Transcript Vetenskapsteroi - TFE

Kunskap
Argumentation
och
Vetenskapsteroi
Vetenskapsteoretiska frågeställningar
• Förhållandet mellan teori och praktik
• Förhållandet mellan teori och verklighet
• Förhållandet mellan teori och erfarenhet
• Är objektiv kunskap möjlig?
• Är objektiv kunskap önskvärd?
LOGIK OCH ARGUMENTATION
Logik
• Skiljer mellan goda och dåliga argument
• Förklarar om ett argument är giltigt eller
ogiltigt
• Genomskådar argument
• Bedömer konkret argumentation
• Skapar ett kommunikationsverktyg
• Förstår språket
Logik
• Studiet av de metoder och principer som
används för att skilja mellan korrekt och
inkorrekt argumentation
Argument
• Flera utsagor a vilka en eller flera (premisser)
framförs som bevis för en annan utsaga
(konklusion)
– Premiss: Om patienten har feber så är patienten
sjuk
– Premiss: patienten har feber
– Konklusion: Patienten är sjuk
Formell logik
• Ett argument är giltigt om och bara om alla
argument med samman logiska struktur har
en sann slutsats – förutsatt att premisserna är
sanna
• Logiska ord: Inte, Och, Eller, Om…så, Om och
bar om, Alla, Några, Ingen
– Premiss: Några sjukskötserkor är akademiker
– Premiss: Akademiker skapar ny kunskap
– Slutsats: Några sjuksköterskor skapar ny kunskap
INFORMELL LOGIK
Informell logik - argumentation
1. Vilket är det centrala påståendet
2. Vilka belägg har man för att det är sant
3. Kan argumentationen förstärkas med
exempel
4. Definition av i argumenteringen – hur kan jag
avgränsa nyckelord och begrepp
5. Vilka är motargumenten
Informella felslut
• Vädjan till okunnighet (argumentum ad
ignorantiam)
– Jag är fullt övertygad om …
– Jag har inte träffat någon som …
• Hänvisning till irrelevanta auktoriteter
(argumentum ad vericundiam)
– Min moster har lång erfarenhet av örtmedicin…
Informella felslut
• Kränkande argumentation (argumentum ad
hominem)
– En stockholmare påstod en gång…
– Bara högskoleingenjörer kan…man kan inte lita
på…
• Argument via hänvisning till
majoritet…(argumentum ad populum)
– Så gör man inte…
Informella felslut
• Inadekvat vädjan till medlidande
(argumentum ad misericundiam)
– Patienten får ångest om…
• Argumentation via maktutövning
(argumentum ad baculum)
– Om du inte håller med om detta…
• Argument via irrelevant slutsats (ignoratio
elenchi)
– Man måste förstå att…när vi har så låga löner
Överskott eller brist på information
• Argumentation via ledande eller sammansatta
frågor
– Jag skulle vilja veta varför karlar alltid…
• Falsk dikotomi – principen om det uteslutna
tredje
– Antingen inser du att jag har rätt eller också är du
ovanligt korkad…
Överskott eller brist på information
• Argument med falsk orsaksangivelse
– Jag har ätit ett äpple om dagen, därför har jag
hållit mig frisk
• Cirkelresonemang
– Yttrandefrihet är viktigt eftersom det ger oss
möjlighet att tala fritt
Felslut avseende tvetydigheter
(Sofismer)
• Förhastad kategorisering
– Tiden läker alla sår, sätt upp patienten på
väntelista
KUNSKAP
Doxa och episteme
• Episteme = den säkra kunskapen som man
tillägnar sig genom förnuftet
• Doxe = antagande och hypoteser som kan vara
sanna eller falska
• Båda begreppen bildar grund för kunskap
Tre kriterier för kunskap
• Åsikt - Inställning
– Inställningar baseras på värdeomdömen,
– Åsikter är verklighetsomdömen som kan vara
sanna eller falska
– Inställning är subjektiv
– Åsikter baseras på tro, övertygelse, uppfattning
förmodan
– Åsikter stödjs av auktoriteter
Tre kriterier för kunskap
• Sanning
– Korrespondensteorin - Det som överensstämmer
med den faktiska verkligheten är sant. Det finns
en överensstämmelse med det jag tar som
sanning och det förhållande jag uttalar mig om
Uttalandet ”jag har smärta” är INTE sant enligt
korrespondensteorin eftersom smärta saknar
fysisk verklighet
Tre kriterier för kunskap
• Sanning
– Koherensteorin – sanningen bestäms inte utifrån
verkligheten utan utifrån sig själv
Något är sant om det sammanhänger med ett
system av andra sanningar – jfr matematik
Tre kriterier för kunskap
• Sanning
– Den pragmatiska sanningsteorin – En utsaga är
sann om den ger mer fruktbara konsekvenser än
andra utsagor
Problem – det som är sant på kort sikt, behöver
inte vara det på längre sikt - SVARTA SVANAR
Bevis
• Ett bevis består av tre delar
1. Det vi vill bevisa (hypotes teori)
2. Bestyrkandet av sanningshalt (argumentation
och logik)
3. Belägg (data – kvalitativa och kvantitativa)
Övergången från belägg till bevisning kallas
slutledning
Kunskapsformer
• Theoria – den aktivitet som består i att
betrakta och analysera – vetenskapligt arbete
• Resultatet är ett teoretisk vetande – episteme
• Episteme är abstrakt och frikopplat från den
konkreta verkligheten
• Två vägar Empiri (kunskap genom erfarenhet)
– och rationalism (kunskap genom förnuft)
Kunskapsformer
• Poiesis är en aktivitet som handlar om att
skapa något med ”händerna” – poiesis ger en
form av kunskap som heter Techne
• Techne handlar om det tekniska förnuftet och
kunnandet – hur man gör något
• Techne är frikopplat från människan
Kunskapsformer
• Praxis är handlingar relaterade till
mellanmänskliga relationer
• Fronesis är kunskapen att ha en karktär som
handlar i omtanke - situations- och
relationskompetens. Att kunna avgöra vilken
handling som är den rätta
Kunskapsformer
• Theoria – förstå, teoretisera, vetenskap
• Episteme – kunskap om varför
• Poiesis – skapa, producera, arbete
• Techne - praktisk kunskap, kunskap om hur
• Praxis – handla, praktisera, interagera
• Fronesis – praktisk klokhet, kunskap om det goda
och det rätta
Fakulteter
• Naturvetenskap – matematik, fysik, kemi och
biologi - Positivism
• Humanvetenskap – språk litteratur,
konsthistoria – Fenomenologi och
hermaneutik
• Samhällsvetenskap – sociologi, ekonomi,
statskunskap – kritisk teori
Ideografisk och nomotetisk
• Ideografisk kunskap beskriver enskilda
händelser och fenomen utifrån deras säregna
karaktär (Berlinmurens fall) - humanvetenskap
• Nomotetisk – söker lagbundenheter – söker
de lagar som förklarar , övergripande
samband - naturvetenskap
Aristotles fem former av kunskap
reduceras till tre
•
•
•
•
•
•
•
•
Produktiv kunnighet handlar om det som framställs och tänkandet om hur något
skulle kunna uppkomma, Det som utförs ”kan förhålla sig på olika sätt”
Vetande handlar om allt det som ”inte kan förhålla sig annorlunda”. Vetandet är
evigt och handlar om sådant som varken uppstå eller förstöras.,
Klokhet handlar om att kunna överväga vad som är ett gott liv.,
Insikt handlar om kunskapens utgångspunkter. och
Visdom är den mest fulländade kunskapen, grundad i en kombination av insikt och
vetande, manifesterad exempelvis i konsten.
Episteme som handlar om vetandet, att minnas och förstå eller att ha ”kunskap
och förståelse”.
Techne som handlar om att kunskapen att utföra, den praktiskt, produktiva
förmågan, att ha ”färdighet och förmåga”.
Fronesis som handlar om den politiska och etiska aspekten, förhållandet till andra
människor och samhället, det som vi ibland etiketterar som ”värderingsförmåga
och förhållningssätt”.
Episteme - Minnas och förstå –
Kunskap och förståelse
•
Episteme svarar mot den objektiva sanningen
– objektiv observation av naturen genom mätning, experiment och matematiska beräkningar
och de sekundära som härrör från en
– människas subjektiva sinnen.
•
•
Att komma ihåg faktakunskaper och att kunna återge fakta och samband
- definiera, beskriv, identifiera, markera och ange eller förklara, utveckla,
sammanfatta och redogöra för.
Lärmålen är ofta tydliga och konkreta:
– redogöra för de fysikaliska lagar som är väsentliga för förståelse av
lik- och växelströmsnät
– beskriva de egenskaper som utmärker linjära tidsinvarianta system
– beskriva principerna för komprimering av ljud
– identifiera och namnge grundläggande mättekniska begrepp.
– förklara hur data representeras i en dator och känna till datatypernas begränsningar
Tillämpa och analysera - Färdighet och
förmåga
•
Techne handlar om praktiskt kunnande.
•
Färdighetskunskap (techne) och förtrogenhetskunskap (fronesis) är ofta tysta kunskaper där
färdighetskunskapen står för förmågan att utföra något och förtrogenhetskunskapen även
innefattar förtrogenhet med alla de faktorer som omger tillverkningen, exempelvis hur man ser till
att köparen av produkten känner sig nöjd med sitt köp.
•
Kunskapskategorierna beskrivs i kursmålen på följande sätt:
–
–
–
–
–
•
genomföra experiment, mäta och utvärdera egenskaper i passiva och aktiva nät,
använda simuleringsverktyg för att konstruera eller analysera digitala system,
arbeta i olika roller i en projektstyrningsmodell.
tolka räkningar och resultat inom linjär algebra i geometriska termer samt, omvänt, att kunna formulera och
lösa geometriska problem med hjälp av linjär algebra
använda Fourierteknik för att analysera frekvensinnehållet i tidsdiskreta signaler.
Många av våra ingenjörsstudenter, kanske särskilt på de kortare ingenjörsutbildningarna, har en
stark preferens för att prova, experimentera och gå vidare, medan bara en mindre grupp dras till
det analytiska, att dra slutsatser, att prova hypoteser eller att sammanställa och analysera resultat i
rapporter.
Värdera och skapa - Värderingsförmåga
och förhållningssätt
• Även fronesis är en praktisk kunskap, förmågan att ta ställning till gott
och ont, att göra etiska, politiska och estetiska val.
• Fronesis är kunskapen om att skapa lycka, välbefinnande och ett gott liv
på ett personlig och ett samhälleligt plan. I praktiken handlar det om att
göra det bästa möjliga av situationen.
• Lärmål för denna kunskapskategori kan formuleras exempelvis så här:
– utvärdera produkten ur ett miljömässigt-, socialt och ekonomiskt
hållbarhetsperspektiv,
– använda kunskaperna i ett större gruppbaserat konstruktionsprojekt,
samt kunna argumentera för lösningsmetoder samt utvärdera och redovisa.
– utvärdera och kvalitetsbedöma en färdig produkt utifrån funktionalitet, teknisk
höjd och uppfyllande av kravspecifikation
– använda kunskaper som vunnits i kursen för att specificera, konstruera och
realisera elektroniska konstruktioner samt kunna presentera genomförda
konstruktionsprojekt och argumentera för valda lösningar.
Metakognitiv kunskap
• Metakognitiv kunskap är kunskap om det egna tänkandet.
• Begreppet metakognitivt tänkande kan vidgas till att innefatta en
förståelse av de egna känslorna och det egna beteendet.
• Här har vi lärmål av typen:
– reflektera över den egna förmågan att självständigt söka kunskap
– analysera en lär- och utvecklingsprocess i termer av kreativiteten,
initiativförmågan och entreprenörskap.
– kritiskt analysera styrkor och svagheter i muntliga presentationer och
skriftliga rapporter
– analysera den egna förmågan att arbeta i grupp och i projekt.
– identifiera bristande kunskaper inom fördjupningsområdet samt
självständigt kunna tillgodogöra sig denna kunskap
– analysera den egna lärstilen.
OBJEKTIVT OCH SUBJEKTIVT
Objektivt och subjektivt
• Kan vetenskap vara objektiv – bör den vara
objektiv
• Är valet av objekt och metod objektiv
• Är datainskalingen objektiv
• Är bearbetningen objektiv
Objektivt och subjektivt
• Popper (1945) Vetenskaplig objektivitet =
intersubjektivitet – forskningsresultat kan
återskapas av andra forskare –
värderingsfrihet, opartiskhet, allsidighet,
universalitet
• Objektiv – universell, värderingsfri, opartisk,
allsidig
• Subjektiv – relativ, värde laddad partisk ensidg
Den logiska positivismen
• Ideal – betrakta endast det positiva, det som kan
observeras
• Språk – matematik och logik
• Intersubjektivitet – förmedla observationer till andra
• Verifierbarhet – en utsaga ska kunna provas empiriskt
• Värderingsfrihet – värderingar har ingen plats i
vetenskapen
• Enhetsvetenskap – vetenskapen har en gemensam
grund och en enda metod
Objektivitet
• Mätbarhet – mät det som kan mätas,
omvandla det som inte kan mätas till
mätbarhet
• Analys/Syntes – analysera på mikronivå
• Orsak verkan – allt i naturen har en orsak,
varje fenomen måste studeras isolerat
• Verifierbarhet – allt ska kunna reproduceras
Observatörens subjektivitet
• Francis Bacons (1561 – 1626) idollära
(villfarelser)
1. Stammens fördommar – fördomar
sammanhängande med människans natur –
antropomorfism
2. Grottans fördomar – vår begränsade horisont
3. Torgets fördomar – misstag beroende av
språkets mångtydighet
4. Teaterns fördomar – vanföreställningar som är
kulturellt betingade – paradigm…
Bevisföring
• Känna till – känna igen - kunna se situationen
i ett sammanhang
• Rationalister – anser att förnuftet är den
främsta kunskapskällan
• Empirister – ser erfarenheten som den
främsta källan
Deduktion
• Deduktiv slutledning
– Alla människor är dödliga
– Sokrates är människa
– Sokrates är dödlig
• Om premisserna är sanna är slutledningen
sann
• Absolut sann slutledning
• Ingen ny kunskap genereras
Deduktion
• Euklides från Alexandria 300 f.Kr
• Med hjälp av axiom kan man sluta sig till
teorem. Man kan också utgå från hypoteser
eller provisoriska antagenden (Kvasideduktiv
metod)
– Patienter med diabetes ska behandlas med insulin
– Patienten har diabetes
– Patienten ska behandlas med insulin
Deduktion
•
•
•
•
Ideal – axiomatisk
Kunskapskälla – förnuft
Fördel – säker kunskap
Nackdel – ingen grundläggande ny kunskap
Induktion
• Deduktion bygger på sanningen
• Induktion skapar sanning
• Börja med observation – tillförlitliga
observationer av konkreta enskildheter
• Använd data för att sluta dig till allmänna
principer
Induktion
•
•
•
•
Ideal – observation och experiment
Kunskapskälla – erfarenhet
Fördel – ny grundläggande kunskap
Nackdel – ingen säker kunskap
Hypotetisk deduktiv metod
• Hypotesprövning – ställ upp ett antal
hypoteser
• Genom deduktion avgör man konsekvenserna
om hypotesen är sann eller falsk – hypotesen
blir testbar
• Hypotesen testas empiriskt
• Endast falsifiering ger säker kunskap
Abduktion – kreativ bevisföring
• Vi utgår från initiala kunskaper
• Formulering av en förklarande (kreativ)
hypotes
• Ger hypotesen en bättre förklaring än den vi
hade förut
• Testa empiriskt
• Formulera en ny hypotes
• Fortsätt till den bästa förklaring hittats
Abduktion
• Ideal – nå fram till bästa förklaringen
• Kunskapskälla – kreativitet (förnuft och
erfarenhet
• Fördel – pragmatisk kunskap
• Nackdel – brist på logik
Förklaring
Vad är en vetenskaplig Förklaring
• Varje förklaring innehåller två delar
– Explanandum = ett fenomen, process händelse
handling som vi inte förstår eller vill förstå bättre
– Explanans = Förklaringen - ett mönster en
lagbundenhet ett påstående som förklarar
Explanandum
– Explanans bör vara mindre komplex än
Explandandum
Förklaring
• Oberoende av subjektiv värdering
– Inte tillfällighet, inte Guds hand, inte de
medverkandes dumhet
• Tre förklaringsmodeller
– Orsaksförklaring (varför hände det - fysiska
fenomen)
– Funtionalistiska fenomen (vad kommer att hända biologi, sociologi)
– Ändamålsförklaringar (vad var tänkt att hända intention i mänskliga handlingar)
Orsakssamband – enligt Hempel
(Hempel 1905 – 1997)
• Men det räcker inte att beskriva sambandet
mellan orsak och verkan, man måste också
förstå hur sambanden uppstår
• Orsakssamband är de enda giltiga
vetenskapliga förklaringarna
• Deduktiv-nomologisk förklaringsmodell
– Bakom varje förklaring finns en teori eller
lagbundenhet som bär upp orsaken till det
fenomen men vill förklara (”the covering law”
Orsakssamband – enligt Hempel
(Hempel 1905 – 1997)
• En bil kör i diket och föraren påstår att han fått
punktering och att det är orsaken…
– Det som ska förklaras – bilen ligger i diket
– Förklaring – hypotes om lagbundenhet:
en bil som får punktering hamnar i diket förutsatt
viss hastighet, förutsatt att det fattas räcken,
Orsakssamband – enligt Hempel
(Hempel 1905 – 1997)
• Explanas
– Hypotes: Om en bil får punktering på en väg utan
räcken och hastighet över 80 km/h kommer den att
hamna i diket
– Orsak till händelsen: Bilen fick punktering
– Orsakbetingelser
1.
2.
Hög fart
Räcken saknades,
• Explanandum,
–
Slutsats: Bilen ligger i diket
Funktionalisitska förklaringar
• Förklarar ett fenomen mede hänvisning till
fenomenets verkan (inte dess orsak)
– Varför feber…
• Orsaksförklaring baserad på fysiologi
• Funktionalistisk förklaring baserad på varför det är bra
för patienten att få feber, när man får en
bakterieinfektion…bakteriens utveckling försvåras om
kroppstemperaturen stiger
• Funktionalistiska förklaringar också inom sociologi,
psykologi …
Ändamåslförklaringar
• Beskriver åsyftade följdverkningar
• Motiv till en viss reaktion
• Samband mellan handlingen och motivet till
handlingen
FÖRSTÅELSE
Förståelse
• Människan är ett medvetet subjekt med takar
och känslor relaterade till den värld som hon
är en del av
• Förståelsens objekt
– Människor – förstå den andre
– Handlingar – förstå vad den andre gör
– Produkt – Förstå det den andre har producerat
(artefakter)
• Förståelse förutsätter ett språk
Tre kunskapsintressen (Habermas)
• Det tekniska kunskapsintresset –
naturvetenskaplig metod – empirisk analystisk
• Syftar till att kontrollera och förutsäga den
fysiska världen
• Praktiska anvisningar och konkreta förklaringar
Tre kunskapsintressen (Habermas)
• Det praktiska kunskapsintresset –
humanvetenskapernas metod – historisk
hermaneutisk vetenskap
• Språket som miningsbärare
• Ömsesidig förståelse och inlevelse genom att
den språkliga interaktionen vidgar världen
Tre kunskapsintressen (Habermas)
• Det emancipatoriska (frigörande)
kunskapsintresset – grundval för filosofi,
samhällskritik
• Systematisk handlingsorienterad vetenskap
• Undersöker sociala lagbundenheter,
ideologiska missförhållanden, förtryckande
samhälls- och maktstrukturer
• Ganska långt från positivismens enhetsmetod
Hermaneutik
• Hermaneutik = tolkningskonst – tolka utlägga,
förkunna
• En hermaneutisk analys utgår från förförsåelse – fördomar
• Männisikans fördomar är de förväntningar och
föreställningar som utmärker vårt sätt att vara
närvarande på , en betingelse för vårt vara i
världen (Gadamer)
Den hermaneutiska cirkeln
• Det råder ett cirkulärt förhållande mellan
helhetsförsståelse och delförståelse