Transcript Lokalisation av psykiska funktioner och dysfunktioner med

Lokalisation av psykiska funktioner och
dysfunktioner med hjärnavbildningsmetoder
Helge Malmgren
Filosofiska Institutionen, GU
Föredrag vid:
Sveriges Neuropsykologers Förening, årsmöte 2005
18 nov 2005
snf årsmöte / HM
1
Cerebral lokalisation: gamla
och nya problem
 Specialisering i hjärnan: från frenologin, via







”ekvipotentialitet”, till mormorsneuronet
Var ska vi lokalisera vs Vad ska vi lokalisera?
Specifikt fenomen vs dess allmänna förklaring
Psykiska funktioner: från frenologin till den
kognitiva teorin om informationsprocessande
Redundans och distribuerad representation
Neural vs mental representation
Kognitiva moduler vs subsymboliska nätverk
Därför kan vi inte lokalisera psykiska funktioner!
18 nov 2005
snf årsmöte / HM
2
Specialisering i hjärnan
 Begreppet ekvipotentialitet (utbytbarhet av
olika delar av hjärnan) - Lashleys experiment
• Tanken har generellt sett litet stöd av data
• Redundans förekommer dock: bilaterala skador
•
•
•
•
behövs för Korsakoffs amnestiska syndrom
Likhet i symptom vid skador med olika lokalisation
(blindhet, AE) har flera andra möjliga förklaringar
Exempelvis täta interaktioner mellan centra...
...och/eller en hierarkisk organisation (AE och CE)
Distribuerad representation är en annan möjlighet
18 nov 2005
snf årsmöte / HM
3
Distribuerad representation i
neurala nätverk
 Divergens och konvergens i neurala förbindelser ger
omkodning av informationen (”lite av allt överallt”)
 Eventuellt sker samtidigt en informationsreduktion
 Skador i en enskild enhet leder till små, utspridda
förändringar i utsignalen
(Not 2007: Ersatt av Inlärning och minne i
neurala nätverk. Studentlitteratur 2007.)
18 nov 2005
snf årsmöte / HM
4
Psykiska funktioner och
dysfunktioner
 Beskrivande vs förklarande nivå:
• ”minnesstörning” som symptom: störd prestation på
minnestest eller i vardag (t.ex. 5-saksprov, oförmåga
att minnas det man tänkt göra under dagen)
• ”minnestörning” som orsak: en defekt eller en störning i
ett minnessystem eller en minnesmodul (typ: STM,
arbetsminne, semantiskt minne, ...)
• det finns sällan eller aldrig en entydig koppling: nedsatt
minnesprestation kan bero på störning i en
”motivationsmodul” eller ett ”vakenhetssystem”
• motsvarande resonemang gäller för ett imagingexperiment vs det som experimentet skall exemplifiera
18 nov 2005
snf årsmöte / HM
5
Neural och mental representation
 Begreppet mental representation är centralt för den
kognitiva psykologin
• Exempel: mental rotation av visuospatiala representationer,
semantiskt minne som lagrade propositioner, CE som
samordnare av information, ”language of thought” (Fodor)
 Neural representation är ett informationsteoretiskt
(kausalt) begrepp
• Exempel: neural kodning av linjer etc. i komplexa celler i det
visuella systemet. Representation = pålitlig indikering
 De två begreppen sammanfaller inte!
• Exempel: Kantdetektion genom lateral inhibition, och att vi
ser konturer.
• Felrepresentationsproblemet, från Hume till Dretske
18 nov 2005
snf årsmöte / HM
6
Två synsätt: kognitivism och
det subsymboliska paradigmet
 Kognitivism: Iakttagbara psykiska fenomen
kan förstås som resultat av en hierarkiskt
arrangerad bearbetning av mentalt
representerade data, analogt med hur en
dator bearbetar input och avlevererar output
 Det subsymboliska paradigmet: Under den
psykologiskt iakttagbara nivån förekommer
bara neurala representationer, vars relationer
till intentionalitet i upplevelser och beteenden
inte är uppenbara
18 nov 2005
snf årsmöte / HM
7
Hur ska psykiska fenomen
förklaras?
 Enligt det subsymboliska paradigmet kan de
neurala processer som förklarar psykiska
prestationer som regel inte beskrivas i
psykologiska termer
 Föregångare/företrädare: gestaltpsykologin,
Gibsons ”ekologiska optik”, den nya
konnektionismen (anknyter till den
matematiska teorin för neurala nätverk)
18 nov 2005
snf årsmöte / HM
8
Därför kan vi inte lokalisera
psykiska funktioner
 De mekanismer som ligger bakom våra
psykiska prestationer kan, med hänsyn tagen
till kända svårigheter (interaktion, redundans
etc), i princip lokaliseras i hjärnan.
 Men de kan inte beskrivas i psykologiska
termer (utom indirekt), och några psykiska
funktioner blir därför inte lokaliserade!
 Exempel: Limbiska systemets betydelse för
minnesprestationer, för upplevda emotioner
och för motiverat beteende
18 nov 2005
snf årsmöte / HM
9
Vad kan vi då göra istället?
 Vi kan ställa upp hypoteser om de neurala system som




ger upphov till specifika psykiska prestationer
Exemplet AE-syndrom: inte en dysfungerande CE, utan ett
överbelastat, hierarkiskt neuralt nätverk
Viktiga ledtrådar till dessa systems uppbyggnad får vi
genom att analysera samvariationen mellan olika psykiska
prestationer,liksom samvariationen mellan olika psykiska
defekter (syndrom)
Vi behöver kartlägga de grundläggande sambanden
mellan hjärnaktivitet och upplevelser/beteenden – mellan
neural och mental representation
Vi bör däremot inte släppa in fler homunculi i hjärnan...
18 nov 2005
snf årsmöte / HM
10