tillbaka. De tar hjälp av en ArchiCAD-modell över kyrkan för att genomför
projekt, som till exempel att utforma skalet till
den nya orgeln.
Med DWG-underlag från orgelbyggaren
Ruffatti ritade de upp den komplexa orgeln
i ArchiCAD 12.
På den tiden skedde mycket av deras modellering medhjälp av inhyrda konsulter och
anställda. Under åren har Magnus blivit mer
erfaren och gör idag det mesta själv.
-Vi har insett att det aldrig är någon idé att
vänta med att uppgradera till den senaste versionen av ArchiCAD. Lika bra att köra på och
använda tekniken som erbjuds, säger Magnus
vidare.
I mitten av 90-talet insåg Helena att det var
dags att satsa på 3D-CAD. Tidigare hade CAD
inneburit att dra linjer på en liten skärm. Inför
en inbjuden tävling om Svenska Ambassaden
i Berlin blev det äntligen av.
- Vi måste börja med det här med datasystem det har vi ju hört talas om så mycket, skrattar Magnus. Vi fick vi rådet att välja
ArchiCAD. Vi hyrde maskiner, operatörer och
system. Det var ett fantastiskt verktyg.
I tävlingen, som de tyvärr inte vann, gick
projektet till det andra kontoret som också
hade datagjorda ritningar. Wingårdh.
- Det händer fortfarande att jag går tillbaka för att tittar på projekt i gamla versioner. Vi
började redan med version 4.5, år 1996.
Betongarkitekt
I slutet av 2006 fick Tallius Myhrman i uppdrag att rita Turebergskyrkan i Sollentuna.
Stadsbyggnadskontoret ville ha in en motvikt
mot det kommersiella. Det fanns väldigt höga
ambitioner för området som ligger längs järnvägen, i ett område som var ganska nedgånget, innan den nya kyrkan kom till.
Den mycket engagerade församlingen valde WSP som projektledare. För Helena och
Magnus innebar det att många konsulter och
andra intressenter blandades in i projekteringen. Det var svårt att få plats med fläktrummet och bland annat därför föreslog Tallius
Myhrman ett självdragssystem liknande det
som de tidigare genomfört i Lina kyrka i Sö-
använts och sparas som 3D-objekt. Varje position av en lyftrörelse blev ett eget biblioteksobjekt.
- Det känns naturligt för mig att använda
ArchiCAD. När det inte handlar om byggnader kan det lika väl vara föremål med ytor och
geometrier, konstaterar Magnus.
Magnus har efter innovationstipendiet
funderat på hur man som arkitekt hela tiden
arbetar innovativt.
- Arkitekter tänker väldigt fritt och vi kan
föreställa oss saker som inte ännu finns.
ArchiCAD stöttar den visuella förmågan med
bilder av det du ritar istället för att bara se separata planer och fasader.
Med stöd av statliga ALMI hoppas Magnus
kunna bygga ett nätverk med människor från
både affärsvärlden och industrin för att kunna
genomföra projektet.
Från modell till ritning
dertälje. Det är ju alltid flera konsulter i ett
projekt och det gäller att få in de övriga på
samma spår om man ska få framgång. Tyvärr
lyckades Magnus och Helena inte få gehör för
förslaget.
I bygglovet var villkoret att det skulle vara
en betongfasad för en långsiktigt hållbar lösning. Önskan var att göra som i Schweiz med
en isolerande betong i ett skikt men Peab ville göra en putsad fasad som är både enklare
och billigare. Efter många turer blev det ändå platsgjuten betong både på in- och utsida
med ett mellanliggande isoleringsskikt
Magnus och Helena är mycket nöjda med
slutresultatet och Helena Tallius Myhrman
blev utsedd till Årets Betongarkitekt 2011 för
projektet.
trädgård. En finess är att hydraulsystemet ger
en fjädring som gör att vagnen kan besiktigas
som en trailer och framföras i 80km/tim.
Vagnens olika delar är skapade i ArchiCAD. Vägg- och bjälklagsverktyget i sidor har
Tallius Myhrman har jobbat med 3D-projektering ända från starten med ArchiCAD. Det har
inte alltid varit så lätt att kunna ta betalt för
den extra insats som detta krävt
- Det syns inte på ritningarna hur man tagit
fram underlaget. Och det är fortfarande samma krav på att det ska vara snyggt, se enkelt
ut och vara lättlästa ritningar.
Helena och Magnus har hoppats mycket
på utvecklingen med BIM för att kunna erbjuda kunderna mervärdet med mängdning och
kalkylering. När kunderna insett nyttan med
detta kommer troligen traditionella pappersritningar som redovisningsform att minska i
betydelse och allt mer arbete läggas på modellbyggandet.
- Det blir både kul och spännande för
framtidens arkitekter. Konstnärlighet och talang kommer alltid att efterfrågas!
MAG
Innovatör
Magnus fick i december Stockholms Stads
innovationsstipendium för sin uppfinning
lift and drag, en vagn som kan lasta sig själv
genom att höjas och sänkas med hydraulik. Den kan lasta tunga timmerstockar eller
stora stenblock genom att ”böja på knäna”.
Därefter köra i väg med sin last bogserad efter en terrängskoter eller annat fordon med
dragkrok. Den är framförallt avsedd att ersätta tyngre maskiner på trånga och känsliga
ytor och vara ett universalredskap i skog och
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
17
Oddvar Lind
[email protected]
Brenner for BIM
Elisabeth Karlsen i Asplan Viak brenner for BIM, en prosjekteringsmetode i 3D som blir stadig viktigere i byggebransjen. Til dette brukes ArchiCAD, et fullverdig
BIM-program for arkitekter. Målet er å få programmet så
enkelt som mulig, slik at arkitektene i konsernet kan
bruke mest mulig tid på kreativitet og gode løsninger, sier
Karlsen entusiastisk.
18
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
S
om DAK-ansvarlig i Asplan Viak har
jeg ansvaret for utvikling og drifting av
programmet, samt opplæring av de 80
arkitektene i konsernet. Det er en spennende,
men også krevende jobb, der to dager sjelden
er like, fortsetter Karlsen som ble ansatt ved
Asplan Viaks kontor i Stavanger i 2001. I dag
har kontoret 60 ansatte, hvorav 15 arkitekter.
Hun er utdannet teknisk tegner og tømrer og
reiser en god del i jobben, også for å oppdatere seg faglig.
- Det er viktig å ligge i front på BIM-prosjektering som stadig flere oppdragsgivere
ønsker å bruke. Asplan Viak bruker det også
proaktivt i en del konkurranser, legger hun til.
se Smith er en av dem. Derfor er det viktig å
være på hugget og skaffe seg spisskompetanse på dette feltet. Med stadig strengere krav
til blant annet miljø, energibruk og materialbruk i byggene er det en stor fordel å bruke
BIM. Det er verktøy som blir stadig viktigere,
ikke bare for arkitekter, men for hele byggebransjen.
Trives godt
Elisabeth Karlsen trives godt i Stavanger, som i et eget program for energisimulering, slik
hun kaller en fantastisk by. Hun liker de mil- at man kan velge de beste tekniske løsninde vintrene, en slags
ger og priser. Her kan
”høst” hele året, slik
man bruke programvaDet er viktig å ligge i front ren IFC hvor mye av dethun uttrykker det litt
på BIM-prosjektering som te er lagt inn. Tenk hva
spøkefullt. Hun er vant
til friske vinder fra vest,
stadig flere oppdragsgivere det kan bety når vi skal
siden hun kommer fra
passivbygg,
ønsker å bruke. Asplan Viak prosjektere
Veavågen på Karmøy, et
nullenergibygg og plusbruker det også proaktivt senergibygg i årene som
tettsted ytterst mot havet. Hun har bodd i Stakommer, utdyper hun.
i en del konkurranser
vanger siden 1989, om- Med ArchiCAD 16
trent ”halve livet”, sier
kan en vanlig bygnings42-åringen som har en samboer og en sønn modell omgjøres til en ”energimodell”, der
på sju år.
man bruker en automatisk modellanalyse som
På fritiden spiller hun fotball og går turer i omdanner bygget til en ”termisk blokk”. Mufjellet. Her er mulighetene mange, og det gir lighetene er mange, presiserer hun.
fin avkobling fra en travel hverdag. I Stavanger sentrum, der Asplan Viak har kontor, er Fortell litt om hvordan dere bruker Archidet gangavstand til mange steder. Det er et CAD
pluss. Men hun liker også å kjøre motorsyk- - Vi bruker dette programmet fra første fase i
kel i likhet med en voksende skare av MC-en- planleggingen til siste strek er tegnet og protusiaster.
sjektet er overlevert oppdragsgiver. Alle arkitektene i Asplan Viak kan tegne i den samme
Asplan Viak var tidlig ute med ArchiCAD modellen, og mengdene av papir blir stadig
og BIM?
mindre. Hele programmet blir brukt, alt fra
- Ja, ArchiCAD ble tatt i bruk av en del arkitek- fine illustrasjoner tidlig i planleggingsfasen til
ter i Asplan Viak på slutten av 1990-tallet. Jeg vanlige plantegninger med fasader og snitt. I
har jobbet med programmet siden 2000 og tillegg bruker vi egne tilpassede skjemaer for
synes det er meget
blant annet dører og
brukervennlig. Det
vinduer, slik at man
Med ArchiCAD 16 kan en vanlig kan kjenne igjen en
har utviklet seg veldig siden første utgabygningsmodell omgjøres til en Asplan Viak-tegve ble lansert i 1982,
”energimodell”, der man bruker ning uansett hvilket
sier Karlsen.
kontor den er laget
en automatisk modellanalyse som ved. Med BIM blir
- Asplan Viak var
omdanner bygget til en ”termisk det lettere å beregveldig tidlige ute
med å ta i bruk BIM.
ne mengdeuttak for
blokk”. Mulighetene er mange.
Fra 2006 har jeg fulgt
prising av ulike deler
utviklingen av BIMav bygget. En annen
prosjektering gjennom forskjellige fora som viktig ting er at fagfolk som jobber med VVS,
”Den Kloke Tegning” og BA-nettverket. Det elektro osv. kommer veldig tidlig inn i planleghar vært både lærerikt og nyttig for den job- gingsprosessen og bidrar med gode løsninger.
ben vi gjør, påpeker hun
- Forskjellen på 3D-prosjektering og BIM er Dere BIM i mange byggeprosjekter?
at BIM inneholder intelligens i objekter som - Ja, dette har utviklet seg positivt de siste åreblir tegnet, mens 3D bare er visuelt 3D uten ne, men det er fortsatt et stykke igjen. Vi har
intelligens i for eksempel veggene i bygget, brukt dette til flere boliger og bygg på Nordforklarer hun.
Jæren. La meg bare nevne to BIM-prosjekter i
Skaarlia i Sandnes, to boligblokker som vi tegDet kan også brukes til å beregne energi- net og prosjekterte for Kruse Smith. Det var et
bruk i bygg?
lærerikt prosjekt. Flere store entreprenører og
- Det er riktig. Energikravene kan legges inn utbyggere ønsker BIM-prosjektering, og Kru-
“
”
Hvordan samarbeider dere med andre
faggrupper?
- Dette er en modellbasert programvare som
enkelt kan deles mellom alle berørte rådgivere
og faggrupper i et byggeprosjekt. Filutvekslingen skjer problemfritt, både mellom avdelinger i Asplan Viak og med eksterne konsulenter. Byggmodellen blir kontinuerlig utviklet
og forbedret til et ferdig prosjekt. Snart blir
modellen tilgjengelig på IPad for byggeledere. Da kan den brukes direkte på byggeplassene i alle trinn av prosessen. Det er et stort
fremskritt i forhold til alle tegningene man
vanligvis har brukt. Derfor er jeg ikke i tvil om
at BIM er et verktøy for fremtiden, sier Karlsen til slutt. MAG
“ ”
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
19
Vy över den blivande ”kvarnbyggnaden” i Träskända.
bild: Milla Hannonen / Arkkitehtitoimisto Helamaa ja Pulkkinen
Jouni Vastamäki
[email protected]
Översättning från finska: Henrik Nederström
BIM-modell i bygglovsprocessen
Träskända stads byggnadsnämnd ska handlägga ett höghus som förhoppningsvis agerar
banbrytare vid utnyttjande av BIM-modeller i lovproceduren. Projektetets arkitektoniska
utgångspunkt är att hylla kvarnen och silon som under förra sommaren blev nerrivna på
tomten. Man hamnade att riva ner den skyddade helheten för den var i dåligt skick. På
nybygget är NCC Rakennus Oy verksam som byggherre, och projektören är arkitekt Milla
Hannonen från arkitektkontor Helamaa ja Pulkkinen Oy. Övriga medarbetare i pionjärprojektet är miljöministeriet, Tammerfors tekniska universitet, Building Smart Finland och
Solibri Oy. Utöver Träskända medför Vanda stad kunskap om byggnadstillsyn.
P
rocessens syfte är att utreda i vilken utsträckning BIM-modellen redan nu kan utnyttjas i bygglovsprocessen samt observera
de framtida utmaningar byggnadstillsynen sätter på modellen.
Samtidigt använder miljöministeriet projektet i uppsättningen av de
allmänna datamodelleringskravens del 14, Utnyttjande av datamodeller vid byggnadstillsyn.
Byggnaden ska anpassas till
omgivningen
Bedömningen av hur den blivande byggnaden anpassas till sin omgivning är ett av lovhandläggningens centralaste uppdrag. Enligt Markanvändnings- och bygglag 117 § ska byggnaden ”passa in i den byggda
20
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
miljön och landskapet samt uppfylla kraven på skönhet och harmoni.”
BIM-modelleringen sätter helt nya krav på bedömningen.
I Träskända har man vid planläggandet av det såkallade Perheläkvarteret 3D-modellerat de blivande nybyggnaderna i den existerande
byggda miljön. I förändringen av stadsplanen undersöks hur kvarteret
förnyas med högt affärs-, kontors- och bostadsbyggande. Byggnadsprojektet förutsätter stora förändringar även på gatuområdet kring
kvarteret. Bild 2 visar ur fågelperspektivet stadsbildsmässiga påverkningar av det blivande tornbyggandet. På bild 3 syns hur Skanskas
BIM-modellerade höghus sätter sig in i det planerade gatulandskapet.
Man kan bekanta sig med den av SITO Oy gjorda 3D-modellen på
webbplatsen www.jarvenpaa.fi/sivu/index.tmpl?sivu_id=4045.
Tack vare modellen är det nu betydligt lättare för invånarna att delta i
Bild 3: Det BIM-modellerade och förverkilgade höghuset i gatumiljön.
Bild 2: Modellvy över de blivande tornhusen i Träskända centrum.
planläggnings-, gatuplanerings- och bygglovsprocessen. Det framtida
syftet är att skapa en virtuell modell över hela staden eller dess centrala områden.
Bestämmelseenlighet kan redan nu
betraktas digitalt
Vid NCC:s Kvarnprojekt nöjer vid oss inte enbart att betrakta modellen
stadsbildsmässigt, utan vårt syfte är att utnyttja modellen på många
olika sätt. Genom att använda det av byggnadstillsynen skaffade betraktningsprogrammet Solibri Model Checker (SMC) läser man in data i Facta-byggnadstillsynsprogrammet. Det underlättar betydligt lovhandläggarens arbete att man kan granska digitalt arealer, trappornas
steghöjd och stegdjup, uppfyllandet av tillgänglighetskraven och så
vidare. Byggnadstillsynen gör ständigt samarbete med Solibri Oy för
att utveckla SMC:s egenskaper. I framtiden ska de allmänt godkända
betraktningsregler vara tillgängliga för alla aktörer i branschen genom
att exempelvis publicera dem i Rakennustieto Oy:s RT Net-tjänst. Miljöministeriet har som utmaning att betänka vilka krav den digitala byggnadstillsynen sätter på nya byggnadsbestämmelser.
det i det fall att dess datasystemshelhet uppfyller de i arkivverkets SÄHKE2-bestämmelser satta kraven. SÄHKE2 innehåller krav bland annat
för dokumentens obligatoriska metadata, processens faser samt filformat. Ett dokument som överförs till myndighetens datasystem och vidare sparas i den digitala arkiven ska vara i ett av dessa filformat:
• Unicode UTF-8
• TIFF rev. 5 eller 6, oförpackad eller förpackad CCITT Group 3 eller 4
• PDF/A (ISO 19005-1:2005 eller nyare)
• PCM WAV, 16 bit, 44,1 kHz
• MPEG-1, Audio Layer 3, 128 kbit/s
• MPEG-2, 50 Mbit/s, 4:2:2
För att man kunde utnyttja BIM-baserad projektering genomgående
även vid bygglovsprocessen måste arkivverkets lista utvidgas med IFCformatet. Utredningsarbetet för att nå detta mål har påbörjats under
ledning av Building Smart Finland. Målet uppnås förhoppningsvis under året 2013 när också det digitala arbetsbordet av det såkallade SADe-projektet, lupapiste.fi, står i bruk hos pilotkommunerna, dit även
Träskända hör.
BIM utnyttjas i vid utsträckning år 2014
Som resultat av målmedvetet arbete har Träskända byggnadstillsynen som mål att år 2014 motta och betrakta BIM-modeller och andra
digitala dokument via lupapiste.fi-tjänsten, överföra datan till Factabyggnadstillsynsprogrammet och vidare till permanent lagring via Orbit-dokumenthanteringsprogrammet till SARKK-tjänsten (bild 4). Detta ska flytta byggnadstillsynen till en helt ny era. Redan dessförinnan
har vi börjat fundera på hur BIM utnyttjas vid byggplatsövervakningen samt byggnadernas underhåll och service. MAG
Digitalitet är en stor utmaning för
arkivering
Även arkiveringslagstiftningen sätter sina egna krav på övergripande utnyttjande av BIM-planering. Arkivverket bestämmer att följande
bygglovsdokument ska förvaras beständigt: lovbeslutet, de godkända huvudritningarna och de för lovproceduren anhållna uttalandena.
Bestämmelsens utgångspunkt är ett permanent arkiv i pappersformat
även om ritningarna också kan lagras på mikrofilm.
Överföring från pappersarkivering till permanent digitalarkivering
förutsätter ett tillstånd av arkivverket. Byggnadstillsynen kan få tillstånArchiMAG Scandinavian 1•2013
21
Foto: Henrik Olsen.
Thomas Graabæk &
Jørgen Korsgård
BIM som arbejdsmetode for 800
ingeniørstuderende
På ingeniørhøjskolen i Aarhus læser 800 studerende bygningsingeniører på diplom- eller
kandidatniveau. Her er Bygnings Informations Modeller (BIM) en fast del af pensum, med
fokus på konstruktioner, installationer og udveksling til beregningsprogrammer via IFCformatet.
D
a uddannelsen i forvejen er komprimeret, har det været vigtigt
at fokusere på en hurtig indlæring af de basale BIM-færdigheder hos de studerende, hvilket er årsagen til at ArchiCAD
er det eneste BIM-modelleringsprogram der undervises i. Samtidig har
ArchiCAD indbyggede funktionaliteter, der gør det oplagt til undervisnings af kommende ingeniører:
• indbygget bibliotek af konstruktive bygningsdele som f.eks. internationale standardprofiler i stål.
• særlig “MEP Modeller” til at modellere installationer.
• IFC import og eksport i høj kvalitet, med indbyggede værktøjer til at
berige IFC-modellerne med egenskaber.
• BIM Server til projekt-deling og samarbejde mellem studerende.
Da Ingeniørhøjskolen i 2002 valgte at benytte ArchiCAD fremfor andre BIM-programmer på markedet, var det hovedsageligt fordi, ArchiCAD er så hurtigt at lære p.g.a. den intuitive brugerflade. På de korte
kursus-forløb, vil ingeniørhøjskolen hellere fokusere på klassiske ingeniør-kompetencer end uddannelse i særlige programmer. Med ArchiCAD kan de studerende efter kun få dage arbejde selvstændigt med
deres BIM-projekter.
Med bim server som omdrejningspunkt
Det der skaber mest synlig værdi i BIM-arbejdet på Aarhus Universitet, er at alle projekterne er styret og struktureret med “BIM Server”teknologi.
22
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
For at forberede de studerende på at bygninger bliver skabt i teams
af kolleger og medrådgivere, er skolens projekter som udgangspunkt
gruppearbejde. Derfor er det også nødvendigt, at alle kan dele sine
modeller og at man kan arbejde flere studerende sammen i samme
projekt.
Den del af ArchiCAD, der styrer arbejdet med delte modeller kaldes Teamwork, og er et enestående redskab, når flere personer arbejder med den samme bygningsmodel, fortæller Jørgen Korsgård, der er
ansvarlig for arbejdet med
BIM Server på IngeniørDe studerende kan alle arbejde
højskolen. Næsten alle
projekter på Ingeniørhøj- i grupper på den samme model
skolen foregår i grupper, uanset hvor, de befinder sig
og med teamwork har alJørgen Korsgård, lektor, ingeniør
le studerende i grupperne
mulighed for at arbejde i samme model på samme tidspunkt. Teamworks unikke styring af objekternes tilhørsforhold til den enkelte person, der arbejder med modellen, og det meget simple reserveringssystem, gør arbejdet med bygningsmodellen meget dynamisk og enkelt.
De studerende er fordelt på 6 forskellige BIM servere efter semester. Ved et normalt studieforløb kan de derfor blive på samme server
igennem hele uddannelsen. Når man spørger til hvordan det er muligt
at holde styr på så mange brugere og projekter, forklarer Jørgen Korsgård: “Jeg forsøger at begrænse antallet af brugere på hver server til
“ ”
ca. 120 studerende. Brugerne identificeres via deres studienummer, og
de kan derved ikke forveksles med andre.”
En helhedsorienteret BIM-strategi
I forhold til hvordan man administrerer medarbejdernes rettigheder til
at ændre bygningsmodellerne på en tegnestue, har alle de studerende
fuld adgang til alle funktioner, da det ellers vil være umuligt at administrere hvem der skal have hvilke rettigheder til at ændre modellen. “Det
betyder, at de studerende skal sende og modtage opdateringer lidt oftere, end hvis modelleringen foregik
på en tegnestue efter en mere tradiMålet er at få de
tionel opbygning med lead architect
studerende
til at tænke
– architect – draftsman - viewer”,
“fuld BIM” hver gang
fortæller Jørgen Korsgård.
Allerede fra første semester bliver de modellerer
de studerende introduceret til BIM
Jørgen Korsgård, lektor
tankegangen. “Målet er at få de studerende til at tænke “fuld BIM” hver gang de modellerer,” siger Jørgen Korsgård og fortsætter, “det betyder, at modellen skal indeholde
oplysninger til senere brug, som f.eks. priskalkulation, statiske beregninger, energisimuleringer, tidsplanlægning eller andet.”
Jørgen Korsgård har undervist i CAD-programmer i mere end 20 år.
Desuden arbejder han med integration af BIM i undervisningen på Århus Universitet, Ingeniørhøjskolen. Det er tydeligt, at der er mange
tanker bag måden undervisningsforløbet tilrettelægges på, og Jørgen
Korsgård uddyber: “Ideen bag strategien er, at alle studerende skal
opnå kompetencer indenfor begrebet BIM, så de senere i erhvervslivet
kan være kulturbærere for BIM som projekteringsmetode.”
“ ”
Teamwork giver de studerende mulighed for frit at kunne arbejde med
modellen til forskellige formål, og allerede fra første semester arbejder de studerende bevidst med bygningers energiforhold, ved f.eks.
energisimulering direkte på bygningsmodellen. Simuleringen er første
skridt på vejen imod bedre forståelse for optimering af energiforhold i
projekteringsfasen, og de indbyggede værktøjer i ArchiCAD gør det let
at forstå sammenhængen mellem bygningens formgivning, materialesammensætning og de ydre faktorer, der påvirker energi-regnskabet.
“Informationen der kobles til modellens bygningsdele, kan via IFC-formatet overføres til programmer, der beregner projektets pris og planlægger tiden for udførelsen.”
ArchiCAD er meget stærk på IFC området og kan derved udveksle
med mange softwareprogrammer, som en bygningsingeniør kommer
til at arbejde med. Teamwork er en kæmpe hjælp til vores studerende,
når de arbejder i grupper med deres projekter. Kombineret med simulering af energi, statikske beregninger, samt beregning af tid og pris
på projekterne giver det en helt ny indsigt i, hvordan man som rådgiver kan skabe en merværdi, ved at udnytte de muligheder der er i bygningsmodeller.
Nye teknologier bliver hurtigere og hurtigere en del af vores hverdag. Det er bemærkelsesværdigt, hvordan de kan bidrage til, at styrke de faglige kompetencer, som de studerende skal tage med sig ud i
virksomhederne. Det handler ikke kun om beregninger og simulering,
men i høj grad også om samarbejde og udveksling af idéer og information. På Aarhus Universitet, Ingeniørhøjskolen, er det lykkedes at
forene begge dele. MAG
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
23
Karina Kristiansen
[email protected]
Spetakulært skoleprosjekt
tegnet med ArchiCAD
Prosjektet utført av Ragnhild Johnsen
og Sadia Ullah ved studieretning Byggteknikk og arkitektur på UMB, høsten
2012, viser stor kreativitet og svært god
kunnskap om ArchiCAD. Prosjektet er
spennende, interessant og viser god tilrettelegging til universell utforming.
E
levene ved UMB fikk utdelt en arkitektkonkurranse, hvor det
skulle produseres en løsning for et bibliotek og et tilhørende
Plaza. Det skal planlegges et bibliotek som er dynamisk og moderne, hvor design og signaleffekt av bygget er i fokus. Byggets form
skal hentes fra verdier som representerer det lokale samfunnet, globalitet og samtidig fungere som et sosialt samlingsted og vitensenter. Bygget skal være universelt utformet og stille kravene til TEK10. Plaza skal
planlegges i en grovere skala og skal fungere som et sosialt oppholdssted med tilrettelagt fotgjengerpassasjer. Plaza skal også stille kravene
til universell utforming og TEK10 samtidig som det skal være i samspill
med biblioteket.
Prosjektet er løst på en systematisk måte med grundig tomteanalyse og begrepsavklaringer, ekskursjon til biblioteker og gjennomgang
av optimale mål for et slikt bygg. Målet har hele tiden vært å komme
fram til et godt forankret og meningsfullt konsept for løsning av bygget og det tilhørende området. Videre har konseptet sammen med
krav og begrensninger i oppgaven gitt formen på biblioteket og utformingen av Plaza.
24
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
Biblioteket kan også representere ingeniørkunst, da bæringen skjer
via kombinasjon av form, materialbruk og ingeniørvitenskap.
Konseptet
Prosjektet som har fått konseptet «Tid» representerer tilhørighet på lokalt, globalt og universalt nivå.
Lokale innslag er hentet inn i arkitekturen, samt elementer som gjør
at de fleste kan kjenne seg igjen ved noe av bygget. Samtidig har biblioteket en noe ugjenkjennelig form enn hva man vanligvis opplever.
Biblioteket har fått tildelt en form skapt fra et innhold samtidig som
den har en signaleffekt. Plaza som er tomten til biblioteket er tilpasset
og sammenkoblet med biblioteket.
Ved framgangsmåten ble viktige ord sammenfattet til 3 nøkkelord,
som igjen ble innskrenket til et begrep «Tid» som viste seg å bli konseptet for biblioteket.
Begrepet er abstrakt og filosofisk. «Tid» kan tolkes og formes på
veldig mange måter, og i dette prosjektet er det blitt gjort skisser, formstudier samt tolkninger i en begrenset tidsramme.
Under er det forklart hvordan former ble tolket for å representere
«Tid».
Form på tid. Man lever i nåtid som kan oppleves
som sentrum av tiden, hvor framtidsutsikten er
bred og rettet frem i tid. Fortiden har hendt og er
tilbake i tiden. Desto lenger siden noe har skjedd
dess smalere og mindre betydning.
Uendelighetssymbolet også kalt «Apeiros» (gresk).
Denne formen symboliserer uendelighet. Tiden kan
oppleves som uendelig når vi betrakter den på avstand
og generelt for hva som har skjedd for over 1 million år siden eller hva
som skjer i fremtiden. Apeiros representerer tiden i et globalt og samfunnsmessig perspektiv. Apeiros er også svevende, slik som tiden. Bib-
lioteket skal også fungere som et vitensenter og da føles det i tillegg
godt å hedre bygget med en form som har matematisk og vitenskapelig verdi.
Kulen. Tiden oppleves også i et individuelt perspektiv, ved for eksempel at tiden eller dagen går sakte eller fort. Tid kan føles som noe man selv eier og som
omslutter en selv. Man kan forestille seg sin egen
tidsboble (kule) hvor boblen rommer ens fortid og
fremtiden mens man lever i nuet, i kulens sentrum. På denne måten
representerer kulen den individuelle opplevelsen av Tiden. I tillegg symboliserer kulen formen for globalitet, jordkloden og solen, som er kjent
for alle. Det ble gjort en sammenkobling av disse formene «Form på
tid», «Apeiros» og «Sirkel».
Figuren under viser skisser av tre former som ga en sammenkoblet
form.
Glassfasader er med på å inkludere publikum. Det er valgt å legge ulike
funksjoner i kulene. Kulene har lysåpninger som vil slippe inn dagslys
og gi utsyn, men også skape innsyn og inkludering fra publikum utenfor. Det er tre innganger til biblioteket hvor to skal fungere som de offisielle publikumsinnganger.
Hovedinngang
Takformen «Apeiros» er tredimensjonal og kan sees både fra himmelretning og bakkeplan.
Fra bakkenivå vil man se at taket rommer flere terrasser for publikum.
Skisser av perspektiver ved hjelp av
ArchiCAD
Ved hjelp av ArchiCAD ble former, tak, kuler, etasjer, gangsoner, heis,
trapp med flere satt i perspektiv, noe som kunne bekrefte eller avkrefte
gruppemedlemmers tanker og meninger om utformingen. Figurene
under viser de første perspektivtegningene i ArchiCAD.
Plaza
Formen, det utvendige
Byggets form har som mål å få publikum til å drømme, bli inspirert og
hvor de ser på et annerledes bygg mens de likevel opplever det harmonisk og poetisk. Biblioteket er blitt tildelt en organisk form, hvor man
betrakter et levende tak, vegger som er buet og kuler som både stikker
frem og gjemmer seg bak glassfasader.
Denne sonen er Plazas høyeste dekke, med et konsentrert aktivitetsområde. Her skal det gis rom for lekeplass for barn, ungdommer og
voksne.
MAG
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
25
Mari Suominen
[email protected]
Översättning från finska: Henrik Nederström
Solibri Model Checker
– verktyget för kvalitetsgranskning
I
tillverkningsindustrin gör man en protyp av
produkten innan dess produktion påbörjas. Prototypen testas och man sträver efter att minska problemen vid produktionsprocessen ner till minimumet. Därför är det kanske först den tredje eller tionde versionen av
produkten som hamnar i produktionen. Byggnadsprojekt fungerar på ett annat sätt. Varje
byggnad är ett unikt projekt, varav det inte
görs prototyper för testbyggande eller kalkylering. Det enda sättet att säkerställa den
blivande byggnadens korrekthet är att skapa
därav en virtuell modell, som innehåller viktig information om uppförandet, byggandet
samt bruk, och med vars hjälp det går att utföra diverse tester och kalkyleringar.
Dessa modeller, som innehåller virtuell information, kallas för datamodeller eller BIMmodeller. Datamodellens kvalitet mätas med
hur bra modellen motsvarar den blivande
byggnaden. Modellen är högklassig när de
kalkylerade mängderna, värdena och uppskattningarna är nära verkligheten; exempelvis mängden betong och arbetstimmar kan
redan i planeringsskedet uppskattas rätt.
Datamodelleringen har kommit med fart
som en del av byggprojektets alla faser ävensom fastighetsunderhållet. Datorprogrammen irrar vanligen inte, men användarna är
då en annan sak. Människorna har huvudsakligen en tråkig tendens att göra misstag vid
allt pysslande, och modelleringen av byggnader är inget undantag till regeln. Att manuellt
26
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
granska en stor fastighet till exempel för överlappande byggnadsdelar är en nästan omöjlig
eller åtminståne tidsödande process.
Men som tur är har evolutionen inte endast givit oss benägenheten till att göra misstag, utan människorna är också rätt klipska
att lösa de problem som kastas i deras väg.
Det år 1999 grundade företaget Solibri Oy erbjuder en lösning till kvalitetsgranskning av
datamodeller. Bolagets flaggskepp, Solibri
Model Checker (SMC) har redan avancerat till
åttonde version och är fortfarande den absoluta ledaren i branschen. Solibri Model Checker genomgår BIM-modellen noggrant och pedantiskt, vare sig det är frågan om ett sjukhus
på flera kvarter eller en liten hallbyggnad.
Betrakta och granska
Solibri Model Checkers funktion delas upp i
tre olika faser: betraktandet, förfrågandet och
hanteringen av resultaten. Användaren kan
med hjälp av SMC öppna datamodellen i 3D
och betrakta den i ett separat fönster. Närmare betraktande av olika delar kan underlättas
genom att dölja andra delar. Det går också att
skära modellen och dölja den skurna delen.
Det är lättare att betrakta våningar när byggnaden är vertikalt skuren.
I granskningen genomgås datamodellen
med hjälp av regelverk. Det finns förinställda
färdiga regelverk, som användaren kan driva
igenom för att granska modellens korrekthet.
Man kan även redigera regelverken och ska-
pa sina egna regler. SMC skriver ut resultaten
på en tabell och ger respons för regelverkets
varje punkt. Responsen varierar efter problemets storhet: programmet ger röda varningsmärken för seriösa problem, såsom två överlappande bjälklag. Mindre väsentliga problem
markeras med orange och gula varningstrianglar. För att underlätta korrigerandet kan
man ta skärmdumpar på de felaktiga ställen
i modellen.
Till slut kan man skapa en rapport över felen. Därtill kan bifogas skärmdumpar samt
ens egna kommentarer. Man kan inte göra
förändringar till modellen i SMC; programmet
är avsett endast för betraktande och granskning av modellen. Man kan till exempel inte
lägga till hål för ventilationsrören om dessa
saknas i datamodellen. SMC anmäler bara att
de saknas, varefter korrigeringen utförs i den
ursprungliga modellen. Detta tryggar att förändringarna alltid uppdateras i den ursprngliga modellen.
Ny version: v8
Solibri Model Checker v8 lancerades
18.9.2012 på Drumsö i Helsingfors. Som
marknadens enda kvalitetssäkrare fortsätter
Solibri fortfarande att expandera i världen. Efter Helsingfors fortsatte turnén i Stockholm,
London, Nederländerna, Oslo och senare i
Förenta Staterna. VD Heikki Kulusjärvi berättade om nytt kontor i Storbritannien och om
ny samarbetspartner i Tyskland samt nya åter-
Steg 1: Valet av rollen. Efter att ha konstaterat att modellen ytligt sett är i
ordning tar arkitekten sig till granskningen. SMC visar rollvalet med detaljrika
beskrivningar av varje roll, och användaren väljer arkitektmodellen.
Steg 2: Valet av regelverket. Förinställningarna är färdigt valda. När ett regelverk väljs syns dess detaljrika beskrivning till höger.
SMC öppnar nu en gul anteckningslapp, uppdragslistan, där det
syns de icke genomförde uppdragen, som borde slutföras före den
egentliga kvalitetssäkringen. Arkitekten upptäcker att det finns
bara ett uppdrag. Genom att välja det öppnas en tydlig och entydig anvisning.
försäljare i Japan och Australia. För nuvarande använder arkitekter, ingenjörer, byggfirmor och fastighetsägare sig av Solibri i över
70 länder.
Solibri Model Checker v8 är inte fullt av
revolutionära nyheter. Människorna bakom
programmet kartlade noggrant sina kunders
önskemål, och inriktningen var klar: användarna ville ha ett ännu mer lättanvänt program. Lättanvändhet och effektivitet är nya
SMC:s nyckelord. Resultatens exakthet har
vuxit och således blir modellerna ännu närmare det avsedda, realistiska resultatet.
Användargränssnittets visuella utseende
har inte ändrats. Som nyheter finns ett fönster för resultatens sammandrag och mångsidigare möjligheter att söka efter regelverk eller enstaka regler.
Man har också betonat hur viktigt valet av
rollen är. När användaren öppnar datamodel-
len i SMC är
det första Steg 4: Arkitekten kan nu granska och korrigera komponenternas klassificeringsdata lätt
steget roll- och snabbt direkt i användargränssnittet. Komponenterna även visualiseras för användaren. Nu är modellen redo för granskningen, och resultaten är att lita på. De uppdrag som
valet. Efter- utförs kan även vara till exempel inläsning av klassificeringsdata från tabellkalkylering
som till ex- eller något annat uppdrag som inte förkopplas med själva granskningen av modellen
utan med kvalitetssäkringsprocessen.
empel arkitektens och
VVS-planeraren roller skiljer sig från varandra jobb. Vi ser fram emot Solibris följande verkstyr det rätta rollvalet användaren till de lämp- tyg, som skulle lyckas lika bra med att korrigeliga reglerna och underlättar granskningsar- ra de fel som begåtts på byggplatsen. MAG
betet.
Solibri är ett makalöst biträde när det gäller att granska hur BIM-projektören skött sitt
Solibri Model Checker v8
Tillverkare: Solibri
Tilläggsuppgifter: www.solibri.com
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
27
Tuuli Lampinen
[email protected]
Översättning från finska: Henrik Nederström
ArchiFrame
Marknaden har saknat en ArchiCAD-applikation som skulle fokusera på modellering
av träbearbetningar och producera data för CNC-maskiner. ArchiFrame besvarar äntligen detta behov. Applikationen delas upp i mindre helheter, av vilka blockverktyget
används för att lägga till diverse bearbetningar till enstaka trädelar och elementverktyget för att modellera hela lätta träväggar.
H
onkarakenne har varit verksam som pilotanvändare av ArchiFrame. I projektets bakgrund ligger behovet att få all projektering från arkitektplanering till produktionsplanering under ett
och samma program., vilket medför större nytta och närmande mot
verklig BIM-modellering. ArchiCAD används redan av många discipliner i vårt företag, men bearbetningsmodellering av enstaka trädelar
har hittills saknats.
Provbruket och en del av programmeringen pågår ännu, men man
har redan med elementverktyget levererat filer till produktionslinjerna
och vidare färdiga väggstommar till kunder. I artikeln användar jag termen block, med vilken jag menar en med ArchiFrame modellerad individuell trädel, som kan vara vilken som helst konstruktionsdel från
högben till väggstomme.
Den andra helheten är projektionsbilder på element. Inte alla byggnader förses med CNC-maskinerade trädelar, men det behövs klara dimensionsritningar på byggplatsen. Dessa ritningar skapas behändigt
med ArchiFrame vid modelleringen. Samtidigt får man 3D-bilder för
byggplatsen.
Möjligheter
Man kan med elementverktyget utföra tre viktiga helheter, varav den
första är modellering i en riktig 3D-modell, vilket i synnerhet hjälper till
i kollisionsgranskningar och hantering av höjdpositioner.
28
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
Laxstjärt som exempel på sammanfogning av två block.
Den tredje viktiga helheten är de filer man får ut ur programmet för
produktionen. Utöver maskinfiler i bvn-formatet om de modellerade
blocken kan man för nuvarande exportera listor i xls-formatet.
Via en xml-fil går det lätt att importera ett materialbibliotek, där det
finns de trävarudimensioner som behövs. Därtill kan man i elementverktyget skapa de stomtyper som står till förfogande. Biblioteken underlättar rutinarbetet, och deras uppdaterbarhet är förstås en viktig
egenskap med tanke på husfabrikens produktionshantering.
När elementen och stämplarna står på sina ställen utformas blocken, varvid projektionsbilderna blir till. Det är möjligt att även importera projektionerna av sammanfogade konstruktioner till elementens
projektionsbilder. De importerade projektionerna syns som fills som
inte automatiskt uppdateras utan måste omimporteras efter eventuella modifieringar.
Skapande av element
När man i projektet börjar skapa ett element väljer man först stomtypen och
avgränsar sedan elementets höjdpositioner, det vill säga nederkantens och
– om man så vill – också överkantens
höjd. Om överkantens höjd inte tvingas
till en viss höjd modellerar programmet
elementet efter takets nedre yta. I til�läggsinställningarna kan taket justeras
så att elementet till exempel sammanfogas med takkonstruktionen. Detta är
ett praktiskt alternativ när det är frågan
om en takstolskonstruktion. Det är även
möjligt att välja en redan i modellen existerande vägg, efter vilkens form ArchiFrame utgör elementet. Allt detta kräver
förstås att arkitektens modell är korrekt
gjort eller att den bearbetas av elementplaneraren innan elementen skapas.
När elementets basinställningar
stämmer skapas elementet i bottenplanen. Definieringen av ankarpunkten påverkar på vilken sida av ritlinjen stommen utgörs. I praktiken har jag märkt
att det händigaste sätt är att rita positionen med en linje och placera ankarpunkten antingen på den bärande
stommens inner- eller ytteryta. Man kan nog vända elementets riktning, men stämpeln blir alltid på yttersidan.
När elementets form är lämplig utgörs blocken, varvid stomstolparna blir till
i bottenplanen.
Redigering av element
Elementverktyget utformar först elementets kontur eller ram, och därefter bildas blocken med ett separat kommando. Detta möjliggör att
elementets form kan betraktas och vid behov ändras innan blocken
skapas. För att redigera elementet förvandlas det till en fill som bearbetas normalt med fillverktyget och vars form sedan överförs tillbaka
till elementet. På så sätt är det möjligt att exempelvis granska öppningarna och elementets ytterdimensioner.
Elementet kan förvandlas till fill innan blocken utgörs.
Projektionsbilderna på elementen blir automatiskt till.
På projektionsbilden bildas en lista av elementens block. Även huvudmåttlinjerna och öppningarnas mått blir automatiskt till. Automatisk
namnruta för projektionsbilder håller ännu på att utvecklas.
Man kan välja konstruktionsdelar för projektionsbilderna i 3D-vyn.
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
29
Jag väntar ivrigt på att de övriga verktygen fås i bruk så vi allvarligt får koncentrera oss på progrmmet som helhet. Jag vill aldrig se något program ultimatiskt färdigt, eftersom planeringsprogrammens starkaste egenskap absolut är att de anpassas till den
skiftande verkligheten efter varje användares behov. MAG
Konstruktionsprojektionerna underlättar kollisionsgranskningarna.
Redigering av block
Blocken bearbetas med ArchiCADs basverktyg och med ArchiFrames
speciella blockverktyg. Här är ArchiCADs hjälplinjer en ypperlig funktion. Det är möjligt att med ArchiFrames verktyg trimma blocken med
varandra även när de inte står i rät vinkel mot varandra. Det går också
lätt att göra spår och genomföringar.
Det rekommenderas att man efter modifikationerna uppdaterar
elementet, varvid även listan över elementets block uppdateras. Till
slut skapar man CNC-filen, xls-listan samt utskrifterna och så kan produktionen börja.
Med hjälp av ritningsplanet är det lätt att lägga till exempel takbalkar.
Observationer om 3D
Enligt mitt tycke är ArchiFrames 3D-egenskaper bra, och man har nog
också koncentrerat sig på dem under provdriften. Det är lättast att
lägga till konstruktionsdelar i bottenplanen, men redigeringen är ofta händigare i 3D-vyn. Här anser jag att diverse tänjnings- och trimningsfunktioner är mycket mer praktiska än textrutor, där man matar
in nummer.
ArchiFrame
Om stomstolpar till exempel flyttas kan de därefter trimmas.
En av de händigaste funktionerna i ArchiFrame är ritningsplanet, med
vars hjälp man kan välja vilken som helst konstruktionsdel som bas dit
block läggs till.
30
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
Tillverkare: Moveo Oy
Kompatibilitet: ArchiCAD 15 & 16 och ArchiCAD Start
Edition i Mac och Windows.
Språk: finska, norska & engelska.
Tilläggsuppgifter: www.archiframe.fi/
Finland: M.A.D., [email protected]
Norge: Graphisoft Norge, [email protected]
Sverige: Graphisoft Sverige,
[email protected]
bild: Jukka Klemetti, www.advice3d.fi
Mikko Satukangas
[email protected]
Översättning från finska: Henrik Nederström
Cinema 4D R14 är nu här
Cinema 4D har fått över 200 förbättningar i versionen R14. Man har i utvecklingsarbetet koncentrerat sig bland annat på renderingen, arbetsflödet, animeringen och kameraegenskaperna.
Användargränssnittet
Guide Object
Väljande av objekt och betonande av de aktiva objekten
har förtydligats. Presentationssättet av de aktiva objekten kan
lätt förändras exempelvis från
trådmodell till skuggad modell.
Även flera objekten kan nu
väljas samtidigt aktiva genom
att klicka på den högra musknappen (raycast selection). Realtida skuggor har förbättrats såväl hastighets- som kvalitetsmässigt.
Användargränssnittet har också förbättrats genom att lägga till guideverktygen till repertoaren. Dessa hjälplinjer är bekanta från 2D-program såsom Photoshop, och nu är det möjligt att även i Cinema 4D
använda sig av dem i 3D.
Commander
Snabbtangenten shift–C gör
det möjligt att hitta vilket som
helst verktyg eller funktion. Om
man till exempel vill aktivera
Boole-verktyget trycker man på shift–C och börjar skriva boo, och så
föreslår Commander Boole. När man trycker på enter
får man Boole i bruk i objektlistan. På detta sätt kan
man snabbt söka efter ett visst verktyg.
Snapping
Snap-funktionerna har nästan helt omorganiserats. Nu kan man till exempel definiera arbetsplanets
(workplane) orientation, varefter alla nya objekt som
tilläggs orienteras automatiskt mot samma riktning.
Man kan även ”snappa” objekt exempelvis parallelt
med y-axeln, vilket gör det lättare att placera objekt i
önskade positioner.
Guide-objektet kan dras fritt i 3D-vyn eller ”snappas” till objektens
kanter eller hörn. En guide kan även justeras med parametrar eller förvandlas till ett plan.
To Do-uppdragslista
En To Do-tagg kan läggas till vilket objekt som helst, eller till hela byggnaden. Den är avsedd för att påminna användaren om att utföra vissa
åtgärder. Alla objekts To Do-taggar finns på en lista i projektinställning-
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
31
Camera Morph-taggen är en mycket praktisk innovation. Man definierar först två eller flera kameror. I taggens parametrar finns en glidavbrytare, med vars hjälp en mycket smidig animation mellan kamerorna
kan definieras. Med andra ord är detta alltså ett lätt sätt att sätta en
animationsbana.
Motion Camera-taggen skapar en virtuell person som håller kameran i handen. Med hjälp av denna person kan man åstadkomma realistisk motion när kameran flyttas framåt. Man kan också justera hur lång
kamerapersonen är, minimi- och maximiavståndet till objektet samt intensiteten av stegen och kamerarörelser.
To Do-uppdragslista
arna. De utförda åtgärderna taggas som ”done”, varefter de finns på
done-fliken medan de kvarblivande förblir fortfarande på task-fliken.
Rendering
Renderingen har fått som nyhet Radiosity Maps-kalkyleringen, som är
ett alternativt sätt att kalkylera ljusets studsande. Man kan med den
definiera i pixlar hur noggrant ljuset kalkyleras. Ljusets studsande kan
även sparas i projektets cache, vilket betydligt sparar kalkyleringstid
när man renderar nästa bild.
Xref
Xref-funktionen har vidareutvecklats. Xref-objekten kan nu bearbetas
i huvudprojektet eller öppnas i separata filer. Man kan även definiera om referensfilens parametrar vill överköras i huvudprojektet eller
tvärtom.
Skulptering
Skulptering är nu integrerad som en stark tilläggsegenskap med sin
egen användargränssnitt. Skulpteringsverktygen ingår i Bodypaint 3D
och Studio-paketen. Nu kan man alltså utforma och mejsla vilken yta
som helst.
Ett eget bibliotek medförs, där det finns färdiga template-filer. Man
kan redigera objekten på separata lager och justera lagrets styrka med
en glidavbrytare. Man kan också använda en mask för att avgränsa ett
område på objektet. En gråtonsbild kan importeras som figur till ytor.
Man kan med symmetrifunktionen utföra samma redigering på objektets olika sidor.
Camera Calibrator är en tagg med vars hjälp man kan kalibrera en 2Dbild med Cinema 4D-projektet så att kameran automatiskt placeras i
samma ställe där den ursprungliga fotografen stått. Kalibreringen sker
genom att sätta linjer som är parallella med koordinataxlarna och genom att definiera höjdpositioner.
Med skulpteringen uppstår det lätt hundratusentals eller miljontals polygoner, men den slutgiltiga modellen kan optimeras som lågpolygonisk modell, som inte gör huvudprojektet för tungt.
Kamerareformer
Det här är en större helhet av nya funktioner. Först vill jag nämna Camera Focus Picker, med vilken man snabbt kan definiera en fokuspunkt
i projektet. (Detta fungerar endast med Physical Camera.) Focus Picker aktiveras och fokuspunkten pekas, varvid det övriga området dimmas ut. På detta sätt får man en mer fokuserad skärpedjupseffekt på
bilderna.
32
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
När man växlar vyer från kamera till kamera uppdateras 3D-vyn i realtid.
Shaders
Shaders är avancerade texturer som konstrueras med hjälp av matematiska formler, medan de traditionella texturerna består av pixlar. En av
shaders fördel är att de inte pixeliseras när man zoomar in.
Det finns shaders i dessa kategorier: Wood, Brick, Weathering och
Sub Surface Scattering.
Genom att använda Normalizer-shadern med texturens Normal-kanalen på en RGB-bild kan man inverka på ytans geometri. Normalizer
kalkylerar kontrastskillnader för att utforma geometrin.
Shadern Sub Surface Scattering har fått mera justeringsmöjligheter.
Med denna shader kan man justera materialets förmåga att absorbera ljus.
Postproduktion
I Wood-shadern kan man enkelt justera fibrer och årsringar. Woodshadern projiceras vackert och är lätt att justera.
Även Brick-shadern har fått förbättringar såsom hantering av djupeffekten, fogens mörkhet och smutsighet samt övriga tilläggsfunktioner.
Arbetsflödet har förbättrats även i postproduktionen. Nu går det att
öppna Cinema 4D-projektet direkt i Photoshop, vars nyaste version
har 3D-stödet.
Det finns en lång rad nya egenskaper i Cinema 4D R14; närmare in
MAG
formation finns på www.maxon.net. Weathering-shadern är en av nyheterna. Man kan med denna shader
visualisera slitager som bland annat orsakas av vädret.
Cinema 4D R14
Tillverkare: Maxon
Tilläggsuppgifter: www.maxon.net
Finland: M.A.D., [email protected]
Norge: Graphisoft Norge, [email protected]
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
33
Odd Goderstad
[email protected]
Flexijet
- fra bygning til BIM i ett trinn
Tradisjonelt har BIM-modellering av eksisterende bygg blitt gjort ved at man går ut fra tegninger og supplerer med oppmålinger tatt på stedet. Deretter bruker man mye tid på å
lage modellen i et BIM-program. Dette er tidkrevende samtidig som det er store feilkilder i
en slik metode.
E
n annen metode som har vært mye brukt i det siste er laserscanning. Dette gir en «modell» som består av et utall punkter
(punktsky). Ut i fra dette må man trekke ut data som er anvendelige for modelleringen. En scannet bygning gir fort flere gigabyte
med data og av disse mengdene med data trenger vi kanskje 1% for
å lage en god modell. For eksempel velger man ut alle punkter i et gitt
høydeintervall (eks. 3 cm) og bruker dette som underlag for modellering. Scanning, etterarbeid og modellering tar ganske mye tid, men det
gir god nøyaktighet.
Hva om vi kunne bruke laser, men selv velger punktene vi trenger for
å lage en god modell og så sende disse punktene rett inn i ArchiCAD? Da
vil oppmåling og modellering skje i ett trinn, og det vil være lettere å finne
tilleggsdata og legge de inn i modellen, for eksempel hva slags vegg det
er. Det er lett å finne ut på stedet, men ikke fra en punktsky. Eksempelvis trenger vi jo vanligvis bare 4 punkter for å modellere en vegg og vi får
håndterbare, riktige datamengder og god nøyaktighet samtidig.
Flexijet4architects er et nytt, revolusjonerende BIM-målesystem som
gjør akkurat det. Systemet består av et stativ, en tilt- og svivelenhet og
laseravstandsmåleren Leica Disto som måler avstander og vinkler. Dette
er koblet trådløst med Bluetooth til en bærbar PC med ArchiCAD og en
plug-in «app».
Arbeidsmetode
I ArchiCAD velger man verktøyet som skal modelleres med, måler inn
de få punktene som trengs og dermed er objektet inne i ArchiCADmodellen. Det er også mulig å legge inn tilleggsdata, for eksempel om
det er en betongvegg eller en lettvegg.
I tillegg må noen referansepunkter settes inn, slik at man får målt inn
posisjonen når man flytter utstyret.
Systemet kan betjenes manuelt, eller ved hjelp av fjernstyring. Dette
kan være praktisk for å måle inn punkter på lang avstand, hvor man da
kan stå ved målet og styre laserstrålen nøyaktig.
34
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
Punktene som blir målt blir lagt inn i ArchiCAD som «trådkors» på et
eget lag, slik at man etterpå kan dokumentere hva man faktisk har målt.
Disse målepunktene kan også brukes til å måle punkter på komplekse
objekter, og bruke morph-verktøyet for å modellere.
Det er enkelt å lage terrengmodeller med Flexijet og ArchiCAD. Ved
hjelp av Graphisoft MEP- modeller kan også VVS-anlegg modelleres.
Ved å sette ut og måle inn referansepunkter, kan man «måle seg»
rundt i bygget i tillegg til å måle ute slik at man får riktige veggtykkelser. Etasjehøyder finnes i trapper og eventuelt ved å måle vindusplasseringer utenfra.
Fordeler ved denne metoden:
• Mulige feilkilder minimeres da innmåling og generering av modell
skjer i en prosess.
• Siden de som bygger opp modellen hele tiden er på stedet, kan de
både strukturere og berike (legge inn informasjon) modellen iht.
prosjektets gjeldende krav og behov.
• Kontra tradisjonell laserscanning får en ved bruk av denne metoden mulighet til å tilpasse antall innmålingspunkter til ulike behov
for detaljering i ulike områder av bygget eller ulike bygningsdeler.
En kan også utelate irrelevant informasjon som f.eks. løst inventar.
• Det er ikke nødvendig å tømme/rydde rom for oppmåling, og en kan
utføre oppmåling av et rom også
med folk til stede.
Denne metoden gir samlet en svært
effektiv måte å lage en 3D-modell
for prosjektering av tilbygg og rehabilitering, eller for bruk i drift
og vedlikehold.
Graphisoft Norge er enedistributør av Flexijet og ArchiCAD. MAG
ArchiCAD 16 succé i världen
ArchiCAD 16 har vunnit till och
med tre hyllade priser i Britannien.
ArchiCAD 16 var absolut stjärna på
den årliga prisgalan Construction
Computing Awards, som också
är bekant under det subtila namnet The Hammers. Evenemanget
presenterar och belönar progressiv
teknologi vid planering, byggande
och fastighetshantering samt bästa projekt från olika håll i världen.
ArchiCAD 16 vann priset årets bästa produkt (Product of the
Year) och klev också upp på högsta pallen i kategorin BIM Product
of the Year. BIMx fick å sin sida erkänsla som årets mobilapplikation.
•
ArchiCAD 16 den sista versionen med
stöd för 32 bitars system
ArchiCAD 16 är den sista ArchiCAD-versionen som stöder 32 bitars operativsystem (Windows XP, Windows Vista 32-bit, Windows 7 32-bit och
Windows 8 32-bit).
Med andra ord fungerar ArchiCAD 17, som lanseras hösten
2013, endast i Windows-versionerna Windows 7 64-bit och Windows 8 64-bit. Beakta detta när ni köper nya datorer. Det här påverkar inte
Macintosh-användarna, då ArchiCAD redan
varit 64 bitar på Mac-sidan sedan version 15. Graphisoft och BIMobject till brett
samarbete
BIM-världens föregångare Graphisoft
och BIMobject har avtalat om brett
strategiskt samarbete. Avtalet garanterar, att ArchiCAD-användarna kan
utnyttja ett möjligast brett urval av intelligenta objekt.
”BIM-objekt är för byggbranschen lika viktiga som standardiserade
byggnadselement”, menar Graphisofts marknadsföringsdirektör Ákos
Pfemeter. ”Våra kunder har stor nytta av det objektspektrum som BIMobject erbjuder. Det är ett ypperligt tillägg till ArchiCADs och BIMcomponents.coms objekturval.”
”Vi tror att ArchiCADs GDL-teknologi, samt det rätlinjiga arbetsflöde vi byggt mellan byggnadsdelar och projektörer, framhäver datamodellens nyttor under hela byggprojektets livscykel”, säger BIMobjects
VD Stefan Larsson. Siktet i närframtiden är att skapa en direkt länk mel•
lan BIMobject samt ArchiCAD och BIMcomponents.com. Renderingsfarm
•
Graphisoft delte ut pris for
«Fremragende bruk av datagrafikk»
Torsdag 31. januar inviterte AHO til prisutdeling i forbindelse med
AHO WORKS-utstillingen. Totalt 20 priser ble delt ut til prosjekter som
har utmerket seg i høstsemesteret og Graphisoft delte ut prisen for
«Fremragende bruk av datagrafikk».
Prisen gikk til Magnus Høyem for prosjektet «Venice Asylum».
Det er kursene selv som nominerer prosjekter til prisene, mens vinnerne plukkes ut av en fagjury i samråd med prissponsor. Årets juryer
besto på designsiden av Lucas Cueni, Johan Schreiner, Rachel Troye, og
for arkitektur av Thomas McQuillan og Filippo Gazzola.
I tillegg til de ordinære prisene, har AHO gjennom flere år valgt ut
et eller flere prosjekter som nomineres til studentkonkurransen RIBA
President medals. I år er det Studio B3 som går videre til den internasjonale konkurransen. •
Håller din maskins kalkyleringskraft på att ta slut? Inget problem, för
Artlantis-användarna nu kan utnyttja renderingsfarmen.
Det är ytterst lätt att använda Artlantis-renderingsfarmen, eftersom
servicen är fullständigt webbaserad. Man kan använda renderingsfarmen på adressen www.artlantisrenderfarm.com. Först registrerar
man sig, varefter man kan köpa krediter som används till att betala
renderingstid. Webbplatsen innehåller en nyttig kalkylator med vars
hjälp det är lätt att uppskatta hur länge och hur många krediter renderingen tar. Bilden blir renderad så att Artlantis’ arbetsfil skickas i arkivformatet till renderingsfarmen.
Det går att använda servicen med filer som är sparade i Artlantis 4
Render eller Studio. Som renderare kan användas Artlantis’ egna renderare eller Maxwell Render. De båda kan används både till bilder och
animationer.
En vanlig bordsdator innehåller vanligen en fyrkärnig processor,
medan det på Artlantis-renderingsfarmen finns över 300 processorer. Renderingshastigheten är alltså i en helt annan klass. Exempelvis
en animation på 500 bilder, som skulle ta 85 timmar på en bordsdator, utformas på renderingsfarmen på drygt 5 timmar. •
ArchiMAG Scandinavian 1•2013
35
ArchiCAD-distributörer
DANMARK
Graphisoft Denmark
Arne Jacobsens Allé 7, 5. sal
2300 København S
tel +45 70 220 520
fax +45 70 220 620
www.graphisoft.dk
[email protected]
FINLAND
M.A.D.
Kägelstranden 1
02150 Esbo
tel +358 20 741 9700
www.mad.fi
[email protected]
ISLAND
+ ARKITEKTAR
Laugaveg 59
101 Reykjavík
tel 562 5959
fax 561 5959
www.plusark.is
[email protected]
NORGE
Graphisoft Norge
Fridjof Nansens vei 17
0369 Oslo
tel 21 55 58 00
fax 21 55 58 01
www.graphisoft.no
[email protected]
SVERIGE
Graphisoft Sverige
Solna Torg 19, 8tr
171 45 Solna
vxl +46 (0)8-735 59 00
fax +46 (0)8-735 59 90
Graphisoft Sverige
Stormgatan 4
211 20 Malmö
vxl +46 (0)40-611 00 38
fax +46 (0)40-611 00 91
Graphisoft Sverige
Fabriksgatan 10
412 50 Göteborg
vxl 0703-44 64 74
www.graphisoft.se
[email protected]