Transcript Bedömning för lärande

Hur kommer morgondagens
platsannons se ut?
”Vi söker dig som
vill ha en
spännande
framtid”
Nyckelord:
•Innovativa
lösningar och
förmåga till
nytänkande
•Personlighet och
själ
•Värderingar
•Utmaningar
•Våga satsa
•Nya och kreativa
idéer
•Öppet sinne
Vilka är vi?
• Annica
• Peter
• Fyll i meningen….
När jag var liten ville jag bli …
Vad är dina tankar kring
entreprenöriellt lärande?
Lust till lärande
 Vad skapar motivation och lust till att lära sig?
Lust till lärande
Hur skapar vi motivation och lust till lärande?
Lärare som lär sig i sin egen
undervisning och som därför tillåter
undervisningen att utvecklas.
Entreprenöriellt
förhållningssätt
Bedömning som motiverar
och inte avmotiverar
Vilka är våra nästa steg? (STEPS…)
Pedagogisk planering- hur gör vi
idag?
Utifrån entreprenöriellt lärande
Syfte
Vilka förmågor i
syftestexterna vill vi
träna och kring vilket
centralt innehåll?
Aktivitet
Hur har vi tänkt att eleverna
ska träna förmågorna i
syftestexten?
Bedömning
När och hur skall bedömning ske
för att passa förmågor som ska
bedömas och för att öka lärandet?
Utmaningar som stimulerar entreprenöriella kompetenser?
När? Var? Hur?
 Få träna på att ta initiativ
 Få träna på att ta ansvar för sitt lärande
 Få träna på att omsätta idéer till handling
 Utveckla nyfikenhet
 Utveckla sin självtillit
 Utveckla sin samarbetsförmåga
 Utveckla sin kreativitet
 Samarbeta med omvärlden
 Verklighetsanknytning
 Samverkan med arbetslivet
 Kommunikationsförmåga
Lärande
Ansvarstagande
förmågor
Utmanas
Lära sig att lära
Delaktighet
bedömning
Lära känna sig själv
Elev
Entreprenöriella
kompetenser
Kommunicera
Nyfikenhet
Lust till lärande
Samarbeta
centralt
innehåll
Testa sina idéer
Att bedöma elever
o Era tankar!
Summativ – formativbedömning
 Vad är det för skillnad?
 Spelar det någon roll vilket jag använder mig av?
Vad finns det för krav på
dokumentation?
Tankar om bedömning
 Bedömning av elever kan vara det mest positiva eller negativa man
som lärare kan göra för en elevs lärande. Allt beroende på hur vi
väljer att bedöma och hur vi väljer att förmedla vår bedömning.
 I en undersökning där eleverna fick genomför PISA –testet muntligt
presterade alla generellt 42 % bättre än de gjort skriftligt!
 Hur ska bedömning ske? Vad finns det för vägar att välja mellan?
Hur påverkar de lärandet?
 När ska bedömning ske? 75 %
 Hur ska vi dokumentera vår bedömning utefter de förmågor som
vi bedömer?
 Hur kan vi effektivt förmedla vad eleverna ska utveckla? Hur
skriver vi inför utvecklingssamtal?
Exempel på ”Bedömning för lärande”
Planeringsprocess
Matriser
Tydliggör syfte,
förmågor och
kunskapskrav som
tränas
Halva rättningar
checklistor
Aktivera eleven som
ägare av sin egen
lärprocess
Bedömningstekniker
•
•
•
•
Involvera eleverna i planering
Måldialoger
Målplansch
Exit tickets m.m.
Skapa aktiviteter
som synliggör
lärandet
Utvecklande och
lärande frågor
No hands up!
måldialoger
elevexempel
kamratbedömning
Two stars and a wish
Feedback
Aktivera eleverna
som lärresurser för
varandra
Återkoppling som
för lärandet framåt
•
•
•
Nya strategier
Inte göra om samma fel
Icke hämmande feedback
IUP, hur kan vi vara
precisa men ändå effektiva
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa,
naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och
framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och
diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då
olika källor och för välutvecklade resonemang om
informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda
informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra
framställningar med god anpassning till sammanhanget.
Göran Svanelid ; ingår i gruppen
som skapar nya NP i SO
• Analysförmåga
• Kommunikativ förmåga
• Metakognitiv förmåga
• Förmåga att hantera
information
• Begreppslig förmåga
” Det är ingen vild gissning att de nationella prov i SO
som kommer att ges första gången våren 2013 kommer att
innehålla en stor portion av analytiska uppgifter.”
Göran Svanelid
Tydliggöra värdeorden i Lgr och synliggöra
kunskapskraven
Bedömningen avser:
Nivå 1
Nivå 2
Hypotesformulering
Formulerad hypotes baserad
enbart på gissningar.
Formulerad hypotes baserad på
teori från tidigare
undersökningar eller litteratur .
Formulerad hypotes är inte
testbar.
Formulerad hypotes är testbar.
Med hypotes menas att man
genom de kunskaper man har
….
Med vilka ”ögon” tittar jag på elevernas arbete?
Är den användbar ur ett elevperspektiv?
Exempel på mer analytisk matris
Matris Föra underbyggda resonemang
Resonemang innefattar alla förmågor som kräver att
eleven underbygger-ger argument- för sina
påståenden.
Förmågor som kan räknas hit är
• Dra slutsatser
• Skapa förklaringar
• Argumentera för sin ståndpunkt
• Göra jämförelser
• Beskriva samband
• Beskriva konsekvenser
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Logik/relevans
Logiken i resonemanget
Resonemangen är till viss
del relevanta, logiska eller
relevanta
för frågeställningen
Resonemangen är till del stor
relevanta, logiska eller relevanta
för frågeställningen
Resonemangen är helt
relevanta, logiska eller relevanta
för frågeställningen
Saklighet
Hur väl är resonemanget
underbyggt av relevanta
ämnesfakta?
Resonemangen är till del
uppbyggda av fakta.
Alternativt bygger på åsikter
som inte är underbyggda
med fakta
Resonemangen underbyggs till del Alla resonemang är till alla delar
av relevanta fakta.
underbyggda av fakta.
Alternativt det kan förekomma
åsikter som inte är underbyggda
med fakta.
Det finns en balans mellan
Belyser detaljer med exempel
detaljer - exempel och helheten
Perspektiv eller aspekter
Vägs flera olika aspekter eller
perspektiv i resonemanget
Resonemanget utgår från ett Resonemanget utgår från några
Resonemanget utgår från flera
perspektiv. Alternativt ett
olika perspektiv. Alternativt några olika perspektiv. Alternativt flera
resonemang
olika resonemang
olika resonemang
Resonemangskedjor
Tankegångarnas flexibilitet
Resonemanget byggs upp i
ett led / ett steg
Resonemanget byggs upp i några
led/ några steg
Resonemanget byggs upp i flera
led/flera steg.
Mönster och generella drag
Hur delar hänger ihop och
bildar mönster och
sammanhang
Resonemanget berör ett
enda sammanhang
Resonemanget är överförbart till
andra sammanhang, genom att
beskriva något/några mönster
eller något samband.
Resonemanget är överförbart till
andra sammanhang, genom att
beskriva generella drag, mönster
eller samband.
Begreppsanvändning
Använder ofta vardagliga
begrepp.
Blandar vardagliga begrepp med
relevanta ämnesspecifika
begrepp.
Begreppen används i huvudsak på
ett riktigt sätt.
Använder alltid relevanta
ämnesspecifika begrepp.
Använder begreppen på ett
riktigt sätt.
Vad har detta med lärandet att göra?
Det gäller att skapa förutsättningar för
hjärnan att få vara kreativ! Viss ledning behövs
för att skapa kreativitet, men för mycket
hindrar det fria tänkandet
”När eleven får tränas i att ta ett succesesivt
större ansvar för sin kunskapsutveckling och
när läraren blir elev av sin egen undervisning
dvs lär sig av hur undervisnigen ska bli bättre,
då blir det riktigt bra resultat"


Sammanlagt 138 faktorer analyseras och
rangordnas efter sina effektstorlekar. Faktorerna
delas in i sex huvudkategorier – eleven, hemmet,
skolan, läraren, läroplanen/utvecklingsprogram
och undervisningen – för att övergripande visa
hur stora bidrag till elevers studieresultat
respektive område ger.
Hatties syfte med studien är att få fram en
sammanhållen idé om vad som är viktigt för att
förklara och påverka elevers studieresultat.


Tydliga mål, bli duktig på självskattning är
framgångskriterier och att göra lärandet synligt
är nyckelkomponenter för att få engagerade
elever.
En sjätte påverkansfaktor av relativt stor
betydelse för skolprestationerna är elevernas
motivation (0.48). Hattie diskuterar såväl värdet
av motivationsbegreppet som sådant, som alla
andra faktorer (intresse, uppmuntran, tydliga mål
osv.) som ligger bakom motivation. Han noterar
också att det är lättare att ”avmotivera” elever än
att motivera dem.
När det gäller betydelsen av kön (0.12) finns
det jämförelsevis många studier. Enligt Hattie
finns det inga belägg för att skillnader mellan
könen i sig leder till skillnader i
skolprestationer. Det förekommer större
skillnader inom grupper av pojkar och inom
grupper av flickor än det är mellan könen.



De starkaste effekterna från skolan kan, enligt Hattie
relateras till kännetecken inom skolor, såsom klimatet i
klassrummet, influenser från kamrater eller frånvaron av
störande elever i klassrummet. Andra betydelsefulla
effekter inkluderar anpassning av läro- och kursplaner för
att blir mer ändamålsenligt utmanande (exempelvis genom
acceleration eller särskilda kursplaner för begåvade
elever), och att skolan har rektorer som ser sig själva som
ledare för undervisningen i styrningen av skolan.
Påverkanseffekter som ligger nära noll är integrering,
nivågruppering, klasstorlek, ”öppna” kontra ”traditionella”
klassrum, åldersblandade/åldershomogena klasser och
sommarkurser.
Bland de mer negativa återfinns att gå om en årskurs och
elevers skolbyten.


De mer specifika strategier som anges för
framgångsrika rektorer är uppmuntran och
delaktighet i lärarnas lärande och utveckling,
planering, koordinering och utvärdering av
undervisningen.
Detta exempelvis genom direkt inblandning i
stöd och utvärdering i form av regelbundna
klassrumsbesök och användning av formativ
och summativ återkoppling till lärarna.
Inom huvudkategorin läraren visar Hatties genomgång att
gemensam videoanalys av undervisningen (0.88) har den högsta
effektstorleken. Med detta avses en form av
lärarutbildning/fortbildning enligt modellen: teori,
demonstration, övning, återkoppling, stöd. Enligt Hattie uppvisas
de bästa effekterna med återkommande och spridda tillfällen.
Lärares tydlighet i undervisningen (0.75) avser lärares förmåga att
klargöra mål och kriterier för måluppfyllelse samt tydligheten i
undervisningen kring organisation, förklaringar, exempel,
handledd övning och bedömning av elevernas lärande.
Att bygga förtroendefulla relationer (0.72) med eleverna handlar
om att respektera elevernas bakgrund och kultur samt ha
förmåga att lyssna, känna empati, ge värme och
uppmärksamhet. Elevens förtroende för läraren skapar trygghet i
studiesituationen och leder till goda studieresultat.





Formativ undervisning
Ger eleverna feedback
sker i dialog med eleven
utvecklar elevers strategiska
problemlösningsförmåga
undervisning med transparenta och tydliga
mål
Planering tillsammans från Syfte- Aktivitet –Bedömning till
en färdig, entreprenöriell LPP.
2. Träning i att skriva matriser utifrån Lgr 11. Tillsammans
formulera matriser för att säkrare tolka värdeorden i Lgr.
3. Utarbeta elevexempel
4. Andra förslag?
1.
Måldialoger – ställa frågor för reflektion
 Vad menas med att..?
 När behöver du kunna det?
 Hur kan du göra för att lära dig?
 Vem kan du lära dig med?
 Hur kan du visa att du kan?
 När vet du att du verkligen kan?
 Vad tror du är nästa steg för att du ska utveckla förmågan att…?
Feedback - betyg
 Viktigt att göra en kvalitativ analys av vad eleven visat för
kvalitet i den bedömda förmågan – hur hinna det? Ställ dig
frågan- hur mycket måste jag veta för att kunna bedöma
förmågan?
 Ge feedback som visar hur eleven kan nå längre.
 Betyg har en klar påverkan på självbilden. Så ge feedback som
inte involverar ett betyg, eftersom det är stor risk att betyget
är det enda eleven inriktar sig på!
Vad gör vi nu?
 Tillsammans skapa LPP?
 Hjälpa varandra att skapa utmaningar för att träna EL
kompetenser hos eleverna?
 Gå vidare med bedömning?
Slut för idag!
Tionde dagen uppgift tisdag 19 oktober 2010
”Packat och klart”
Ni ska i grupper, som vi delat in er i, göra ett resereportage, ”Packat och klart”
på valfri ort i Australien. Ert reportage ska innehålla:
¤
¤
¤
¤
¤
¤
¤
hur man tar sig dit och vad det kostar
när på året det passar bäst att åka dit
tips på bra boende
vad man kan göra där
testa något som är typiskt för landet
matkulturen i landet
en intervju med någon ur lokalbefolkningen, gjord på engelska
Alla i gruppen ska agera reporter vid något tillfälle, intervjun ska göras på
engelska annars är det svenska som gäller. Tänk på att skriva ett manus innan
och ta reda på ordentlig fakta om stället ni ska presentera. Bestäm var ni ska
filma någonstans och om det behövs speciell rekvisita.
Ni använder en mobil att spela in ert reportage på, tänk på att använda en
mobil som har en sladd så ni kan föra över filmen till en dator.
Resultatet presenteras på fredag 22 oktober.
 Hur involverar vi eleverna mer?
 Ta med inlämningar som bedömts: hur kan de bedömas så att eleven vet vad de ska lära









sig mer av, och när ska de få göra det?
Skapa en bedömningsform som fungerar till syftena så att även andra kan förstå dess
upplägg.
Synliggöra bedömningen för eleven.
Testa skillnaden mellan att lämna ut en kommentar istället för ett resultat eller betyg
Vilka frågor kan jag ställa för att avgöra om eleven kan det vi jobbar mot och för att jag
ska veta om undervisningen når fram eller måste förändras.
Vad använder jag bedömning i skolan till?
Plocka fram exempel där jag använder bedömning i syfte att eleven bättre ska veta hur
den ska nå målet
Får eleverna fler möjligheter att genomföra samma, eller motsvarande bedömning?
Hur utvärderar jag min undervisning för att se om eleverna gör framgångar? Se ex i
Lärande bedömning
 Skolverkets film 17 m 41 s
Bedömningspolicy – våra tankar om bedömning
 Bedömning ska inte endast ske i slutet, utan ge eleven chans
att utvecklas efter bedömningen.
 Bedömning ska ske både formativt och summativt. Med
formativbedömning menar vi…..
 Eleverna ska veta vilka förmågor som ska bedömas och hur
det ska ske.