Andra perspektiv på historia Vems historia berättas?

Historia B

Vems historia?

• • • Historia har betydelse för människors och samhällens identitet Men historia har inte samma identitetsskapande betydelse för alla.

Vi har olika sociala omgivningar, bakgrund och erfarenheter. Detta påverkar vår historiesyn.

• • • Vår uppfattning om världen bestäms av vårt perspektiv. Även så för historiker.

Historikerns perspektiv bestämmer vad som hamnar i förgrunden och bakgrunden.

På 1960-talet börjar man fråga om vad som saknas i historieskrivning och varför det förpassats till bakgrunden.

Ljuger våra historieböcker?

• • Är historieböcker skyldig till historieförfalskning? De kan inte berätta allt!

Historia som lärts ut i skolorna under 1900 talet har kritiserats på tre punkter: 1. Försummat det arbetande folkets perspektiv 2. Försummat kvinnornas perspektiv 3. Försummat de utomeuropeiska folkens perspektiv

Klassperspektivet

• • Svårt hitta källmaterial från det breda folklagren. Spåren blir mindre och mindre ju längre tillbaks i tiden man går.

Underifrånperspektiv på historien får ett genombrott under 1960-talet. Inte bara krigshistoria! Socialhistoria lyftes fram och riktar sig på folkets levnads-, handlings-, och tänkesätt.

Postkoloniala perspektivet

• • • • Samband med avkolonialisering efter Andra världskriget Varför fanns det inte något spår av kolonialismens övergrepp och folkmord i historieböckerna?

”Vi” i västvärlden mot ”De andra”. Nedlåtande och negativ bild av utomeuropeiska folk har dominerat.

Fokus ligger på att förklara samhällsproblem i olika delar av världen som en konsekvens av européernas industrialisering och kolonialisering.

Segrarnas historia

• • • Minoritetens historia berättas av majoriteten, t.ex indianerna i USA, samerna i Sverige.

De besegrades version har alltid hamnat i skymundan. Varför?

 De besegrades lidanden är deras eget fel. För att få fram en sannare bild av historia måste man ge rum för de besegrades version.

Könsperspektivet

• • • • Var finns kvinnorna i historieböckerna?

Samhällets synsätt är att mannen är normen och kvinnan det avvikande.

Saknas källmaterial. Kvinnans värld speglar mannens. Kvinnohistoria som ett tillägg i den gängsehistorieberättelsen; inte ”lika viktig”.

Genushistoria

• • • Gå från kvinnohistoria till genushistoria, dvs en historia som berättar om de båda könen och ser hela samhällsutvecklingen ur ett könsperspektiv.

Synen på könsskillnader och deras orsak blir centralt inslag i forskningen.

Det som har varit i bakgrunden flyttas fram: hur har kvinnorna påverkat samhällsutvecklingen.