Transcript Läs presentationen från pressträff 2012-02-25

1
Pressträff beräkningsuppdraget –
Fördjupad analys av vissa
beräkningsregler i
ålderspensionssystemet
Ole Settergren, chef för pensionsutveckling
2
Några termer och begrepp
• Inkomstindex – genomsnittlig inkomstutveckling
• Följsamhetsindexering – omräkning av inkomstpensionen
• Balanstal – inkomstpensionens betalningsförmåga
• Balansering – när pensionssystemets skulder är större än
tillgångarna, det vill säga balanstalet är mindre än 1
• Balansindex – ersätter inkomstindex under balansering
3
Uppdraget från regeringen
Pensionsmyndigheten ska analysera möjligheterna att:
• Motverka överkompensation vid positiv balansering av
pensionsrätter.
• Minska eftersläpningarna i beräkningen av inkomstindex.
Utgångspunkt är Pensionsmyndighetens rapport från 1 mars
2012.
4
Vad är problemen som ska lösas?
• Det vore bra för pensionärerna med mindre variation av
balanstalet – som påverkar pensionerna under
balanseringsperioder.
• Det borde också bli lättare att förstå hur pensionerna följer
inkomstutvecklingen i samhället generellt.
• Personer som tjänar in pensionsrätt under en
balanseringsperiod kan tjäna på balanseringen, vilket inte
rimmar med hur systemet är tänkt.
5
Så här fungerar dagens regler
• Pensionsrätter som tjänats in under en
balanseringsperioden får en ”gas” p.g.a. balanseringen,
trots att dessa pensionsrätter har sluppit ”bromsen”
• Balanstalet – som påverkar omräkningen av pensionerna
under perioder av balansering - varierar ”för mycket”
p.g.a. inkomstindex släpar efter inkomstutvecklingen.
Eftersläpningen leder till att räntan på pensionsskulden är i
otakt med avkastningen på ”tillgångarna” - det leder till
obalanser i betalningsförmågan som balanseringen kan
tvingas rätta.
6
Förslag 1: Överkompensationen tas bort
• Överkompensation vid positiv balansering ska tas bort
genom att nyintjänade pensionsrätter minskas i samma
utsträckning som äldre intjänat pensionskapital minskats
av balanseringen
7
Bakgrunden till förslaget att eliminera
överkompensationen (ineffektiviteten)
• Personer som intjänar pensionsrätt under en
balanseringsperiod kan tjäna på balanseringen.
• Det kan sägas ske på bekostnad av pensionärerna – utan
överkompensation skulle deras pensioner vara något högre.
• Lösningen på problemet är inte att direkt ta bort
överkompensationen, lösningen innebär att nyintjänat
pensionskapital räknas ner i samma utsträckning som
balanseringen medfört för äldre pensionskapital
8
Vad har elimineringen av överkompensationen
för effekt för pensionärer och pensionssparare?
• Innebär marginellt högre pensioner för nuvarande
pensionärer. Effekten uppskattas i en mycket osäker prognos
till att i genomsnitt vara + 13 kronor per månad varje fram
tills balanseringen prognosticeras stängas (2028).
• Kan innebära lägre pension för personer som intjänar
pensionsrätt under balanseringsperioden.
9
Effekt på ingångspensionen för personer som pensioneras under
prognosticerad balanseringsperiod, pensionen utan balansering
=11 000
Pensionering
Pension,
Pension,
nuvarande regler föreslagna regler
Pension föreslagna regler minus
pension nuvarande regler
År
kronor
kronor
kronor
procent
2010
10 809
10 809
0
0,0
2011
10 326
10 321
-5
0,0
2012
10 367
10 346
-22
-0,2
2013
10 589
10 551
-39
-0,4
2014
10 389
10 340
-49
-0,5
2015
10 300
10 235
-65
-0,6
2016
10 341
10 257
-84
-0,8
2017
10 462
10 358
-104
-1,0
2018
10 522
10 401
-120
-1,1
2019
10 531
10 396
-135
-1,3
2020
10 563
10 413
-150
-1,4
2021
10 647
10 481
-166
-1,6
2022
10 759
10 578
-181
-1,7
2023
10 868
10 674
-193
-1,8
2024
10 952
10 750
-203
-1,9
2025
11 034
10 823
-210
-1,9
2026
11 111
10 895
-216
-1,9
2027
11 181
10 961
-220
-2,0
2028
11 222
11 000
-222
-2,0
10
Nuvarande utformning av inkomstindex
Inkomstindex 𝑡 =
u 𝑡 =
u t − 1 + 𝜀(𝑡 − 1) KPI t − 4
×
u t−4
KPI t − 1
1
3
×
KPI t − 1
× 𝑘1 × 𝑘2 × inkomstindex t − 1
KPI t − 2
Y 𝑡
N 𝑡
Där
t = kalenderår
KPI(t)= konsumentprisindex för juni månad
k =korrektionsfaktor för skattningsfel i u(t-2) och u(t-1)
Y(t) = summa pensionsgrundande inkomster utan takbegränsning för personer 16-64 år t
N(t)=antal personer 16-64 år som har pensionsgrundande inkomst år t
11
Kvot mellan ackumulerat inkomstindex och
ackumulerad snittinkomst
10
8
6
4
2
0
1960
1965
1970
1975
1980
1985
-2
1990
1995
2000
2005
2010
Genomsnittlig variation
standardavvikelse,
+/- 3 procentenheter
-4
-6
-8
År
12
Bakgrund till förslaget till nytt inkomstindex
• Eftersläpningen orsakar betydande variationer i
inkomstpensionssystemets betalningsförmåga, som mäts av
balanstalet.
• Betalningsförmågan, balanstalet, sjunker när tillväxten (eller
inflationen) sjunker.
• Problemet kan/bör beskrivas som ett konstruktionsfel.
Förändringar i inkomsttillväxt ska inte påverka
inkomstpensionens betalningsförmåga.
13
Bakgrund … forts.
• Förändringar i inkomsttillväxt ska direkt påverka inkomstpensioner och inkomstpensionskapital via inkomstindexeringen, inte med eftersläpning samt eventuellt via
balanseringen.
• Inkomstindexets utformning försöker åstadkomma för mycket,
indexet ska spegla:
- nominell inkomstförändring,
- utjämnad över tre år,
- det senaste årets inflation.
• Inkomstindexet har så stor eftersläpning att indexeringens
koppling till aktuell ekonomisk utveckling blir svag. Det gör
indexet opedagogiskt.
14
Förslag: Ta bort eftersläpningen i inkomstindex
• Inkomstindex ska spegla den årliga förändringen i ett
inkomstmått mellan två på varandra följande år
• Förändring i inkomstindex ska avse utvecklingen av
genomsnittsinkomsten för det år inkomstindex fastställs
(en prognos) och en prognos för genomsnittsinkomsten det
därpå följande året
• För redovisning av prognosernas träffsäkerhet ska faktisk
genomsnittsinkomst beräknas med utfallet från taxeringen
15
Förslag: …forts.
• Inkomstindex och faktisk genomsnittsinkomst ska uttryckas i
termer av genomsnittlig månatlig inkomst
• Pensionsmyndigheten – i stället för regeringen – ska fastställa
inkomstindex, balanstal och balansindex.
• Fastställandet ska ske i november, istället för som nu
juli/augusti.
16
Förslag: … forts.
• Som en konsekvens av indexförenklingen tas de
utjämningar av avgiftsflödet som görs i beräkningen av
avgiftstillgången bort.
• Pensionsskulden ska beräknas med beaktande av
prognosfelet i inkomstindex.
• Inkomstindexeringen läggs på rätt år i årsredovisningen.
Balanstalet påverkas vid övergången (2014) positivt med
1–2 procent.
• Balanstalet ska påverka pensionsskulden till pensionerad
ett år tidigare än vad som nu är fallet
17
Nuvarande utformning av inkomstindex
Inkomstindex 𝑡 =
u 𝑡 =
u t − 1 + 𝜀(𝑡 − 1) KPI t − 4
×
u t−4
KPI t − 1
1
3
×
KPI t − 1
× 𝑘1 × 𝑘2 × inkomstindex t − 1
KPI t − 2
Y 𝑡
N 𝑡
Där
t = kalenderår
KPI(t)= konsumentprisindex för juni månad
k =korrektionsfaktor för skattningsfel i u(t-2) och u(t-1)
Y(t) = summa pensionsgrundande inkomster utan takbegränsning för personer 16-64 år t
N(t)=antal personer 16-64 år som har pensionsgrundande inkomst år t
Föreslagen utformning av inkomstindex
𝑰𝒏𝒌𝒐𝒎𝒔𝒕𝒊𝒏𝒅𝒆𝒙 𝒕 =
𝒖 𝒕 +𝜺 𝒕
𝟏𝟐
Där:
𝜀 𝑡 = prognosfelet vad avser genomsnittsinkomsten år t
18
Vad har förslaget att ta bort eftersläpningen
för effekt för pensionärer och pensionssparare?
• När balanseringen är aktiv minskar variationen i
indexeringen. Den förväntade minskningen är betydande,
men kan inte enkelt på ett tillfredställande sätt kvantifieras
• Risken (möjligheten) att index driver bort från
snittinkomstensnivå försvinner
• Större aktualitet i inkomstindex – vissa, begränsade
pedagogiska vinster.
• Inkomstindexet blir enklare och lättare att förklara
• Eventuellt, men sannolikt inte, kommer inkomstindex variera
mer
19
… och effekten på pensionssystemets
finansiella ställning?
• Variationer i inkomsttillväxt kommer att få mycket liten –
nästan ingen – påverkan på inkomstpensionens
betalningsförmåga, balanstalet. Det vill säga inkomstindex
kommer att fungera som avsett
20
Årlig inkomst- och balansindexering nuvarande
och föreslagna regler, procent
8
6
nuvarande regler
4
nya regler
med perfekt prognos
2
0
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
-2
-4
-6
21
Sammanfattning av den bedömda effekten av
förslagen gällande inkomstindex med mera
Nuvarande
regler
Variation i balanstalet* 1960–2011
Variation i balanstalet* 2001–2011
Variationen i inkomstindex 1960–2011
Variation i inkomstindex och balanstal
sammantaget 2001–2011
Föreslagna Skillnad
regler
–
–
- 3,0
2,7
2,0
- 0,7
3,3
3,0
- 0,3
2,8
1,2
- 1,6
22
Övriga kommentarer till förslaget att eliminera
eftersläpningen i inkomstindex
Förslaget kräver acceptans för att:
• inkomstindex får ett större inslag av prognos än nuvarande
inkomstindex
• tidpunkten för fastställande av inkomstindex senareläggs, i
november i stället för i juli/augusti
• inkomstindex fastställs av Pensionsmyndigheten och inte av
regeringen
23
Föreslagna tidpunkter för genomförande av
förslagen
• Överkompensation: Nya regler träder i kraft i samband med
årsskiftet 2014/2015. Påverkar pensionsrätt intjänad fr.o.m.
2013.
• Eftersläpningen i inkomstindex:
- Nytt inkomstindex används från och med årsskiftet
2014/2015. Prognos för inkomstindex 2014 och 2015
beräknas i november 2014.
- Elimineringen av prognosfelet i balanstalet görs från och med
bokslutet för 2015.
- Indexeringen av skuld till aktiva ”rättas” from 2014
- Borttagandet av utjämningarna av avgiftsflödet i balanstalet
görs från och med bokslutet för 2014.
24
Det blir inte mer pengar i systemet…
• Variationen i betalningsförmågan, balanstalet, kommer inte att
försvinna i och med förslaget!
• Endast den onödiga och felaktiga variationen orsakad av
eftersläpningar kommer att nära nog försvinna.
• Inkomstpensionens betalningsförmåga kommer i huvudsak att
variera med:
a) förändringar i antalet personer som har pensionsgrundande inkomst, sysselsättningen,
b) variationer i omsättningstid,
c) AP-fondens avkastning,
d) utvecklingen av de pensionsgrundande beloppen.
e) livslängdsförändringar
25
Huvudsakliga nackdelar med förslagen:
• Borttagandet av överkompensationen innebär ökad
komplexitet och vissa informationsproblem
• Prognosinslaget i inkomstindex kan vara och/eller kan
upplevas som negativt
• Det är ur vissa perspektiv negativt med en senarelagd
tidpunkt för när inkomstindex fastställs
• Eventuellt, men sannolikt inte, kommer inkomstindex att
variera mer än tidigare
• De garanterar inte en god eller en stabil utveckling av
inkomstpensionen
• Utvecklingen av inkomstpensionen kan eventuellt förstärka
konjunktursvängningarna
26
Huvudsakliga fördelar med förslagen:
• Borttagandet av överkompensationen innebär större
generationsrättvisa.
• Det föreslagna inkomstindexet i kombination med
prognosfelselimineringen i pensionsskuldsberäkningen tar
bort nära nog all ”felaktig” variation i betalningsförmåga,
balanstalet.
• Inkomstindexet blir mycket enklare: Prognosen för nästa års
genomsnittsinkomst per månad.
• Större aktualitet i inkomstindex – vissa pedagogiska vinster.
• Förenklingar i balanstalet – som en följdändring av
förenklingen av inkomstindex.
• De ligger helt i linje med principerna för
inkomstpensionssystemet – maximal standardföljsamhet
inom ramen för ett finansiellt stabilt system.
27
Utöver dessa konkreta förslag till lagändringar
föreslår vi att:
• Regeringen och pensionsgruppen ska ta initiativ till en
diskussion med representanter för pensionärer och
blivande pensionärer samt andra organisationer för en
diskussion om nivån på förskottet/avdraget om 1,6 procent
• Ett antal ”förbättringsidéer” – de flesta redan beskrivna i
vår rapport 2012-03-01 – vad gäller olika beräkningsregler
ska analyseras ytterligare.
28
29